Examensarbetets (o)nyttainför arbetslivet: En abduktiv studie om examensarbetets effekter införarbetslivet

(1)

Examensarbetets (o)nytta

inför arbetslivet

En abduktiv studie om examensarbetets effekter inför

arbetslivet

Författare: Mikaela Andersson, Felicia

Carlsson, Elin Hörvallius

Handledare: Jasmina Beharic Examinator: Mikael Lundgren Termin: VT21

Ämne: Kandidatuppsats, organisation

(2)

Förord

Vi vill framföra ett varmt tack till alla som har stöttat oss i vårt arbete med att färdigställa denna studie. Ett stort tack till de alumner som deltagit, för de erfarenheter

och den tid som åsidosatts för oss och tack till våra tre respondenter från olika rekryteringsfirmor för otroligt givande samtal. Vi vill också tacka Peter Aronsson, rektor

vid Linnéuniversitetet, och Per Servais, före detta dekan vid Ekonomihögskolan, för deras bidrag med information till Ekonomihögskolans perspektiv i studien. Ytterligare

ett stort tack till Ola Svärd, vår forskare och informant i studien som gett oss en stabil grund att påbörja studien på, samtidigt som han har bidragit med tid, engagemang och

uppmuntran. Utan er hade studien inte varit möjlig!

Stort tack till vår handledare Jasmina Beharic som bidragit med fantastiskt stöd och goda råd för att hjälpa oss framåt i vårt arbete. Slutligen vill vi tacka samtliga opponenter och

vår examinator Mikael Lundgren som kontinuerligt bidragit till att utveckla studien genom konstruktiv kritik och nya synsätt.

Kalmar 2021-05-25

Elin Hörvallius Felicia Carlsson

(3)

Sammanfattning

Titel: Examensarbetets (o)nytta inför arbetslivet.

Syfte: Syftet med detta arbete är att beskriva huruvida examensarbetet bidrar med färdighet och kompetens inför arbetslivet. Syftet är att bredda kunskapen kring vad examensarbetet bidrar till och att bidra med underlag för diskussioner kring examensarbetets uppbyggnad och dess samverkan med näringslivet.

Metod: Vår studie har genomförts med en abduktiv ansats där en forskare var informant och lade grunden för den empiriska insamlingen. Studien grundar sig i tre olika perspektiv: Ekonomihögskolans, alumners och arbetslivets perspektiv. För att öka förståelsen kring perspektiven och examensarbetets integration med arbetslivet användes ett kvalitativt tillvägagångssätt. Datainsamlingen skedde genom intervjuer med tre olika respondentgrupper som motsvarade varsitt perspektiv. I studien har vi även tagit hänsyn till möjliga felkällor samt etiska aspekter.

Slutsats: I vår studie framkommer det att alumner till viss del fått de kompetenser som Ekonomihögskolan förklarar att de ska ha fått av examensarbetet. De kompetenser som framkommit att alumner ska få eller har fått från examensarbetet är självständighet, samarbete, kommunikation, kritiskt tänkande samt strukturering och planering. Rekryterarna anser att examinerade har en del av de kompetenserna, men en slutsats kan inte dras kring om kompetenserna är en följd av examensarbetet enligt rekryterarna. Självständighet är en av de kompetenser som rekryterarna uppskattar. Enligt alumnerna i studien och enligt forskaren Ola Svärd har examensarbetet inte nödvändigtvis bidragit till självständighet. De övriga kompetenserna examensarbetet ska eller har genererat kan enligt rekryterarna ses som personliga egenskaper alla kan besitta och inte bara examinerade, men examinerade har arbetat med kompetenserna nyligen vilket kan vara till deras fördel.

Nyckelord: Examensarbete, självständigt arbete, kompetens, färdigheter, arbetsliv, kommunikation, självständighet, samarbete, arbetsförberedande, integrering, arbetsgivare, samverkan.

(4)

Abstract

Title: The (un) usefulness of the degree project for working life.

Purpose: The purpose of this work is to describe whether the degree project contributes knowledge and skills for working life. The purpose is to broaden the knowledge about what the degree project contributes to and to provide a basis for discussions about the structure of the degree project and its interaction with the business community.

Method: Our study has been carried out with an abductive approach where a researcher was our informant and laid the foundation for the empirical collection. The study is based on three different perspectives: The school of Economics, alumni and the working life perspective. In order to increase the understanding of the perspectives and the integration of the degree project with working life, a qualitative approach was used. Data collection took place through interviews with three different groups of respondents who corresponded to each perspective. In the study, we have also taken into account possible sources of error and ethical aspects.

Conclusion: Our study shows that alumni have, to some extent, acquired the competencies that the School of Economics explains that they should have acquired from the degree project. The competencies the study shows that alumni should gain or have gained from the degree project are independence, collaboration, communication, critical thinking along with structuring and planning. The recruiters believe that examinees have some of these skills, but it cannot be concluded that all the skills are a consequence of the degree project according to the recruiters. Independence is one of the competencies that recruiters value. According to the alumni in the study and according to the researcher Ola Svärd, the degree project has not necessarily contributed to independence. According to the recruiters, the other competencies the degree project should or has generated can be seen as personal qualities that everyone can possess and not just examinees, but examinees have worked with the competencies recently, which can be to their advantage.

Keywords: Degree project, independent work, competence, skills, life, communication, independence, collaboration, job preparation, integration, employer, cooperation.

(5)

Innehållsförteckning

Inledning 1 Bakgrund 1 Problemdiskussion 2 1.2.1 Sammanfattning problem 7 Syfte 7 Frågeställning 8 Avgränsning 8 Metod 9 Abduktiv ansats 9 Kvalitativ forskningsstrategi 10 Urval 10

2.3.1 Forskare inom ämnet 11

2.3.2 Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet 11

2.3.3 Alumner 12

2.3.4 Rekryterare 12

Intervjuer 12

2.4.1 Intervju med forskare 13

2.4.2 Intervju med Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet 13

2.4.3 Intervju med alumner 14

2.4.4 Intervju med rekryterare 14

Metod för databehandling 15 2.5.1 Insamling av data 15 2.5.2 Bearbetning av data 16 Studiens trovärdighet 17 Forskningsetik 19 Examensarbetets förutsättningar 21

Utbildning och näringsliv i samverkan 21

3.1.1 Näringslivssamverkan 21

3.1.2 Examensarbetets utformning 23

3.1.3 Kompetenser examensarbetet förväntas generera 24

Alumners erfarenheter av examensarbetet 24

3.2.1 Erfarenheter som genererats 25

3.2.2 Kommunikation 26

3.2.3 Självständighet 27

3.2.4 Examensarbetet i samband med näringslivet 27 3.2.5 Vad studenter vill ha från kursen examensarbete 28

Arbetslivets önskemål om kompetens 29

3.3.1 Vad arbetslivet efterfrågar hos arbetstagare 29 3.3.2 Arbetslivets uppfattning av kompetenserna examensarbetet

genererat 30

3.3.3 Ett integrerat examensarbete 34

3.3.4 Examensarbetets värde i en rekrytering 35

Intressanta aspekter belysta med litteratur 37

(6)

Samarbete i arbetslivet 39 Kommunikation som verktyg i arbetslivet 40 Ökat krav på flexibilitet och självständighet 42

Analys 45

Examensarbetet som samverkan 45

Självständighet 47

Kommunikationsförmågans värde 49 Samarbete som personlig egenskap 51 Vilka kompetenser arbetslivet uppskattar 53

Avslutning 57

Slutsats 57

Slutdiskussion 59

Förslag till fortsatt forskning 63

Referenser 65 Personlig kommunikation 70 Bilagor 71 Bilaga 1 71 Bilaga 2 71 Bilaga 3 71 Bilaga 4 72 Bilaga 5 72

(7)

Inledning

I kommande kapitel kommer vi att diskutera varför studenter skriver examensarbete inom samtliga grundutbildningar, arbetsgivares krav på en arbetstagare, vilka kompetenser som är eftertraktade samt huruvida examensarbetet bidrar till dessa kompetenser. Vi kommer att problematisera examensarbetets roll historiskt jämfört med idag och jämföra olika sätt att skriva examensarbeten.

