Arbetskamraternas inställning

Det framgår klart i intervjuerna att samtliga pedagoger anser att det är en förutsättning att ha stöd från sina arbetskamrater för att läraren skall kunna arbeta med KME-undervisning och estetiska uttrycksformer på ett bra sätt. Att arbeta med tema och projekt gör att det finns en samsyn mellan de anställda kring verksamheten. Att det är viktigt att ha stöd från sina arbetskamrater för det en pedagog vill åstadkomma, är inget unikt utan helt naturligt. Stöd från arbetskamrater är troligtvis viktigare än någonting annat. Att som KME-pedagog speciellt noterar detta kan bero på att personen oftast är ensam KME-pedagog bland sina ”vanliga” förskollärarkollegor. Se även avsnitt 5.2 ovan.

Det är även viktigt att övrig personal har förståelse för KME som företeelse och visar engagemang. Se också avsnitt 5.2 som berör övrig personal.

5.3.4 Övrigt

Jessica talar om att även antalet anställda är av betydelse för att kunna arbeta med KME- undervisning och estetiska uttrycksformer. Det kan finnas barn som inte orkar delta i KME- aktiviteterna och då måste det finnas personal som kan ta hand om dem. Hon talar också om att det är viktigt med tillräckligt med planeringstid eftersom hennes egen kreativitet är som bäst när hon planerar. Ännu en gång är det Jessica som tar funderingarna ett steg längre än de övriga pedagogerna.

Vad gäller hur barnens ålder påverkar möjligheten att arbeta med estetiska uttrycksformer så finns det olika uppfattningar hos Carin och Annika. Carin anser att det är lättare att arbeta med äldre barn medan Annika anser att barnens ålder inte påverkar. Hur pedagogen ser på detta är troligtvis beroende av vilken vision han eller hon har för sitt KME-arbete. Det är naturligtvis så att en lärare kan arbeta på ett mer avancerat sätt med äldre barn än med yngre. Annika är den av de intervjuade pedagogerna som minst identifierar sig som en KME- pedagog varför hon antagligen inte har samma ambitionsnivå som Carin.

5.4 Slutsatser

Vi drar slutsatsen att de faktorer som tydligast påverkar KME-pedagogers identitet i förskolemiljö, det vill säga i vilken utsträckning de själva ser sig som KME-pedagoger i motsats till vanliga förskolepedagoger, är:

 Det egna intresset för estetiska ämnen

 Förskolans pedagogiska profilering

 Hur länge pedagogen arbetat som KME-pedagog

 Huruvida studenten haft en tydlig KME-identitet under sin VFT-tid

En annan slutsats är att kollegors syn på KME-pedagogiken och deras stöd för de estetiska aktiviteter som KME-pedagogen utför, är av stor betydelse för hur bra KME-pedagogen anser att hon/han kan arbeta med estetiska undervisningsmetoder. Detta är naturligt eftersom det alltid är svårt att vara ensam om en viss syn eller förslag till angreppssätt i en grupp.

Vad gäller hur KME-pedagoger ser på vilka förutsättningar som han eller hon anser bör vara uppfyllda för att man skall kunna arbeta med KME-pedagogik på ett bra sätt är slutsatsen att följande faktorer är av betydelse:

 Förskolans pedagogiska profil

 Tillgång till undervisningsmaterial och lokaler

 Arbetskamraternas inställning.

 Antalet anställda och barnens ålder (viss betydelse)

Vad gäller förskolans pedagogiska profil är det naturligtvis en fördel ju mer pedagogiken generellt stöder estetiska aktiviteter. Detta behöver dock inte betyda att det alltid är svårt att arbeta med estetiska aktiviteter på förskolor utan en sådan profilering. Det senare kan vi dock inte uttala oss närmare om eftersom vi inte intervjuat KME-pedagoger som arbetar på vanliga förskolor.

6 DISKUSSION

Vi anser att vi har fått en god insikt i hur fyra KME-pedagoger ser på sin yrkesroll vad gäller sin läraridentitet, betydelsen av kollegors syn på och stöd för KME-pedagogik samt vilka förutsättningar som anses bör vara uppfyllda för att kunna arbeta med KME-pedagogik på ett bra sätt.

