N:o Författare År Design Syfte Metod Urval Slutsats
1 Barrett, P.; Zhang, Y; Moffat, J. & Kobbacy, K. 2013 Kvantitativ studie med experimentell design.
Att undersöka om det finns några påvisbara effekter av skolbyggnadens design på lärandet för elever i grundskolan.
Hypoteser om positiva effekter på inlärning utvecklades för 10 designparametrar inom ett neurovetenskapligt ramverk. I steg två gjordes en jämförelse av klassrummen med de bästa” och de ”sämsta” resultaten.
751 elever från 34 olika klassrum i sju olika grundskolor i
Storbritannien. Kriterier: •Byggnader anlagda för att inhysa offentliga skolor för grundutbildning.
•Ett tydligt avgränsat område.
• Ändamålsenliga utomhus- och inomhusanläggningar. •Skolan ska genomföra standardiserad test som genomförs av alla elever. Klassrummen valdes för sin mångfald, samt för att täcka ett brett åldersspann.
Sex av de 10 "designparametrarna” för den fysiska miljön identifierades som särskilt inflytelserika. De sex parametrarna är färg, valmöjlighet, flöde, fysiska förutsättningar till flexibilitet och variation i gruppstorlek och undervisningsformer tex, anpassade lokaler, tillgänglig ute och innemiljö samt
dagsljus/belysning.
Modellen användes för att förutse effekterna av designparametrarna på elevens lärandeprogression. Vid jämförelse av "värsta" och "bästa" klassrummen i undersökningen visade det sig att enbart dessa faktorer hade en inverkan som motsvarar en elevs typiska framsteg under ett år. Det var också möjligt att uppskatta den proportionerliga effekten på lärandet av samtliga undersökta miljöfaktorer. Den ligger i genomsnitt på 25% under ett läsår.
2 Gaines, K. S., &
Curry, Z. D.
2011 Litteraturstudie Att granska och analysera befintlig
litteratur och vetenskapliga artiklar relaterade till användning av färg i klassrummet med särskilt fokus på elever i särskilda behov för att kartlägga färgers
betydelse för elevernas lärande samt att finna underlag för beslut kring byggnation och/eller utformning av skolor.
De tre huvudområdena som granskades var (1) det inkluderade klassrummet för studenter med funktionshinder, (2) färgteori och (3) de fysiologiska och psykologiska aspekterna av färg.
Böcker och artiklar söktes i elektroniska databaser. Sökord: physical learning environment, color, learning disabilities, autism, attention deficit disorder, inclusion, integrated classroom, exceptional children, och special education. Databaser: Pubmed, EBSCO Host, Google Scholar, Medline, PsycInfo, PsycArticles, Psychology and Behavioral Sciences Collection, Education Research Complete, Health Source, och Texas Tech University Libraries Fem böcker och elva refererade artiklar
identifierades som uppfyllde kriterierna.
Färg har förmåga att påverka elevens uppmärksamhet, beteende och prestation. Det är möjligt att underlätta elevernas lärande genom ett medvetet färgval i klassrummet. Vid val av färg i utbildningsmiljöer bör de funktionella aspekterna snarare än färgers estetik betonas. Överstimulering genom färg skapar stress genom sensorisk överbelastning, likaså en färglös inredning. Med andra ord kan en understimulerande miljö vara väl så skadlig som en som är
överstimulerande. Många elever med funktionshinder är mer känsliga för färgvalet i klassrummet. 1) Vägg-, golv- och tak bör ha ett varmt neutralt färgschema.
(2) Den vägg som studenterna fokuserar på när man tittar upp från sitt arbete borde ha en mediumnyans i samma färgskala.
(3) Starka eller primära färger bör undvikas. Mjuka färger som grön eller blå kan dock användas på andra områden inom klassrummet.
(4) Att upptäcka ett barns färgpreferenser och använda dessa färger kan vara fördelaktigt. (5) Personliga färgpreferenser kan enkelt adderas genom färgade läsfilter tex plastfilm samt datorprogram samt färgat papper.
