5 Sammanfattning av artiklarna
5.1 Artikel I: Fröken, får jag spela data?: Datorn i förskolans lärandemiljö
(Publicerad i Säljö, R., & Linderoth, J. (Red.). (2002). Utm@ningar och e-
frestelser: IT och skolans lärkultur (s. 280-301). Stockholm: Prisma.)
Artikelns syfte är att undersöka hur förskolan som pedagogiskt sam- manhang har präglat användandet av datorn. I artikeln diskuteras peda- gogernas sätt att handla i relation till datorn samt de möjligheter och svårigheter som pedagogerna beskriver i samband med datorns använ- dande i förskoleverksamheten.
Engeströms aktivitetsteori (Engeström, 1990; Engeström, Miettinen & Punamäki, 1999; Cole & Engeström, 1993) används som utgångs- punkt i analysen. Teorin används som ramverk för att förstå individers sätt att handla inom ramen för förskolans institutionella sammanhang. Utgångspunkten tas främst i Engeströms så kallade noder, eller sam- lande begrepp, i form av regler, ansvarsfördelning och socialt sammanhang. Med utgångspunkt i Engeströms teoretiska ram diskute- ras villkor för lärande som erbjuds i verksamheten.
Tre frågeområden har fokuserats i relation till det empiriska materia- let. Dessa har formulerats i termer av vilket värde tillskrivs aktiviteten? Hur organiseras datoranvändandet? Och, datorn en risk eller möjlighet? Slutligen diskuteras de villkor för lärande som erbjuds barn när de mö- ter och använder datorn i förskolan.
5.1.1 Vilket värde tillskrivs aktiviteten?
Värdet av att barn redan i förskolan kommer i kontakt med datorn be- skrivs av pedagogerna i termer av framtid. Att barnen får möta och an- vända en dator ger möjligheter i en framtida skolsituation eller i ett kommande arbetsliv. När pedagogerna uttrycker sig i termer av vikten av att barnen inte är rädda för den väcks emellertid frågor om
vem som möjligen upplever en sådan rädsla. Förutom framtidsperspek- tivet beskrivs datoranvändandet som värdefullt ur ytterligare två aspek- ter, att barnen har något att göra och att de lär sig.
När barnen spelar data erbjuds förströelse, tidsfördriv och en möj-
lighet att få lite lugn och ro i en stundtals hektisk förskolevardag. Där- emot beskrivs inte datoranvändandet som berikande för förskoleverk- samheten som sådan.
Att barnen lär sig det här med datorn, till exempel i form av att
hantera musen, framhålls som väsentligt. För att det inte ska hända nå- got med datorn finns påfallande ofta restriktioner upprättade för att sty- ra barnens användande av datorn. Ibland innebär det att barnen inte är betrodda av pedagogerna, eller tror sig själva, att kunna göra saker med datorn som de säger sig kunna hemma. Att lära sig vid datorn relateras främst till innehållet i de program som används och innebär till exem- pel att barnen förväntas lära ord, begrepp och bokstäver genom olika övningar i programmen.
5.1.2 Hur organiseras datoranvändandet?
Tre olika aktiviteter pågår i verksamheten. Dessa beskrivs i tabell 5.1 nedan. Datoranvändandet är en aktivitet av typ 3, det vill säga något man kan få göra om man får lov för fröken. Att få tillåtelse kan vara ett resultat av att ha stått i tur. Att få alternativt inte få tillåtelse kan också användas som en form av disciplinering. Om barnen inte lyder eller bråkar och busar kan det innebära att de inte får sitta vid datorn (eller vara i lekhallen). Datorn kan också användas som en lugnande aktivitet om det är bråkigt och busigt, vilket pedagogerna då hoppas utöva en lugnande inverkan på barnen.
Tabell 5.1. Tre olika typer av aktiviteter som pågår i verksamheten
Barnens valmöj-
ligheter Pedagogernas prioritering Pedagogens roll Typ 1: Sådant som
alla ska göra Alla deltar Överordnat Styr/leder alter-nativt deltar Typ 2: Sådant som
alla får göra Barnen väljer själv inom vissa ramar
Underordnat, avslutas om nå- got ska göras
Arrangera så att miljön erbjuder, deltar, eventuellt föreslår
Typ 3: Sådant som alla får göra om man får lov för fröken Barnen väljer själv men måste be om lov Underordnat, avslutas om nå- got ska göras
Arrangera så att miljön erbjuder, ger tillåtelse, låg grad av deltagan- de, hjälper vid förfrågan
Att datoranvändandet är en aktivitet som pågår mellan de av pedago- gerna planerade inslagen innebär inte att det är lämpligt under all sådan tid. Det är till exempel inte lämpligt allt för tidigt på morgonen. Det är inte heller önskvärt att barnen ägnar för mycket tid åt datorn, eftersom det då finns en risk att barnen fastnar, och att andra viktiga aktiviteter då väljs bort.
