Arbetsmarknadsverkets och högskolans medverkan skolans syo-verksamhet

Från flera remissinstanser inom högskolesektorn betonas vikten av en utbyggd samverkan mellan högskola~ och gymnasieskolan.

Universitetet i Lund anser att högskolans medverkan i skolans syo i första hand bör inriktas på fort- och vidareutbildning av såväl lärare som syo-personal. För att tillgodose de mer kortsiktiga frågorna om hur man upplever studierna bör man ge möjlighet för gymnasiestuderande att kom-ma i direktkontakt med högskolestuderande. Formerna för detta får utar-betas lokalt av varje högskola.

Universitetet i Linköping anför att det tidigare samarbetet har till stor del varit begränsat till gymnasieskolan. men det är viktigt att det i framtiden utvecklas till att gälla såväl lägre nivåer i ungdomsskolan som olika typer av vuxenutbildning.

Unfrersitetet i Umeå betonar att från högskolans synpunkt är det ange-läget att lärarna inte minst på gymnasieskolan får en ökad kontakt med de utbildningar. som nu erbjuds inom universitet/högskolor. Detta kan ske genom informationsdagar för olika lärargrupper. där både pågående forsk-ning inom resp. ämnesområde och grundutbildforsk-ningen redovisas.

Även SFS understryker behovet av samverkan gymnasieskola-högskola och efterlyser härvid en närmare samverkan SÖ-UHÄ.

Uinsskolniimnden i Stockholms liin instämmer i SÖ:s konstaterande att samarbetet med arbetsmarknadsverket fungerar i stort sett tillfredsställan-de, men måste konstatera att samarbetet gällande anskaffande av praktik-platser i Stockholms län inte fungerat bra. Nämnden bedömer denna fråga som synnerligen viktig och föreslår att SÖ och AMS tar upp den till behandling samt att tillräckliga resurser anslås.

SACOISR framhåller beträffande arbetsmarknadsverkets medverkan i syo-verksamheten att samverkan i uppföljningsarbetet med ackvisitionen av platser för den praktiska arbetslivsorienteringen borde förbättras.

SACO/SR anser det väsentligt att dessa problem. både kvalitets- och

Prop. 1981/82: 15 ¹⁰²

kvantitetsmässigt. undersöks i samband med nu pågftende arbete för en vidgad arbdsJivsorientering.

Elcn·ärdsk1nnmitten anser att när det gäller anskaffning av praktik-platser och arbete åt elever med fysiska. psykiska och sociala handikapp samt åt elever med anpassad studiegång måste skolan få ställa stora krav på arbetsförmedlingarna. Ur elevvårdssynpunkt är det därför nödvändigt.

att samarbetet mellan skolan och arbetsmarknadsverket fungerar väl och att AMS för tillräckliga personella resurser att klara ackvisitionen av arbetsplatser.

Det är enligt elevvårdskommittens uppfattning viktigt. att skolan har kännedom om de arbetsmarknadspolitiska hjälpmedel som finns för vuxna handikappade. t. ex. halvskyddad sysselsättning och skyddat arbete. Erfa-renheter från arbetsmarknadsutbildning vid AMU-center och inom företag bör ocks<l komma skolan till del.

11 Statsbidragskonstruktionen

Statsbidrag för syo i grundskola. gymnasieskola och viss kommunal högskoleutbildning utgår till varje kommun och landstingskommun i form av grund belopp. vilkas antal står i viss relation till antalet elever.

För ordinarie och extra ordinarie yrkesvalslärare. som inräknar syo i lärartjänst. utgår statsbidrag för nedsättningsdelen ur det s. k. tilläggs bi-draget. Statsbidraget för syo till kommunerna minskas därvid med det antal grundbelopp som motsvarar syo-delen i yrkesvalslärartjänsterna.

För de kommuner som f. n. tillämpar delningstalet 750 resp. 800 föreslår SÖ att delningstalct 700 tillämpas för alla kommuner. Vidare föreslår SÖ ytterligare resurser inom flera specialområden.

Mänga r<'missinstanser tillstyrker SÖ:s förslag att delningstalet 700 til-lämpas för alla kommuner vid beräkning av antalet grundbelopp. Några remissinstanst!r förordar ett lägre delningstal än vad SÖ föreslagit. Bl. a.

föreslår LO, SFS och S1·enska föreningen fiir studie- och yrkesviigledning dclningstalet 500.

SACOISR finner den föreslagna sänkningen otillräcklig och anser att delningstalct bör fastställas till 650. SACO/SR anser att en sänkning av nuvarande delningstal är det viktigaste resursanspråket och prioriterar en sänkning utöver SÖ:s förslag framför övriga förslag till ökade resurser.

