Tabell 32. Prognos över antalet asylsökande i Sverige 2020-2021
Antal asylsökande Utfall
Migrationsverket utgick i planeringsantagandet i föregående prognos från att trenden med lättnader i reserestriktioner som då gick att se i Europa skulle fortsätta, som en följd av en minskad eller i vart fall begränsad smittspridning. Myndigheten antog också att möjligheten att resa in från andra kontinenter, såväl reguljärt som irreguljärt, skulle förbättras från och med november. Antalet ankomster på migrationsrutterna skulle öka, främst på den östra Medelhavsrutten. Ökade sekundära rörelser av migranter som tidigare befunnit sig på Balkan och i Grekland skulle också bidra till en långsam ökning av antalet asylsökande i Sverige, främst under det sista kvartalet.
Utvecklingen har delvis varit en annan än den som utgjorde utgångspunkt för
prognosbedömningarna i juliprognosen. Belgien, Nederländerna och Schweiz har idag nästan lika många asylsökande som i början av året, Österrike har fler. Detta är en utveckling som möjliggjorts av lättnader av restriktioner främst under sommaren, vilket medfört en ökning av sekundära rörelser.
I Sverige har antalet asylsökande också ökat, men inte lika snabbt som i länderna ovan.
Ökningen kom dock tidigare än vad Migrationsverket antog i juliprognosen, och antalet sökande har sedan mitten av augusti legat på mellan 210 och 295 per vecka (att jämföra med i genomsnitt 180 per vecka under april-juli), vilket är högre än vad som
prognostiserats.
Den ökade smittspridningen av covid-19 i Europa under hösten har medfört att lokala, regionala och nationella restriktioner med negativ inverkan på möjligheten till
sekundära rörelser genom Europa har upprättats eller återupprättats. Antalet ankomster på rutterna in i Europa har fortsatt på låga nivåer, med undantag för den centrala Medelhavsrutten. Någon ökning på den östra Medelhavsrutten, som har störst påverkan på Sverige, har inte skett. Migrationsverket bedömer nu, till skillnad från föregående prognos, att antalet ankomster på rutterna kommer vara fortsatt begränsat året ut, och att ingen betydande ökning av migranttrafiken på den östra Medelhavsrutten kommer att ske.
Under sommaren ökade migranttrafiken på Balkanrutten, men denna ökande trend har inte fortsatt under hösten, utan snarare stabiliserats. Samtidigt kommer många migranter vilja röra sig vidare från Grekland och Balkan innan vintern kommer. Migrationsverket bedömer nu att möjligheterna att transitera Europa kommer att vara sämre under hösten 2020, och även under första halvåret 2021, än vad som tidigare prognostiserats.
Inreseförbudet till EU har förlängts till den 31 oktober i år, men kommer sannolikt att förlängas. Migrationsverket bedömer att det kommer vara svårt för medborgare från länder utanför Europa att resa in legalt och söka asyl under återstoden av 2020 och under första halvåret 2021. Fler undantag kan komma att föras upp på EU:s lista, men det är svårt att bedöma vilka länder eller kategorier av migranter som kan omfattas av sådana undantag. De migranter som tidigare har kunnat resa in legalt för att söka asyl, kommer därmed att få svårt att resa in i Europa under en längre tid än vad som tidigare bedömts.
Turkiets officiella linje är fortfarande att de inte kommer att stoppa migranter som försöker ta sig vidare mot Europa då coronapandemin klingat av. Detta skapar en fortsatt osäkerhet på den östra Medelhavsrutten. Det är dock väldigt lite som tyder på att Turkiet kommer att agera i denna fråga redan under innevarande år.
Utvecklingen för 2021 är svårbedömd. Mot bakgrund av den ökade smittspridningen av covid-19 i Europa under hösten, och den hos internationella experter vanligt
förekommande bedömningen att det kommer ta tid innan ett eventuellt vaccin kan levereras till stora delar av Europa och världen, utgår Migrationsverket från att
migrationen till Sverige kommer att påverkas av covid-19-relaterade restriktioner i vart fall under första halvåret 2021. Höstens utveckling visar dock att åtgärderna som vidtas i Europa är andra än under våren 2020, då hela länder, inklusive dess gränser, stängdes ned. De restriktioner som vidtagits sedan juliprognosen publicerades är främst i form av begränsningar i hur offentliga platser får nyttjas, såsom skyddsåtgärder, öppettider, regler för kommersiell verksamhet och begränsningar av flyg- och kollektivtrafik, karantänsregler. Sammantaget bedömer Migrationsverket att det under rådande omständigheter sannolikt kommer finnas en fortsatt begränsande påverkan på
möjligheterna till reguljär och irreguljär migration in i och genom Europa även under första halvan av 2021, men att påverkan inte kommer att vara lika stor som under våren 2020.
Prognosintervall och planeringsantagande
Planeringsantagandet för 2020 justeras upp från 13 000 sökande till 13 500 sökande jämfört med föregående prognos. Prognosintervallet minskas till mellan 12 000 till
16 000 sökande. Bedömningen är att utvecklingen under återstoden av 2020 kommer att vara relativt stabil.
Att planeringsantagandet höjs beror främst på ett högre utfall något tidigare än vad som antogs i föregående prognos, redan under augusti och september. Ökningen är dock begränsad och utvecklingen i november och december kan sannolikt innebära något färre asylsökande än vad som bedömdes i föregående prognos på grund av ökad smittspridning och på det följande restriktioner.
I det lägre scenariot, med cirka 12 000 sökande, antas att antalet asylsökande gradvis minskar på grund av kraftiga nya restriktioner under hösten och vintern, där antalet sökande per vecka till slut har halverats i december jämfört med september. Scenariot har inte så hög sannolikhet, men kan inträffa vid kraftigt ökad smittspridning av covid-19 i Europa under återstoden av året.
I det högre scenariot, med cirka 16 000 asylsökande, antas antalet sökande öka kraftigt på grund av förbättrade möjligheter till sekundära rörelser och fler ankomster främst på den östra Medelhavsrutten, vilket leder till en ökning av antalet asylsökande i Sverige. I detta scenario förlängs heller inte inreseförbudet efter den 31 oktober, vilket också medför en ökning av asylsökande från bland annat Syd- och Centralamerika.
Prognosantagandena för 2021 är oförändrade jämfört med föregående prognos.
Migrationsverket har även tagit fram alternativa prognosantaganden för det fall att Sverige den 20 juli 2021 återgår till utlänningslagen istället för den tillfälliga lagen.
Dessa bedömningar redovisas i bilaga 8.
Antaganden av utvecklingen 2022-2023
Antagandena om utvecklingen av antalet asylsökande lämnas oförändrade för den senare delen av prognosperioden.
Tabell 33. Antaganden om antalet asylsökande 2022-2023
Prognos över antal asylsökande 2022 2023
Planeringsantagande, totalt 21 000 21 000
Förändring sedan föregående prognos - -
varav ensamkommande barn 1 000 1 000
Förändring sedan föregående prognos - -
Antal asylsökande, prognosintervall 16 000-28 000 16 000-28 000 700 - 1 700 700 - 1 700 varav ensamkommande barn