Den andra frågeställningen handlar om vilka aspekter som intervjupersonerna anser vara viktiga i biblioteksanvändandet utifrån sin kultur och sitt modersmål.
Här framkom ett antal faktorer och även om man kanske inte själv använde biblio-teket så mycket utifrån sitt modersmål eller sin kultur på ett visst sätt kunde man ändå ha åsikter om att det är viktigt att ha möjlighet att kunna utnyttja biblioteket på det viset.
Flera intervjupersoner lyfte fram de språkbevarande och identitetsskapande aspekterna. Detta var viktigt både när det gäller att ha tillgång till litteratur på sitt modersmål, att litteraturen och kulturen lyfts fram på olika sätt på biblioteket och att modersmålet kan användas på biblioteket. Ett par av de finskspråkiga intervju-personerna upplevde att det finska språket och den finska kulturen fortfarande var behäftat med känslor av förbud, vilket troligtvis var en frukt av den assimilations-politik som tidigare förts. Här har biblioteket en möjlighet att vara med och lyfta minoritetsspråkens status genom att synliggöra dessa grupper och deras litteratur.
Detta är också något som flera tidigare forskningsrön pekar på.
Flera av intervjupersonerna lyfte speciellt fram barnen och vikten av att de ser att deras modersmål talas på andra platser än i hemmet och att det finns litteratur på deras modersmål som de kan utnyttja. Även detta är faktorer som vi känner igen från den tidigare forskningen och bakgrundslitteraturen, både att språket måste användas i flera domäner för att överleva, att det är viktigt att det förs över till barnen och att litteratur på modersmålet är viktigt både för språkets överlevnad och för den egna identiteten, speciellt för barn och ungdomar.206 Därför kan det ses som anmärkningsvärt att både de samiskspråkiga och de finskspråkiga upplevde att utbudet av barnlitteratur på deras modersmål var otillräckligt på biblioteket.
Att barnen har tillgång till litteratur på sitt modersmål är viktigt både ur språkbe-varande- och identitetsskapandeperspektiv. Visserligen finns det forskning som visar att det inte är nödvändigt att språket lever vidare för att en minoritetskultur skall leva vidare, men exempelvis det finska språket är, enligt Lainio, en viktig del
205 Jochumsen, H. & Hvenegaard Rasmussen, C. (2000), s. 145.
206 De nationella minoriteterna och kulturlivet (2001), s. 18; Hyltenstam, K. & Stroud, C. (1991), s. 103;
Jones, S. (2004), s. 43-44.
av den finska identiteten.207 Därmed torde det finska språket vara en viktig kom-ponent i strävan att föra vidare den finska kulturen och i detta är bibliotekets finskspråkiga barnverksamhet viktig.
Ett annat argument för varför det var viktigt att kunna utnyttja bibliotekets re-surser på sitt modersmål var att man genom biblioteket får möjlighet att lyfta fram kulturen och litteraturen. Detta går också i linje med flera av de tidigare forsk-ningsrönen.208 Det innefattar både att den egna gruppen skall få se vad som finns utgivet och se att det finns litteratur, men man framhåller även vikten av att få ut information kring den egna kulturen till majoritetssamhället.
En aspekt som framkom speciellt hos de samisktalande intervjupersonerna var att det var viktigt att kunna ta del av det samiska utbudet av litteratur på biblio-teket för tillgänglighetens skull. Eftersom de samiska förlagen inte ligger i Sverige kan det vara svårare att få tag på samisk litteraturen och då kan biblioteket vara en förutsättning för att man får tillgång till litteraturen och kanske speciellt ny littera-tur. Även tidnings- och tidskriftsläsingen sågs, i de fall den utnyttjades, som viktig ur ett tillgänglighetsperspektiv snarare än ur ett socialt perspektiv, tvärtemot vad Andersson och Skot-Hansen menade i sin undersökning, där de såg tidnings-läsande som en social aktivitet.209
Det kom också fram aspekter där några av intervjupersonerna inte såg att det var särskilt viktigt att kunna använda biblioteket utifrån sitt modersmål och sin kultur. Exempelvis ansåg ett par personer att det inte fanns någon anledning att kunna tala sitt modersmål med personalen. De tyckte att det gick alldeles utmärkt att tala svenska med dem. Likaså tyckte inte de personer som inte läste litteratur på sitt modersmål att det var viktigt att ha tillgång till sådan litteratur för egen del, men ansåg ändå att det var viktigt att det fanns litteratur för dem som behöver det.