Enligt SACO/SR:s mening bör elever som genomgått kurser kortare än ett läsår räknas som helårsclever.

Riks.fårbundet Hem och Skola pekar i detta sammanhang på vikten av att tillräckliga resurser ges den uppföljande syon, även vad gäller de elever som fortfarande ett år efter avslutad grundskola inte fått stadigvarande arbete eller påbö1jat någon utbildning.

Statskontoret avstyrker en resursförstärkning för syo som begränsas till

enbart en uppräkning av antalet grundbelopp för verksamheten. I stället förordar statskontoret en omprövning av själva grunderna för det hittills-varande verksamhetsbidraget. bl. a. en analys av möjligheterna att helt eller delvis avlösa detsamma inom ramen för skatteutjämningssystemet.

RR\i anser att de gällande och föreslagna riktlinjerna för bidrag till syo-verksamhet ger en komplicerad och splittrad bild. Viss oklarhet om inten-tionerna i SÖ:s rapport råder dock. eftersom förslag till författningstext inte upprättats. Enligt RRV:s mening bör ytterligare överväganden göras dels i förenklande syfte. dels för att också via bidragsformen betona syo som en integrerad del av skolverksamheten.

Liinsskolnämnden i Östergötlands län anser att på längre sikt bör strä-van vara att samla hela statsbidragsgivningen till syo-verksamheten under en "hatt"och överlämna till den lokala styrelsen att fördela bidrag till de olika verksamhetsgrenar som kräver syo-insatser.

Liinsskolniimnden i Hallands län anser det riktigt att syo-resurser lik-som andra resurser ges en behovsinriktad styrning. Denna styrning bör enligt nämndens mening ske kommunalt utifrån kommunala övervägan-den. Nämnden avstyrker därför specialdestinerade resurser enligt SÖ:s förslag och anser att behövlig resursförstärkning bör ske genom uppräk-ning av schablonbeloppen.

LO ifrågasätter om inte den nuvarande statsbidragskonstruktioncn borde övervägas så att den i stället kan överensstämma med beräkningen av förstärkningsresurserna för grundskolan. dvs. ett bidrag för varje elev och inte efter dclningstal som nu är fallet. Även med en sådan konstruktion bör resurserna huvudsakligen låsas till syo-tjänster och då utifrån ett elevunderlag med 500. Men delar av resurserna bör också kunna vara ''fria'".

Några remissinstanser. b/. a. liinsskolniimnderna i Östergötlands. J1ln-kiipingsoch Gåteborgs och 80/111.1· län, sko/styrelserna i Ciötehorg och

Vaxholm. Sl'enska kommunforbundet och !frnuka fi>rn1i11ge11 JiJr studic-och yrkes1·iigledning har synpunkter på statsbidragskonstruktionen för yrkesvalslärarna .. Därvid framförs att kostnaderna för nedsättningen av yrkesvalslärarnas undervisningsskyldighet inte bör räknas in i tilläggsbi-draget utan statsbitilläggsbi-draget till såväl syo-konsulent som yrkesvalslärare bör utgå i form av ett gemensamt anslag för kommunens syo-verksamhet. Det betonas att personalkostnaderna för syo-funktionärerna måste drabba kommunerna lika oavsett om man har syo-konsulent eller yrkesvalslärare anställd.

Srenska kommtll!fdrbundet förutsätter att vid fastställande av grundbi-dragcts nivå hänsyn tas till att yrkesvalslärarorganisationen mt:dför högre kostnader än syo-konsulentorganisationen.

Beträffande medelstilldelningen till de regionala SSA-råclen påpekar liinsskolniimnden i Jiimtlands län att det föreslagna beräkningssättel kraf-tigt missgynnar glesbygdslänen genom att endast ta hänsyn till det totala

Prop. 1981/82: 15 ¹⁰⁴

antalet grundbelopp i länet. Vid beräkningen bör även hänsyn tas till geografiska förhållanden liksom att dessa län ofta har stor ungdomsarbets-löshet.

Liinsskolniimnden i Gotlands liin anser att den utökning av arbetsupp-gifterna inom syon som tillkommit genom exempelvis införandet av det kommunala uppföljningsansvaret eller verksamheten inom SSA-råden inte har beaktats i tillräckligt stor utsträckning. Nämnden betonar att nya arbetsuppgifter eller omformuleringar av målen måste få genomslag även vid resursbedömningar och tilldelning.

Bilaga 3

SÖ:s beräkning av kostnader för praktisk