De faktorer som tydligast påverkar KME-pedagogernas identitet, det vill säga i vilken utsträckning de själva ser sig som KME-pedagoger i motsats till vanliga förskolepedagoger, är det egna intresset för estetiska ämnen, förskolans pedagogiska profilering, hur länge man arbetat som KME-pedagog, huruvida man haft en tydlig KME-identitet under sin VFT-tid samt hur man uppfattar att andra ser på ens yrkesroll.

Samtliga av dessa faktorer har stöd i befintlig litteratur så som presenterat i avsnitt 5. Faktorerna kan förklaras med hjälp av teorier kring exempelvis grupptillhörighet (Sanderoth m.fl., 2009), teorier att ens egna och andras uppfattningar om en tillsammans beskriver ens identitet (Cronlund, 1995) samt teorier att identitet är något som det är upp till varje individ att forma själv (Sanderoth, 2009).

Endast en av de fyra pedagogerna som intervjuats känner att hon har en tydlig KME-identitet. Pedagogen som brinner för estetik, säger att i framtiden vilja arbeta som kultursamordnare på en institution med barn och ungdomar. Detta skulle kunna bero på att hennes KME-identitet inte kan tillgodoses tillräckligt på förskolan.

Vi konstaterar att kollegors syn på KME-pedagogiken och deras stöd för de estetiska aktiviteter som utförs är av stor betydelse för hur bra KME-pedagogen anser att hon/han kan arbeta med estetiska undervisningsmetoder. Detta är naturligt eftersom det alltid är svårt att vara ensam om en viss syn eller förslag till angreppssätt i en grupp.

De intervjuade pedagogerna talar positivt om de kollegor de har idag och menar att de får det stöd de behöver. Vi anser att detta konstaterande inte nödvändigtvis är representativt för KME-pedagoger i allmänhet eftersom de fyra pedagoger vi intervjuat arbetar på Reggio Emilia-inspirerade förskolor där man kan anta att personalen generellt sett är mer positiv till estetiska aktiviteter än vid en helt vanlig förskola. Det är en brist i undersökningen att vi inte intervjuat någon KME-pedagog som arbetar på en helt vanlig förskola. Det skulle gjort resultatet mer representativt för KME-pedagoger i allmänhet.

Vi konstaterar också att vanliga pedagogers kunskaper om KME-pedagogik troligtvis har ökat under den tid som KME-utbildade pedagoger trätt in på arbetsmarknaden, det vill säga från ca. 2005 fram till idag. När de KME-pedagoger som tillhörde de första utexaminerade årskullarna gjorde sin VFT-praktik konstaterade de att pedagogerna på deras praktikskolor inte alls kände till KME. Detta är inget som de mer nyligt utexaminerade pedagogerna påtalar.

Vad gäller hur KME-pedagoger ser på vilka förutsättningar som anses bör vara uppfyllda för att man skall kunna arbeta med KME-pedagogik på ett bra sätt konstaterades det att de faktorer som är av betydelse är; förskolans pedagogiska profil, tillgång till

undervisningsmaterial och lokaler samt arbetskamraternas inställning. Även antalet anställda och barnens ålder verkar ha viss betydelse.

Att förskolans pedagogiska profil och arbetskamraternas inställning är viktiga faktorer har redan diskuterats ovan. Vad gäller förskolans pedagogiska profil är det naturligtvis en fördel ju mer pedagogiken generellt stöder estetiska aktiviteter. Detta behöver dock inte betyda att det alltid är svårt att arbeta med estetiska aktiviteter på förskolor utan en sådan profilering. Det senare kan vi dock inte uttala oss närmare om eftersom vi ej intervjuat KME-pedagoger som arbetar på vanliga förskolor.

Vad gäller vikten av tillgång till undervisningsmaterial så som IT-utrustning, diktafoner, CD- skivor, dator och videokamera så ger naturligtvis ökad tillgång till denna utrustning möjligheter att arbeta med KME-aktiviteter på ett mer varierat sätt.

