I en av våra studier togs det upp att sjuksköterskorna på grund av personalbristen och arbetsbördan som detta innebar, inte hann skapa en bra relation med patienterna. Detta ledde till att sjuksköterskorna distanserade sig från patienterna (Fournier et al., 2007).
När sjuksköterskorna upplever sin arbetssituation som tidspressad kan mötet med patienterna gå förlorade (Travelbee, 1971). Enligt Travelbee (1971) krävs det tid för att skapa en vårdande relation med patienten. När patienten bär på en smittsam sjukdom kan detta göra att sjuksköterskan blir osäker. Enligt Dahlberg, Segesten, Nyström, Suserud och Fagerberg (2011) kan osäkerhet påverka utvecklandet av en bra vårdrelation.
I vårt resultat framkom i flera studier (Holroyd & McNaught, 2008; Imai et al., 2008;
Seale et al., 2009; Shih et al., 2007; Tzeng & Yin, 2006) att sjuksköterskornas förtroende för att deras arbetsgivare kunde erbjuda en säker arbetsmiljö var låg.
Avsaknaden av riktlinjer, effektiv skyddsutrustning och utbildning i infektionskontroll saknades. Det beskrevs även i vårt resultat att som sjuksköterska var det viktigt att känna att det fanns ett stöd hos arbetsgivaren och att få erkännande för arbetet som utfördes bland patienterna när det gällde vården att förhindra smitta. Detta och en säker arbetsmiljö, var de faktorer som påverkade viljan till att arbeta under SARS och
influensapandemierna och om det inte blev tillgodosett kunde det påverka dem att avstå från arbete under kommande pandemier (Holroyd & McNaught, 2008; Imai et al., 2008;
Seale et al., 2009; Shih et al., 2007). Samma slutsats kom Ives et al. (2009) fram till i deras studie som belyser sjukvårdspersonalens (där sjuksköterskor ingår) attityder till att arbeta under en influensapandemi. De menar att hur sjukvårdssystemet kommer att hantera nästa influensapandemi kommer bero på hur många av vårdpersonalen som är villiga att gå till arbetet. De identifierade i sin studie hinder både för viljan och
förmågan att gå till arbetet och anser att båda måste tas i beaktande. Trots fysisk förmåga kan ovilja finnas till att arbeta. Det finns hinder som arbetsgivaren inte kan
påverka till exempel sjukdom eller transportproblem som gör att personal inte kan komma till arbetet. Däremot kan de påverka personalens arbetsmiljö med stöd, information och tydliga riktlinjer.
Vikten av att ha klara riktlinjer och rätt skyddsutrustning ses även här i Sverige inför hotet om ebola. Effektiv och bra kvalitet på skyddskläderna är av avgörande betydelse vid vården av patienter med smittsamma sjukdomar. Vid ebola är det extra viktigt att utrustningen är tät. Vid övningar inför eventuella ebolapatienter på ett
universitetssjukhus i Sverige upptäcktes att utrustningen som skulle skydda personalen sprack och det fanns inte rätt storlek till all personal (Ejd, 2014). Detta visar på vikten av att öva och testa utrustning inför olika scenarier som kan uppstå i vården av
smittsamma patienter. Detta tror vi ökar sjuksköterskors trygghet och vilja att arbeta inför risken att utsättas för smitta.
I vårt resultat fann vi att möjligheten att få höjd lön i samband med vården av patienter med smittsamma sjukdomar både hade en positiv och negativ effekt på viljan att
fortsätta arbeta (Honey & Wang, 2012; Martin et al., 2013; Tudor et al., 2013). Även en jämförande artikel om SARS-utbrottet i Taiwan av Tzeng (2003) visade på att det betalades ut risktillägg till sjuksköterskor och läkare som arbetade nära SARS-patienterna. Trots det slutade många att arbeta, troligen på grund av deras rädsla.
Personalen förklarade att de slutade arbeta på grund av att deras sjukhus inte hade adekvata resurser och var dåligt utrustade för att klara av SARS-epidemin (Tzeng, 2003). Det intressanta var att det uppkom en diskussion om varför läkarna fick dubbelt så mycket i risktillägg då det var sjuksköterskorna som mest vistades hos patienterna.