Bakgrund

Allt fler personer väljer att läsa på högskolor eller universitet och det skrivs allt fler examensarbeten. Förr var det vanligare att studenter som studerade inom högre utbildning valde att fortsätta till forskning inom samhällsviktiga diskussioner och göra ett bidrag till kunskapen (Universitetskanslersämbetet, (UKÄ), 2017). Enligt den senaste statistiken är företagsekonomi det mest studerade ämnet inom universitetsstudier (Statistiska centralbyrån, (SCB), 2021). Dock var det endast två procent av dem som tog en grundläggande examen inom ekonomi år 2018/19 som fortsatte till forskarstudier inom det ämnesområde där företagsekonomi ingår (UKÄ, 2020). Askling (2012) förklarar att ansökningarna till högre utbildningar idag sker av andra anledningar än förr och Stenberg (2016) argumenterar för ett tydligare samband mellan utbildning och näringsliv. Bestämmelserna kring huruvida examensarbetet ska vara integrerat med näringslivet eller inte är delvis upp till varje universitet. Ett utbildningsprogram på Lunds Tekniska Högskola som har integrerat examensarbetet med näringslivet vittnar om att 40% av de studenter som skrivit examensarbete i samarbete med näringslivet har fått arbetserbjudande från arbetsgivaren (Bengtsson, 2018). Med ett integrerat examensarbete menas i denna studie ett examensarbete som görs i tätt samarbete med ett företag. Integrationen kan ske på olika sätt, till exempel genom att undersöka ett problem företaget upplever, utveckla en produkt för företagets räkning eller utveckla en strategi inom givet område på företaget. Skillnaderna är stora mellan olika utbildningar och årsrapporten från UKÄ (2020) förklarar att etableringsgraden mellan olika utbildningar varierar mycket. UKÄ (2020) förklarar att en etablerad person innebär att personen har en god ställning på arbetsmarknaden och etableringsgraden innebär antalet etablerade av de examinerade. Fler arbetsgivare kräver att framtida anställda ska ha tagit en form av examen inom högre utbildning (Gupta, Saunders & Smith, 2007). För studenter kan det därför vara viktigt att etablera en god samverkan mellan utbildning och arbetsliv för att generera en smidig

(8)

övergång till arbetslivet (Sparrhoff & Fejes, 2016). Arbetsgivare efterfrågar idag en mängd olika kvalifikationer från deras arbetstagare. Något som trätt fram de senaste decennierna inom arbetslivet är vikten av en bra självuppfattning och självförtroende, vilket är en följd av att social kompetens har fått en utveckling inom arbetslivet. Sociala kompetenser är till exempel kommunikationsförmåga, förmåga att bygga och påverka nätverk samt konflikthantering och möjlighet att se sammanhang ur olika perspektiv (Wolven, 2000). Vad dagens och morgondagens arbetstagare gör i sin yrkesroll avspeglar sig på den generella utvecklingen i samhället och arbetslivet (Sandberg, 2003). Traditionellt sett har det mest betydelsefulla i arbetslivet varit individens arbetslivserfarenhet, men betoning har även lagts på kunskaper och personlighetsfaktorer såsom intelligens och stresstålighet (Wolven, 2000).

När en student närmar sig examen, är högskoleförordningens mål att de ska ha ett antal färdigheter inför arbetslivet. Färdigheter som efterfrågas i högskoleförordningen är bland annat att söka och värdera information, identifiera problem, muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information och visa färdigheter som gör att man självständigt kan arbeta inom det område som utbildningen är (SFS 1993:100). Samtidigt är det författat i högskoleförordningen (SFS 1993:100) att ett självständigt arbete ska skrivas inom kandidatutbildningar, vilket leder till att det självständiga arbetet finns i alla kandidatprogram på universitetsnivå. Vesterberg (2015) talar om vikten av anställningsbarhet hos studenter och förklarar att universitetslärare är de personer inom utbildningar som skapar möjligheter för studenter att utveckla kritisk förståelse om normer och värderingar som genomsyrar begreppet anställningsbarhet. Vesterberg (2015) frågar i sin artikel hur det kritiska förhållningssättet ska utvecklas, samtidigt som lärare ska förhålla sig till studenternas önskan om att deras utbildning ska leda till ökade möjligheter för framtida arbetsliv samt hur studenter ska bli konkurrenskraftiga på arbetsmarknaden. Utifrån dessa dilemman är Vesterberg (2015) av åsikten att universitetslärare har en central roll i studenters framgång.

Problemdiskussion

Historiskt sett ska examensarbeten förbereda studenter inför forskarstudier men idag, när allt fler läser på universitet utan forskarambitioner kvarstår examensarbetets utformning i vetenskaplig form hos många universitet (Bengtsson, 2018). En acceptans råder kring skrivandet av ett examensarbete och en vetenskaplig struktur på examensarbetet finns vid

(9)

många universitetsprogram. Den vetenskapliga strukturen kvarstår i och med högskolelagens 1 kapitel 2§ om att staten ska vara huvudman för utbildningar som vilar på vetenskaplig grund (SFS 1992:1434). Högskolelagen och högskoleförordningen är två av de bestämmelserna som utgör styrdokument för utbildningar och därmed examensarbeten (Svärd, 2014). Förr var det i stor utsträckning de som sökte sig till en roll inom forskning som utbildade sig men så är inte fallet idag (UKÄ, 2017). Allt fler utbildar sig på högre nivå och i samhället råder en norm kring att unga människor bör studera på högre nivå för att få eftertraktade jobb (Göteborgs universitet, (GU), 2021). Gupta et al. (2007) förklarar att många arbetsannonser efterfrågar högre utbildning. Många av Sveriges universitet och högskolor förklarar att de arbetar med examensarbeten som förbereder studenter för arbetslivet. Fokus ligger ofta på att stärka samarbetet med näringslivet och möjliggöra en bra övergång från studier till arbete (Bengtsson, 2018). Ett examensarbete är ofta något studenter gör inför en examen på universitetet och det är examensarbetet som ofta avslutar studietiden och blir en övergång till arbetslivet (Uppsatscoachen, u.å.). I regelverken kring examen förklaras det att ett självständigt arbete ska ha författats för att en student ska få examensbevis (SFS 1993:100). Arbetet kan uppfattas som ett sätt att pröva färdigheter studenterna lärt sig under sin utbildning och blir en form av avslutsprov för utbildningen (Svärd, 2013). Vissa påstår att examensarbetet är alldeles för omfattande för att avgöra studenters framtid och att det finns alternativa sätt att pröva studenters kunskap (Lorig, 1958). Andra påstår att momentet blir en källa till psykisk ohälsa i och med stress och ångest och att det därmed inte bidrar till någon väsentlighet (Ekman, 2018). Svärd (2014) förklarar däremot att examensarbetet ska ligga till grund för att kvalitetssäkra de svenska universiteten. Examensarbetet ska säkerställa att utbildningar håller hög kvalitet och att studenter lär sig lika omfattande vid en likvärdig utbildning på olika universitet (Svärd, 2014).

Bengtsson (2018) förklarar att några universitet har lyckats integrera examensarbetet med näringslivet vilket vittnar om att de har ett förnyat sätt att se på examensarbeten. Trots att vissa ämnesområden som tidigare ansågs vara forskarförberedande i större grad väljs hos studenter utan forskarambitioner, är förberedelser för arbetslivet ingen självklarhet inom de ämnesområdena. Det kan därför behövas ett förnyat sätt att se på just examensarbetets roll som avslutning på studier och som en övergång till arbetslivet.

(10)

Hur examensarbetet kan gynna studenternas övergång till arbetslivet är en fråga det inte finns mycket forskning om. Forskningen som finns kretsar kring en samverkan mellan utbildning och arbetsliv vilket ska genomsyra hela utbildningen. Den samverkan som ska ske mellan universitet och näringsliv finns lagstadgad i högskolelagen, där ett krav är att universitet ska samverka med sin omgivning för att informera omgivningen av forskningsresultat (SFS 1992:1434). Bienenstock, Schwaag Serger, Benner och Lidgard (2014) förklarar dock att samverkanskravet bortser från att näringslivet ska samverka med kandidatutbildningar och förklarar att kravet endast omfattar att sprida kunskap ut från universitet. En tydlig förankring till näringslivet eller till arbetslivet finns heller inte författat i de lagar och mål som omfattar examensarbetet. Högskoleförordningen förklarar de mål som är generella för alla kandidatexamina och nämner enbart att studenter skall ha författat ett självständigt arbete. Vidare förklaringar kring arbetets mål, mening eller struktur står inte skrivna i lagverket (SFS 1993:100). Lunds universitet och Lunds Tekniska Högskola har däremot ett lokalt utformat regelverk som möjliggör en tydlig förankring där examensarbetet görs i tätt samband med näringslivet (Bengtsson, 2018). Idag finns en pågående diskussion och efterfrågan om ett tydligare samband mellan högre utbildning och arbetslivet (Stenberg, 2016). Fördelarna av en tydlig förankring kan bli att studenter får en enklare väg in till arbetslivet och knyter kontakter som kan gynna deras framtida arbete (Bengtsson, 2018).