(6) Använda olikfärgad tejp för avgränsning av ytor, att rikta uppmärksamhet eller finna väg.
2
N:o Författare År Design Syfte Metod Urval Slutsats
3 Hurtig, A., Keus van de Poll, M., Pekkola, E. P., Hygge, S., Ljung, R., & Sörqvist, P.
2016 Kvantitativ studie Att undersöka hur efterklangstid och
signal-brusförhållande påverkar upprepning av ord som presenteras i deltagarnas första- (L1) och andra språk (L2).
Tester genomfördes genom att ord på elevernas första- och andraspråk spelades upp i elevernas ordinarie klassrum med två olika efterklangstider (0,3 och 1,2 s) med två olika signal- brusförhållanden
(+3 dBA och +12 dBA). Eleverna (testpersonerna) fyllde i sina resultat i ett formulär.
Totalt 72 elever (10 år) från två grundskolor i mellersta Sverige.
Testpersonernas uppfattning av talat språk fungerade väl vid försök utan bakgrundsbrus, men när talsignalen försämras av bakgrundsbrus och/eller genom efterklang krävs krävande kognitiv bearbetning för att kompensera för
signalförvrängningen. Dock visade det sig att efterklang endast hade negativ effekt i kombination med bakgrundsbrus. I en bullerfri miljö kan efterklang ha en positiv effekt på förståelsen då individen får höra ordet under en längre tid och får större chans att hinna processa detta.
Författarna resonerar om hur detta resultat kan ha implikationer på forskning och riktlinjer om en tillgänglig lärmiljö för individer med språkliga svårigheter då dessa kan vara behjälpta av att få mer tid att processa information. Resultatet indikerar fördelar med en längre efterklangstid för en individ som har svårigheter med auditiv perception, antingen på grund av en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning eller av externa miljöfaktorer. En länge efterklang, i en i övrigt ljuddämpad lärmiljö, ger längre presentationstid för det hörda vilket möjliggör att individen får en längre tid på sig att uppfatta och processa det som sägs, vilket gör det lättare att förstå och därefter komma ihåg.
4 Kanakri, S. M.,
Shepley, M., Varni, J. W., & Tassinary, L. G.
2017 Enkätundersökning Att undersöka befintlig empirisk
forskning om effekterna av buller på barn med ASD samt ge
rekommendationer om design som kan bidra till att minska störande buller i lärmiljön.
Ett frågeformulär, om upplevda effekter av arkitektoniska designelement på autismrelaterat beteende, utvecklades för lärare för barn med ASD och distribueras till tre skolor.
Strategiskt urval av 95 lärare på tre skolor för elever med medel- högfungerande autism i Huston Texas.
De flesta lärarna erfor att åtgärder för att minska buller i lärmiljön är en viktig fråga för elever med autism. De åtgärder som lärarna fann mest effektiva var ljudisolerade väggar, hörselkåpor och mattor.
5 Ljung, R.,
Sörqvist, P. & Hygge, S.
2009 Experimentell studie Att undersöka och jämföra effekterna
av olika bullerkällor, som
ovidkommande tal och trafikbuller, på lärande. Samt bidra med underlag för riktlinjer för byggen och
bullerreduceringsprogram för skolor
Detta experiment undersökte effekterna av trafikstörningar och irrelevant tal på barns
läshastighet, läsförståelse, grundläggande matematik och matematiska resonemang.
Totalt 187 svenska elever (89 flickor och 98 pojkar), 12–13 år, testades i sina ordinarie klassrum.
Ovidkommande tal i klassrum och vägtrafikbuller intill skolor har stor inverkan på barns förmåga att lära sig. Vägtrafikbuller har visat sig försämra läshastigheten (P <0,01) och grundläggande matematik (P <0,05). Ingen effekt hittades på läsförståelse eller på matematiska resonemang.