Slutligen konstaterar vi att tillgång till annan personal som kan supporta och ta hand om delar av barngruppen underlättar för KME-pedagogen då det kan vara en fördel att ha aktiviteter i mindre grupper. Vissa KME-pedagoger anser att det är lättare att bedriva KME-undervisning med större barn men detta bör vara relaterat till pedagogens egna förväntningar och uppfattningar snarare än att vara någon form av sanning.

6.1 Metodkritik

Vad gäller befintlig teori så råder det brist på litteratur som specifikt talar om KME- pedagogik. Det har därför inte varit helt enkelt att analysera våra resultat i relation till teorier i litteraturen. Vi anser dock att det ändå fungerat, speciellt vad gäller identitetsaspekter eftersom dessa är relativt generella.

Vi menar att det sätt intervjuerna genomfördes på, där vi var två personer närvarande som ställde frågor och antecknade samtidigt som intervjun spelades in, fungerat utmärkt. Detta konstaterade vi när vi arbetade med material eftersom vi kunde vara säkra på att vi uppfattat situationer och svar på liknande sätt. Detta gäller även för processen att välja bort material från intervjuerna som inte är av relevans för undersökningen. Vår ambition och

förhållningssätt har under hela arbetets gång varit att vara så öppna och objektiva som möjligt. Vi anser att vi har lyckats med detta.

Om undersökningen skulle gjorts annorlunda hade forskningen kunnat stärkas genom att ytterligare några pedagoger hade intervjuats och då från förskolor utan någon profilering. Alla förskolorna som var med i undersökningen hade åldershomogena avdelningar och en profilering mot Reggio Emilia-filosofin. Intervjuer med pedagogernas arbetskamrater hade kunnat ge undersökningen ett bredare perspektiv. Det hade även varit intressant att göra observationer i verksamheten och titta på hur pedagogerna arbetade med barnen.

6.2 Fortsatt forskning

Ett uppenbart ämne för vidare forskning är att utvidga en likande undersökning till att också omfatta KME-pedagoger som arbetar på vanliga förskolor utan någon särskild pedagogisk profilering och att även omfatta KME-pedagoger som arbetar i grundskolan. Det skulle också vara intressant att få kunskap om hur vanliga pedagoger ser på KME-pedagoger och den verksamhet de bedriver. Se vidare under avsnitt 6.5.

Lärarutbildningen har kritiserats från områdeschefen Olle Holmberg i ett PM från lärarutbildningskommitténs möte i juli 1997. Han pekade då på bristen av inte förstå och se förändringar i skolan. Holmberg kritiserade även ovilja till förändring och nytänkande i den nya lärarutbildningen. Malm skriver att Holmberg såg vikten av att praktik och teori går hand i hand under lärarutbildningen (Malm, 2006). Holmberg deltog i att utforma grundidéerna till lärarutbildningen på Malmö Högskola Holmberg (2008). Han skriver:

Det är inte samma sak att vara lärare idag som det var för några årtionden sedan. Samhället har omvandlats och det märks i skolan. Förutsättningarna för lärares arbete är annorlunda. De barn och ungdomar som ska utbildas i dagens skola har ett annat sätt att tänka och handla än tidigare elevgenerationer. Och de kunskaper och förmågor som kommer att behövas i framtiden ställer nya krav på eleverna, på lärarna och på skolan. Hämtad från [http://www.olleholmberg.se/]

Vi håller med Olle Holmberg i det här resonemanget. Det finns behov av KME-pedagoger, däremot bör pedagogerna få en tydligare bild av KME under sin utbildning. Det skulle vara en fördel om studenterna började utveckla sin KME-identitet tidigt i sin utbildning. Handledarna på praktikplatserna bör få en klarare bild av KME. Likaså vore det fördelaktigt om KME- studenternas mentorer hade koppling till estetiskt lärande. Vi är stolta över att vara KME- pedagoger och har genom detta arbete utvecklat vår egen KME-identitet.

