Arbetslivets uppfattning av kompetenserna examensarbetet genererat

Enligt representanterna från Ekonomihögskolan och enligt alumnerna finns det ett antal kompetenser som bör ha genererats eller som har genererats i och med examensarbetet.

Nedan presenterar vi rekryterarnas uppfattning om kompetenserna kursplanen för examensarbetet (Linnéuniversitetet, 2016) menar att studenter ska få och de kompetenser som alumnerna upplever att de har fått genom examensarbetet.

Enligt kursplanen inom organisation på Ekono mihögskolan

Vid en analys av kursplanen för examensarbetet (Linnéuniversitetet, 2016) går det att urskilja bland annat kritiskt tänkande, argumentation och problemidentifiering som färdigheter examensarbetet förväntas generera. När rekryterarna fick frågan hur viktiga de färdigheterna är i arbetslivet svarade två av rekryterarna att färdigheterna är viktiga i arbetslivet. De båda förklarar att färdigheterna är sådana som hjälper organisationer framåt och bidrar till utveckling på arbetsplatsen. En av rekryterarna förklarar att genom kritiskt tänkande, argumentation och problemidentifiering har man möjlighet att se saker från andra perspektiv vilket kan vara värdefullt för ett företag. Samtidigt förklarar rekryteraren att samspelet mellan sändare och mottagare i en kommunikation är väldigt viktig. Hen förklarar att sändaren måste ha en förmåga att dels känna av situationen men också att uttrycka sig rätt för att inte framstå som någon som endast ger kritik. Samtidigt förklarar rekryteraren att det är viktigt att mottagaren är öppen för kritik och har en förmåga att kunna reflektera över den kritik som framkommer. Rekryteraren förklarar att beroende på arbetsplats och situation är det viktigt att kunna ge feedback men att chansen att ge feedback kan variera beroende på vilket företag det gäller.

Bland rekryterare fanns det oenighet om examinerade studenters generella förmågor inom kompetenserna kritiskt tänkande, problemidentifiering och argumentation. En av rekryterarna förklarade att examinerade personer absolut har de kompetenserna och att det finns en upplysthet hos utbildade där de har en förmåga att uppfatta vad som gäller och vad som kan komma att ske. En annan av rekryterarna instämmer i att det finns en god förmåga hos examinerade personer att vara kritiska och analyserande. Hen förklarar att det är viktigt att kunna ställa sig kritisk till omgivningen och att nyrekryterade personer ofta har en förmåga att ge förslag till förbättringar som kan utveckla företaget. Den tredje rekryteraren förklarar att kompetenserna kritiskt tänkande, argumentation och problemidentifiering varierar beroende på person. Rekryteraren förklarar att hen inte ser något samband i huruvida en person studerat på högre nivå eller inte men förklarar att självklart övar examinerade personer mer på att argumentera, tänka kritiskt och problemidentifiera. Hen förklarar vidare att trots att studenter på universitetet tränas inom kompetenserna kan lika väl en person utan examen ha god förmåga att kritiskt tänka,

argumentera och problemidentifiera. Hen förklarar att stora variationer finns från person till person och trots den träning som ges på universitet är det inte någon självklarhet att examinerade har bättre förmågor inom problemidentifiering, argumentation och kritiskt tänkande än icke-examinerade.

Enligt Ekonomihögskolan och alumnerna

Under intervjuerna med rektor Aronsson27 _{på Linnéuniversitetet, före detta dekan}

Servais28 _{på Ekonomihögskolan samt alumnerna framkom det att god samarbetsförmåga,}

förmåga att strukturera och planera arbete, självständighet och god kommunikativ förmåga är kompetenser som antingen Ekonomihögskolan har en vision om att examensarbetet ska ge eller kompetenser alumnerna uppfattat att de har fått. Vad gäller samarbetsförmågan förklarar två av rekryterarna att just samarbetsförmågan varierar mycket från person till person vilket gör det svårt, om inte omöjligt, att avgöra hur examinerade personers samarbetsförmåga är jämfört med icke-examinerade. En rekryterare förklarar vidare att det har ingen betydelse om en person har studerat inom högre utbildning eller inte, vissa personer arbetar bra i team och andra arbetar bra ensamma. Hen förklarar att samarbetsförmågan åligger de personliga egenskaperna som inte kan bedömas utifrån utbildning. Den tredje rekryteraren förklarar att personer som nyligen är examinerade har färsk erfarenhet av sådana sammanhang där samarbete krävs, vilket gör att det kan finnas en viss erfarenhet inom samarbete jämfört med en person som länge varit yrkesverksam i ett självständigt jobb. Hen förklarar att nyexaminerade personer är mer vana att ta hjälp av sina medmänniskor och att arbeta tillsammans i grupp.

