Det finns för- och nackdelar med att skribenten har arbetat på det område som intervjuerna kommer genomföras, vilket kan kopplas till ”förförståelse”. Förförståelse är ett begrepp som belyser människor förutfattade meningar kring olika fenomen, vilket är väl värt att ha i beaktning i kvalitativa studier (Graneheim & Lundman 2013). Fördelen är att jag som skribent känner till området och aktiviteter som har genomförts tidigare. Bryman (2011) samt Cresswell och Miller (2010) bekräftar att det är värdefullt att känna till området eller aktiviteterna som informanterna kommer intervjuas kring. Det underlättar intervjutolkningen samt trovärdigheten av resultatet. Därför har intervjuerna också spelats in. Det kan bli viktigare då följdfrågor dyker upp och intervjuaren inte hinner anteckna allt. Intervjuaren ska vara väl påläst om sitt eget syfte med studien konstaterar Bryman (2011). Det är viktigt att förhålla sig opartiskt när man lyssnar in svaren, inte heller vägleda svaret till sin egen fördel belyser Bryman (2011). Det bekräftas av Graneheim och Lundman (2013) och ju mer skribenten har det i åtanke, desto starkare blir aspekten kring konfirmerbarhet. Konfirmerbarheten har varit
30 essentiell genom hela studiens datainsamling till skrivande stund. Anledningen är att studiens syftar till att belysa ledarnas upplevelser, därför blir det ännu viktigare att det är just deras egna synpunkter och inte skribentens.
Huruvida de unga kvinnliga ledarna tolkar frågorna blir också viktigt i studiens överförbarhet. Graneheim och Lundman (2013) belyser överförbarheten som ett begrepp i hur studiens innehåll kan representeras i andra sammanhang. Ett exempel på hur överförbarheten ökar är att den här studiens resultat kan representera andra unga kvinnliga ledares uppfattningar och upplevelser, oavsett vilket geografiskt område det gäller. För att överförbarheten ska öka krävs också att frågeställningarna är införstådda och tolkningarna riktiga. Det är något som inte kan garanteras. Däremot kan det förbättras till kommande studier då skribenten kan genomföra den kvalitativa intervjun, med ytterligare en intervjuare. Då försäkrar man sig om att missförstånden reduceras och att tolkningarna blir riktiga.
I förstadiet till den här uppsatsen planerades, var etiken en av de viktiga punkterna till att bli godkänd. Därför har etiska överväganden genomsyrat hela studien utifrån Vetenskapsrådets (2017) krav. Informanterna fick information både muntligt och skriftligt. Däremot kunde det skriftliga dokumentet kommit i ett tidigare stadie för att värna om informanternas integritet. Informanterna fick informations- och samtyckesblanketten tätt inpå intervjuerna skulle starta, vilket kunde bli bristfälligt då de inte vet om sina rättigheter att avsluta sin medverkan när de helst vill. Däremot fick informanterna god information om att deras namn och personuppgifter skulle vara oidentifierbara. Det innebär att Vetenskapsrådets (2017) krav kring konfidentialitet har uppnåtts. Informanterna fick också information om att den inspelade datan planerades att raderas efter analysen, vilket innebar att kravet om nyttjande också har uppfyllts. Det gällde för forskaren att vara medveten om informanternas sårbarhet, om eventuella minoritetsgruppers utsatthet, kulturella skillnader samt konfidentialitet belyser Vetenskapsrådet (2017). Datan får inte användas till kommersiellt syfte för att gynna forskarna, utan endast till för det som har presenterats i informationsbrevet enligt Vetenskapsrådet (2017).
31
Konklusion
De unga kvinnliga idrottsledarnas upplevelser har sammanfattats i den här studien. Vidare har det diskuterats kring medias makt av att skapa en sämre bild av området som egentligen inte stämmer. Det som skulle kunna vara en möjlig lösning för att reducera risken för den formen av segregation är att samarbeta med media såsom, tidningar. En dialog kring huruvida det skrivs om området hade varit nödvändig. Tidningsbolagen hade möjligtvis kunnat besöka området och få befolkningens syn på området. Vidare presenteras ombyggnationen av fler idrottsanläggningar och aktiviteter på området som en större tryggare plats. Det innebär att idrott kan tolkas som en trygghetslänk, varför det blir viktigare i socioekonomiskt utsatta områden. Å andra sidan saknas ett större utbud av andra idrottsaktiviteter än bara fotboll.