Förutom högskolelagen och högskoleförordningen ingår även lokala bestämmelser i styrdokumenten som behandlar utbildningar och därmed examensarbeten. I och med att vi som författare studerar på Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet tycker vi att det är intressant att studera fakulteten och dess integration med näringslivet. På Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet finns det olika kursplaner gällande kandidatuppsatser, eftersom de olika ekonomiprogrammen har olika inriktning. Kursplanerna för examensarbete på Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet är generellt lika vad gäller kursmålen och enligt kursplanen “2FE78E Företagsekonomi III - organisation, examensarbete (kandidat), 15 högskolepoäng” är målen efter avslutad kurs:

“- identifiera, avgränsa och formulera ett problem med vetenskaplig relevans

- förstå konsekvenserna av olika perspektiv vid val av metod vid författandet av examensarbetet - redogöra för, motivera och tillämpa för det valda problemet relevant samhällsvetenskaplig metod - identifiera och bearbeta relevant teoretisk referensram, samt använda den för analys av problemet och den insamlade empirin

(11)

- självständigt och aktivt genomföra en konstruktiv opposition på̊ andra studenters arbete”

- (Linnéuniversitetet, 2016:1)

Dessa kursmål är det som ska uppnås av en mängd studenter på Ekonomihögskolan. Översätts dessa mål till färdigheter som en student kommer uppnå vid avslutandet av kursen går det att utläsa: kritiskt tänkande, informationssökande, argumentation, problemidentifiering, förmåga att arbeta självständigt och en förmåga att planera och strukturera arbete. När några universitetsprogram vittnar om att ett examensarbete i integration med näringslivet ökar möjligheterna för jobb, är det värdefullt att undersöka huruvida examensarbetet, i ett icke-integrerat sätt, förbereder för arbetslivet. Vidare funderar vi på varför kursplanen på Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet (Linnéuniversitetet, 2016) inte säkerställer att examensarbetet blir integrerat med näringslivet, trots att endast två procent av Sveriges ekonomistuderande fortsätter till avancerade studier. Vi anser det därför intressant att skapa en större förståelse kring hur examensarbetet kan bli relevant för näringslivet och hur examensarbetet kan möjliggöra goda förutsättningar i arbetslivet.

När studenter tar en examen och ska ut i arbetslivet står de inför en stor förändring (Gustafsson, 2020). Förändringar kan ta tid och en positiv förändring har ofta skett gradvis där den som genomgår förändring har tid att anpassa sig till nya förhållanden (Ledarna, u.å.). Skillnaden mellan att författa ett examensarbete och vara yrkesverksam är stor. Skillnader finns i praktiska uppgifter och arbetets utformning. Vissa generella likheter kan dock finnas mellan arbetsformerna på universitet och arbetslivets efterfrågan på kompetenser. Exempel på generella arbetsformer under studietiden är bland annat att planera studier, lösa problem och uppgifter samt samarbeta i grupp (GU, 2018). Arbetsgivare efterfrågar ofta färdigheter såsom lösningsorientering, kommunikation kring feedback och en positiv inställning (Randstad, u.å.). Vi vill därmed diskutera huruvida examensarbetet på Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, på ett icke-integrerat sätt, bidrar till det arbetsgivare efterfrågar. Arbetsförmedlingen (u.å.) förklarar att som arbetssökande är det relevant med rätt kompetenser och ett stort kontaktnätverk för att skapa goda förutsättningar för jobb. Diskussioner bör, enligt oss, ske gällande examensarbetet på Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet och dess effekter kring studenters anställningsbarhet, eftersom examensarbetet inte nödvändigtvis är utformat på sådant sätt som är i linje med de egenskaper arbetsmarknaden efterfrågar och heller inte utformat för att skapa kontaktnätverk. Denna studie kan bidra med bred förståelse och

(12)

fördjupad kunskap inför diskussionerna som bör ske för att analysera formatet och formulera examensarbetet så fördelaktigt som möjligt.

Stenberg (2016) skriver om efterfrågan av ett tydligare samband mellan näringsliv och utbildning och en intressant aspekt blir då att undersöka om examensarbete som ett avslutningsprov på en utbildning ger de färdigheter som arbetsmarknaden efterfrågar. I USA verkar det finnas en skillnad mellan vad arbetsgivare efterfrågar, vad universitet erbjuder och vad studenter väljer (Gupta et al. 2007). Gupta et als. (2007) amerikanska studie visar att arbetsgivare generellt inte eftersöker någon specialisering hos sina kandidater utan uppskattar bred kunskap framför djup kunskap. Samma studie visar även att universitet i allt större bredd riktar in sig på att erbjuda utbildningar som är specialiserade. En skillnad finns således kring att företag vill ha bred kunskap men universitet erbjuder djup kunskap enligt amerikansk forskning (Gupta et al. 2007). Studien av Gupta et al. är amerikansk och gjord utifrån utbildningar i USA och vi funderar på om skillnaden mellan vad utbildningar ger och vad företag vill ha även finns i Sverige. Frågan som uppstår då är huruvida ett examensarbete, som ger en fördjupad kunskap inom en specifik fråga, är positiv i övergången till arbetslivet eller om arbetsgivare hellre hade sett mer praktisk erfarenhet som ökar kontaktnät och sociala färdigheter.

Kritik som ofta framförs mot nyutbildade studenter är deras påstådda brist på kompetens som arbetsmarknaden eftersöker. Enligt De la Harpe, Radloff och Wyber (2000) finns det en global uppfattning kring att universitetsutbildningar på en “under-graduate” nivå, det vill säga en grundläggande eller generell universitetsutbildning, vilket motsvarar kandidatutbildning i Sverige, inte producerar studenter med önskvärda färdigheter vad gäller livslångt lärande och andra professionella karaktäristiska drag. De la Harpe et al. (2000) förklarar att den globala uppfattningen är att det finns en brist gällande samarbetsförmåga och teamarbete hos studenter, samt en brist i deras muntliga och skriftliga kommunikation. De la Harpe et al. (2000) efterfrågar också anpassningsförmåga och flexibilitet. Det är därför viktigt för studenter att veta vilka färdigheter de får av examensarbetet som kan gynna dem i arbetslivet. Samtidigt blir det väldigt aktuellt att undersöka hur examensarbetet på Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitet bidrar till att studenter blir mer anställningsbara samt om det finns någon skillnad mellan vilka kompetenser utförandet ger och vilka kompetenser arbetsgivare efterfrågar.

(13)

1.2.1 Sammanfattning problem

Det primära syftet med examensarbeten var att förbereda inför forskarstudier men idag studerar allt fler på universitet och ekonomi är det mest studerade ämnet inom högre utbildning. Det höga antalet studerande leder även till ett högt antal utbildade på arbetsmarknaden. För att underlätta en övergång till arbetslivet och förbättra studenters anställningsbarhet kan en analys göras av arbetsmarknadens efterfrågan och jämföras med vad studenter erhåller.

Vid ett utbildningsprogram vittnar universitetet i Lund om att 40% av de som skrivit examensarbete i samarbete med näringslivet fick arbetserbjudande efter examensarbetet. Ett integrerat sätt att skriva examensarbete har även fått andra effekter, såsom stort kontaktnätverk och ökade möjligheter för jobb. Idag är examensarbetet inte nationellt utformat på ett sätt som ska förbereda studenter för arbetslivet och en skillnad kan finnas, enligt en amerikansk studie, kring vilka färdigheter en student erhåller genom examensarbetet och vilka färdigheter arbetsgivare efterfrågar.

