Arbetsmiljö

Chefen Ebba berättade för oss att kommunen arbetar med arbetsmiljöfrågor samt att arbetsmiljön på arbetsplatsen är relativt bra. Att cheferna på kommunen arbetar med att förbättra arbetsmiljön anser vi kan kopplas till Dyhre och Parments (2013, s 131) resonemang i och med att de påstår att en tilltalande arbetsmiljö kan leda till att medarbetare väljer att stanna kvar. Sett till den fysiska arbetsmiljön berättade både Ebba och Gabriella att skyddsronder utförs varje år vilket innebär att lokalen kontrolleras. Trots att skyddsronder genomförs för att skapa en bättre arbetsmiljö upplever Ebba att det finns negativa aspekter med lokalerna. En

27

aspekt som Ebba nämnde var att några av kontoren inte är så ljusa som hon hade velat att de skulle vara, men att det inte går att göra något åt till följd av byggnadens struktur. Med tanke på att Ebba och Gabriella genomför skyddsronder anser vi dock att de arbetar för att förbättra den fysiska arbetsmiljön. Sett till den psykiska arbetsmiljön berättade Ebba att hon försöker hålla koll på medarbetarnas stressnivå samt se till att de inte arbetar övertid mer än nödvändigt. Hon berättade också att hon är noggrann med att se till att medarbetarna tar hjälp av varandra när de är stressade. Gabriella nämnde däremot inga specifika åtgärder som hon genomför för att förbättra den psykiska arbetsmiljön förutom att hon försöker fråga medarbetarna om hur de mår.

Enligt vår mening berör Ebba två av de upplevelser av arbetsmiljö som Iseskog (2003) beskriver eftersom hon nämner psykiska och fysiska upplevelser av arbetsmiljön. Vid en analys anser vi att Ebba tycks lägga större fokus på den psykiska arbetsmiljön jämfört med den fysiska. Det anser vi eftersom hon endast någon gång per år försöker förbättra den fysiska arbetsmiljön medan den psykiska arbetsmiljön verkar stå i kontinuerligt fokus. Vi upplever även att Ebba till viss del accepterar att den fysiska arbetsmiljön har sina brister och att det inte finns särskilt mycket mer att göra. En tanke från vår sida är att Ebba möjligtvis kompenserar upp detta faktum med att fokusera på att förbättra den psykiska arbetsmiljön istället. Om det är bra eller dåligt att kompensera på detta sätt är svårt att uttala sig om men vi tänker oss att det eventuellt kan leda till en sämre arbetsmiljö i det långa loppet. Detta eftersom vi har uppfattningen av att ingen del av arbetsmiljöarbetet är viktigare än de andra vilket gör att en arbetsgivare bör lägga energi på alla delar.

Under intervjuerna frågade vi medarbetarna om hur de upplever arbetsmiljön. Medarbetaren Ulla började med att berätta för oss att hon upplever arbetsmiljön som relativt god, men hon började sedan poängtera mindre bra aspekter. På frågan hur Ulla skulle vilja beskriva sin arbetsmiljö svarade hon på följande sätt:

Jag tycker att arbetsmiljön är ganska bra. Men det är ju lite dammigt och dålig luft. Och det är väldigt kallt i vissa rum och väldigt varmt i andra rum. Så just det är kanske inte... Sen har vi ändå påtalat det flera gånger men det går inte att fixa menar de. - Ulla

Utifrån det svar som Ulla gav oss kan det tolkas som att Ulla till viss del upplever sin arbetsmiljö som positiv men att den innehåller vissa brister som inte går att åtgärda. Trots att Ulla upplever att arbetsmiljön är ganska bra kan vi se en problematik i att hon inte upplever den fysiska arbetsmiljön som fullt tilltalande. Detta eftersom en dammig lokal med dålig luft enligt oss inte kan ses som något positivt. Vi anser att de negativa upplevelserna i värsta fall skulle kunna leda till att medarbetare väljer att lämna arbetsplatsen eftersom Dyhre och Parment (2013, s 131) hävdar att en tilltalande arbetsmiljö är en strategi för att behålla medarbetare. För att förbättra den fysiska arbetsmiljön upplever Ulla att chefen har kontaktat

28

skyddsombud som kommer och kontrollerar arbetsmiljön. Utöver skyddsronderna upplever Ulla att det inte finns mycket mer att göra åt den fysiska arbetsmiljön.

