pub. år och land
Abetz m fl, 2004. USA
Syfte Undersöka RLS påverkan på livskvalitén.
Studiedesign och metod
Tvärsnittsstudie. Andrahandsanalys av en specifik
valideringsstudie, en 2-veckors kohortstudie. SF-36 hälsoenkät fylldes i av personer diagnostiserade med primär RLS, som blivit hänvisade till en specialiserad medicin klinik. Personer som inte motsvarade de diagnostiska kriterierna för RLS och personer med sekundär RLS exkluderades. Resultaten
jämfördes med kontroller från den generella populationen, samt med personer med andra vanliga medicinska tillstånd.
Jämförelser gjordes mellan totala grupperna, och sedan utifrån kön och ålder.
Deltagare och bortfall
D: 85 B: 115
Resultat RLS jämfört med generella populationen:
Fysisk funktion: NS
Rollfunktion- begränsningar (fysiska orsaker): P<0,01 Rollfunktion- begränsningar (emotionella orsaker): P<0,01 Kroppssmärta: P<0,05
Generell hälsa: NS
Mental/psykisk hälsa: P<0,01 Vitalitet: P<0,01
Social funktion: P<0,001
Kommentar Litet urval, stort bortfall. Det stora bortfallet kan bero på att enkäterna skickats ut och kort tid att besvara (2 veckor). Urvalsgruppen skiljde sig även mycket från kontrollgruppen i antal. Det låga antalet deltagare kan sänka resultatets
generaliserbarhet. Deltagarna kan eventuellt vara sjukare än andra grupper, på grund av att de gick till specialist klinik. I övrigt väl beskriven forskningsprocess och lämplig statistisk metod
Författare, pub. år och land
Allen m fl, 2005. USA och Europa (Frankrike, Tyskland, Italien, Spanien, Storbritannien)
Syfte Att bedöma prevalensen av personer med kliniskt signifikanta RLS symtom, samt att undersöka livspåverkan och medicinska erfarenheter hos denna grupp.
Studiedesign och metod
Utgick från REST-studien, en multinationell tvärsnittsstudie i
den generella populationen. USA och 5 europeiska länder ingick i studien. Personer som inte motsvarade
inklusionskriterierna för REST-studien (formulär bestående av tre delar) exkluderades. Den hälsorelaterade livskvalitén hos RLS patienterna undersöktes med hjälp av SF-36 åtta
dimensioner. RLS personernas resultat från USA jämfördes med ålders- och kön matchad kontrollgrupp, bestående av USA:s generella population.
Deltagare och bortfall Fullgjorde SF-36: D: 375 B: – Resultat SF-36, USA:
Alla åtta dimensioner i USA var signifikant lägre (P<0,05) hos personerna med RLS än i den generella populationen. Det vill säga personer med RLS besvär hade signifikant lägre livskvalité än den generella populationen i USA.
Kommentar Deltagarantalet från USA tillräckligt (158 st slutförde SF-36). Deltagarantalet från de enskilda europeiska länderna var däremot otillräckligt för en generaliserbar statistisk jämförelseanalys. Tillvägagångssättet för urval bristfälligt beskrivet. Lämpliga statistiska metoder har använts och instrumentets reliabilitet och validitet var hög
Författare, pub. år och land
Berger m fl, 2004. Tyskland
Syfte Undersökte prevalensen av RLS och associerade riskfaktorer
bland deltagarna i en hälsostudie i Pommern, en stor undersökning av den generella populationen i nordöstra Tyskland.
Studiedesign och metod
En tvärsnittsstudie av den generella populationen i nordöstra
Tyskland. Deltagarna valdes slumpmässigt ut ur
befolkningsregistret. Alla deltagare fick gå igenom face-to-face intervju och fysisk undersökning. RLS tillståndet fastställdes med hjälp av de fyra internationella kriterierna, utvecklade av IRLSSG. Personer som inte motsvarade RLS kriterierna
exkluderades. Datainsamlingsperiod: 1 okt 1997 – 31 okt 2000. Livskvalitén, den självupplevda hälsan undersöktes med SF-12, genom en poängsammanställning av den psykiska och fysiska hälsan. Dessutom undersöktes den självupplevda generella hälsan, med frågan ”How would you describe your current health state?”. RLS gruppens resultat jämfördes med en kontrollgrupp utan RLS, dessa analyserades både ojusterade och justerade för kön och ålder.