Ofta framhöll man att det är viktigt för barnen och ungdomarna att ha möjlighet att använda biblioteket utifrån sitt modersmål och sin kultur.
Sammanfattningsvis kan vi konstatera att intervjupersonera åtminstone till viss del upplever att de kan använda biblioteket utifrån sitt modersmål och sin kultur, men att förutsättningarna ser lite olika ut för de olika språken. Att använda biblioteket utifrån sitt modersmål kan väcka positiva känslor när man möter en bibliotekarie som talar ens modersmål men även frustration när man upplever att utbudet av medier är alltför magert. De flesta intervjupersoner är överens om att biblioteket kan vara med att bidra till att stärka både det egna modersmålet och den egna identiteten om språket och litteraturen får ta plats på biblioteket och att biblioteket är en viktig kanal för att få tillgång till litteratur på minoritetsspråken.
207 Khilkhanova, E. & Khilkhanov, D. (2004), s. 98; Lainio, J. (1996), s. 256.
208 Hansson, J. & Ahlryd, S. & Vigur, L. (2010), s. 30; Kviselius, A. (2009), s. 35.
209 Andersson, M. & Skot-Hansen, D. (1994), s. 141.
Sammanfattning
Syftet med denna studie var att undersöka hur några personer med något av de svenska nationella minoritetsspråken använder sig av bibliotek utifrån sitt mo-dersmål och sin kultur. Djupintervjuer har genomförts med nio biblioteksanvän-dare med finska, samiska eller meänkieli (tornedalsfinska) som modersmål. Som teorietisk ram användes Marianne Andersson och Dorte Skot-Hansens analysmo-dell av det lokala biblioteket med bibliotekets fyra funktioner, biblioteket som kulturcentrum, socialt centrum, kunskapscentrum och informationscentrum. Även Will Kymlickas teori om vikten av att bevara minoritetskulturer har använts. I bakgrunden finns även den ökade status som de nationella minoriteterna genom bland annat minoritetsspråkskonventionen har fått, i kontrast till den stigmatise-rade situation de tidigare har befunnit sig i. De konkreta frågeställningarna som jag vill ha svar på är: På vilket/vilka sätt använder sig samisk-, finsk- och meänki-elitalande personer bibliotek utifrån sitt modersmål och sin kultur? Vilka aspekter av biblioteksanvändandet anser de vara viktiga utifrån sitt modersmål och sin kul-tur? Resultaten visar att förutsättningarna för att utnyttja bibliotekens resurser på de olika språken ser något olika ut. De finsktalande personerna har ofta möjlighet att ta del av den finska litteratur man behöver via biblioteket och flera av dem gör det, medan de samisktalande i vissa avseenden inte anser sig finna ett tillräckligt utbud på biblioteket. De personer som läser på meänkieli lånar en del av den litte-raturen, men köper även gärna. För dem är det snarare det totala utbudet än biblio-tekets utbud som är begränsande. Utställningar och arrangemang som har anknyt-ning till personernas modersmål eller kultur besöks ganska sällan på grund av tidsbrist eller dåligt utbud. Biblioteket används i liten utsträckning av intervjuper-sonerna primärt som ett socialt centrum och alla har inte möjlighet att tala sitt mo-dersmål med personalen på biblioteket. Som kunskapscentrum har biblioteket använts och används både i studier och i arbete, med lån av främst finskt och sa-miskt material. Biblioteket spelar inte någon stor roll för personerna som inform-ationscentrum, där finner de oftast andra vägar att få tag på information.
Aspekter som man finner viktiga när det gäller biblioteksanvändandet utifrån sitt modersmål och kultur är de språkbevarande, identitetsskapande och känslo-mässiga aspekterna när det gäller medier, verksamhetsutbud och möjligheten att tala modersmålet på biblioteket. Barnen framhålls som en viktig målgrupp vad gäller bibliotekets verksamheter på minoritetsspråken. Speciellt de samiska
inter-vjupersonerna betonar bibliotekets betydelse för tillgängligheten av samisk littera-tur och tidningar eftersom det finns begränsade möjligheter att få tag på samisk litteratur.