Den amerikanska studien visar även att arbetsgivare ofta efterfrågar bred kunskap hos sina anställda men ett av målen för examensarbetet på Ekonomihögskolan är att identifiera och avgränsa ett problem med vetenskaplig relevans. Utifrån tolkningen av kursplanen ska examensarbetet på Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet generera många färdigheter men en fråga som uppstår är huruvida de färdigheter som ges från examensarbetet är relevanta i övergången till, eller i, arbetslivet. Samtidigt blir det relevant att skapa en förståelse om vilka kompetenser arbetsgivare efterfrågar och om dessa övas upp i examensarbetet.

Med detta arbete vill vi bidra med en förnyad kunskap om examensarbetets roll i förhållande till arbetslivet. Vi vill öka förståelsen om sambandet mellan de färdigheter examensarbetet på Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet ger och de färdigheter arbetsgivare efterfrågar. Samtidigt vill vi skapa förståelse kring huruvida examensarbetet, i ett icke-integrerat sätt, bidrar till goda förutsättningar inför och i arbetslivet.

Syfte

Syftet med detta arbete är att beskriva huruvida examensarbetet bidrar med färdighet och kompetens inför arbetslivet. Syftet är att bredda kunskapen kring vad examensarbetet

(14)

bidrar till och att bidra med underlag för diskussioner kring examensarbetets uppbyggnad och dess samspel med näringslivet.

Frågeställning

Hur bidrar examensarbetet med färdighet och kompetens inför och i arbetslivet?

Avgränsning

Vi har valt att avgränsa oss till att beskriva betydelsen av examensarbeten på

Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet. Arbetet riktar sig till fakultetens ledning, kursens handledare och kursens examinatorer.

(15)

Metod

I metodkapitlet kommer vårt val av ansats och forskningsstrategi att beskrivas. Vi kommer beskriva urvalet som studien bygger på och hur empirin samlades in samt bearbetades. Avslutningsvis kommer aspekter inom studiens trovärdighet och forskningsetik att diskuteras.

Abduktiv ansats

Vi har valt att genomföra studien med en abduktiv ansats för att låta vår förståelse kring examensarbeten växa allt eftersom studien genomförts. Vår första intervju gjordes med en forskare som forskat inom området för examensarbetet vid Uppsala universitet och som idag är aktiv på Kungliga Tekniska högskolan. Intervjun med forskaren utfördes för att kunna samla in omfattande information om ämnet från en person som har mer kunskap kring examensarbeten. Vid intervjun med forskaren utgick vi inte ifrån någon teori. Utförandet av den första intervjun skulle kunna kopplas till en induktiv ansats som Larsen (2009) beskriver vara en ansats där forskaren undersöker ett fenomen utan en initial förankring i vedertagen teori. När intervjun sedan var genomförd hade vi en grund för att kunna författa frågor till nästa steg i studien. En studie där teori samlas och empiri utarbetas allt eftersom studien utförs har en abduktiv ansats. En abduktiv ansats startas ofta med en induktiv ansats där forskaren utifrån ett fall utformar ett möjligt hypotetiskt mönster som kan ge förklaring till det initiala studerade fallet (Alvesson & Sköldberg, 2017). Abduktion kan beskrivas ha inslag av både induktion och deduktion, där forskaren växlar mellan teori och empiri för att låta förståelse successivt växa fram (Kirkeby, 1994). Utöver vår intervju med forskaren består vår studie av tre perspektiv med tre olika respondentgrupper. De tre respondentgrupperna består av Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, alumner och rekryterare som utgör varsitt perspektiv i studien, varpå rekryterarna representerar arbetslivets perspektiv. Vid utformandet av frågorna till Ekonomihögskolans perspektiv användes informationen från forskaren. Vidare användes informationen från forskaren och Ekonomihögskolan till intervjuer av alumner. Till frågorna för arbetslivets perspektiv användes informationen från samtliga av de föregående perspektiven. I vår studie har vi därmed successivt lärt oss av varje intervju för att kunna ställa relevanta frågor till kommande respondentgrupp. Intervjuerna genomfördes med en respondentgrupp per tidsintervall och på det sättet kunde vi få en förförståelse från intervjuerna och formulera välbetänkta frågor till kommande respondentgrupp. Genom att lära sig från varje steg kan man säga att en abduktiv ansats

(16)

är applicerad. Eftersom studien startade med en intervju för att skapa ett hypotetiskt mönster och vi har successivt låtit vår förståelse växa för att kunna följa mönstret.

Kvalitativ forskningsstrategi

I vår studie har olika perspektiv undersökts för att få en helhetsförståelse om det studerade fenomenet. För att kunna svara på vår frågeställning behövde vi få en ökad och djupare förståelse kring tankar och upplevelser som kopplas till examensarbetet utifrån de olika perspektiven. Valet av att använda en kvalitativ forskningsstrategi i vår studie grundade sig i att få en djupgående helhetsförståelse om respondenternas tankar och kunskaper inom ämnet. Utmärkande drag inom kvalitativ forskning är forskarens vilja att få en förståelse om de studerade personernas egna perspektiv (Bryman, 1997). Eftersom det är förståelsen av respondenternas tankar och perspektiv som studien grundar sig i kan det kopplas till den kvalitativa karaktären om att vara icke-numerisk och svårmätbar.

Kvalitativ forskningsstrategi präglas och sammankopplas ofta med intervjuer eftersom intervjuer ger respondenten utrymme till att utforma egna svar om sina uppfattningar. (Bryman, 1997). Vidare inom forskningsstrategin använde vi oss av intervjuer för att få en djupgående helhetsförståelse av respondenternas olika perspektiv som sedan kunde jämföras och analyseras. Kvalitativa data beskrivs även som icke-numerisk eftersom information om individers upplevelser, tankar och perspektiv är svåra att mäta. Kvalitativ metod rekommenderas när forskarna vill skapa en helhetsförståelse över fenomenet som studeras (Larsen, 2009).

Urval

Vid urvalet i vår studie eftersträvade vi en omfångsrik empiri med flera olika perspektiv. Genom att ha en stor variationsbredd i urvalet kunde vi uppnå ett stort informationsinnehåll med olika perspektiv. Vid intervjuer inom kvalitativ forskningsstrategi är syftet att öka informationsvärdet och skapa djupgående uppfattningar om det fenomen som studeras (Holme & Solvang, 1997). Intervjuerna genomfördes med olika personer varav en var forskare inom ämnet för att få dennes perspektiv om examensarbetets syfte och dess möjliga integration med näringslivet. Studien grundar sig även i Ekonomihögskolans perspektiv om examensarbetets bidrag till studenters färdigheter och vilka diskussioner som sker gällande examensarbetets utformning. Ytterligare ett perspektiv som lade grund för vår empiri var alumners perspektiv om vilka

(17)

färdigheter de fick från examensarbetet och huruvida dessa används i arbetslivet. Vårt urval baserades även på att få arbetslivets perspektiv om vilka kunskaper och färdigheter de uppskattar hos en arbetstagare samt deras syn på examensarbetets möjlighet om integration med näringslivet. För att få en användbar empiri krävs det därför ett urval av respondenter som har rätt kunskap inom fenomenet som studeras. För att få ett stort informationsinnehåll till en studie kan forskare sträva efter att uppnå en variationsbredd i sitt urval (Holme & Solvang, 1997).

2.3.1 Forskare inom ämnet

Ola Svärd som är forskare inom ämnet för examensarbetet är varken själv nyexaminerad student eller arbetsgivare men har däremot erfarenhet från egna studier om examensarbetets syfte. En respondent som står utanför den företeelse som studeras men som har mycket att säga om ämnet kan beskrivas som en informant och att det utförs en informantintervju (Holme & Solvang, 1997). Vårt val att intervjua Svärd inom ämnet grundar sig i hans erfarenheter från egna utförda studier och hans kunskap inom examensarbetets omfattning. Valet av att använda Svärd som en informant kan kopplas till vår abduktiva ansats om att få en förförståelse inom ämnet från en person med mer kunskap. Vidare användes Svärd som informant och informationen från honom användes till att analysera respondentgruppernas svar från fler perspektiv och därmed skapa en större förståelse.