När andra tjejer får se unga kvinnliga ledarna driva idrottspass, blir de också mer motiverade och villiga att delta. Därmed behöver fler kvinnor vara ledare för att locka fler tjejer till att delta inom idrotten. De unga kvinnliga ledarna stärker sitt CV och sina arbetsmöjligheter i framtiden. Det blir viktigare att skapa arbetsmöjligheter för ungdomar på dagens konkurrenskraftiga arbetsmarknad (Roth och Brooks-Gunn 2003). Ytterligare fördelar med kvinnliga ledare är att föräldrarna upplever en större trygghet att lämna över sina döttrar till idrottspass. Föräldrarnas trygghet är avgörande för att skapa ”en god cirkel” i tjejers deltagande, vilket blir ett förslag till kommande forskning att studera; huruvida fler föräldrar kan engagera sig i sina döttrars idrottande. Det som är av särskilt intresse är att forskning kring ungdomars idrottande efter skoltid är relativt nya forskningsområden (Smith 2007), vilket gör de här studieområdena intressanta att följa upp. Förhoppningsvis kan den här studien finnas som stöd vid ett fortsatt arbete med idrotten och utveckla det som krävs samt stärka det som redan är framgångsrikt.
32
Referenser
Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur. Basch, C. (2011). Physical activity and the achievement gap among urban
minority youth. The Journal of School Health, vol 81(10), ss. 626–643. DOI:10.1111/j.1746-1561.2011.00637.x
Basterfield, L. Reilly, J. Pearce, M. Parkinson, K. Adamson, A. Reilly, J. & Vella, S. (2013). Longitudinal associations between sports participation, body composition and physical activity from childhood to adolescence. Journal of Science and
Medicine in Sport, vol 18(2), ss. 178–182. DOI: 10.1016/j.jsams.2014.03.005.
Bean, C., Kendellen, K., & Forneris, T. (2016). Moving beyond the gym: Exploring life skill transfer within a female physical activity-based life skills program. Journal of Applied Sport Psychology, vol 28(3), ss. 274–290. DOI: 10.1080/10413200.2015.1124155
Berg, U. & Ekblom, Ö. (2016). Rekommendationer om fysisk aktivitet för barn och
ungdomar. Tillgänglig:
http://www.fyss.se/wp-content/uploads/2017/09/Rekommendationer_om_fysisk_aktivitet_for_barn_och
_ungdomar_FINAL_2016-12.pdf. [2020-02-16].
Birkler, Jacob (2008). Vetenskapsteori: en grundbok. 1. uppl. Stockholm: Liber. Borevi, K. & Strömblad, P. (red.). (2004). Kunskap för integration: Om makt i skola
och utbildning i mångfaldens Sverige. Stockholm: Statens offentliga utredningar.
Brottsförebyggande rådet. (2016). Insatser mot brott och otrygghet i socialt utsatta
områden – En kunskapsöversikt. Tillgänglig:
https://www.bra.se/download/18.37179ae158196cb1723309b/1480436880282/2016
_20_Insatser_mot_brott_och_otrygghet.pdf. [2020-04-29].
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 3 uppl. Stockholm: Liber. Burton, L. (2015). Underrepresentation of women in sport leadership: A review
of research. Sport Mangaement Review, vol 18(2), ss. 155–165. DOI: 10.1016/j.smr.2014.02.004.
33 Cairns, J-M. Graham, E. Bambra, C. (2017). Area-level socioeconomic
disadvantage and suicidal behavior in Europe. A systematic review, Institute of
Health & Society, vol 192(2), ss. 102-111. DOI: 10.1016/j.socscimed.2017.09.034.
Claesson, M. (2010). Idrott och integration – en statistisk undersökning 2010. Stockholm: Riksidrottsförbundet. Tillgänglig:
https://www.rf.se/globalassets/riksidrottsforbundet/nya-dokument/nya-
dokumentbanken/forskning-fou/mangfald/fou2010-idrott-och-integration.pdf?w=900&h=900. [2020-02-01].