Under intervjun med Ulla berörde vi även området stress och vi frågade henne då om hennes arbete är stressigt. Hon uttryckte sig på följande sätt:

Ja det är det ju. Sen skulle jag väl säga att jag har väldigt bra stresstålighet ändå men det kan ju vara perioder som är stressigare och så. Och man märker också att många är stressade och sen kanske det är någon som är sjuk och sen blir det lite kaos. Men det finns ju alltid en viss stressnivå som ligger, men jag föredrar ju att det är lite mer stressigt än att det inte är det. Så för mig passar det ju bra, men sen så finns det ju en viss gräns om det inte skulle gå över. - Ulla

Även om vi tolkar det som att den stressiga arbetssituationen inte upplevs vara särskilt problematisk för Ulla anser vi att det hade kunnat bli ett problem för de medarbetare som inte är lika stresståliga som henne. Med tanke på att arbetsmiljön tidvis upplevs som stressig kan det tolkas som att cheferna inte erbjuder de mindre stresståliga medarbetare en fullt tillfredsställande psykisk arbetsmiljö. Enligt Granberg (2011, s 659 ff) kan en försämrad arbetsmiljö leda till att medarbetarna upplever stress, vilket vi anser kan ha skett på Ullas arbetsplats. Ulla berättade också att stress oftast uppstår när en kollega är sjuk eller när andra oförutsägbara händelser inträffar vilket kan likställas med den upplevda stressen som Tuvesson och Eklund (2014, s 1162) beskriver. Förutom upplevelsen av stress frågade vi medarbetarna vad de upplever att deras chefer gör för att förbättra den nuvarande arbetsmiljön. Både Ulla och Sofia berättade att chefen under stressiga perioder försöker avlasta medarbetarna på olika sätt. Denna avlastning kan ske genom att medarbetarna får färre arbetsuppgifter eller genom att kollegorna hjälper till. Sofia berättade också att hon upplever att chefen försöker hålla koll på medarbetarnas stressnivå. Att chefen försöker hantera stressnivån anser vi kan likställas med Lindmark och Önneviks (2011, s 116) resonemang som syftar till att verksamheten aktivt bör arbeta med att förbättra arbetsmiljön.

Gällande arbetsmiljö anser vi att det finns en överensstämmelse mellan att cheferna och vissa av medarbetarna upplever att det genomförs åtgärder för att förbättra arbetsmiljön. En åtgärd för den fysiska arbetsmiljön som båda parter upplever är att cheferna genomför skyddsronder på arbetsplatsen. Det finns dock delade meningar om skyddsrondernas resultat eftersom Ullas tidigare resonemang kan tolkas som att de inte har haft en alltför stor framgång. Detta kan förstås som att cheferna upplever att de gör tillräckligt mycket för att förbättra den fysiska arbetsmiljön men att det i slutändan enligt vissa medarbetare inte blir någon större förbättring. Vi anser därför att det finns en viss skillnad i vad cheferna tror att de gör för att förbättra den fysiska arbetsmiljön jämfört med vad somliga medarbetare upplever att de gör. Vi funderar över om denna bristande överensstämmelse kan bero på att cheferna inte kommunicerar med medarbetarna rörande vad som är möjligt och inte sett till att förändra den fysiska arbetsmiljön. Att det är en bristande överensstämmelse anser vi kan vara negativt i detta sammanhang

29

eftersom medarbetarna skulle kunna uppleva att cheferna struntar i att genomföra vissa åtgärder för att förbättra den fysiska arbetsmiljön.

Vi anser också att det finns en överensstämmelse mellan hur chefen Ebba och vissa medarbetare upplever det stressförebyggande arbetet. Gällande åtgärder för att minska stressen ser vi en överensstämmelse eftersom Ebba och medarbetarna upplever att medarbetarna uppmuntras till att hjälpas åt kollegialt. Att den här överensstämmelsen finns anser vi kan ses som positiv eftersom det skulle kunna leda till att medarbetarna upplever en tydlighet i hur de ska arbeta under stressiga perioder. En annan åtgärd som vi också såg en överensstämmelse mellan är upplevelsen av att chefen försöker hålla medarbetarnas stressnivå under uppsikt. Denna överensstämmelse kan vara till chefens fördel då det skulle kunna göra att medarbetarna känner en trygghet i att chefen är medveten om den stress som de arbetar under.

Sammanfattningsvis ser vi att det både finns skillnader och överensstämmelser mellan chefernas och medarbetarnas upplevelser av arbetsmiljön. Båda parterna var exempelvis överens om att cheferna utför flera olika åtgärder för att förbättra arbetsmiljön, exempelvis genom skyddsronder och stressförebyggande arbete.