Syo för invandrarelever

Mot bakgrund av de mål som uppställts av riksdagen för invandrar- och minoritetspolitiken konstaterar SÖ att syon för invandrareleverna inte fungerar tillfredsställande. Andelen invandrarelever varierar starkt mellan olika kommuner och regioner. Dessa elever är på grund av språkliga handikapp och bristande kunskap om svenska förhållanden särskilt

tids-kr~ivande. Det råder ojämlikhet inte bara mellan kommunerna utan också mellan svenska elever och invandrarelevcr och mellan olika invandrar-grupper.

SÖ redovisar ett flertal problem som är förknippade med undervisningen av invandrarelewrna och deras val av utbildning och yrke.

Mot bakgrund härav föreslår SÖ att extra statsbidrag bör utgå till syo för invandrarelevcr i grundskolan och i gymnasieskolan. Dessa elever bör härvid ingå med vikten I . .'i i beriikningsundcrlaget för kommunernas rekvi-sition av statsbidrag för syo.

Denna resurs bör enligt SÖ:s mening kunna utnyttjas på olika sätt inom ramen för den friare resursanvändningen. Härvid bör avvägning ske mel-lan behoven av t. ex. extra syn-tjänster. extra insatser från

hemspråkslära-re i syo-sammanhang. anlitande av s. k. arbetsmarknadstolkar vid t. ex.

vägledningssamtal och i övriga elev- och föräldrakontakter osv.

5.5 Syo i glesbygd

För att stödja syo-verksamheten i kommuner med små högstadieenheter utgår sedan budgetåret 1974/75 ett ""glesbygdsbidrag"" till kommuner med högstadieskolor om högst 60 elever per årskurs. Det s. k. glesbygdsbidra-get har analyserats och har enligt SÖ:s uppfattning utfallit väl.

5.6 Syo och information

En stor del av arbetet inom SÖ upptas av att sammanställa och distribue-ra centdistribue-ral information om utbildning och arbetsliv till ett stort antal motta-gargrupper.

Detta arbete kompliceras av att fasta rutiner ännu saknas t. ex. när det gäller samordningen av centrala myndigheters informationsansvar. Ett arbete i syfte att nå såd<ma rutiner har nu påbö1:iats. genom att statskon-toret åtagit sig att kartlägga utbudet av utbildningsinformation till olika målgrupper.

SÖ har erfarit att det råder en konflikt mellan förväntningarna på syon att "'styra elevströmmarna .. till de utbildningsvägar och arbetsmarknads-sektorer där rekryteringsbehovet är stort och kravet på att syon skall ge en saklig och allsidig information med hänsyn till den enskildes behov.

I propositionen ( 1971: 34) om studie- och yrkesorientering i grundskola och gymnasieskola underströk departementschefcn att "studie- och yrkes-vägledningen också bör hidra till utbildningens och arbetslivets anpassning till de enskilda individerna och inte enbart tvärtom" Is. 42). SÖ anser. att detta mål för syo-verksamheten bör påverka den centrala syo-informatio-nens innehåll och spridning.

6 Syons personalorganisation

1971 års beslut om försöksverksamhet med ny syo-organisation innehar att syo-organisationen blev enhetlig för grundskolan och gymnasieskolan.

Ett system med särskilda syo-funktionärer infördes. Detta motiverades med att de mål och det program som uppställts för syo rymmer så många och delvis helt olika moment. att det krävs en funktioniir på heltid och särskild utbildning och fortbildning.

l utbildningsdcpartemcntets promemoria (Ds U 1970: 16) om syo i grund-skola och gymnasiegrund-skola påpekades att det ingår uppgifter av pedagogisk natur i syo men att tjänsterna inte hör konstrueras som lärartjänst. Olika delar av syo. inte minst den praktiska yrkesorienteringen <pryo) bör.

Prop. 1981/82: 15 64

påpekas det i stället integreras i undervisningen i allt fler ämnen. Denna integration, framhölls det. underlättas om syo-funktionären har möjlighet att vid vissa tillfällen delta i undervisningen i olika ämnen i samtliga klasser inom de årskurser som berörs. Syo-aspekter borde dessutom ingå i utbild-ning och fortbildutbild-ning av alla liirare.

I argumentationen i departementspromemorian för att syo-tjänsten inte borde konstrueras som lärartjänst framhölls att uppgifter av pedagogisk natur blir allt vanligare även för personer som inte är lärare i traditionell mening. Det är därför, menade man. inte självklart att en delvis pedagogisk arbetsuppgift måste has om hand av lärare. Vidare påpekade man att det kan hävdas. att det är värdefullt för elever, lärare och undervisning att ocksä ha pedagogiska, sociala och personliga kontakter med icke-lärare.

dvs. specialister för elevvård, arbetsmarknadsfrågor etc.