Bristen på ekonomiska ersättningar bland sjukvårdspersonal som arbetar med risken att själva utsättas för smitta har också aktualiserats under den pågående ebolaepidemin i Västafrika. I vårt resultat framkommer att vid ebolautbrottet 2003 arbetade
sjuksköterskorna utan lön (Hewlett & Hewlett, 2005). Hösten 2014 rapporterades att sjuksköterskorna i det eboladrabbade Liberia hotade med strejk om de inte fick högre ersättning för den risk de tog genom att vårda patienterna. Sjuksköterskornas krav antogs kunna få svåra konsekvenser enligt hälso- och sjukvårdsmyndigheten när det gällde den fortsatta spridningen av ebola. De krävde också personlig skyddsutrustning och sjukförsäkring (Erlandsson, 2014).
Implikation
Resultatet i vår studie visar på att det krävs förberedelse och en tydlig plan inför
kommande pandemier. Detta kan behöva uppmärksammas även i svensk sjukvård då vi tidigare varit relativt förskonade från större utbrott. Att göra en empirisk studie på hur svenska sjuksköterskors vilja att hantera risken att vårda patienter med smittsamma sjukdomar skulle vara intressant.
Slutsats
En slutsats som vi kommit fram till med vår litteraturstudie är, att sjuksköterskor anser sig ha en etisk plikt att arbeta, även när de står inför en risk för att själva bli utsatta för smitta. Skyldigheten att sätta patientens behov först är något som verkar finnas med i deras utbildning oberoende av nationalitet. En vilja till att fortsätta arbeta under kommande globala infektioner bör dock inte tas för givet på grund av sjuksköterskans känsla för plikt. Vi anser att för att klara framtida pandemier är det uppenbart att sjukvårdens arbetsgivare måste ligga steget före i planering inför detta. De måste se till att det finns lagerhållning av effektiv och säker skyddsutrustning. Kontinuerlig
utbildning i infektionssjukdomar och vårdhygien är viktigt och att erbjuda sjuksköterskorna och deras familj vaccin och antivirala mediciner i de fall det är aktuellt. Rutiner och riktlinjer kan minska sjuksköterskornas rädsla för att smitta sina familjer och bidra till viljan att gå till arbetet. Dagens globalisering har gjort det lättare för människor att resa internationellt och därmed sprida smitta till olika världsdelar. Vad som händer under ett utbrott i en avlägsen by i Afrika kan inte längre ignoreras. Att ta vara på den möjlighet och ta lärdom av dessa värdefulla lektioner i hur man handskas mer effektivt med sjukdomsbekämpning internationellt, kan förhoppningsvis leda till bättre förutsättningar för världens sjuksköterskor under kommande pandemier. Med bättre arbetsmiljö, utbildning och skyddsutrustning kommer förhoppningsvis
sjuksköterskor även i fortsättningen vilja utsätta sig för risker att smittas av de patienter de vårdar.
Referenser
De artiklar som används i resultatet är markerade med en * framför referensen.
Bohlin, C. (2005). Rädda anställda allvarligt problem vid en pandemi. Dagens Medicin, 8, 7.
*Corley, A., Hammond, NE., & Fraser, JF. (2009). The experiences of health care workers employed in an Australian intensive care unit during the H1N1 Influenza pandemic of 2009: A phenomenological study. International Journal of Nursing Studies. 47, 577–585.
Dahlberg, K., Segesten, K., Nyström, M., Suserud, B-O,. & Fagerberg, I. (2011). Att förstå vårdvetenskap. Lund: Studentlitteratur AB.
*Damery, S., Draper, H., Wilson, S. Greenfield, S., Ives, J., Parry, J., Petts, J., & Sorell, T. (2009). Healthcare workers perceptions of the duty to work during an influenza pandemic. Journal of Medical Ethics. 36, 12-18.
