4 Kognitiv religionsvetenskaplig teori
4.4 Aspergers syndrom och möjliga förhållningssätt till andlighet
Sist i detta teorikapitel vill jag presentera de specifika områden som Dubin och Graetz föreslår att man bör undersöka för att förstå hur individer med AS förhåller sig till religion och andlighet. 150 Jag har identifierat 6 punkter i deras resonemang och delat upp dessa i kategorierna a-f. Tanken är att jag på ett överskådligt sätt ska ha möjlighet att använda mig av dessa för att besvara frågeställningen som berör typiska eller förväntade mönster för personer med Aspergers syndrom.
147 Boyd, 2008, 376
148 Boyd, 2008, 378
149 Boyd, 2008, 378
a) Resonemang baserade på fysikaliska orsaker:
Många individer med AS har en väl utvecklad förmåga att se fysiska orsakssamband. De dras därför till de tekniska eller naturvetenskapliga ämnena som stämmer väl överens med deras sätt att se på världen. De förefaller att vilja veta hur saker fungerar, snarare än varför (vilket är intressant ur ett EToM-perspektiv som kretsar kring varför saker händer). Detta kan antingen skapa en motvilja till religion som abstrakt fenomen (som hos Cody Underwood i inledningen), eller ge en logikbaserad ingång till andlighet (se avsnitt 4.1 om EToM).
b) Manisk fokusering:
Att överfokusera på ett område ger struktur och förutsägbarhet, vilket ger individer med AS en trygg känsla av att ha ett syfte och mål. Exempelvis kan besattheten handla om memorering av heliga texter eller fokuseras på religiösa artefakter.
c) Bokstavstroget förhållningssätt:
Trots att individen med viss enkelhet kan lära sig heliga texter utantill är det oklart på vilken nivå förståelsen för textens budskap sker. Personer med AS tänker gärna i bokstavliga termer, och kan då missa metaforer och symbolik som finns invävt i texten. Detta öppnar för en fundamentalistisk förståelse av religionen.
d) Rutiner och trygghet:
Gudstjänster och religiösa ceremonier sker vanligtvis rutinmässigt och med kontinuitet, vilket kan vara tilltalande om man har AS. Det finns ofta ett motstånd till förändring som gör att individer med AS gärna utvecklar vanor och rutiner, och här kan religionen erbjuda ett tryggt alternativ (som exempelvis hos James Bradford Pate, också i inledningen).
e) Rigid inställning:
Motviljan till förändring kan också innebära att man intar samma ståndpunkt till andlighet som ens familj har och sedan håller fast vid denna övertygelse. Detta kan skapa en rigid inställning till religion, att man antingen är väldigt för eller emot, punkt slut.
f) Logisk kreativitet:
Slutligen föreslås en koppling mellan autism och kreativitet, i bemärkelsen att det logiska tänkandet vidgas till det yttersta och på så sätt skapar nytänkande.
Studier av religion och andlighet kan då erbjuda en kreativ bas för individer med AS att applicera sin välutvecklade logiska förmåga på.
Som sagt är just det bokstavstrogna förhållningssättet förväntat eftersom personer inom autismspektrat typiskt har svårt att se helheter och tolka mellan raderna. Quinton Deeley, psykiatriker och religionsvetare, är i sin artikel inne på ett liknande spår som Dubin och Graetz och menar att personer med AS eventuellt inte klarar att tolka olika lager i religiösa bildspråk. Han exemplifierar detta med ett bibelcitat ur Job 38:1,4:151
Would we expect people with ASDs of normal intelligence to understand, or sense, the resonant ambiguities of Job? Given the cognitive style of people with autism, my prediction would be that the text is more likely to be understood as it was on ChristianAnswers.net – in other words, as containing claims about the causative influence of God on natural processes such as the weather. The cognitive style of people with ASDs would, in other words, tend to limit their engagement with ‘higher order’ complexities of theistic belief that the book explores.152
Dubin & Graetz avslutar med att konstatera att det kan vara svårt att reda ut hur och varför någon är troende. Däremot vet man att många individer med AS har en religiös tro. De föreslår slutligen att trosbaserade samfund kan erbjuda ett stöd för individer med AS som strävar efter mening och struktur i sina liv. Strukturen kan bestå av gudstjänster, riter, budord att följa, och en gemenskap där alla strävar mot samma mål. 153
En intressant parallell finns i religionsvetaren Karen Armstrongs memoarer. Hon skildrar sin tid som inackorderad hos en familj med en autistisk son, och föräldrarna är övertygade ateister men ber Armstrong (som varit nunna) att ta med sonen till en katolsk gudstjänst för att se om riterna kan erbjuda honom mening och tröst. Det visar sig att den annars introverta sonen njuter av ceremonierna och fortsättningsvis vill gå dit varje söndag.154 Armstrong konstaterar att oavsett hur mycket pojken uppfattade av den katolska tron och teologin så var det uppenbarligen meningsfullt för honom att uppgå i den katolska gemenskapen: “Jacob did find something at Blackfriars, though none of us could explain what it was. His face was
151 "Herren svarade Job ur stormen: [...] Var var du när jag lade jordens grund? Låt höra om du vet och kan!"
152 Deeley, 2009, 80
153 Dubin och Graetz, 2009, 36
clear and peaceful; he was enjoying a little respite from the demons that plagued us both.”155
Jag kommer att hålla utkik efter de möjliga förhållningssätt till religion och andlighet som presenterats ovan, och undersöka huruvida informanterna i denna fallstudie verkar motsvara förväntningarna hos Dubin och Graetz, samt Deeley.