Arbetsförmedlarnas arbete i samtal

Arbetsförmedlarna lägger stor vikt på kartläggning i sina etableringssamtal. Det är viktigt enligt informanterna för att de skall kunna hjälpa den nyanlände att hitta rätt på utbildningsområdet och arbetsmarknaden. Informationsgivande till de nyanlända sker på olika sätt. Bea väljer att dela upp sitt informationsgivande och detta för att hon anser att det är väldigt mycket information och risken finns att de nyanlända inte tar till sig den ”Att inte gå för hårt och att inte ge för mycket information” (Bea). Detta är ett sätt som Bea anser passar hennes arbetssätt bäst medan David arbetar på ett helt annat sätt. David väljer att ge ut all information på en och samma gång ”jag kör allt på en gång” (David), fast Bea påtalar att det är mycket information som måste ges ut. Det verkar inte finnas något rätt eller fel i denna fråga. Eftersom våra informanter påpekar att informationen är viktigt och att de har en skyldighet att informera de nyanlända om olika grejer. Information är en viktig del i den konstruktivistiska vägledningen ”informationen blir värdefull först när den införlivas i den enskilda människans medvetande som användbart och nyttigt vetande” (Peavy, 2000, s.16). Denna information skall agera som stöd för den nyanlände och ge den kraft att kunna agera inom samhällslivet. Just stöd och deltagande är två stora faktorer som informationen skall bidra med för den nyanlände, detta är för att visa deras rättigheter samt skyldigheter. I konstruktivistisk vägledningsmetod skall samtalsledaren visa stöd och styrka klienten i dennes process (Peavy, 2000).

41

Arbetsförmedlarna skall i kartläggningen klargöra klientens problemsituation och kartläggningen är mycket mer omfattande på deras kontor än på vanliga Arbetsförmedlings kontor, så här säger en av de ”Kartläggningen är mycket större här än på ett vanligt Arbetsförmedlingskontor ….. Här går du igenom de nyanländes liv i helhet” (David). En bra kartläggning skapas genom att arbetsförmedlaren försöker skapa en relation till den nyanlände, detta görs genom att vara lyhörd, aktiv och visar empati. En kommunikationsfärdighet som en samtalsledare bör behärska är active listening, genom att lyssna aktivt under samtal så kan du upptäcka oklarheter i klienternas berättelser (Egan, 2010). Det är viktigt att vara verksam och ta in det som är viktigt för kartläggningen. I steg ett i ”The skilled helper” modellen skall man vara noggrann innan man går vidare och därför skall det läggas oerhört mycket kraft av samtalsledare under detta samtals moment enligt Egan (2010). I och med att kartläggning anses vara mer övergripande inom etableringssamtal är det ytterst viktigt med hur aktiv arbetsförmedlarna är i själva samtalet. Bea är en utav våra informanter som påpekar att empatiskt lyssnandet är viktigt under kartläggningen av de nyanlända. För Bea innebär empatiskt lyssnande att försöka förstå de nyanländas känslor när de berättar om bland annat sina traumatiska händelser. Genom empatiskt lyssnandet visar du att du som arbetsförmedlare är närvarande och att det är den nyanlände som ligger i fokus i samtal. Empathic listening kräver att en samtalsledare sätter sina egna problem åt sidan för att ha full fokus på klienten och därmed skapa sig djupare förståelse för klientens situation (Egan, 2010). Fokusering på klienten är oerhört viktig då man vill hitta bäst passande aktivitet för den nyanlände. Genom att sätta sig in i klienten värld för att förstå deras situation är det viktigt för samtalsledaren att fokusera så mycket som möjligt för att komma in i deras värld enligt Egan (2010). Carls samtal präglas av ett dialogbaserat samtal som påminner om konstruktivistisk vägledning ”… att man ställer frågor även får frågor … Det är liksom tvåväggskommunikation” (Carl). Genom tvåvägskommunikation får båda parterna en bidragande roll i ett samtal. De bådas tolkningar sammanförs till en förståelse och blir något som parterna upplever gemensamt i samtalet (Peavy, 2000). Denna tvåvägskommunikation som sker har kopplingar till den dialogbaserade kommunikationen. Enligt Peavy (2000) skapas dialogbaserad kommunikation genom att samtalsledaren och klienten skapar en relation som bidrar till en gemensam kommunikationsprocess. Genom denna tvåvägskommunikation skapas en bättre

42

förståelse för båda parterna, förståelse blir en bidragande faktor för samtalet. Enligt den dialogbaserade formen växer samtalet i form av att den blir klarare och djupare genom den ömsesidiga processen (Peavy, 2000).

Ett verktyg som används vid kartläggning är förbestämda mallar och checklistor. David anser att dessa mallar och checklistor hjälper honom i samtal ”… det är skönt att det finns lite struktur för annars kör alla sin egen grej… Vi håller samma linje och man följer den röda tråden” (David). Checklistor skall ge arbetsförmedlarna ramar i samtalet samt stödja dem. Med koppling till vår tidigare forskning Arbetsmarknadsutsikter (2010) ser vi att de nyanlända inte etableras tillräckligt snabbt och en av åtgärder kan vara utvecklandet utav mallar. Med hjälp av dessa mallar anser Arbetsförmedlingen att man skall kunna få ut de nyanlända snabbare på arbetsmarknaden men enligt våra informanter är det inte så, Bea säger så här ”För att vi jobbar med uppdraget och vet bäst hur det går till” (Bea). Beas erfarenhet i uppdraget gör att hon känner att arbetsförmedlarna skall vara med och utveckla dessa mallar och checklistor för att på så sätt vara mer till stöd för den nyanlände i etableringsprocess. Rapport Arbetsmarknadsutsikter (2010) tar upp att det krävs effektiva insatser för att få utlandsfödda ut i sysselsättning. Utveckling av mallar och checklistor kan vara en av dessa insatser som skall effektivisera integrationen. Åtgärderna för en utveckling stöds med hjälp av de arbetsförmedlarna och detta kan leda till den kraftfulla insats som rapporten Arbetsmarknadsutsikter (2010) efterlyser för att sträva mot en högre sysselsättning av utlandsfödda.

Interna utbildningar finns tillgängliga för arbetsförmedlarna, men David är skeptisk mot dessa och uttalar sig så här ”Vi har interna utbildningar i samtalsmetodik, men problemet är att de känns mer olikt an det som vi jobbar med här” (David). Insatser gäller allt som kan bidra till att få ut de nyanlända till sysselsättning enligt Arbetsmarknadsutsikter (2010). Därmed kan de interna utbildningarna för arbetsförmedlarna som arbetar med etableringsreformen vara en åtgärd. Anna anser de kollegor som har lång erfarenhet med denna målgrupp är i behov av intern utbildning, och uttalar sig så här om det ”Det är många nyanställda som aldrig har jobbat på en Arbetsförmedling innan… det märks att det brister i kunskaper” (Anna). Skuggsidor i form av samtalsfärdigheter finns inom verksamheten, Anna uttrycker att det finns brister av kunskap hos hennes kollegor. Anna känner att

43

arbetslivserfarenhet är en utav faktorerna som påverkar arbetsförmedlarnas samtalsfärdigheter