2.3.2 Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet

För att kunna undersöka Ekonomihögskolans perspektiv intervjuade vi personer som har kompetens inom utformandet och syftet med examensarbetet samt dess samband med arbetslivet. Vi genomförde en intervju med rektorn Peter Aronsson för Linnéuniversitetet eftersom vi ansåg att han har den övergripande översikten kring lagar och utformandet av examensarbetet. Vi ansåg även att han skulle kunna bidra med en helhetssyn kring examensarbetet idag och hur tankarna ser ut för framtiden. Till urvalet för Ekonomihögskolans perspektiv planerades även en intervju med dekanen vid Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet eftersom dekanen är med och stiftar de lokala reglerna om examensarbetet. Vi ville få insyn i vilka erfarenheter dekanen hade kring examensarbetet, hur arbetet är värdefullt och vilka färdigheter det anses generera. Nuvarande dekanen hänvisade oss till den tidigare dekanen, Per Servais, då han hade längre erfarenhet och kompetens som skulle kunna bidra till vår studie. Före detta dekanen

(18)

har idag en aktiv roll på Ekonomihögskolan som examinator för examensarbeten. När forskare initialt får kontakt med respondenter som är relevanta för studien och att dessa sedan används för att få kontakt med andra respondenter kan det beskrivas som ett snöbollsurval (Eldén, 2020). Vår ursprungliga kontakt med nuvarande dekanen, även om denne inte intervjuades, ledde till kontakt med den tidigare dekanen, vilket skulle kunna tydas som ett snöbollsurval.

2.3.3 Alumner

Till vår studie intervjuades alumner från Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet som befinner sig i arbetslivet, för att få en insyn om deras perspektiv. Urvalet av respondentgruppen “alumner” valdes för att kunna svara på vår fråga till studien vilket kan kopplas till målstyrt urval. Enligt Bryman (2016) definieras ett målstyrt urval som en målgrupp som väljs utifrån syftet med forskningen. De alumner vi intervjuade valdes utifrån vårt egna kontaktnät och kan kopplas till ett bekvämlighetsurval. Ett bekvämlighetsurval kan beskrivas som att forskaren valde ut personer som för tillfället fanns tillgängliga (Denscombe, 2009).

2.3.4 Rekryterare

Vid vårt urval av arbetslivets perspektiv ville vi få reda på vilka färdigheter och kompetenser de uppskattar hos en arbetstagare. Vår tanke vid arbetslivets perspektiv var att intervjua olika rekryteringsfirmor då vi ansåg att de har god branschkunskap och därmed vet vilka färdigheter och kompetenser olika sorters branscher efterfrågar. Som tidigare förklarat beskriver Bryman (2016) att målstyrt urval väljs utifrån syftet med studien. För att kunna uppnå vårt syfte med studien ansåg vi att vi behövde få arbetsgivares perspektiv. Valet av rekryteringsfirmor grundande sig i deras kompetens om olika branschers efterfrågan av kompetens hos anställda.

Intervjuer

I vår studie har vi intervjuat de olika respondentgrupperna för att få ett helhetsperspektiv om examensarbetets syfte och dess bidragande färdigheter inför arbetslivet. Intervjuerna har genomförts på olika sätt med hänsyn till dels det geografiska avståndet som fanns mellan oss och några av respondenterna och dels på grund av Covid-19 pandemin som begränsade våra möjligheter till fysiska möten. Våra olika respondentgrupper bestod av och grundande sig i en forskares perspektiv, Ekonomihögskolans perspektiv, alumners

(19)

perspektiv och arbetslivets perspektiv. I vår studie använde vi oss av olika typer av intervjuer beroende på respondentgrupp. Inför varje intervju med varje respondent frågade vi denne om godkännande att spela in intervjun.

2.4.1 Intervju med forskare

I vår studie använde vi oss av ostrukturerad intervju när vi intervjuade Ola Svärd om hans expertis och forskning kring examensarbeten. Vi genomförde intervjun med Svärd över telefon och fick godkännande att benämna Svärd vid namn. Vid utförandet av intervjun ställdes öppna frågor till Svärd om hans uppfattningar om examensarbetets syfte och dess möjliga integration med näringslivet. När uppmärksamheten riktas mot respondentens uppfattningar och innebörder istället för vad forskaren till studien uppfattar som intressant, är intervjun i linje med ett ostrukturerat angreppssätt (Alvesson, 2011). Kylén (2004) menar att forskaren vid en ostrukturerad intervju låter respondenten berätta om vad denne upplever är relevant och forskaren i studien fortsätter att fråga om det respondenten anser är viktigt. Eftersom vi ville få en bred förståelse från Svärd om hans erfarenheter och uppfattningar inom området för examensarbeten valde vi att använda oss av en ostrukturerad intervju. I intervjun fick Svärd tala fritt medan vi ställde följdfrågor för att få ett brett omfång av information.

2.4.2 Intervju med Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet

Vid intervjuerna för Ekonomihögskolans perspektiv intervjuade vi rektor Peter Aronsson för Linnéuniversitetet och den tidigare dekanen Per Servais vid Ekonomihögskolan. Båda intervjuerna genomfördes över det digitala kommunikationsverktyget Zoom och vi fick godkännande från både rektorn och före detta dekanen att benämna dem vid namn i vår studie. Inför de båda intervjuerna hade vi förberett intervjuguider med övergripande frågor. I intervjuerna för att få Ekonomihögskolans perspektiv användes en intervjuguide som till viss del baserades på informationen som givits från intervjun med Svärd. Vi hade därav vissa frågor som vi fick svar på men respondenterna hade fortfarande stor frihet i utformningen av sina svar, vilket kan koppla vårt utförande till semistrukturerad intervju. I en semistrukturerad intervju kan forskaren skapa en intervjuguide men fortfarande ha möjlighet att anpassa frågornas följd efter svaren och forskaren har också möjlighet att ställa följdfrågor (David & Sutton, 2016). När vi intervjuade rektorn och f.d. dekanen ville vi få spontana svar om vad de uppfattar är de främsta färdigheterna som examensarbetet

(20)

bör ge studenter. Inför intervjuerna valde vi därför att inte skicka inte ut frågorna i förväg för att kunna få spontana och oreflekterade svar.

2.4.3 Intervju med alumner

Till vår studie intervjuade vi alumner från Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, som skrivit ett examensarbete, och befinner sig i arbetslivet. Vi valde att hålla alumnerna anonyma i studien för att de inte skulle kunna ta skada i framtiden av svaren de gav. Alla intervjuerna med de tre alumnerna genomfördes över zoom. Vi frågade om vilka färdigheter de fick från examensarbetet som de upplevde användningsbara i arbetslivet. Till intervjuerna hade vi ett begränsat antal frågor vi ville ställa samtidigt som vi önskade omfångsrik information från respondenterna. Vi bestämde frågorna i förväg samt ställde samma frågor till alla respondenterna vilket kan förknippas med en strukturerad intervju, enligt Larsens (2009) beskrivning. Vid en högre grad strukturering i intervjun ställs samma frågor i samma ordningsföljd till de olika respondenterna (Trost, 2010). Under intervjuerna för alumnerna ställdes samma frågor och frågorna ställdes i samma ordningsföljd. Till vår studie ville vi få en djup förståelse om respondenternas upplevelser om examensarbetet och övergången till arbetslivet. För att få en djup förståelse blev en viktig faktor att respondenterna kunde ge väluttänkta och omfångsrika svar om deras faktiska upplevelser. Samtliga frågor skickades i förväg till respondenterna med avsikten att ge dem tid att fundera över frågorna. De i förväg skickade frågorna gav respondenterna tid att tänka tillbaka till examensarbetet och utvärdera färdigheter de anser sig ha nytta av i arbetslivet. Genom att ge respondenterna tid att fundera över frågorna var förhoppningen att svaren skulle bli genomtänkta och omfångsrika.

