Syftet med vår studie var att undersöka hur etableringssamtal går till och vilka faktorer påverkar samtalets utgång. Studien genomfördes i Göteborg och därför kunde vi inte jämföra skillnaderna på de olika etableringskontoren runtom i Sverige.
I vår undersökning har vi sett att arbetsförmedlarna som arbetar med etableringssamtal arbetar på olika sätt, detta för att verksamhetens riktlinjer inte stämmer överens med den verkligheten som de upplever. De arbetsförmedlare som är mer engagerade i frågan har visat sig vara de som är mest kritiska mot etableringsreformen. De som är kritiska till reformen har valt att ta ut svängarna genom att utveckla mallar för att skapa en bättre relation till sina klienter. Den konstruktivistiska vägledningen talar om den mänskliga kontaktens betydelse och detta bör komma till tals för att säkra den tiden som krävs för att skapa detta. Vi anser att Arbetsförmedlingen borde ta tillvara på de anställda som är nytänkande. Detta kan vara en insats som kan kopplas till Arbetsmarknadsutsikter (2010) när de talar om olika åtgärder. Eftersom Arbetsmarknadsutsikter tar upp att de nyanlända står långt ifrån arbetsmarknaden och för att det skall ske någon ändring i detta så efterlyses insatser. Vi anser att utvecklandet av mallar inte bör ske enskilt utan detta skall göras i samarbete mellan myndigheten Arbetsförmedlingen och arbetsförmedlarna som arbetar med etableringssamtal, därför är det viktigt att ett samarbete inom verksamheten sker för att den skall utvecklas. I rapporten Uppföljning av etableringssamtal (2011) har man intervjuat arbetsförmedlare men inte tagit upp faktorer som påverkar samtalets utgång. Vi anser att det viktigt att ta in den informationen som arbetsförmedlarna förmedlar till instansen och att detta kan leda till en effektivisering av etableringsprocessen av de nyanlända. I det stora hela anser vi att etableringsreformen fungerar men är i behov av förbättring för att kunna hantera trycket på de nyanlända som ökar i antal.
Vi anser att det vore fördelaktigt att arbetsförmedlarna som arbetar med samtal skall gå obligatoriska utbildningar i samtalsmetodik. Detta tycker vi är behövligt för att de skall arbeta enhetligt med bland annat kartläggning av klienter. Anledning till detta är att utbildningsbakgrunder varierar stort bland arbetsförmedlare.
47
En svårighet för arbetsförmedlarna i deras arbete är tidsbristen. För att motverka tidsbristen måste det ske en utveckling av verksamheten som innebär fler anställda. Tidsbristen är en svårighet som kan ge en tendens att människor tappar förtroende för verksamheten och som kan skapa en dålig moral inom verksamheten men även skapa låg förtroende hos de nyanlända. Tidsbristen sänker kvalitén av ett etableringssamtal, om kvalitén inte är hög nog så utvecklas detta till en frustation och låg tillförlitlighet enligt Peavy (2000).
Verktygen som finns kan också kompletteras enligt vår uppfattning. De verktyg som finns fyller en funktion men arbetsförmedlarna behöver fler verktyg för att kunna bli ännu effektivare i sitt arbetssätt med samtal. Ett annat verktyg skulle vara gruppsamtal som vi ser skulle kunna vara en fördel, både för verksamheten i form av resurs samt mer tid för arbetsförmedlarens individuella samtal. Dessa gruppsamtal skulle endast hållas under informationsgivandet, därför är det viktigt att dessa håller hög kvalité för att gruppen skall kunna ta in informationen i helhet.
Vår undersökning koncentrerade sig helt på arbetsförmedlarna och därför skulle vi vilja se en fortsatt forskning inom samma område, men denna forskning ska ta hänsyn till nyanländas uppfattning av etableringssamtal. Detta för att se hur de uppfattar etableringssamtal och om deras förhoppningar om att etablera sig i det nya landet blir uppfyllda.