Coledam, D. & Ferraiol, P. (2017). Engagement in physical education classes and health among young people: does sports practice matter? A cross-sectional study. Instituto Federal de Educação, Ciência e Tecnologia de São Paulo, vol 135(6), ss. 548–555. DOI: 10.1590/1516-3180.2017.0111260617.
Corr, M, Mcsharry, J. & Murtagh, E. (2019). Adolescent Girls’ Perceptions of Physical Activity: A Systematic Review of Qualitative Studies. American Journal of
Health promotion, vol 33(5), ss. 806–819. DOI: 10.1177/0890117118818747.
Creswell, J. W., & Miller, D. L. (2000). Determining validity in qualitative inquiry. Theory into Practice, vol 39(3), ss. 124–130.
DOI:10.1207/s15430421tip3903_2.
Eime, R., Harvey, J., Craike, M., Symons, C., & Payne,W. (2013). Family support and ease of access link socio-economic status and sports club membership in adolescent girls: a mediation study. International Journal of Behavioral Nutrition
and Physical Activity, vol 10(50), ss. 1. DOI: 10.1186/1479-5868-10-50.
Eliasson, A. (2013). Kvantitativ metod från början. 3 uppl. Stockholm: Studentlitteratur.
Elsborg, P., Nielsen, G., Klinker, C., Melby, P., Chistensen, J. & Bentsen, P. (2019). Sports-based recreation as a means to address social inequity in health: why, when, where, who, what and how. BMC Public Health, vol 19(1084), ss. 1-9. DOI: 10.1186/s12889-019-7428-3.
Engström, L. (2019). Rörelse är livsviktigt. Tillgänglig:
34 Eriksson, L. & Osman, A. (2003). Folkbildning & Integration. [SOU 2003:108].
Stockholm: Regeringskansliet.
Evans, G. (2004). The environment of childhood poverty. American Psychologist, vol 59(2), ss. 77–92. DOI:10.1037/0003-066X.59.2.77.
Faskunger, J. & Sjöblom, P. (2017). Idrottens samhällsnytta: En vetenskaplig översikt
av idrottsreöelsens mervärden för individ och samhälle. ISBN: 978-91-87385-19-3.
Stockholm: Riksidrottsförbundet.
Folkhälsomyndigheten. (2018). Suicid förekommer oftare i socioekonomiskt utsatta
områden. Tillgänglig:
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/8cecb569d9ac43efba04c6cb3
7d38e5f/suicid-vanligare-utsatta-omraden-18019.pdf. [2020-04-29].
Folkhälsomyndigheten. (2019). Folkhälsopolitikens åtta målområden. Tillgänglig:
https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsoarbete/folkhalsopolitikens-mal/de-atta-malomradena-inom-folkhalsopolitiken/. [2020-02-09].
Franzen, M. & Peterson, T. (2004). Varför lämnar ungdomar idrotten: en
undersökning av fotbolltjejer och -killar från 13 till 15 år. Tillgänglig:
https://www.rf.se/globalassets/riksidrottsforbundet/nya-dokument/nya-
dokumentbanken/forskning-fou/barn--och-ungdomsidrott/fou2004_3-varfor-lamnar-ungdomar-idrotten.pdf?w=900&h=900. [2020-05-01].
Gidlund, M., Hagström, A. & Kärrå, S. (2017). Processledning i teori och praktik. 1 uppl. Stockholm: SISU idrottsböcker.
Graneheim, U.H. & Lundman, B. (2003). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness.
Department of Nursing, vol. 24(2), ss. 105–112. DOI: 10.1016/j.nedt.2003.10.001.
Hirsch, J., Roffman, G., Deutsch, L., Flynn, A., Loder, L., & Pagano, E. (2000). Inner-city youth development organizations: Strengthening programs for adolescent girls. The Journal of Early Adolescence, vol 20(2), ss. 210–230. DOI: 10.1177/0272431600020002005.