2.4.4 Intervju med rekryterare

Liknande som vid intervjuerna med respondenterna för Ekonomihögskolans perspektiv förbereddes en intervjuguide för respondenterna till arbetslivets perspektiv. Även arbetsgivarna och företagen valde vi att hålla anonyma för att inte riskera att respondenternas svar skadade dem eller firman. Av de tre rekryterarna genomfördes två av intervjuerna via zoom medan den tredje intervjun genomfördes på firman efter diskussion med respondenten kring fysiska möten. Frågorna som utgjorde intervjuguiden baserades delvis på de svar och den information som givits från intervjuerna med Ekonomihögskolan och alumnerna om deras uppfattningar om färdigheter från examensarbetet. Vid intervjuerna med rekryterarna hade vi frågor i intervjuguiden

(21)

angående vilka kompetenser som efterfrågas på arbetsmarknaden för att sedan se om det överensstämde med de färdigheter som alumner ansåg sig ha fått och vad Ekonomihögskolan anser att de borde fått. Under intervjuerna använde vi oss av intervjuguiden för att få svar på avgörande frågor för vår studie men respondenterna fick stor frihet i utformandet av sina svar. Användning av intervjuguide och respondentens frihet i utformning av svar kan jämföras med David och Suttons (2011) förklaring av semistrukturerad intervju. Trost (2010) förklarar att en lägre grad av strukturering ger forskaren möjlighet till att avvika från följdordningen av frågorna och följdfrågor kan ställas utifrån svaren från respondenten. Under intervjuerna med respondenterna från arbetslivet användes en lägre grad av strukturering och vi utnyttjade möjligheten med att anpassa ordningsföljden och ställde följdfrågor. Till arbetslivets perspektiv eftersökte vi spontana svar om vilka färdigheter och kompetenser som arbetsgivare i första hand tänker på och efterfrågar bland arbetstagare. För att få spontana svar och initiala tankar valde vi att inte skicka intervjuguiden med de utformade frågorna. Respondenterna blev däremot informerade om ämnet som studien byggde på för att säkerställa att respondenten var en person från företaget som hade kunskaper inom rekrytering och arbetsmarknadens efterfrågan på färdigheter och kompetenser.

Metod för databehandling

Vi har använt oss av andra forskares och andra myndigheters insamlade och redovisade empiri till vår egen studie. Empiri som har samlats in av andra till egna syften och studier kan beskrivas som sekundärdata. Information och data som en forskare själv har samlat in till sin egen studie genom vedertagen insamlingsmetod kan definieras som primärdata (Olsson & Sörensen, 2011). Primärdata studien bygger på, grundar sig i forskaren Ola Svärds erfarenheter och tidigare forskning inom området för examensarbete. Vidare grundar sig studien i insamlade data från de tre olika perspektiven; Ekonomihögskolan, alumners och arbetslivets.

2.5.1 Insamling av data

Intervjuerna i studien planerades med stöd av trattmodellen. Kylén (2004) förklarar att trattmodellen är den vanligaste modellen vid intervjuer och vanligtvis tas inspiration från den. Vid trattmodellen får intervjun 6 steg: Öppning, fri berättelse, precisering, kontroll, information och avslutning (Kylén, 2004). Intervjuerna i studien genomfördes på olika sätt, ostrukturerad, strukturerad och semistrukturerad, där den ostrukturerade och de

(22)

semistrukturerade genomfördes med stöd från trattmodellen. Intervjuerna startade med en öppning där vi startade med en presentation av oss själva, sedan fortsattes intervjun med en öppen fråga för att påbörja samtalet och få information kring respondentens ståndpunkt. Sedan fortsatte intervjun med frågor kring olika ämnen men vi förde dialogen varierat mellan precisering, kontroll och information. Precisering innebär att forskaren eftersöker konkreta svar och ofta ber om fakta eller beskrivningar. Kontroll innebär att forskaren vill kontrollera uppgifterna genom att antingen be respondenten precisera svaren eller genom att upprepa svaren respondenten gett med egna ord för att säkerställa att forskaren uppfattat det korrekt (Kylén, 2004). Precisering, kontroll och information kan jämföras med vad Ryen (2004) beskriver som huvudfasen i en intervju. Om huvudfasen fungerar bra bör intervjuaren försöka förlänga fasen vilket kan göras med hjälp av kroppsspråk eller följdfrågor (Ryen, 2004). Under intervjuerna försökte vi förlänga fasen för att få välutvecklade svar där respondenten fick möjlighet att ge så mycket information som möjligt. Ekholm och Fransson (2002) förklarar att ett bra sätt att följa upp svar är att vara tyst som forskare, tystnaden gör att respondenten uppfattar att forskaren förväntar sig mer svar och därför fortsätter ge information. När respondenten gav svar som vi uppfattade att det fanns mer information om försökte vi ha längre paus innan nästa fråga för att respondenten skulle ha möjlighet att fortsätta sitt svar.

Vid formuleringen av frågor till vår studie ville vi ge konkreta frågor med chans för välformulerade och utvecklade svar. Vi formulerade frågorna för att säkerställa att inte ha flera frågor formulerade i en. Davidsson och Wärneryd (1990) beskriver att en fråga inte ska formuleras på ett delat sätt där respondenten har möjlighet att instämma i en del och inte hålla med om den andra delen. En fråga som är delad kan skapa förvirring och respondenten får inte alltid svar på frågan. Davidsson och Wärneryd (1990) förklarar också att forskare ska vara försiktiga med ja- och nej frågor samt frågor där respondenten förstår vilket svar forskaren förväntar sig. Ja -och nej frågor är ofta väldigt enkla vilket inte leder till omfångsrika svar och Ryen (2004) förklarar att ja- och nej frågor ofta är så enkla att de saknar värde. I studien formulerade vi frågorna noga för att försöka undvika negativa effekter av felformulerade frågor.

2.5.2 Bearbetning av data

Bearbetningen skedde genom sammanställningar av intervjuerna. Vid kvalitativ forskning har forskaren ofta samlat in en stor mängd data som sedan ska bearbetas (David & Sutton, 2016). Alla intervjuerna spelades in och vi hade därmed en stor mängd ihopsamlade data.

(23)

Bearbetningen startade med att vi sammanställde vad som sades i inspelningarna till text. Fortsatt under bearbetningen sammanslogs förda anteckningar med textsammanställningarna av intervjuerna vilket sedan lade grunden för vår studie. Efter vår insamling bearbetade vi data genom att reducera irrelevant information som inte bidrog till att svara på vår frågeställning. Vårt tillvägagångssätt kan jämföras med Larsen (2009) beskrivning av bearbetningsfasen där forskaren reducerar datamängden för att bibehålla den information som är relevant för frågeställningen och sålla bort den information som inte är relevant. Den relevanta informationen sammanställdes från de olika perspektiven och delades in i olika teman vilka analyserades med hjälp av teoretiska begrepp för att skapa en nyanserad förståelse kring temana. Temana gick att utläsa från den insamlade empirin där vi först fann teman som Ekonomihögskolans perspektiv nämnde, sedan fann vi fler teman som alumnerna och rekryterarna benämnde som betydelsefulla kring kompetenser och färdigheter examensarbetet genererat.

Studiens trovärdighet

Fördelarna med intervju inom forskning är att det ger en möjlighet för forskaren att få både en helhetsbild och en djupare förståelse eftersom det är möjligt att ställa följdfrågor och få kompletterande svar. Nackdelarna med intervjuer bör dock forskare vara medvetna om. Empiriinsamlingen är ofta mer tidskrävande att bearbeta vilket leder till omfattande arbete. Uppgiften för forskaren att se och tolka världen genom respondentens ögon är ofta problematiskt och svårt att utföra. För kvalitativa forskare blir det därmed viktigt att vara medvetna om tolkningsproblemen som kan uppstå (Larsen, 2009).

Vid genomförandet av forskning kan det uppkomma olika former av felkällor. Larsen (2009) förklarar att en möjlig felkälla inom kvalitativ metod är något som kallas för intervjuareffekten. Larsen (2009) beskriver att när forskaren har påverkat respondenten har det uppstått en intervjuareffekt. Svenning (2003) förklarar att vid intervjuareffekten finns det en risk att respondenten ger svar i den riktning som respondenten tror att forskaren eftersöker. Forskaren kan påverka respondenten genom sitt uppträdande, reaktioner vid svaren från respondenten eller yttre särdrag (Larsen, 2009). Under vår studie befinner vi oss, som forskare, i en situation där vi frågar respondenter om examensarbeten medan vi själva skriver examensarbete. Vår situation i förhållande till de olika respondenterna kan få en viss påverkan kring hur de uppfattar att frågorna ställs, vilket skulle kunna uppfattas att vi som forskare har en viss effekt på respondenterna.

(24)

Respondenten kan även bli påverkad genom frågeeffekten där forskaren exempelvis ställt ledande frågor (Larsen, 2009). Ledande frågor kan lätt ske vid kvalitativa intervjuer eftersom frågorna inte alltid är nedskrivna utan uppstår som följd av ett svar. Spontana frågor, till exempel följdfrågor, är ofta inte genomtänkta vilket gör att forskaren riskerar att framkalla önskade svar från respondenten (Ryen, 2004). För att minimera risken för att framkalla svar förbereddes intervjufrågor innan intervjun men följdfrågor uppkom för att få omfångsrika svar. Majoriteten av intervjuerna i vår studie har genomförts via det digitala kommunikationsverktyget Zoom. Felkällor och oönskade effekter kan uppkomma vid digitala intervjuer. Vi upplevde till exempel att problem med tekniken kunde påverka intervjun i form av ljud som försvann eller försening i video. Trots felkällorna och riskerna med digitala intervjuer ansåg vi att det var önskvärt för vår och respondenternas säkerhet att genomföra intervjuerna via Zoom med hänsyn till Covin-19 pandemin.

