Existential theory of mind (EToM)

Jesse Bering har i sin forskning utvecklat tankarna kring vad han kallar existential

theory of mind (EToM). EToM är enligt Bering ett separat, kognitivt system som

bygger på ToM. Skillnaden mellan de två är att ToM hjälper oss att avgöra vad en viss agent har för avsikt, medan EToM bidrar till tolkningar som gör olika händelser

meningsfulla, exempelvis en olycka eller ett visst kapitel som öppnas när en bibel

faller till golvet.

In this article I attempt a rapprochement between the theory of mind system that has been popularized in contemporary academia and a very basic, species wide existential

theory of mind (EToM) proposed as an independent system that, although built of the

foundations of theory of mind, serves not to explain or predict behavior but, rather, to allow individuals to attribute meaning to certain classes of autobiographical experiences. 119

Det kan handla om teistiska tolkningar (”Gud hade en avsikt bakom händelsen”) eller ateistiska men existentiella tolkningar (”olyckan skedde för att lära mig uppskatta livet”). Det gemensamma för båda är att individen tolkar in att det finns någon form av agent med en avsikt (Gud, ödet eller kosmos) bakom händelsen.

Underlying EToM is the interpretive perception of natural events as symbolic of the communicative attempts of some nondescript or culturally elaborated (e.g. God) psychological agent [which] is perceived to have orchestrated the life event of its own volition and has framed the event as a symbolic device to transmit information to the experiencing human. 120

Det existentiella behovet av att få veta varför något inträffat tillfredställs enbart om tolkningen utesluter rent biologiska eller fysikaliska faktorer, dessutom inbegriper

119 Bering, 2002, 4

Berings definition av mening att det finns en avsikt eller ett uttalat mål bakom som inte planerats av människor, djur eller robotar – EToM kräver en högre metafysisk och medveten kraft. Han menar att människan med hjälp av detta kognitiva verktyg söker djupgående svar som underlättar förståelsen och bearbetningen av sina erfarenheter. 121

Vad gäller individer med autism finns som sagt forskning som bekräftar att individer med AS har en nedsatt förmåga till att avläsa avsikter och motiv, vilket enligt Bering försvårar upplevelsen av en personlig och ömsesidig relation till Gud:

Thus, translated to the area of religion, a person with Asperger [sic] syndrome might attempt to engage in ritualistic activities (e.g. praying for a wife) but will not be able to decode the symbolic device with which a supernatural agent ”responds” (e.g. a female friend’s husband leaves her for another woman).¹²²

Han betonar vidare att samtidigt som förmågan till att psykologiska tolkningar (det som inom kognitionsforskningen kallas folk psychology) är begränsad så är förmågan till fysikaliska tolkningar kring kausalitet (så kallad folk physics) utmärkt - och kanske till och med överlägsen - dem utanför autismspektrat.

Detta avspeglas bland annat i att personernas intresseområden ofta handlar om fysiska och tekniska ting och man förefaller vilja veta hur saker fungerar snarare än

varför¹²³:”To support this idea of superior folk physics in autism, [Baron-Cohen] takes as evidence, among other things, the fact that the targets of obsessive-compulsive interests in autistic children overwhelmingly cluster around machines and physical systems.”¹²⁴ Bering berättar också om en kvinna med AS som upptäckte att man kunde utnyttja utrymmet mellan folk som köar för att snitsla sig fram – hon uppfattade hur kösystemet fungerade (folk lämnade lagom stora mellanrum i kön där hon fick plats), men inte varför (för att inte inkräkta på andras behov av personligt utrymme).¹²⁵

Bering utvecklar detta resonemang med att ge exempel på hur autistiska personer själva redogjort för sin logikbaserade tro på Gud. Han citerar bland annat Temple Grandin, känd djurrättsaktivist och professor i husdjurslära, när hon resonerar kring hur partiklar i universum eventuellt kan utgöra ett universellt medvetande. Likaså berättar matematikern och programmeraren Edgar Schneider hur han funnit en

121 Bering 2002, 4-5

122 Bering, 2002, 15

123 Dubin och Graetz, 2009, 34

124 Bering, 2002, 14

intellektuell, icke känslomässig, ingång till en religiös tro: ”My belief in the existence of a supreme intelligence (or if you will, a God) is based on scientific factors.”¹²⁶ ”It must be pointed out that none of this [religious beliefs] has any emotional underpinnings, but it is totally intellectual in nature.”127

Bering förväntar sig med andra ord att troende, autistiska personer uppfattar Gud som en fysikalisk princip, snarare än en psykologisk agent, vilket innebär att EToM inte sätts i aktivitet hos dem – ser man inte att det finns en agent med vilja eller syfte bakom händelsen blir den därmed meningslös (i betydelsen att den inte har en förutbestämd mening, händelsen kan ju uppfattas som meningsfull ändå). Han påpekar vidare att folk physics möjligtvis kan fungera som en alternativ meningsskapande funktion vid brist på ToM och EToM128. Han föreslår trots detta att lockelsen hos mer traditionella och organiserade former av andlighet borde vara stor för personer inom autismspektrat eftersom de sociala koderna är tydliga där, vilket skulle kunna fungera ångestdämpande:

Autistic children should therefore be disproportionately represented in more rule-based, structured religions, especially those that have laid out their social, ethical laws in written form and in which adherence to such laws is strictly enforced within the religious community. ¹²⁹

Sammanfattningsvis förväntar sig Bering att förmågan till ToM och EToM är nedsatt hos personer inom autismspektrat, vilket dels försvårar förmågan att se meningen bakom olika händelser, och dels påverkar en ömsesidig gudsrelation då man inte kan ”tala” med Gud eller avkoda eventuella bönesvar. De som ändå sökt sig till religiösa samfund har möjligtvis gjort det för att söka trygghet i ritualernas struktur och förutsägbarhet. Dessa slutsatser erbjuder intressanta vinklar att utforska under intervjuerna: tolkar informanterna tolkar in att det finns en psykologisk agent eller fysikalisk kausalitet bakom ”övernaturliga” händelser? Byggs deras resonemang på logikbaserade argument? Förefaller religiösa grupperingar med tydliga sociala koder vara attraktiva?

126 Schneider, Edward. Discovering my autism: Apologia pro vita sua (with apologies to Cardinal

Newman). London: Jessica Kingsley, 1999, 54

127 Schneider, 1999, 72. Även Dubin och Graetz (2009, 34) samt Deeley (2009, 80-81) ger liknande exempel på naturvetenskapliga förklaringar av Guds väsen.

128 Bering, 2002, 3