Holt, N., Neely, C., Slater, G., Camiré, M., Côté, J., Fraser-Thomas, J.,
35 positive youth development through sport based on results from a qualitative meta-study. International Review of Sport and Exercise Psychology, vol 10(1), ss. 1– 49. DOI: 10.1080/1750984X.2016.1180704
Holt, N. Scherer, J. & Koch, J. (2013). An ethnographic study of issues
surrounding the provision of sport opportunities to young men from a western Canadian inner-city. Psychology of Sport and Exercise, vol 14(4), ss. 538–548. DOI: 10.1016/j.psychsport.2013.02.005.
Huang, H. & Humphreys, B. (2012). Sports participation and hapiness: Evidence from US microdata. Journal of Economics, vol 33(4), ss. 776-798. DOI:
10.1016/j.joep.2012.02.007.
Iachini, L., Beets, W., Ball, A., & Lohman, M. (2014). Process evaluation of “Girls on the Run”: Exploring implementation in a physical activity-based positive youth development program. Evaluation and Program Planning, vol 46, ss. 1–9. DOI: 10.1016/j.evalprogplan.2014.05.001.
Idrottsstatistik. (2018). Ledare. Tillgänglig:
https://idrottsstatistik.se/foreningsidrott/ledare/#fler-mn-n-kvinnor-har-ledaruppdrag. [2020-05-12].
Johnston, K. Marttinen, R. Fredrick, R. & Bhat, V. (2019). Girls’ Experiences in a Positive Youth Development Sport Program: Developing a Participant-Centered Space. Journal of Youth Development, vol 14(1), ss. 93–111. DOI:
10.5195/jyd.2019.729.
Jädersand, M. & Smedberg, F. (2018). Folk tror på vad de ser i media: En kvalitativ
intervjustudie om att vara boende i ett område som benämns som utsatt. Tillgänglig:
https://www.student.liu.se/program/samhalls-och-kulturanalys-180-
hp/student/studieinformation/kandidatprogrammet-3-
ar/uppsatskurser/faltarbete-uppsats/1.743477/FeliciaSmedbergochMoaJdersand-Folktrorpvaddeserimedia.pdf. [2020-04-29].
Karlsson, S. (2019). En mer välkomnande och inkluderande idrott. Tillgänglig:
36 Larson, W., & Walker, C. (2010). Dilemmas of practice: Challenges to program
quality encountered by youth program leaders. American Journal of Community
Psychology, vol 45(3–4), ss. 338–349. DOI:10.1007/s10464-010-9307-z.
Laverack, G. (2004). Health promotion practice: power and empowerment. London: SAGE.
Mccartney, G. Thomas, S. Thomson, H. Scott, J. Hamilton, V. Hanlon, P.
Morrison, D. & Bond, L. (2010). The health and socioeconomic impacts of major multi-sport event: systematic review (1978–2008). British Medical Journal, vol 340. DOI: 10.1136/bmj.c2369.
Micko, L. (2019). SKL:s agenda för integration – om asylmottagande och nyanländas
etablering. Sveriges Kommuner & Landsting. Tillgänglig:
https://webbutik.skl.se/sv/artiklar/skls-agenda-for-integration.html. [2019-03-11].
Nationalencyklopedin (2019). Idrott. Tillgänglig:
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/idrott. [2019-12-31].
Nielsen, G., Wikman, J., Jensen, C., Schmidt, J., Gliemann, L. & Andersen, T. (2014). Health promotion: The impact of beliefs of health benefits, social relations and enjoyment on exercise continuation. Copenhagen Centre for Team Sport and
Health, Department of Nutrition, Exercise and Sports, vol 24(1), ss. 66-75. DOI:
10.1111/sms.12275.
Oliver, L. & Hamzeh, M. (2010). “The boys won't let us play” Fifth-grade mestizas challenge physical activity discourse at school. Research Quarterly for
Exercise and Sport, vol 81(1), ss. 38–51. DOI: 10.1080/02701367.2010.10599626
Polismyndigheten. (2015). Polisens årsredovisning 2015. Stockholm: Polismyndigheten. ISBN: 978-91-86791-37-7. Tillgänglig:
https://polisen.se/siteassets/dokument/polisens-arsredovisning/polisvens-arsredovisning-2015.pdf. [2020-02-01].
