Läsande är något som framhävs men det är inte något som är livsviktigt. Vill ungdomarna inte läsa accepteras detta men möjligheten att välja måste finnas. Det som framförallt betonas som viktigt för ungdomarna av att läsa är språket. Även identifikationen och kunskaper om andra är viktiga aspekter som framhävs av mina informanter. Det är ungdomarna själva som ska avgöra vad de ska läsa men vissa kvalitetskrav finns hos några av informanterna. Vi ska inte
”slänga på ungarna vad skit som helst” som Anna uttrycker det. Själv har jag haft inställ-ningen att det är huvudsaken att man läser istället för vad man läser. Men Sofias resonemang har fått mig att fundera. Jag tror att det ligger mycket i det hon säger när hon menar att perio-den av skräplitteratur är något vi behöver för att kunna fortsätta med intresset för litteratur.
Kanske köps det till och med in för lite skräplitteratur till våra bibliotek? Å andra sidan har ungdomsböckerna haft en enorm expandering under de senaste åren. Flera av informanterna påpekar att produktionen av ungdomsböcker idag är mycket omfattande och att det där finns både lätta och roliga böcker utan att de är alltför ”skräpiga”.
Den viktigaste faktorn som påverkar ungdomarnas läsande är föräldrarna enligt mina infor-manter. Att någon har läst för en som liten och att böcker finns runt omkring en i hemmet är viktigt men inte alltid avgörande. Det betonas att även läsande föräldrars barn kan bli ickelä-sare. Andra faktorer som kan påverka ungdomars läsande är media. Speciellt nämns böck-erna/filmerna Harry Potter och Sagan om ringen som både har föregåtts av stora reklamkam-panjer. Media kan dock även påverka ungdomarnas läsning i negativ riktning om ungdomarna istället för att läsa väljer att titta på TV. Detta är dock något ingenting som tycks oro infor-manterna i min empiriska undersökning. Även Internet är något som mer och mer kan påverka ungdomarnas läsning. Både bokförlag och bibliotek lägger numera ut boktips på nätet som ungdomarna (och andra åldersgrupper) kan ta del av. Eftersom alla inte heller har tillgång till Internet hemma kan biblioteket även fungera som porten ut i det virtuella då de tillhandahar Internetuppkopplade datorer som kan bokas.
Några sammanfattande slutsatser för denna magisteruppsats är att det läsfrämjande arbetet är mycket omfattande, att begreppen läsfrämjande och bokprat är mycket komplexa och att det råder delade meningar hos bibliotekarierna om kvalitetskravet på böcker. Jag har själv blivit
påverkad av informanternas läsfrämjande arbeten och vill nu därför själv ut i biblioteken och utöva detta i verkligheten. Denna uppsats har gett mig inspiration och en vilja att testa de idéer som framkom under intervjuerna i den empiriska undersökningen. Det som skulle vara intressant att fortsätta studera inom ramen för den läsfrämjande verksamheten är hur ungdo-mar själva ser på den läsfrämjande verksamheten och vad den betyder för dem. Även resulta-ten av den stora landskampanjen Läsrörelsen som avslutades sommaren 2002 kan vara intres-santa att undersöka. Hur deras verksamhet har sett ut, om det har lett till ett utökat läsande bland ungdomarna och hur ungdomarna själva har sett på denna kampanj är några aspekter som kan vara intressanta att forska om.
8 Sammanfattning
Bakgrunden till denna uppsats bottnar i att ungdomars läsning har minskat under den senaste tioårs perioden. Jag anser att bibliotekarierna och deras läsfrämjande verksamhet spelar en stor roll för att vända denna trend. Att undersöka hur denna verksamhet ser ut och hur biblio-tekarierna som arbetar med ungdomar uppfattar denna är av intresse för att kunna utveckla detta. Anledningen till att jag valde just ungdomar som användargrupp är att jag i tidigare arbeten har studerat ungdomar vilket har lett till ett ökat intresse från min sida att även i fort-sättningen arbeta med denna användargrupp och då även aktivt medverka till att vända den negativa lästrenden för ungdomar.
Denna uppstats syfte har varit att undersöka åtta stycken bibliotekariers syn på läsning och deras uppfattningar om läsfrämjande verksamhet för ungdomar i åldern 13-19 år. Jag ville se hur läsfrämjande verksamhet ser ut, varför det är viktigt att läsa och hur samhällets syn på läsning har förändrats över tid. Uppsatsens huvudfråga har varit att undersöka om läsfräm-jande verksamhet för ungdomarna i denna ålder är ett bra sätt att inspirera till nya läsare. Uti-från denna övergripande fråga har min frågeställning haft fem frågor:
-Hur ser bibliotekarier på begreppen läsfrämjande och bokprat?
-Hur ser deras läsfrämjande verksamhet ut?
-Vilka roller anser sig bibliotekarierna ha för ungdomarna i deras läsande?
-Bidrar läsfrämjande verksamhet till nya läsare bland ungdomar i åldern 13-19år?
-Varför bör man läsa?