Vad gäller examinerade personers förmåga att strukturera och planera arbeten är samtliga rekryterare eniga om att det finns en viss erfarenhet och en god förmåga. Rekryterarna förklarar att under en utbildning tränas studenter på att strukturera och planera sina arbeten för att klara av studierna på ett bra sätt. Två av rekryterarna förklarar att förmågan att strukturera och planera är väldigt individuell men att det generellt märks om en person har genomgått högre utbildning eller inte. En av rekryterarna förklarar att en examinerad person generellt sett har lärt sig att sålla ut information och presentera det viktiga, vilket personer som inte genomgått högre utbildning inte har samma förmåga att göra. Den andra rekryteraren förklarar att en utbildad person oftast förstår hur ett arbete bör struktureras

27

Peter Aronsson, rektor Linnéuniversitetet, intervju den 14 april 2021

28

men att det självklart varierar mellan olika personer. Hen förklarar vidare att oftast krävs det strukturering och planering för att klara av en utbildning och ett examensarbete vilket resulterar i att examinerade personer generellt är bättre på det.

Vad gäller självständigheten hos examinerade personer beskriver rekryterarna olika uppfattningar. En rekryterare förklarar att hen snarare upplever att examinerade personer är mindre självständiga. Hen förklarar vidare att examinerade personer brukar vara mer beroende på något sätt vilket hen förklarar kan bero på att examinerade personer får serverat exakt vilka verktyg som ska användas i vilken situation. Samtidigt förklarar rekryteraren att en person som inte genomgått högre utbildning har lärt sig att vara självständig i olika sammanhang och lärt sig vilka verktyg som funkar i vilken situation. En annan av rekryterarna förklarar att de har valt praktikanter och rekryterat dem utifrån deras förmåga att vara självständiga men att det självklart skiljer sig från person till person. Den tredje rekryteraren förklarar att examinerade personer ofta har lärt sig teori och hur saker bör vara men att arbetslivet ser annorlunda ut. Hen förklarar att personer kan uppleva ett visst motstånd i början av karriären eftersom en examinerad person måste bortse från de teorier den lärt sig och inse att i praktiken fungerar inte saker som i teorin.

Samtliga rekryterare förklarar att examinerade personers kommunikativa förmåga oftast är bra. En rekryterare förklarar att det ofta märks på en person om den har en akademisk utbildning. Hen förklarar att ofta visas det direkt i Cv:t hos en examinerad person vad de kan, vilket gör att rekryteringen av tjänstemän generellt är enklare. Genom examinerades förmåga att kommunicera direkt på Cv:t vad de kan, får rekryterare direkt en förståelse om hur personen är. En annan rekryterare förklarar vidare att examinerade personer ofta har en mer utvecklad kommunikativ förmåga och att språkbruket är annorlunda. Hen förklarar att examinerade personer ofta har ett annat tänk och en större helhetsbild vilket inte alltid är positivt i alla lägen. Vidare förklarar rekryteraren att trots att examinerade personer har en god kommunikativ förmåga behöver det inte alltid vara positivt. Rekryteraren får förklarat att en av alumnerna berättat att de lärt sig att uttrycka sig mer vetenskapligt varpå rekryteraren förklarar att förmågan givetvis är bra men att det kräver att mottagaren är på samma nivå i språkbruket. Hen förklarar vidare att det snarare är samspelet som är viktigt, än examinerade personers förmåga att uttrycka sig vetenskapligt. Genom att uttrycka sig vetenskapligt gentemot en person som inte är mottaglig kan informationen missuppfattas vilket kan leda till kommunikationsmissar.

Samarbete, strukturering och planering, självständighet och kommunikativ förmåga är kompetenser som rektor Aronsson29, f.d. dekan Servais30 eller alumnerna förklarar att examensarbetet genererar. Samtliga rekryterare instämmer om att de ovannämnda kompetenserna är otroligt viktiga. En rekryterare förklarar att kompetenserna hjälper studenter att finna vägen framåt och skapar möjligheter att utvecklas. En annan rekryterare förklarar att kompetenserna är grundstenar i kombination med yrkeserfarenhet, men hen förklarar att det är minst lika viktigt att också inneha en social förmåga. Vidare förklarar två av rekryterarna att trots de goda kompetenserna finns andra kompetenser som också hade värderats. En av rekryterarna förklarar vikten av att vara flexibel och innovativ i dagens samhälle. Hen förklarar att samhället förändras otroligt mycket idag och därför är det viktigt att ha en förmåga att ställa om och vara okej med förändringar. Den andre rekryteraren förklarar att flexibilitet självklart är viktigt men det kan vara svårt att få in flexibilitet som moment i ett examensarbete eller på universitetet utan menar att vara flexibel handlar mer om vana.