Ejd, M. (2014). Skydd mot ebola håller inte måttet. Vårdfokus.
https://www.vardforbundet.se/Vardfocus/Webbnyheter/2014/Oktober/Skyddsutrustning en-pa-svenskt-sjukhus-har-brister/.
Ekdahl, K., & Giesecke, J.( 2003). Smittskyddsboken. Lund: Studentlitteratur.
Ericsson, E ., & Ericsson, T. (2010). Klinisk mikrobiologi. Stockholm: Liber AB.
Erlandsson, Å. (2014). Kampen mot ebola hotas av strejk. Vårdfokus.
https://www.vardforbundet.se/Vardfocus/Webbnyheter/2014/Oktober/Kampen-mot-ebola-hotas-av-strejk/.
Folkhälsomyndigheten. (2014).
http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/smittskydd-och-sjukdomar/smittsamma-sjukdomar. Hämtad 7 oktober, 2014.
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2013). Att göra systematisk litteraturstudier.
Stockholm: Natur och Kultur.
*Fournier, B., Kipp, W., Mill, J. & Walusimbi, M. (2007). Nursing Care of AIDS Patients in Uganda. Journal of Transcultural Nursing. 18, 257.
Friberg, F. (2012). Dags för uppsats – vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Lund: Studentlitteratur AB.
Granskär, M., & Höglund-Nielsen, B. (2012). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteraratur AB.
*Hassan, Z.M., & Wahsheh, M.A. (2011). Knowledge and Attitudes of Jordanian Nurses towards Patients with HIV/AIDS: Findings from a Nationwide Survey. Issues in Mental Health Nursing. 32, 774-784.
*Hewlett, B.L., & Hewlett, B.S. (2005). Providing Care and Facing Death: Nursing During Ebola Outbreaks in Central Africa. Journal of Transcultural Nursing. 16, 289.
*Holroyd, E., & McNaught, C. (2008). The SARS crisis: reflections of Hong Kong nurses. International Nursing Rewiev. 55, 27-33.
*Honey, M., & Wang, W. YQ. (2012). New Zealand nurses perceptions of caring for patients with influenza A (H1N1). British Association of Critical care Nurses. 18 (2).
Hsin, D. H-C., & Macer, D.R.J.( 2004). Heros of SARS: professional roles and ethics of health care workers. Journal of Infection. 49, 210-215.
*Imai, T., Takahashi, K., Todoroki, M., Kunishima, H., Hoshuyama, T., Ide, R.,
Kawasaki, T., Koyama, N., Endo, K., Fujita, H., Iwata, K., Koh, G., Chia, S.E., & Koh, D. (2008). Perception in Relation to a Potential Influenza Pandemic among Healthcare Workers in Japan: Implications for Preparedness. Journal of Occupational Health, 50, 13-23.
Ives, J., Greenfield, S., Parry, J., Draper, H., Gratus, C., Petts, J., Sorell, T., & Wilson, S. (2009). Healtcare workers`attitudes to working during pandemic influenza: a qualitative study. BMC Public Health. 9, (56).
Jonas-Simpson, C., (2003). Courage and Commitment. Canadian Nurse. 99(8).
Karlberg, J.( 2004). Hur hanterade vi misstänkta SARS-fall? Skrämdes vårdpersonal av medielarm. Läkartidningen. 101, (34), 2586-2587.
*Koh, Y., Hegney, D., & Drury, V. (2012). Nurses` perceptions of risk from emerging respiratory infectious diseases: A Singapore study. International Journal of Nursing Practice. 18, 195-204.
*Liu, H., & Liehr, P. (2009). Instructive messages from Chinese nurses` stories of caring for SARS patients. Journal of Clinical Nursing. 18, 2880-2887.
*Martin, S.D. (2011). Nurses`ability and willingness to work during pandemic flu.
Journal of Nursing Management. 19, 98-108.
*Martin, S.D. , Brown, L.M. & Reid, W.M. (2013). Predictors of Nurses´Intentions to Work during the 2009 Influenza A (H1N1) Pandemic. America Journal of Nursing. 113 (12).