För grundskolans del har av hävd den teoretiska yrkesorienteringen och för- och efterarbete av pryon ankommit på liiraren i samhällskunskap. När yrkesvalslärarsystemet infördes pft 1950-talct ansågs det därför lämpligt att yrkesvalslärarcn var behörig att undervisa i ämnet samhällskunskap. Den omedelbara kopplingen till ämnet samhällskunskap har dock, påpekades det i departementspromemörian. kommit att förlora i betydelse allt efter-som syo efter-som en angelägenhet för allt flera ämnen kommit att betonas. Fler än lärare i samhällskunskap undervisar i ämnen som har anknytning till syo.

De överväganden som liig till grund för att införa en speciell syo-funktio-när är enligt SÖ:s mening i allt väsentligt fortfarande aktuella. Det är viktigt att skolan tillförs personer med annan bakgrund och med andra erfarenheter än dem som lärarna vanligen har. SÖ erinrar om den diskus-sion beträffande specialistrollen och lärarrollen i skolan som förs i SIA-utrcdningens betänkande <SOU 1974: 53) Skolans inre arbete och proposi-tionen ( 1975176: 39) om skolans inre arbete liksom i slutbetänkandet (SOU

1978: 86) Lärare för skola i utveckling lh'm 1974 års liirarutbildningsutred-ning (LUT74J. Det påpekas att det är viktigt att bryta den isolering i specifika yrkesroller som präglar skolarbetet. Specialisterna i skolan före-slås få en mer samordnande funktion. Med detta sätt att se kommer gränserna beträffande vad som är läraruppgifter och specialistuppgiftcr i skolan att suddas ut något vilket enligt SÖ:s mening i sin tur förutsätter en vid tolkning av den _pedagogiska funktionen.

SÖ har i de tidigare liigesrapporterna påpekat att det är svfat att göra en generell bedömning av huruvida en lärartjänstanknuten syo-organisation är att föredra eller inte.

En fördel med yrkesvalslärarsystemet iir att tjänstekonstruktionen ge-nom sin koppling till undervisning är flexibel. Detta gör det möjligt att åstadkomma en tjänst per skola. Som tidigare har påpekals är det dock

angel~iget att det i skolan finns personer som representerar andra kunska-per och erfarenheter.

SÖ anser därför att den försöksvis inrättade organisationen med syo-konsulcnter bör bli reguljär i både grundskola. gymnasieskola och vuxen-utbildning. Med tanke på studie- och yrkesvalets karaktär av fortlöpande process är det enligt SÖ:s mening önskvärt med utbytbara tjänster. dvs. att syo-funktionärerna kan tjänstgöra på olika stadier och i olika skolformer.

Möjligheterna till lokal flexibilitet i fråga om tjänstens innehåll borde i princip kunna vara större än med yrkesvalslärarsystemet i och med att tjänsten inte såsom lärartjänster är statligt reglerad och underkastad en stor mängd detaljerade föifattningsbestämmeleser i t. ex. skolförordning-en.

Förutom syo-konsulenttjänster med enbart syn-uppgifter bör det enligt SÖ:s mening vara både möjligt och lämpligt att ibland kombinera sådana uppgifter med andra inom skolan förekommande verksamheter. somt. ex.

elevvård eller fritidsverksamhet. Sådana arrangemang bör kunna öka för-utsättningarna att avdela en tjänst per skola och därmed motverka ofrivil-liga deltidstjänster. Att undervisning skall kunna utgöra ett reguljärt inslag i en kommunalt reglerad syo-konsulenttjänst torde, med de regler som gäller i dag, inte vara möjligt.

Att organisationen med syo-konsulentcr blir reguljär behöver enligt SÖ:s mening inte medföra förändringar i anställnings- och tjänstgöringsför-hållandena för de s. k. inräkningsberättigade yrkesvalslärarna i grundsko-lan. SÖ anser dock att även SSA-uppgifter hädanefter bör kunna få ingå i dessa lärares tjänst. Vidare skall enligt SÖ:s mening inräkningsrätten fort-sättningsvis inte behöva vara knuten till den anställning som läraren hade vid försökspcriodens ingång.

SÖ förutsätter att det, på sätt som ovan berörts, står kommunerna fritt att låta syn-funktionärerna kombinera syo-uppgifter med annan tjänstgö-ring i skolan.