3
N:o Författare År Design Syfte Metod Urval Slutsats
6 Martin, C. S. 2016 Litteraturstudie Att identifiera, analysera insatser, som
genomförts i klassrum utifrån en genomgång av referee granskade artiklar och med syfte att finna underlag för beslut kring byggnation och/eller utformning av skolor.
Efter en litteraturgenomgång med syfte att dokumentera vad som är känt om hur ett klassrum för elever med ASD bör utformas analyserades resultatet under rubrikerna fysiologiska, sociala, psykologiska och pedagogiska behoven hos barn med ASD. Resultatet presenterades i en matris.
Denna sammanfattande information blev grunden för efterföljande syntes av fynden.
Böcker och artiklar söktes i elektroniska databaser. Sökord: autism, ASD, children, young children, school, class- room, classroom design, classroom environment, school environment. Sökmotorer som tillhandahölls av University of Minnesota. 13 refereegranskade artiklar från Storbritannien och USA, år 2000–2012, som handlar om
utformningen av den fysiska klassrumsmiljön för elever med autism och / eller ASD.
Författaren sammanställer rön för klassrumsmiljö för elever med funktionsnedsättning inom NPF rörande följande faktorer
• rum
• visuella aspekter
• belysning (dagsljus och konstgjorda),
• auditiva aspekter
• Inredning, inventarier och
• utrustning
• flexibilitet
• design
Trygghet, särskilt i förhållande till andra elever.
• Möblering som ger möjlighet att röra sig utan att
stöta ihop med något/någon.
• Visuella siktlinjer; att se (kunna ha koll på)
lärare, andra vuxna och klasskamrater hela tiden;
• Tillgång ett "eget utrymme" eller ett lugnt rum
att gå undan i.
God visuell miljö identifieras som lugn och enkel, lugn utsikt genom fönster, god tillgång till dagsljus och artificiell belysning.
Polariserade rekommendationer ang placering och användning av datorer och annan teknik i klassrummet.
Polariserade rekommendationer ang öppen/stängd förvaring av klassrumsmaterial. Författaren tolkar det att det beror på målgruppens heterogenitet och får bedömas individuellt.
Förf. betonar vikten av vidare forskning av detta, enligt, henne, ännu relativt outforskade fält.
7 McAllister, K.,
& Sloan, S.
2016 Fall-kohortstudie Att undersöka målgruppens egna preferenser om utformningen av en tillgänglig fysisk lärmiljö och på så sätt komplettera befintlig kunskap.
I fyra workshops fick elever med autism med stöd av ett av forskarna utvecklat material designa och verbalt värdera sin ideala skolmiljö
Strategiskt urval av elever med ASD i åldern 13–18 på två skolor i Belfast, Irland.
Sju fokusområden identifierades som viktiga för eleverna: lekplatsbestämmelser, att känna sig trygg, ljudmiljö, flöde i och mellan klassrum och byggnader, tydlighet, en anordnad specialpedagogisk enhet och den övriga skolmiljön(utemiljö). Det eleverna tyckte var viktigt var att undvika trängsel och stoj, att specialenheten skulle vara centralt belägen i skolan, att det inte skulle vara för trångt utan luftigt och att det skulle finnas en dörr mot skolgården från specialenheten.
4
N:o Författare År Design Syfte Metod Urval Slutsats
8 Mostafa, M. 2008 1: Enkätstudie
2: Interventionsstudie med kvasi-
experimentell design (m kontrollgrupp)
Det primära målet med denna forskning är att korrigera detta undantag genom att utveckla en preliminär ram av arkitektoniska riktlinjer konstruktion för autism.
Studie i två faser. Den första fasen kommer genom en enkät för förstahandsvårdgivare för autistiska barn, avgöra, effekterna av arkitektoniska designelement på autistiskt beteende. Den andra fasen, som bygger på resultaten från den första, kommer att testa de högst rankade arkitektoniska element i en interventionsstudie om autistiska barn i skolmiljön
1: 83 respondenter. 25 lärare och 58 vårdnadshavare från Egypten och USA. Alla deltagare var från mitten till övre skiktet av
socioekonomiska medelklassen. 2: Två klasser, med sex elever i varje klass, av totalt åtta klasser på skolan, totalt 12 elever, deltog i studien. Detta motsvarar 25% av skolans elever.