Vid intervjuer som inte spelats in kan det även uppstå felkällor vid observation, vilket syftar till att forskaren inte lyckas registrera allt som respondenten säger i anteckningar eller minnet (Larsen, 2009). Anteckningar har en tendens att föras osystematiskt vilket är en följd av att forskaren dels inte hinner anteckna allt som sägs och dels att forskaren mer eller mindre väljer vad som är viktigt att anteckna. Anteckningarna kan på så sätt avspegla forskarens förförståelse och egna värderingar vilket gör intervjuresultaten mindre trovärdiga (Lantz, 2013). Ryen (2004) förklarar att ett sätt att lösa problemet med att föra dialog och anteckningar samtidigt är att spela in intervjun. Samtliga intervjuer i studien spelades därför in vilket gjorde att vi samlade in alla de aspekter som framfördes verbalt under intervjun. Dessa olika felkällor kan påverka resultatet i studien och då även studiens trovärdighet. Vid utförandet av studien har vi varit medvetna om dessa potentiella felkällor och försökt minimera risken för dem under vårt utförande av intervjuerna. Vi fick tillåtelse att spela in alla våra intervjuer, vilket kan minska felkälla vid observation. Vi försökte även tänka på att under intervjuerna inte ge reaktioner som skulle påverka respondenten och inte försöka styra respondenten med ledande frågor.

Jacobsen (2012) förklarar att kvalitativa metoder bör genomgå en kritisk granskning när det ska ske en bedömning angående om slutsatserna är giltiga och pålitliga. Malterud (2014) skriver om begreppet reflexivitet och förklarar att ett krav för forskning och granskning av kvaliteten i en studie är att forskaren måste visa en vilja och förmåga att kunna ifrågasätta sina tillvägagångssätt och slutsatser. Reflexivitet kan då förklaras som ett aktivt förhållningssätt som forskare ska försöka upprätthålla och med det utmana

(25)

kunskapen inom området och de förutfattade meningar som fanns med hos forskaren sedan tidigare (Malterud, 2014). Första steget är att vi ska kunna ifrågasätta vårt egna arbete, för att slutligen kunna utvärdera och diskutera vår studies giltighet och pålitlighet.

När giltighet och pålitlighet ska granskas talar Jacobsen (2012) om begreppet validitet. Inom validitet delar han även upp begreppet i två delar, intern och extern validitet. Intern validitet handlar om forskaren har lyckats undersöka det som avsågs att undersökas och om resultaten då kan uppfattas som riktiga. I vår studie har vi förberett intervjuerna genom att läsa varierad litteratur om intervjumetodik och hur en forskare ska ställa frågor för att få rätt svar. Vi tog till oss lärdomarna kring intervjumetodik och tillämpade den färdighet som behövdes för att ställa korrekta frågor där resultatet gav oss förutsättning att få svar på vår frågeställning. Extern validitet beskrivs enligt Jacobsen (2012) huruvida resultaten från studien kan generaliseras. Han förklarar däremot att huvudsyftet med kvalitativa metoder inte är att generalisera utan snarare att öka förståelsen om fenomen. Resultaten av vår studie kommer vara svår att generalisera och vi kan inte påstå oss ha konkreta bevis. Vi kan dock likt Jacobsen (2012) säger, diskutera och argumentera om studiens resultat men en generalisering är inte möjlig.

Forskningsetik

Från ett forskningsetiskt perspektiv finns det en tendens att både forskare i allmänhet, men även vi som författare till denna studie har omedvetna föreställningar inom det studerade området. Omedvetna föreställningar och möjliga erfarenheter inom forskningsområdet kan ses som etiska och objektiva utmaningar relaterat till studiens utförande och bör därmed nämnas från ett forskningsetiskt perspektiv. Vid en kvalitativ metod försöker forskaren förstå de studerade personernas egna perspektiv och få en fullständig uppfattning av fenomenet som studeras. Kvalitativ forskning undersöker ofta hur människor tolkar den sociala verkligheten och vid analysen vill forskaren kunna ge en autentisk återgivning av den sociala verklighet som funnits hos respondenterna (Holme & Solvang, 1997). Personer, inkluderat forskare, har ofta omedvetna föreställningar om det som avses att studeras även om man i första bemärkelsen inte anser sig ha en förstahandserfarenhet inom fenomenet som studeras (Eldén, 2020). Eftersom vi som utför studien befinner oss i slutet av vår utbildning och är vid övergången till arbetslivet kan det tolkas som att vi befinner oss i den sociala verklighet vi studerar. Utifrån vår nuvarande situation kan det tolkas som att vi har eller börjar skapa oss förstahandserfarenheter inom ämnet. I uppsatsen har vi

(26)

som författare skrivit ett examensarbete om examensarbete och det kan beskrivas som att vi befann oss i situation vi studerade. Eftersom vi var en del av det som studerades finns det en risk att vi omedvetet, trots försök och åtgärder till att vara objektiva, har föreställningar och gör val som kan påverka studien och dess resultat.

Under studiens utförande blev Svärd, respondentgruppen från Ekonomihögskolans perspektiv samt arbetsgivarna frågade om de ville vara anonyma i studien. Respondenterna bland arbetsgivarna uttryckte inget behov om att vara anonyma men vi har däremot valt att hålla de olika rekryteringsfirmorna och respondenterna anonyma. Vi har inte analyserat utifrån vilka olika branscher firmorna rekryterar till och vi ansåg det irrelevant att benämna firmorna och respondenterna vid namn. Vi hade i åtanke att vissa aspekter kan vara känsliga nu eller bli känsliga i framtiden och för att minimera risken att firmorna eller respondenterna tar skada av intervjuerna till studien valde vi att hålla dem anonyma. Alumnerna valdes också att hållas anonyma utifrån aspekten att de inte skulle kunna tas skada senare i arbetslivet utifrån deras svar i vår studie. Genom att alumnerna var anonyma skulle inte svaren gällande examensarbete, arbetslivet eller deras egna kompetenser kunna kopplas till någon av de specifika alumnerna och potentiellt missgynna dem i framtiden. Forsman (1997) förklarar att konfidentialitet avser situationen när forskaren har kännedom om respondentens identitet men behåller informationen för sig själv. Under utförandet av studien var vi medvetna om respondenternas identitet men behöll informationen för oss själva och nämnde varken namn på person eller rekryteringsfirmor bland de respondenter som valts att hållas anonyma i studien. Även Eldén (2020) nämner att konfidentialitet bör vara vägledande för forskare då respondenternas uppgifter ges i förtroende och skyddas mot obehöriga. Vårt sätt av att hantera respondenternas uppgifter vid val av anonymitet kan jämföras med både Forsmans (1997) och Eldéns (2020) definition av konfidentialitet inom forskningsetik.

(27)

Examensarbetets förutsättningar

I detta kapitel kommer empirin från samtliga intervjuer att beskrivas. Den insamlade empirin från samtliga respondenter inom samma respondentgrupp kommer att skrivas ihop och sammanslås med värdefulla insikter som forskaren Ola Svärd nämnde vid informantintervjun. Först kommer empirin från respondentgruppen för Ekonomihögskolan att presenteras, där vi ville få information kring vilka färdigheter examensarbetet förväntas generera. Empirin från Ekonomihögskolan kommer leda oss till empirin från alumnerna för att fördjupa kunskapen kring vilka färdigheter alumnerna upplevde att de faktiskt fick av examensarbetet. Slutligen kommer den insamlade empirin från arbetslivet att presenteras där vi ville få information kring vilka färdigheter som efterfrågas i arbetslivet.

Utbildning och näringsliv i samverkan

Första delkapitlet presenterar empiri från olika respondenter som representerar Ekonomihögskolans perspektiv. Linnéuniversitetets rektor Peter Aronsson (bilaga 2) och Ekonomihögskolans före detta dekan Per Servais intervjuades (Bilaga 3) och deras svar presenteras i detta kapitel tillsammans med forskaren Ola Svärds insikter (Bilaga 1).