*Mockiene, V., Souminen, T., Välimäki, M., Razbadauskas, A., Caplinskas, S., &
Martinkenas, A.( 2010). Nurses´willingness to take care of people living with human immunodeficiency virus/acquired immunodeficiency syndrome (HIV/AIDS) – does teaching intervention make a difference? Nurse Education Today. 31, 617-622.
Olsen, B.(2010). Pandemi. Myterna, fakta, hoten. Stockholm: Norstedts AB.
Pappas, G., Kiriaze, I. J., Giannakis, P., & Falagas, M.E. (2009). Psychosocial
consequences of infectious diseases. Clinical Microbiology and Infection, 15 (8), 743-747.
Polit, D. F., & Beck, C. T. (2012). Nursing research: Generating and assessing evidence for nursing practice. Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.
Qureshi, K., Gershon, R.R.M., Sherman, M.F., Straub, T., Gebbie, E., McCollum, M., Erwin, M.J., & Morse, S.S. (2005). Healthcare workers´ability and willingness to report to duty uring catastrophic disarters. Journal of Urban Health: Bulletin of the New York Academy of Medicine, 82(3).
Raadu, G. (2008). Författningshandboken. Stockholm: Liber AB.
Röndahl, G., Innala, S., & Carlsson, M. (2003). Nursing staff and nursing
students`attitudes towards HIV-infected and homosexual HIV-infected patients in Sweden and the wish to refrain from nursing. Journal of Advanced Nursing, 41(5), 454-461.
*Seale, H., Leask, J. Kieren, O., & MacIntyre, C.R.( 2009). BMC Health Services Research. 9 (30).
SFS 1982:763, Hälso-och sjukvårdslagen.
SFS 2004:168, Smittskyddslagen.
*Shih, F-J,. Gau, M-L., Kao, C-C., Yang, C-Y., Lin, Y-S., Liao, Y-C., & Sheu, S-J.
(2007). Dying and caring on the edge: Taiwan`s surviving nurses`reflections on taking care of patients with severe acute respiratory syndrome. Applied Nursing Research. 20, 171-180
Socialstyrelsen. (2005). Internationellt samarbete.
www.socialstyrelsen.se/smittskydd/beredskap/internationelltsamarbete. Hämtad 15 april, 2014.
Socialstyrelsen. (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska.
www.socialstyrelsen/publikationer2005-105-1. Hämtad 15 april, 2014.
Svensk sjuksköterskeförening-SSF. (2014). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor.
Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. Tillgänglig på
www.swenurse.se/Global/Publikationer/Etik-publikationer/Sjuksköterskornas.etiska.kod_2014.pdf. Hämtad den 20 maj, 2014.
Travelbee, J. (1971). Interpersonel aspects of nursing. Philadelphia: F. A. Davis Company.
*Tudor, C., Mphahlele, M., Van der Walt, M., & Farley, E. (2013). Health care
workers´fears associated with working in multidrug- and or extensively-resistant wards in South Africa. International Journal of Tuberculosis and LungDisease, 17(10), 22-29.
Tzeng, H-M. (2003). Fighting the SARS epidemic in Taiwan: A nursing perspektiv. The Journal of Nursing Administration. 33(11), 565-567.
*Tzeng, H-M., & Yin, C-Y. (2006). Nurses` Fears and Professional Obligations Concerning Possible Human-to Human Avian Flu. Nursing Ethics. 13(5).
Vetenskapsrådet. (2014). http://www.vr.se/etik/codexreglerochriktlinjerforforskning.
Hämtad 5 november 2014.
Världshälsoorganisationen. (2014). www.who.int/mediacentre/factsheets/fs103/en/
Hämtad 7 oktober 2014.
*Zelnick, J.R., Gibbs, A., Loveday, M., Padayatchi, N., & O`Donnell, M.R. (2013).
Health Care Worker Perspectives on Workplace Safety, Infection Control and Drug- Resistant Tuberculosis in a High Burden HIV setting. Journal of Public Health Policy, 34(3), 388-402.