Raucher, L. & Cooky, C. (2015). Ready for Anything the World Gives Her? : A Critical Look at Sports-Based Positive Youth Development for Girls. Scandinavian
37
Journal of Medicine & Science in Sports, vol 24(7), ss. 288-298. DOI:
10.1007/s11199-014-0400-x.
RF SISU. (2020). Om RF-SISU Västra Götaland. Tillgänglig:
https://www.rfsisu.se/vastragotaland/omrf-sisuvastragotaland. [2020-02-01].
Riksidrottsförbundet. (2002). Idrott och integration : en kunskapsöversikt. Tillgänglig:
https://www.rf.se/globalassets/riksidrottsforbundet/nya-
dokument/nya-dokumentbanken/forskning-fou/mangfald/fou2002_2-idrott-och-integration---en-kunskapsoversikt.pdf?w=900&h=900. [2020-02-01].
Riksidrottsförbundet. (2019). Jämställdhetsmål. Tillgänglig:
https://www.rf.se/RFarbetarmed/jamstalldhet/jamstalldhetsmal/. [2020-02-02].
Riksidrottsförbundet. (u.å.). Riksidrottsförbundets strategi för internationellt arbete
2018–2025. Tillgänglig: https://www.rf.se/globalassets/riksidrottsforbundet/nya-
dokument/nya-dokumentbanken/policies/rf_internationell-strategi_2018-2025.pdf. [2020-02-16].
Roth, L. & Brooks-Gunn, J. (2003). Youth development programs: Risk, prevention and policy. Journal of Adolescent Health, vol 32(3), ss. 170–182. DOI:10.1016/S1054-139X(02)00421-4.
Sanderson, C., & Richards, H. (2010). The after-school needs and resources of a low-income urban community: Surveying youth and parents for community change. American Journal of Community Psychology, vol 45(3-4), ss. 430-440. DOI: 10.1007/s10464-010-9309-x.
Shen, B. (2017). Physical education and academic performance in urban African American girls. Urban Education, 52(2), ss. 267–283. DOI:
10.1177/0042085914566095.
Silverman, D. (2013). Doing Qualitiative Research. 4 uppl. London: Sage Publications.
Smith, P. (2007) The role of afterschool settings in positive youth development.
Journal of Adolescent Health, vol 41(3), ss. 219-220. DOI:
38 Sveriges Kommuner & Landsting. (2019). SKL:s agenda för integration – om
asylmottagande och nyanländas etablering. Sveriges Kommuner & Landsting.
Tillgänglig: https://webbutik.skl.se/sv/artiklar/skls-agenda-for-integration.html. [2019-03-11].
Troutman, P. & Dufur, J. (2007). From high school jocks to college grads: Assessing the long-term effects of high school sport participation on females' educational attainment. Youth & Society, vol 38(4), ss. 443-462. DOI:
10.1177/0044118X06290651.
Vandell, L., & Shumow, L. (1999). After-school child care programs. The Future of
Children, vol. 9(2), ss. 64–80. DOI: 10.2307/1602707.
Vetenskapsrådet (2017). God forskningsed. Stockholm: Vetenskapsrådet. ISBN 978-91-7307-352-3. Tillgänglig:
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God-forskningssed_VR_2017.pdf.
Weiss, R., Stuntz, P., Bhalla, A., Bolter, D., & Price, S. (2013). ‘More than a game’: Impact of The First Tee life skills programme on positive youth development: Project introduction and year 1 findings. Qualitative Research in Sport, Exercise and
Health, vol 5, ss. 214–244. DOI:10.1080/2159676X.2012.712997.
World Health Organization. (2003). Health and Development Through Physical
Activity and Sport. Tillgänglig:
https://apps.who.int/iris/bitstream/handle/10665/67796/WHO_NMH_NPH_PAH
39
Bilaga 1 Informationsbrev
Jag går sista terminen på Mittuniversitetets, magisterprogrammet i hälsovetenskap. Programmet avslutas med en magisteruppsats inom idrott inriktat mot folkhälsovetenskap. Studiens syfte är att belysa unga kvinnliga idrottsledares uppfattningar och upplevelser kring idrottens betydelse i ett socioekonomiskt utsatt bostadsområde. Studien kommer genomföras med hjälp av en kvalitativ intervjustudie. Du tillfrågas därför att delta i studien.
