Arbetssätt

Det gavs olika svar på frågan om hur eleverna brukar arbeta i NO. E1 svarar att de arbeta på alla olika sätt men att de alltid har ett häfte, E2 säger att de brukar se på film, ha genomgångar och häften, E3 säger att de ser på film, har experiment och ett häfte och slutligen svarar E4 att de ser på film, har en bok och gör experiment. E5, E6, E7 och E8 svarar att de brukar ha laborationer, övningshäften, genomgångar. E5 och E8 svarar även att läraren brukar visa en film som sedan har ett arbetsblad till.

Samtliga elever uppger att de ser på film och vi tror att läraren väljer film som ett redskap för att nå fler elever. Att se på film är enligt oss inte en aktiv process, utan eleverna sitter ned, är tysta och tar emot information. Detta är inte i linje med Dewey som hävdar att en lyckad undervisning är baserad på att eleverna är aktiva (Walan, 2016). Det skulle dock kunna vara så att eleverna känner sig mer engagerade i en film än i en genomgång så det skulle kunna ses som ett aktivt deltagande från elevernas sida.

utvärdera resultatet. Samtliga elever uttryckte sig positivt kring experimentdelen, E1 uttryckte att hon blev motiverad av experimenten och därav lärde sig mer:

Ja, alltså jag blir mer taggad på det då, alltså att jag vill lära mig mer (E1, 2020). E1 säger även att:

På kemi så tycker jag att vi borde ha lite mer experiment och lite mindre kanske läsning och lite sådana saker, för då skulle det bli roligare man kanske skulle längta till det mer tror jag (E1, 2020).

E1 uttrycker i båda citaten att när hon blir motiverad, längtar hon och då vill hon lära sig mer. Dewey (Walan, 2016) tyckte också att läraren skulle utgå från elevernas intressen när denne valde strategier för undervisningen. I det här fallet med E1 skulle det då passa med fler experiment eftersom hon verkar vara intresserad av detta. Det finns dock en annan sida av experimenten, det visar E3 när han svarar på frågan om vilket arbetssätt han föredrar:

Eh.. film och experiment (E3, 2020).

Och varför tycker du det då? Varför tycker du det är mest roligt? (EP, 2020). Man behöver inte göra så himla mycket (E3, 2020).

Det går att tolka E3s svar som att han inte ser experimenten som ett lärtillfälle utan som lek vilket kan ha en negativ och positiv inverkan på lärprocessen. Den negativa delen kan vara att han inte förstår vad han ska lära sig, och därför inte lär sig. Det kan också vara så att han lär sig utan att vara medveten om det och därför tar till sig informationen på ett annat sätt. Vygotskij som också stod bakom den vetenskapliga metoden (Walan, 2016), uttryckte att metoden utvecklade elevers tänkande samt gav eleverna redskap att komma vidare. I fallet E3 är frågan om experimenten är rätt väg att gå när det handlar om att komma vidare.

att elever ska få möjlighet att diskutera NO. Det kan vara så att eleverna får diskutera NO under genomgångarna men inte tänker på att det är det de gör, utan att de enbart tänker att de har genomgång. Det kan också vara så att eleverna samarbetar kring sina övningshäften och då diskuterar, men det är någonting som i den här studien förblir en hemlighet.

Areskoug et al. (2016) nämner att elever i mellanåldern ofta är intresserade av allting som är storslaget och att läraren bör utgå från det som eleverna är nyfikna på.

Eftersom alla elever nämner att de jobbar med övningshäften, och tre av fyra i K1 nämner att det kan vara tråkigt med övningshäften så utgår kanske inte läraren alltid från elevernas nyfikenhet. Problemet i det här är att lärare har en Läroplan att följa, samt antagligen har sett att eleverna lär sig bra genom dessa häften. Det får oss att tänka att det kanske vore bättre om man försökte kombinera övningshäften med experiment lite mer frekvent, men E1 säger:

Ja det är väl det kan bli lite rörigt om man ska ha ibland massa genomgångar och sen så blir det häfte ibland. Jag vill hellre ha att man ska ha lagt upp det så man vet att man hinner och sådant (E1, 2020).

Kanske håller många elever med E1 när hon säger att det kan bli rörigt vilket leder oss till slutsatsen att det är svårt att genomföra en undervisning så att den alltid utgår från elevernas nyfikenhet. Areskoug et al. (2016) säger att undervisningen inte får bli för abstrakt eftersom eleverna då kan uppleva att det blir för svårt. Kanske kan ett experiment bli abstrakt eftersom eleverna inte förstår vad de lär sig och att

övningshäften då kan bli ett komplement där eleverna får använda sina kunskaper och tvärt om. I det här fallet kan en utredningsbaserad undervisning vara en bra idé då eleverna får analysera sina resultat vilket gör att de kan förankra sina lärdomar från experimentet. Areskoug et al. (2016) tar upp en modell som skulle kunna fungera, modellens delar heter uppleva, utforska, utreda, utveckla och utvärdera. Skulle läraren implementera den här arbetsgången hos eleverna så skulle det kanske bli strukturerat men ändå stimulera elevernas nyfikenhet.

Mm, okej, finns det någonting som din no lärare gör som är dåligt? (EP, 2020). Ja, man måste skriva så mycket (E3, 2020).

Det kan vara så att E3 tappar motivationen när han måste skriva så mycket vilket inte kommer leda till lärande eftersom det finns en risk att han helt enkelt inte gör det. E3 kanske är negativt inställd till skrivandet då han inte känner att han kan tillräckligt mycket, vilket leder oss till slutsatsen att han kanske måste öva för att kunna känna sig säker. Det är dock en fin linje mellan att eleven ska bli utmanad men inte för mycket så att eleven tappar intresset, då skrivandet kan bli för abstrakt vilket inte är gynnsamt enligt Areskoug et al. (2016).

Enligt Lindahl (2003) är elever negativt inställda till en auktoritär undervisning, kanske är det den auktoritära undervisningen som eleverna inte tycker om när de säger att det är tråkigt med genomgångar och övningshäften. Dock säger en elev att hon föredrar övningshäften:

Jag tycker nog att det är ganska skönt att jobba i ett häfte för då vet man vad man ska lära sig och så, och läsa i boken och sen göra häftet (E1, 2020). Kanske menar E1 att hon lär sig bättre i ett häfte eller så kanske hon egentligen uttrycker en oro över att inte lära sig det hon ska. E1 uttrycker senare i intervjun en önskan om fler experiment:

På kemi så tycker jag att vi borde ha lite mer experiment och lite mindre kanske läsning och lite sådana saker, för då skulle det bli roligare man kanske skulle längta till det mer tror jag (E1, 2020).

E1 uttrycker här en motsats eftersom hon först säger att hon föredrar häften men sedan gärna skulle se fler experiment. Kanske är det så att lärarna inte förankrar vad eleverna ska lära sig när de gör experiment vilket leder till en oro hos vissa elever att inte få bra betyg. Enligt eleverna kanske experimenten blir ett lekfullt avbrott från det riktiga arbetet.

Eftersom många elever påtalar hur roligt det är med experiment pekar det mot att eleverna vill och behöver fysiskt utforska naturkunskapen för att förstå och vilja lära sig vilket är i linje med Deweys resonemang (Hwang & Nilsson, 2011). Dewey är känd för ”learning by doing” (Hwang & Nilsson, 2011) vilken innebär att barn inte enbart kan arbeta med stenciler utan också behöver få göra själva.