KÄLLFÖRTECKNING

Alerby, E. & Elidottir, J. (2006). Lärandets konst- betraktelser av estetiska dimensioner i lärandet. Lund: Studentlitteratur.

Cronlund, K. (1995). Människan socialt och kulturellt. Stockholm: Bonniers.

Danielsson, A. (1997). Arbeta med media i skola och förskola. Uppsala: Runa förlag.

Gusstavsson, M. (2006). KME!? Estetiska läroprocesser på Segevångskolan. Malmö: Malmöhögskola, Lärarutbildningen.

Hägglund, K. & Fredin, K. (2001). Drama bok . Stockholm: Liber.

Järleby, A. (2005). Spelar roll, Kreativt lärande med teater och drama. Uddevalla: Pegasus.

Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Malm, H. (2006). Mellan Visioner och Traditioner – Att konstruera sig själv som KME- lärare. Konstfack, institutionen för bildpedagogik.

Nordström, G. (2005). Skapelsemorgon, Barnet, konsten, poesin, fantasin. Uddevalla: Risberg och media.

Patel, R. & Davidsson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder, att planera genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.

Sanderoth, Ingrid, Werner, Margit & Båth, Sten (2009), Plats, identitet, lärande: Närområdesstudier i skolan. Studentlitteratur Lund

Sundin, B. (2003). Estetik och pedagogik i dynamisk balans. Stockholm: Mareld.

Trost, J. (1997). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.

Wallén, G. (1996). Vetenskapsteori och forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur.

Elektroniska källor

http://www.mah.se/upload/LUT/Enheter/KSM/manschetter/KME.pdf (hämtad 2010.10.01)

Holmberg, O. (2008) En berättelse om lärarutbildningen i Malmö.

http://dspace.mah.se:8080/bitstream/2043/6044/1/1.pdf (hämtad 2010.10.14)

Holmberg, O. webbsida http://www.olleholmberg.se/

http://www.olleholmberg.se/forelasningar.htm (hämtad 2010.10.14)

Vetenskapsrådethttp. //www.cm.se/webbshop_vr/pdfer/etikreglerhs.pdf (Hämtad 11.10.16)

Bilaga 1

Häikiö skriver om Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Han menar att när man arbetar med stöd av Reggio Emilia-filosofin finns det mycket utrymme för kreativitet. Vidare skriver han att tanken bakom Reggio Emilias grundläggande synsätt är att låta barnet utveckla alla sina 100 språk, ett begrepp som grundaren Loris Malaguzzi skapat. Malaguzzi menade att barn har kunskaper till att uttrycka sig på många olika sätt. Olika uttrycksätt kan vara att använda bild och drama. Det estetiska lärandet blir ett viktigt redskap för barn då de skall utveckla olika kunskaper och förmågor som till exempel sin fantasi och sitt självförtroende (Häikiö, 2007).

Bilaga 2

1: Vilket år tog du examen? Hjälpfråga

 Är ditt arbete det du förväntade dig? 2.KME-utbildning

Hjälpfråga

 Berätta lite om din KME-utbildning

 Reflektioner kring VFT 3. Arbetsplats

Hjälpfråga

 Hur länge har du arbetat sedan du tog examen?

 Olika arbetsplatser

 Arbetskollegernas kunskaper om KME

4: Känner du att du har en traditionell läraridentitet eller mer en estetisk läaridentitet? Hjälpfråga

 Ser du uppskattning och entusiasm i barns lärande när du håller i aktiviteter?

 Vilken typ av aktiviteter brukar du hålla?

 Vilken typ av aktiviteter upplever du att barnen uppskattar mest?

 Är du nöjd med din roll på din arbetsplats? 5: Hur ser du på estetisk lärande?

Hjälpfråga

Presenterar du dig som en KME-pedagog eller annan titel? (vilken)

6: Hur är samarbetet med arbetslaget Hjälpfråga

 Känner du att du har möjlighet att använda estetiska aktiviteter på din arbetsplats

 Visar ditt arbetslag stöd och vilja till samarbete för dina eventuella estetiska aktiviteter?

 Trivs du på din arbetsplats?

 Upplever du att utvecklas som KME-pedagog?