Förhoppningarna är att intervjua sju unga kvinnliga idrottsledare, inom perioden vecka åtta till tio. Intervjuerna kommer spelas in med mobiltelefon, vilket sedan kommer transkriberas. Studiematerialet är endast avsett att användas i studiens syfte. Inspelningarna kommer endast vara tillgänglig för mig som skribent och min handledare inom ramen för programmet. Du kommer också få tillgång till studien om du önskar. Enligt samtyckeskravet har du rätt att frivilligt delta i studien, samt att avsluta din medverkan om du så önskar. Om du väljer att avsluta kommer datamaterialet att förstöras. Ingen ska kunna utläsa din personliga identitet i studien, enligt konfidentialitetskravet.
En stor del av dagens studier och forskning utgår från en mans perspektiv, inte minst inom ramen för idrottsrörelsen, därför blir den här studien viktig. Den blir alltså värdefull då den belyser din situation som kvinnlig idrottsledare. Studien kan bli användbar då lämpliga insatser kan genomföras i området i framtiden.
Med vänlig hälsning Paria Petra Sabzandam Mittuniversitetet 2020-02-16
Ytterligare frågor och upplysningar lämnas till ansvariga:
Paria Petra Sabzandam, Skribent Magisterstuderande
Institutionen för hälsovetenskap, Mittuniversitetet
Email: pasa1802@miun.student.se
Mats Jong, Handledare/vetenskapligt ansvarig Docent, lektor
Institutionen för hälsovetenskap, Mittuniversitetet Tel: 010–1428966
33333
Bilaga 2 Samtyckesblankett
Studiens titel: Unga kvinnliga idrottsledares uppfattningar och erfarenheter om idrottens betydelse i ett
socioekonomiskt utsatt bostadsområde.
Datum: 2020-02-16
Projektansvarig: Paria Petra Sabzandam
Student vid Mittuniversitetet
Magisterprogrammet i hälsovetenskap
Handledarens namn: Mats Jong
Jag har muntligen informerats om studien och tagit del av bifogad skriftlig information. Jag är medveten om att mitt deltagande är frivilligt och att jag när som helst och utan närmare förklaring kan avbryta mitt deltagande.
Jag lämnar härmed mitt samtycke till att delta i ovanstående undersökning:
Datum: ……….
Bilaga 3 Intervjuguide
Intervjuguiden kommer bestå av fyra tematiska områden. Områdena kan kopplas till studiens syfte, vilka är; idrott i området, ledare, ledarskap och erfarenheter.
1. Idrott i området
1.1 Berätta gärna om idrotten i ditt område! 1.2 Hur ser tillgängligheten av idrotten ut?
1.3 Finns de idrottsliga möjligheter som du söker efter i området? 1.4 Vad saknas när det gäller idrotten i området?
1.5 Hur ser området ut i dina ögon?
1.6 Upplever du att idrott är möjligt i ditt område? Om ja, hur?
2. Ledare
2.1 Hur leder du idrotten?
2.2 Hur tänker du när du lägger upp ett idrottspass för dina deltagare? 2.3 Varför väljer du att vara idrottsledare i ditt område?
2.4 Ser du några för- eller nackdelar med att du är kvinnlig ledare?
3. Ledarskap
3.1 Hur är du som ledare?
3.2 Vad är viktigt för dig som ledare?
3.3 Hur tror du att dina deltagare upplever dig som ledare?
3.4 Upplever du att du kan bidra med hela din kunskap under träningarna? 3.5 Vilka är fördelarna med att vara idrottsledare i ditt område?
3.6 Vilka är svårigheterna med att vara idrottsledare i ditt område?
4. Erfarenheter
4.1 Vad har du för erfarenheter av din idrott?
4.2 Hur använder du din erfarenhet under dina träningspass?
4.3 Finns det något som du skulle vilja lära dig mer kring? Om ja, vad skulle du vilja lära dig mer om?