Datoranvändandet bygger i hög grad på frivillighet. Det förekommer också att barnen själva väljer bort datoranvändandet, skälen till detta formulerar pedagogerna i termer av att barnet känner sig osäkert inför de andra, känner en rädsla för att göra fel med da- torn eller att datoranvändandet erbjuder en för låg nivå. Peda-
gogerna har olika sätt att förhålla sig till att vissa barn väljer bort dator- användandet. Dessa beskrivs som att det är inget problem, att barnen får stå och titta på hur kamraterna gör för att se och lära alternativt att pedagogerna ser till att barnen kommer igång. De programvaror som används är så gott som uteslutande spel och så kallade lek- och lärpro- gram. Det är också i termer av spela barnen beskriver vad de gör vid
datorn, likväl som vad vuxna gör när de använder en dator.
Att spela data, eller att samlas runt datorn när någon annan spelar,
förtjusta i. Genom att datorn får för mycket uppmärksamhet får andra aktiviteter, såsom lek och kommunikation, stå tillbaka. Detta formule- ras som ett möjligt problem. Dessutom vill några av pedagogerna gärna att barnen får uppleva att datorn också erbjuder andra möjligheter än spel. Därför praktiseras på en av avdelningarna så kallade spelfria
dagar, då man bara får rita eller skriva med hjälp av datorn.
5.1.3 Datorn en risk eller möjlighet?
I pedagogernas sätt att handla i relation till datorn kan i betydligt högre grad spåras risker och hot än möjligheter. Risker formuleras i termer av missbruk, vilket då innebär att det blir för mycket. Detta är något som ibland kopplas till att barnen upplevs sitta mycket vid datorn, TV:n eller TV-spel utanför förskolan. Regler finns därför formulerade för att begränsa användandet i tid eller hur ofta man får sitta vid datorn. Det varierar mellan avdelningarna vilka regler som tillämpas.
Risker formuleras också i termer av att det kan bli passivt, det
vill säga att de fastnar i det, och dom inte kan göra något på egen hand. Faran för passivitet formuleras främst i relation till
barnen som befinner sig lite bredvid, och som främst tittar på vad som händer i spelet. Det varierar mellan avdelningarna hur pedagogerna förhåller sig till att barnen samlas runt datorn.
När barnen samlas runt datorn blir emellanåt ljudnivån hög. Det finns också skäl att fundera över vilket handlingsutrymme som erbjuds den som rent fysiskt styr musen, i fall där en grupp kamrater står bred- vid och kommenterar och kanske kommenderar vad som ska ske på skärmen. Det är därför snarast i relation till en specifik situation som det är möjligt att diskutera vilka begränsande regler som eventuellt är lämpligast att tillämpa.
5.1.4 Datorn i förskolans lärandemiljö
Avsikten så här långt har varit att belysa och förstå de kulturella aspek- ter som läggs på tekniken samt de restriktioner som upprättas. Sam- manfattningsvis kan sägas att pedagogerna framställer datoranvändan- det som värdefullt redan i tidiga år, men inte när som helst, inte hur som helst och framförallt inte hur ofta som helst. Det är inte heller så värdefullt att det kan ersätta eller tillåtas ta tid från annan viktig verk-
samhet i förskolan. En rad regler är upprättade för att styra barnens användande av datorn. Det är dock viktigt att notera att dessa regler är formulerade mot bakgrund av pedagogernas ambition att erbjuda bästa möjliga verksamhet till barnen.
Det är också uppenbart att samtidigt som datoranvändandet fram- ställs som viktigt och värdefullt, åtminstone i ett framtidsperspektiv, så är det också riskfyllt och dessutom ibland hotfullt. Ur ett aktivitetsteo- retiskt perspektiv blir pedagogernas sätt att handla i högsta grad rele- vanta eftersom de handlingar som utförs sker inom ramen för ett visst aktivitetssystem. De handlingar som utförs sker i relation till den peda- gogiska praktikens praxis, det vill säga vad som är brukligt, rimligt och acceptabelt inom denna specifika verksamhet. När datorn infogas som ett nytt inslag i förskoleverksamheten kommer dess värde och möjlig- heter att definieras i relation till verksamhetssystemets grundläggande värden och föreställningar om vad som är viktigt och värdefullt i för- skolesammanhang. Som bärare av förskolekulturen är pedagogernas uppgift att upprätthålla verksamheten inom de ramar som definieras som god förskoleverksamhet. Det är uppenbart att dessa ramar inte all- tid rymmer den aktivitet som utspelar sig med och runt datorn.
Pedagogernas sätt att hantera denna motsättning innebär att datorn visserligen kommit att bli en del av förskolans verksamhet, men att användandet uteslutande sker på tid som inte är reserverad för andra viktigare aktiviteter, såsom samling, femårsgrupp eller gymnastik. Användandet av datorn framställs i låg grad som berikande för den pedagogiska praktiken i sig. Det hanteras som en aktivitet som passats in i den verksamhet som redan pågick. Att datorn används under det som betecknas som barnen fria lek, innebär inte att aktiviteten är fri i betydelsen att barnen själva bestämmer. De förutsättningar som har skapats sätter ramar för vad som är möjligt att välja, vilket exempelvis blir tydligt i samband med vilka programvaror som finns att tillgå men också genom de olika regler som finns formulerade på avdelningarna. Oavsett hur datorn används är frågan om barn lär något överspelad och det väsentliga är istället de villkor för lärande som erbjuds barn när de möter och använder datorn i förskolan.