Bilagor
OR (MH) Severe Acute Respiratory Syndrome
#7 (DE) Health Personnel Attitudes
14394 0 0 0 0
Sökning Sökord Träffar Lästa
#5 Influenza, Human
(Mesh) 35992 0 0 0 0
Attitude of Health
Personnel (Mesh) 2194 0 0 0 0
#11 #6 AND #10 3510 0 0 0 0
Sökning Sökord Träffar Lästa titlar
Lästa abstrakt
Full text
Dubb letter
Urval
# 12 #6 AND #10 Filters:
Publication date from
2007/01/01 to 2014/12/31; English
735 0 0 0 0
#13 #6 AND #10 Filters:
Clinical Trial;
Publication date from 2007/01/01 to 2014/12/31; English
43 43 9 6 1 i
CH
3 CH= Cinahl
Manuell sökning Fritextsökning 141110
PubMed 1 artikel
Fritextsökning 141029
Google Scholar 1 artikel Fritextsökning
141001
Referenslistor 2 artiklar
Tabell 1. Artikelmatris Bilaga 2
Författare/År/
Land/Tidskrift
Titel Syfte Urval/Metod Resultat Kvalitet
1 Corley, A., och läkares erfarenheter i vårdandet av patienter på IVA med fastställd eller misstänkt H1N1influensa under epidemin; att validera personalens erfarenheter och hjälpa till med framtida
pandemiplanering genom att lyfta den kollektiva erfarenheten från
Studien visade på att personalen kände osäkerhet över hur skyddsutrustningen skulle användas. De kände även rädsla för denna nya sjukdom och de var rädda för att sannolikhet för att arbeta under en pandemi är förknippad med sina åsikter om skyldigheten att arbeta. plikt att jobba vid en influensapandemi trots och möjligheter i sin praktik. av patienter med AIDS, inklusive fattigdom, otillräckliga resurser, rädsla för smitta, och brist på
Att ge nya insikter och bakgrund efter en stor hälsokris som skapade rubriker över hela världen.
Kvalitativ studie sina familjers liv under Ebola epidemin. De engagerade i sitt yrke.
Medel
Författare/År/
Land/Tidskrift
Titel Syfte Urval/Metod Resultat Kvalitet
6 Holroyd E & arbetade i frontlinjen och deras reflektioner kring tiden för SARS i Hong-Kong för att precisera: (1) karaktär och komplexitet av deras erfarenheter och (2) vilka lärdomar som kan dras inför framtida familjer och för hela samhället. erfarenheter av att ta hand om vuxna patienter med influensa A, under att ta hand om patienter drabbade av H1N1 inställning till att hantera risker. 2) institutionell beredskap i hanteringen av infektionssjukdomars allmänna åtgärder som infektionskontroll och specifika åtgärder relaterade till en influensa pandemi och 3) och det riskerna att utsättas för både H1N1 och SARS och och att acceptera risken.
Hög
Författare/År/
Land/Tidskrift
Titel Syfte Urval/Metod Resultat Kvalitet
10 Liu H & Liehr och känslor i vårdandet av SARS-patienter och för att söka lärorika budskap om framtida epidemier.
Att rapportera faktorer som påverkar sjuksköterskors förmåga och villighet att arbeta under en att de skulle arbeta under en arbeta under 2009 års influensa A (H1N1)
pandemi var att ha bra skyddsutrustning.
Att beskriva effekterna av ett inte någon påverkan på sjuksköterskors vilja att vårda patienter med HIV/AIDS. Deras vilja var hög redan innan.
Hög
Författare/År/
Land/Tidskrift
Titel Syfte Urval/Metod Resultat Kvalitet
14 Seale H et al., som allvarlig men de hade svårt att definiera den. Bara en fjärdedel trodde att deras och hot mot kvaliteten på vården framkom.
Olika former av rädsla i samband med den
Att belysa faktorer som bidrar till
sjuksköterskors rädsla när de ställs inför en eventuell fågelinfluensa-pandemi och deras vilja att ta hand om patienter med fågelinfluensa i att vårda patienter med fågelinfluensan.
Många sjuksköterskor blev rädda när de hörde hur influensan beskrevs i media och många uppfattade även att deras familjer var rädda.
brist på resurser som hindrade