Deltagare och bortfall
D: 4310 B: 1957
Resultat Självupplevd generell hälsa: P<0,001 SF-12:
Psykisk hälsa: P<0,001 Fysisk hälsa: P<0,001
RLS gruppen hade sämre SF-12 poäng än kontrollgruppen, det vill säga RLS gruppen hade signifikant sämre självupplevd hälsa än de utan RLS.
Kommentar Relativt högt deltagarantal
(68,8% svars frekvens). Bortfallet består endast av personer som inte mötte inklusionskriterierna. Urvalet och
forskningsprocessen väl beskriven. Statistiska metoder lämpliga för studien.
Författare, pub. år och land
Cho m fl, 2009. Korea
Syfte Undersöka prevalensen av RLS, motsvarigheter till RLS, samt
livskvalité och psykiatrisk samsjuklighet vid RLS i Sydkorea.
Studiedesign och metod
Riksomfattande tvärsnittsstudie. Materialet insamlades: juli
2006 till april 2007. Tolv olika upptagningsområden valdes ut. Stickprov användes, målpopulation 18-64 år.
Inklusionskriterierna var att personerna skulle motsvara de internationella diagnoskriterierna för RLS. Den hälsorelaterade livskvalitén undersöktes hos varje deltagare med hjälp av frågeformuläret EQ-5D, som sedan jämfördes med kontrollgrupp, bestående av personer utan RLS
Deltagare och Bortfall
D: 6509 B: 1459
Resultat Självrapporterad hälsa (EQ-5D): P<0,001 Poäng (P-värde) för Dimensioner i EQ-5D: Rörlighet: P<0,001
Egenvård: P<0,05
Vardaglig aktivitet: P<0,001 Smärta/obehag: P<0,001 Oro/depression: P<0,001
Kommentar Studien har ett högt deltagarantal och en väl beskriven
forskningsprocess, vilket medverkar till generaliserbarhet. Att studien är utförd i Sydkorea kan däremot påverka resultatets generaliserbarhet i västvärlden, då epidemiologin skiljer sig åt i Korea/Asien jämfört med andra världsdelar enligt denna studie.
Författare, pub. år och land
Guellar m fl, 2007. USA
Syfte Att jämföra skillnaderna mellan sömnkvalitè, sömnighet,
trötthet, depression och livskvalitè utefter RLS symtomens svårighetsgrad, bland äldre vuxna.
Studiedesign och metod
Beskrivande, jämförande studie med tvärsnittsdesign.
Personer med demenssjukdom, diagnostiserad sömnstörning eller kognitiva svårigheter exkluderades från studien. Personer 65 år eller äldre, diagnostiserade med RLS och med symtom minst 3 nätter per vecka inkluderades i studien. Deltagarna var rekryterade från Penn sleep centers på university of
Pennsylvania i Philadelphia mellan år 2004 till 2006. Mätinstrumentet som användes för att mäta livskvalitén var RLS-QLI.
Deltagare och bortfall
D: 39 B: -
Resultat De mätbara komponenterna för livskvalitè i studien är: Social funktion (P= 0.002)
Daglig funktion (P=0.002) Sömnkvalitè (P<0.001)
Känslomässigt välbefinnande (P=0.04)
Detta resultat påvisas vid svår till mycket svår RLS.
Kommentar Lågt deltagarantal, men 100% deltagande. Den lilla studiepopulationen kan påverka generaliserbarheten.
Urvalskriterierna var snäva och rekryteringen ägde rum utifrån en specifik plats. Metod och design är väl beskrivet.