För att kunna besvara denna frågeställning har jag utfört åtta stycken kvalitativa intervjuer med bibliotekarier. Materialet från denna intervjuundersöknings resultat har först presenterats som individuella fall i resultatredovisningen för att sedan ligga till grund för den analys som gjordes där informanterna har ställts mot varandra och jämförts. Inför denna analys har ett teorikapitel som presenterar Jofrid Karner Smidts resonemang över skönlitteraturens roll på biblioteken och bibliotekariernas egna roller utarbetats. En litteraturgenomgång har gjorts där litteratur som rör ämnesområdet har presenterats. Bibliotekariens
I uppsatsens tredje kapitel presenteras Jofrid Karner Smidts resonemang som jag har valt att använda för att belysa och analysera min empiriska undersökning. Dessa är:
-Bibliotekariernas uppfattningar om skönlitteraturens roll på biblioteket -Bibliotekariens olika roller.
Smidt kommer fram till två olika sorters litteraturförmedlingar: den efterfrågestyrda och den aktivt rekommenderande och bildande. De bibliotekarier som framhäver den efterfrågestyrda litteraturförmedlingen ser till låntagarnas behov och intressen oavsett vilka dessa är medan de bibliotekarier som ställer sig bakom den aktivt rekommenderande och bildande litteraturför-medlingen efterfrågar ett visst kvalitetskrav på den litteratur de förmedlar. De fem olika roller som bibliotekarien kan ta och som presenteras är bibliotekarien som kritiker och litteraturkän-nare, bibliotekarien som socialantroprolog, bibliotekarien som pedagog, bibliotekarien som marknadsförare och bibliotekarien som vanlig människa.
Litteraturgenomgången har delats in i kapitel med rubrikerna:
-Ungdomar och läsning
-Historisk syn på ungdomar och läsning -Varför bör man läsa
-Läsfrämjande
I kapitlet ungdomar och läsning har jag redogjort för vad läsningen kan betyda för ungdomar och hur samspelet mellan läsare och text kan se ut. I kapitlet historisk syn på skönlitteratur och läsning har jag visat hur synen på detta har förändrats över tid och att det har gått från nytta till nöje. Varför bör man läsa heter nästa kapitel där jag har ställt skönlitteraturen i cent-rum och behandlat dess roller som exempelvis språk, demokrati, kunskap och upplevelse. Sist kommer kapitlet om läsfrämjande där jag har redogjort för hur läsningen kan göras mer lust-fylld. Jag har här även berört det ekonomiska, hur samarbetet ser ut samt presenterat några läsfrämjande projekt.
Denna litteraturgenomgång har sedan vävts in i kapitlet analys och diskussion där jag har pre-senterat och resonerat över undersökningens resultat. Resultaten har visat att begreppen läs-främjande och bokprat är mycket komplexa och att de kan ha olika betydelse för olika männi-skor. Läsfrämjande kan dels ses som allt ett bibliotek gör för att väcka läslust men det kan också ses som specifika läsfrämjande projekt. Bokprat kan dels definieras som att ett urval böcker presenteras för en grupp ungdomar genom att bibliotekarien berättar om varje bok men bokprat kan också definieras som en diskussion av böcker som sker gemensamt med både bibliotekarier och låntagare. Kunskaperna som mina informanter behöver för att kunna be-driva läsfrämjande verksamhet är kunskaper om dem som ska främjas och kunskaper om den litteratur som förmedlas. Utbildning i läsfrämjande är dock ingenting som har ingått i alla informanters bibliotekarieutbildningar. Den läsfrämjande verksamheten innehåller exponering av böcker, bokprat, utställningar, författarbesök, tillgodoseende av inköpsförslag, visningar, informationssökning och projekt av olika slag. Det som framför allt brister i den läsfrämjande verksamheten är bristen av resurser som tid och pengar. För att den läsfrämjande verksamhe-ten ska fungera krävs engagemang både från bibliotekarierna själva och från dem som verk-samheten riktar sig till.
Resultaten visar också att informanterna alla är goda litteraturförmedlare eftersom de alla är kritiker och litteraturkännare, socialantroprologer, pedagoger, marknadsförare och vanliga människor. Resultaten av denna empiriska studie visar även att läsfrämjande verksamhet för ungdomar mellan 13-19 år faktiskt kan inspirera till nya läsare. Framförallt är det kontakten mellan förmedlare och låntagare som är viktig men även de strukturerade projekten då fler resurser släpps till bidrar starkt till detta. Informanterna i min undersökning betonar framför-allt språket i vikten av att läsa. Även identifikation och kunskaper om andra lyfts fram som viktiga aspekter i läsningen. I frågan om kvalitetskravet ställer sig några informanter bakom den efterfrågestyrda litteraturförmedlingen medan några ställer sig bakom den aktivt rekom-menderande och bildande litteraturförmedlingen. En slutsats över detta är dock att det är ung-domarna själva som ska avgöra vad de ska läsa. Några faktorer som kan påverka ungdomar-nas läsande är föräldrar, media, vänner, böckerna själva och olika förebilder.