3.1.1 Näringslivssamverkan

Ola Svärd1 förklarar att hans forskning har undersökt examensarbeten med tätt samarbete med näringslivet. Svärd har undersökt ingenjörs, och i viss mån även - sjuksköterske- och lärarutbildningar, det vill säga utbildningar där examensarbeten oftast inte skrivs inom akademin utan integrerat med företag. Svärds generella uppfattning är att studenter inom dessa utbildningar är väldigt nöjda efter examensarbetet. Svärd fortsätter förklara att examensarbeten i samband med företag ofta mottas väldigt bra av studenter och av näringslivet eftersom arbetet bidrar med något substantiellt och med nytta för företagen i fråga.

På Linnéuniversitetet råder en vision om att examensarbeten i allt större utsträckning ska integreras med näringslivet berättar rektor Peter Aronsson2. Efterfrågan och påtryckningar hörs från omvärlden angående en tydlig integrering med näringslivet, enligt Aronsson. Han förklarar att de flesta ser examensarbetet som ett värdefullt inslag i utbildningar, både

1

Ola Svärd, forskare, intervju den 12 april 2021

2

(28)

internt och externt. Visionen är gemensam för hela universitetet där förhoppningen är att både forskning och examensarbete ska vara knutna till det som är relevant inom näringslivet och i samhället. Aronsson3 förklarar att en tydlig integrering inte finns idag men att universitetet arbetar för att uppnå integration.

Per Servais4 förklarar att alla utbildningsprogram har olika inriktning med olika målgrupper och traditioner men när examensarbeten skrivs inom Ekonomihögskolan ska de generellt vara lika. Servais förklarar, likt Aronsson5, att examensarbetet är på god väg mot att bli integrerat med näringslivet och att det finns en tydlig vision att förbättra externa samarbeten. Servais6_{förklarar att han helst hade sett ett slags träningspaket där studenter}

gör praktik och skriver examensarbete inom samma företag för att skapa förutsättningar för ett fortsatt arbete.

Enligt forskaren Ola Svärd7 finns dock en problematik kring examensarbeten i samband med näringslivet. I styrdokumenten; högskolelagen, högskoleförordningen och kursplaner, finns ett krav på att utbildningar ska vara forskningsförberedande och med vetenskaplig struktur samtidigt som studenter efterfrågar kurser där de praktiska färdigheterna lärs ut och där de forskningsmässiga och vetenskapliga aspekterna inte är huvudfokus. Examinatorer sätts därför i en problematisk situation enligt Svärd, där de måste möta kraven från styrdokumenten som kräver att arbetet är forskningsförberedande, samtidigt som de vet att majoriteten av studenterna efterfrågar ett arbetslivsförberedande examensarbete. Enligt Svärd har många examinatorer valt att integrera examensarbetet med näringslivet men kvalitetssäkringen för universitet utgår endast från styrdokumentens krav. Han förklarar att kvaliteten på utbildningarna undersöks av Universitetskanslersämbetet (UKÄ) som bland annat bedömer huruvida examensarbeten uppnår de författade målen. Svärd förklarar vidare att problematik som kan uppstå i yrkesnära examensarbeten är att den vetenskapliga struktur som efterfrågas i styrdokumenten saknas. Bristen på vetenskaplig struktur resulterar därför i att hela programmets utbildningskvalitet ifrågasätts. Rektor Aronsson8_{instämmer och förklarar att}

det kan uppstå konflikt med vetenskapligheten i examensarbeten på olika nivåer men

3_{Peter Aronsson, rektor Linnéuniversitetet, intervju den 14 april 2021}

4

Per Servais, f.d. dekan Ekonomihögskolan, Linnéuniversitetet, intervju den 15 april 2021

5

Peter Aronsson, rektor Linnéuniversitetet, intervju den 14 april 2021

6_{Per Servais, f.d. dekan Ekonomihögskolan, Linnéuniversitetet, intervju den 15 april 2021} 7

8

(29)

förklarar att det är främst inom mastersnivå som det är viktigt att examensarbetet förbereder för forskarstudier.

Rektor Aronsson9 förklarar att han hör önskemål från olika aktörer att examensarbeten ska genomföras i samband med näringslivet. Önskemålen som Aronsson hör från företag är hjälp att belysa de frågor som är relevanta för företaget och även öppna upp för en möjlighet att möta studenter och möjliggöra rekrytering. För f.d. dekan Servais10_finns

egentligen inget problem med att genomföra examensarbeten ute på arbetsplatser i dagsläget men ett befintligt problem är att studenter ofta är rädda för att gå ut till företag och genomföra arbetet i samarbete med dem. Han förklarar att studenter som grupp är rädda för att ta initiativ och rädda för att vara självständiga.

3.1.2 Examensarbetets utformning

Enligt Servais, Aronsson11 och Svärd12 kan någon slags förändring komma att ske i utformandet av examensarbeten. Forskaren Ola Svärd förklarar att problematiken runt kvalitetskontrollen av examensarbeten måste lösas, och med kvalitetskontrollen idag får många universitetsutbildningar omdömet “ifrågasatt kvalitet” på grund av bristen av vetenskaplighet i examensarbeten. Svärd förklarar att vetenskapligheten är ett problem som måste lösas och att en konflikt uppstår i skillnaden mellan examinatorns och handledarens bedömning och UKÄ:s kvalitetssäkring. F.d. dekan Servais13 spekulerar vidare kring förändringar. Han förklarar att för att möjliggöra en förändring måste UKÄ:s kvalitetssäkringar förändras och det måste definieras en tydligare skillnad på examensarbeten på olika utbildningsnivåer inom universitet. F.d. dekan Servais och Rektorn Aronsson14 förklarar att visionen är att ett tydligare samband med näringslivet ska finnas samtidigt som forskaren Svärd15_{förklarar att just den balansgången är problemet}

som måste lösas. Genom att reducera det akademiska formatet av examensarbeten skapas en intressekonflikt mellan universitet och myndighet, enligt Svärd, där det endast är en fråga om vem som är villig till förändring först.

9

10

11

12

13

14

15

(30)

3.1.3 Kompetenser examensarbetet förväntas generera

Svärd16 och Servais17 förklarar att examensarbetet är ett prov inom den fakultet som studenten studerar. F.d. dekan Servais förklarar att examensarbetet ska visa att studenten kan teorier inom företagsekonomi och tillämpa praxis på ett relevant syfte. Vidare förklarar han att studenter ska kunna använda teorier på ett systematiskt och akademiskt sätt. Forskaren Svärd18_{förklarar också att en viktig del i examensarbeten är att visa}

teoretiska kunskaper men förklarar att arbetet syftar till att studenter ska bli självständiga och ha en förmåga att samarbeta med de aktörer som behövs i examensarbetet. Han förklarar att det är viktigt att klara av samarbetet med den man arbetar och för den man gör arbetet. F.d. dekan Servais19 förklarar vidare att det sker diskussioner om att examensarbetet ska uppvisa självständighet och kritiskt reflekterande. Svärd20 ställer sig dock kritisk till huruvida examensarbetet faktiskt är självständigt. Svärd förklarar att ur akademins synpunkt ska examensarbetet vara som en liten avhandling där samtliga delar blir efterfrågade och det ledde till en tendens att studenterna fick en mall med de delar som skulle vara med för att examensarbetet skulle godkännas. Just det sättet att undervisa, menar Svärd, kan göra att examensarbetet blir mindre självständigt.

Servais21 förklarar att efter examensarbetet förväntas studenten ha en förmåga att kommunicera med sig själv, andra studenter och övriga aktörer så att samtliga förstår innebörden av syftet i deras examensarbete. Vidare förklarar Servais att examensarbetet lägger grunden för ett livslångt lärande där studenter lär sig att reflektera och utvärdera sig själva. Servais förklarar även att examensarbetet är starten på något man kontinuerligt lär sig livet ut. Han menar att examensarbetet är starten på det livslånga lärandet som aldrig tar slut och att varje lärdom tar man med sig till arbetslivet.

Alumners erfarenheter av examensarbetet

Tre alumner från Ekonomihögskolan intervjuades för att få insikt kring vad examensarbetet gav för kompetenser och huruvida de fick de kompetenserna som

16

17

18

19

20

21