Författare, pub. år och land
Happe m fl, 2008. Tyskland
Syfte Att undersöka faktorer som är associerade med RLS och
bedöma vilka av dem som medverkar till deras sänkta hälso- relaterade livskvalité.
Studiedesign och metod
Regressionsanalys.
Deltagarna rekryterades från fem tyska mottagningar, som inkluderades utefter specifika urvalskriterier.
Deltagarna blev antingen intervjuade eller fick ett frågeformulär via mail. Deras hälsorelaterade livskvalite undersöktes med hjälp av EQ-5D. De kliniska klassificeringsskalorna: IRLS scale (International RLS scale, mäter svårighetsgrad av RLS besvär), MOS sleep scale (sömn duration), Epworth sleepiness scale (ESS, sömn påverkan och sömnighet dagtid) och BDI (Beck depression inventory) användes i resultatredovisningen som variabler och jämfördes med den hälsorelaterade
livskvalitén. Dessutom ingick ytterligare några variabler i studien. Deltagare och bortfall D: 519 B: – Resultat EQ-5D: IRLS: P<0,01 BDI: P<0,01 MOS: P<0,01 ESS: P<0,01
Av olika variabler som undersöktes, var svårighetsgraden av RLS (IRLS) och depressiva symtom (BDI) de faktorer som hade högst signifikant påverkan på den hälsorelaterade livskvalitén i EQ-5D.
Kommentar Urvalet välbeskrivet och tillräckligt antal deltagare. Dock ej skildrat bortfallet. Då urvalet endast skett på specialistkliniker, kan detta innebära att personerna i denna studie är sjukare än andra personer med RLS. Dock är urvalet representativt för personer med RLS besvär, då personerna hade både måttliga och svåra symtom. Statistiska metoder relevanta, dock något bristande metodbeskrivning. I övrigt är forskningsprocessen välbeskriven.
Författare, pub. år och land
Kushida m fl, 2007. USA
Syfte Att kvantifiera den totala och unika bördan hos personer med RLS. Genom en patientrapporterad, hälso- relaterad
undersökning om deras livskvalitè.
Studiedesign och metod
Tvärsnittsstudie.
Studiepopulationen ångades upp via en telefon screening, med en följande intervju om urvalskriterierna överensstämde. Telefonnumren valdes ut genom ett randomiserat urval. Den hälsorelaterade livskvalitén undersöktes med SF-36.
Studiepopulationen jämfördes med USA:s generella populations
Deltagare och bortfall
D: 158 B: 29
Resultat Alla SF-36 mätningar var signifikant lägre än USA:s generella population (P<0.0001). Fysisk funktion, fysisk roll, kroppslig smärta, generell hälsa och livskraft låg under USA:s generella population med SD 0.8, medan social funktion, emotionell roll och mental hälsa var 0.5 SD under den generella populationen.
Kommentar Få deltagare i studien, detta kan vara en effekt av de snäva urvalskriterierna och med det låga deltagarantalet kan
generaliserbarheten ifrågasättas. Metod och tillvägagångssätt är bra beskrivet.
Författare, pub. år och land
McCrink m fl, 2006. USA och Europa (Frankrike, Tyskland, Italien, Spanien, Storbritannien)
Syfte Undersöka olika aspekter av RLS som är sammankopplade med
en negativ/skadlig påverkan på den hälsorelaterade livskvalitén.
Studiedesign och metod
Data insamlades från en del av REST-studien (RLS
epidemiology, syptoms and treatment), en multinationell tvärsnittsstudie i den generella populationen. Innehåller data
från SF-36 hälsoenkät på patienter med RLS från USA och 5 europeiska länder. Varje SF-36-dimension presenterades i en regressionstabell som förklarar variablernas påverkan på hälsorelaterade livskvalitén hos RLS pat. I denna studie exkluderades de som inte motsvarade inklusionskriterierna för REST-studien (3 delar)och som inte fullgjorde SF-36 enkäten.