48
Källförteckning
Dahlstedt, M (red.) (2007). Utbildning, arbete, medborgarskap: strategier för social
inkludering i den mångetniska staden. 1. uppl. Umeå: Boréa
Dalen, M (2008). Intervju som metod. (1. Uppl.). Malmö: Gleerups utbildning
Egan, G (2010) The Skilled Helper. Brooks/Cole
Ekberg, J (red.) (2003). Invandring till Sverige: orsaker och effekter : årsbok från
forskningsprofilen AMER. Växjö: Växjö Univ. Press
Franzén, C. E (1998). Invandring och arbetslöshet. Lund: Studentlitteratur
Gustavsson, H. Israelsson, T. Pärlemo L. Strannefors, T. & Tydén, H. ”Arbetsmarknadsutsikter 2010”, URA 2010:7
Hjelm, K (red.) (2006). Flervetenskapliga perspektiv i migrationsforskning: årsbok 2006
från forskningsprofilen Arbetsmarknad, migration och etniska relationer (AMER) vid Växjö universitet. Växjö: Växjö University Press
Kuusela, K & Sand, S (red.) (2006) Introduktion och integration: om arbete med flyktingar
och invandrare i norska och svenska kommuner = Introduksjon og integrasjon: om arbeid med flyktninger og innvandrere i norske og svenske kommuner. Vallset: Opplandske
Bokforlag
Kvale, S (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. (2. Uppl.). Lund: Studentlitteratur
49
Peavy, V (2000) Konstruktivistisk vägledning - teori och metod. Stockholm: Trinom
Peterson Gary W, Lumsden Jill A, Sampson James P, Jr, Reardon Robert C & Lenz Janet G (2002) Using a Cognitive Information Processing Approach in Career Counseling. I: Niles,
Spencer G. (red) (2002) Adult Career Development – Concepts, Issues and Practices. NCDA
Rapport integration 2001. (2001). Norrköping: Integrationsverket
Södersten, B (red.) (2006). Den problematiska tryggheten: välfärdsstaten under tre
decennier. 1. uppl. Stockholm: SNS förlag
Åslund, Olof (2006). Fritt inträde?: ungdomars och invandrares väg till det första arbetet. 1. uppl. Stockholm: SNS förlag
Elektroniska källor
Arbetsförmedlingen: http://www.arbetsformedlingen.se/Om-oss/Var-verksamhet/Projekt- och-samarbeten/Etablering-av-nyanlanda/Fragor-och-svar-om-etableringsreformen.html
Hämtat 2012-10-15
Forskningsetiska principer: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf Hämtat 2012-11-09
Riksdagen 1. Lag om etableringsinsatser: http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-
Lagar/Lagar/Svenskforfattninden gssamling/Lag-2010197-om-etableringsi_sfs-2010-
197/?bet=2010:197 Hämtat 2012-10-07
Riksdagen 2. Arbetsutbud och sysselsättning bland personer med utländskbakgrund (2007)
50
SCB - Arbetskraftsprognos 2009 - utvecklingen till år 2030 enligt två scenarier (2009)
http://www.scb.se/statistik/_publikationer/UF0516_2008I30_BR_AM78BR0901.pdf
51
Bilaga
Checklista för intervjun
Berätta lite om dig själv (utbildningsbakgrund, arbetslivserfarenhet)?
Vad innebär det att arbeta med nyanlända?
Hur länge har du arbetat med nyanlända?
Vad är etableringssamtal?
Vad är det som sker inom ett samtal?
Finns det rutiner och mallar som skall följas, i så fall hur ser dessa ut?
Hur ser du på den individen som du samtalar med?
Vad är viktigt att tänka på under samtal med de nyanlända?
Vad för slags samtalsmetoder använder du dig ut av i samtal?
Vad för slags verktyg/hjälpmedel kan komma till användning under samtalet?
Vilka är dina upplevelser av samtal med de nyanlända personerna?
Vad för slags svårigheter ser du med själva samtalet?
Vilka faktorer avgör om du behöver ha fler samtal med individen?
Hur ser processen ut för de nyanlända som behöver fler samtal?
Vad förslags kompetens skulle vara underlättande för samtalet?
Vilka möjligheter/hinder ser du på de nyanländas möjlighet till etablering utifrån samtalet?
Tror du att en studie- och yrkesvägledares kompetens skulle kunna vara till hjälp i arbete med de nyanlända?