Författaren presenterar en "sensorisk designmatris" som matchar arkitektoniska element med autistiska sensoriska problem. Den används för att generera 28 riktlinjer för arkitekter och andra som ska skapa lärmiljöer för elever med perceptionssvårigheter med elever med autism i fokus. Rekommendationer för inredning för den hyper- och hyposensitiva (visuellt, auditivt, olfaktoriskt, taktilt) avseende avskärmning, siktlinjer, ytor/utrymme, planlösning,
möblering/organisering, färgval, Buller och ljudisolering, textur på ytor, ventilation förvaring och visuella symboler.
9 Shield, B. M., & Dockrell, J. E. 2008 1: Screening vars resultat jämfördes med tidigare forskning. 2: Randomiserad kontrollerad studie
Att undersöka hur bullerexponering av barn på låg- och mellanstadieskolor i London, UK, och att undersöka effekterna av både buller i den yttre miljön och klassrumsbuller på deras studieresultat.
Effekten av buller på prestation undersöktes på två sätt: genom att undersöka förhållandet mellan interna och externa bullernivåer och barns prestationer i nationellt standardiserade tester av matematik och läskunnighet och genom experimentella under- sökningar av barn i olika rums brusförhållanden.
Testerna genomfördes med 158 åtta år gamla barn från sex klasser i fyra grund skolor i London (UK). De skolorna matchades för externa ljudnivåer, social nackdel. Av har 38 elever (24%) identifierats som i behov av särskilt stöd.
Visar att både tillfälligt oljud och permanent buller i och utanför klassrummet har skadliga effekter på barns akademiska prestationer; och även att buller har större inverkan på barn i särskilda behov än på andra barn. 10 Tufvesson, C. & Tufvesson, J. 2009 Enkätstudie i två steg vars resultat analyserats med en modell inom miljöpsykologin.
Syftet är att visa hur forskning kring påverkan av miljöfaktorer som finns i skolmiljön kan appliceras i den svenska byggprocessen för att undvika störande faktorer som påverkar
koncentrationsförmåga bland extra känsliga barn som har definierat koncentrationssvårigheter, såsom barn med autism, ADHD eller Downs syndrom. Forskningen genomförs i syfte att öka tillgängligheten av utbildning för så många barn som möjligt och göra framsteg mot en inkluderande skola.
I två studier har The human Interaktion modell använts för att påvisa de faktorer som påverkar en individs känslotillstånd. Där analyseras de fysiska och sociala faktorer som finns i lärmiljön samt dess påverkan på barn med ADHD, autism och Downs syndrom och dess förmåga att koncentrera sig. De miljöfaktorer som analyseras är rummets storlek och form, visuell miljö, inredning och möblering och auditiv miljö.
Studie I, Ett teoretiskt urval av 125 personliga assistenter och lärare som arbetar med de berörda skolor inom Region Skåne barn besvarar en enkät.
Studie II, Ett teoretiskt urval av 137 arbetsterapeuter, sjukgymnaster, psykologer, specialpedagoger, sjukvårdspersonal, kuratorer, och fritidspedagoger från tio barnhabiliteringar i Region Skåne besvarar en kompletterande enkät.
De miljöfaktorer som respondenterna i Studie I såväl som i Studie II upplevde som påverka elever med ADHD och autism och deras förmåga att koncentrera sig på ett positivt sätt är att ha sluten förvaring och förutsättning för en-till-en-undervisning, medan bakgrundsbrus uppfattades som negativt Inflytande. På grund av symptom, är det ett problem för dessa barn att undvika och ignorera den påverkan av miljö som de upplever i skolan. Barnens oförmåga att undvika input från omgivningen gör dem extra känsliga för effekterna av design i skolan.