Deltagare och bortfall D: 804 (USA: 315, Europa: 489) B: - Resultat SF-36: USA:
Fysiskhälsa summering: Regressions koefficient (R2)=0,427 (positivt samband).
Mental hälsa summering: R2 =0,265 (positivt samband). Europa:
Fysiskhälsa summering: R2 =0,327 (positivt samband). Mental hälsa summering: R2=0,094 (visst positivt samband).
Kommentar Studiens deltagarantal är tillräckligt, men kunde varit högre då studien är gjord i flera länder. Antalet bortfall bristfälligt beskrivet. Bortfallet består av de som inte fullgjorde SF-36 enkäten. Representativt urval, majoritet kvinnor, vilket stämmer överens med verkligheten. Lämpliga statistiska metoder för studien har använts.
Författare, pub. år och land
Saletu m fl, 2002. Österrike
Syfte Undersöka hjärnfunktionen dagtid, psykopatologi, samt
objektiv och subjektiv sömn och vakenhets kvalité vid RLS och PLMD.
Studiedesign och metod
Tvärsnittsstudie.
RLS och PLMD patienter fria från psykofarmaka studerades med hjälp av EEG-kartläggning och klinisk utvärdering, i form av subjektiva kliniska klassificeringsskalor: Zung self-rating depression- (SDS) och anxiety scale (SAS), Quality of life index, Pittsburgh sleep quality index (PSQI), och the epworth sleepiness scale. Den hälsorelaterade livskvalitén bedömdes med The quality of life index (QLI). RLS och PLMD patienterna jämfördes med ålders- och kön matchade normala/friska kontroller. Inklusionskriterier för RLS patienterna var att de skulle tillfredställa de internationella diagnoskriterierna för RLS.
Deltagare och bortfall
D: 33 (RLS) och 26 (PLMD) B: –
Resultat RLS patienterna visade sig ha signifikant lägre livskvalité än kontrollgruppen.
QLI: P<0,01
Kommentar Urvalet av deltagare väl beskrivet, men ej bortfallet. Lågt deltagarantal som undersökts väl. Det låga urvalet kan dock ha en negativ inverkan på generaliserbarheten. Statistiska metoder lämpliga för studien, men tveksamheter i metodbeskrivningen. I övrigt väl beskriven forskningsprocess. Innehåller begränsat material vad gäller livskvalité, då detta inte var studiens specifika syfte.
Författare, pub. år och land
Winkelman m fl, 2009. USA
Syfte Studera sömn och livskvaliè hos personer med RLS
Studiedesign och metod
Empirisk tvärsnittstudie.
Personer med RLS inkluderas i studien, utifrån diagnostiska kriterier. Mätinstrumentet som används för att mäta livskvalitè är SF-36. För att analysera sömn användes obevakade PSG (polysomnografi) i hemmet, med kompletterande frågeformulär. Resultaten analyserades både ojusterade och justerades för ålder, kön etnicitet, hjärtkärlsjukdom, BMI och apnè-hypopné index.
Deltagare och bortfall
D: 2821 B: 257
Resultat Deltagarna med RLS rapporterar lägre hälsorelaterad livskvalitè i alla fysiska domän, och mental hälsa samt livskraft.
RLS, utifrån frekvens och bekymmergrad (P-värde):
Fysisk funktion: Frekvens 0.0054, Bekymmergrad 0.0015 Fysisk roll: Frekvens 0.0098, Bekymmergrad 0.0455 Smärt index: Frekvens <0.000, Bekymmergrad <0.0001 Generell hälsa: Frekvens <0.0001, Bekymmergrad <0.0001 Vitalitet: Frekvens 0.0002, Bekymmergrad <0.0001
Mental hälsa: Frekvens 0.0774 Bekymmergrad 0.0498 Social funktion: Frekvens och Bekymmergrad NS Emotionell roll: Frekvens 0.0858, Bekymmergrad NS
Kommentar Stort representativt urval. Resultatet överensstämmer med tidigare studier som är gjorda. Väl beskriven forskningsprocess med väl definierat syfte och en lämplig statistisk metod.