PROGNOS
Verksamhets- och utgiftsprognos 2020-10-23
Dnr: 1.1.3-2020-1427
Verksamhets- och utgiftsprognoser 2020
Migrationsverket ska enligt regleringsbrevet för budgetåret 2020 redovisa prognoser för 2020-2023 vid fyra prognostillfällen: 10 februari, 4 maj, 27 juli och 23 oktober.
Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Prognoskommentarer för berörda anslag på utgiftsområde 8 Migration och utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering ska lämnas till regeringen (Justitiedepartementet och Arbetsmarknadsdepartementet).
Dokument: Verksamhets- och utgiftsprognos, oktober 2020 Utfärdat av: Migrationsverket
Innehållsförteckning
Sammanfattning ... 4
Utgångspunkter och antaganden ... 6
Utgiftsområde 8 Migration ... 18
Anslag 1:1 Migrationsverket (förvaltningsanslag)... 18
Anslag 1:2 Ersättningar och bostadskostnader ... 19
Anslag 1:4 Domstolsprövning i utlänningsmål ... 22
Anslag 1:5 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål ... 24
Anslag 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden ... 25
Anslag 1:7 Utresor för avvisade och utvisade ... 25
Anslag 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar . 26 Utgiftsområde 13 Nyanlända invandrares etablering ... 28
Anslag 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande ... 28
Bilagor ... 30
Bilaga 1 Asylmigrationen till Sverige ... 30
Bilaga 2 Bosättning och kommunmottagande ... 33
Bilaga 3 Prognos med tillgängliga förvaltningsmedel i tabellform ... 34
Bilaga 4 Utfall per anslag inom utgiftsområde 8 och 13 ... 37
Bilaga 5 Underlag till biståndsavräkning ... 38
Bilaga 6 Dygnskostnader ... 43
Bilaga 7 Kostnad per avgjort ärende ... 44
Bilaga 8 Alternativ beräkning med ordinarie utlänningslag från mitten av 2021 med tillgängliga förvaltningsmedel ... 45
Sammanfattning
Antalet asylsökande i år väntas bli det lägsta sedan millennieskiftet på grund av Coronapandemin
I juliprognosen antogs de reserestriktioner som införts på grund av pandemin minska gradvis under hösten med ökade möjligheter att resa internationellt framför allt under årets sista kvartal. En gradvis ökning av antalet asylsökande i Sverige antogs ske efter september, men detta inträffade något tidigare. Sedan mitten av augusti har antalet asylsökande legat på mellan 210 och 295 per vecka jämfört med cirka 180 per vecka mellan april och juli i år. Utvecklingen hänger samman med en snabbare uppluckring av restriktioner inom Europa under sensommaren och inledningen av hösten, vilket gjort det något enklare att resa till Sverige. Även om det skett lättnader har den ökade smittspridningen i Europa under hösten också medfört nya restriktioner. Det tillfälliga inreseförbudet till EU som gäller fram till den 31 oktober i år kommer sannolikt att förlängas. Den internationella rörligheten antas fortsätta vara begränsad på grund av pandemirelaterade orsaker i vart fall under första halvåret 2021. Utvecklingen på längre sikt är alltjämt svårbedömd.
Prognosintervallet för i år justeras till mellan 12 000 till 16 000 asylsökande. Till följd av utfallet hittills i år justeras planeringsantagandet upp något till cirka 13 500, det vill säga 500 fler sökande jämfört med bedömningen i juli. Antalet asylsökande i år väntas bli det lägsta sedan millennieskiftet på grund av pandemin. För nästa år lämnas prognosen oförändrad på mellan 12 000 till 26 000 asylsökande med ett
planeringsantagande på cirka 18 000. Migrationsverket arbetar alltjämt för att uppfylla uppdraget att överföra 5 000 kvotflyktingar till Sverige i år. Men på grund av den rådande pandemin beräknas antalet överföringar att bli som högst cirka 4 500.
Riktlinjer för social distansering antas kvarstå under första halvåret 2021 Det tidigare antagandet om att riktlinjerna för social distansering kvarstår året ut sträcks ut till att gälla under åtminstone första halvåret 2021. Detta då Folkhälsomyndigheten bedömer att den troligaste utvecklingen av covid-19 det närmaste året är en relativt låg allmän smittspridning kombinerat med lokala utbrott, samt att de nationella
rekommendationerna utgör en lägsta nivå för planerade insatser. Åtgärderna för att förhindra smittspridning inom tillfälliga bostäder för asylsökande antas därmed finnas kvar under en längre tid, med en fortsatt lägre beläggningsgrad. Inom asylprövningen har utredningskapaciteten utökats genom successiv anpassning av muntliga utredningar ur smittskyddssynpunkt. Därmed beräknas fler förstagångsärenden att avgöras i år. Vid årets slut beräknas antalet öppna förstagångsärenden vara cirka 7 000, vilket ger förutsättningar att nå korta handläggningstider under 2021. Folkhälsomyndighetens nyligen skärpta allmänna råd för Uppsala län påverkar dock möjligheterna att genomföra muntliga utredningar i en av Migrationsverkets regioner och en liknande utveckling i andra län kan inte uteslutas.
Föreslagna tillskott till domstolarna ger lägre utgifter
Regeringens budgetproposition för 2021 innehåller en flerårig anslagsförstärkning till migrationsdomstolarna. Domstolsverket räknar nu med att domstolarna kommer att
kunna avgöra betydligt fler asylmål under de kommande åren. Det bidrar till en fortsatt minskning av antalet inskrivna i mottagningen och avsevärt lägre mottagningskostnader framöver.
Den framtida svenska och europeiska migrationspolitiken
Den tillfälliga lagen gäller till och med den 19 juli 2021. Därefter kommer
utlänningslagen att återinträda om inte riksdagen antar en annan migrationslagstiftning innan dess. Migrationskommittén lämnade sitt betänkande till regeringen i mitten av september i år. Den 8 oktober remitterades förslagen och remisstiden går ut i december.
Tillsvidare utgår Migrationsverkets bedömningar i denna prognos, liksom tidigare, från antagandet att den tillfälliga lagens bestämmelser gäller under hela prognosperioden fram till slutet av 2023. I september i år lade även EU-kommissionen fram ett paket av förslag på en ny europeisk migrations- och asylpolitik. I avvaktan på den fortsatta lagstiftningsprocessen på nationell nivå i Sverige och inom EU beaktas varken Migrationskommitténs eller EU-kommissionens förslag i denna prognos.
Tabell 1. Prognos med tillgängliga medel
Sammanfattning anslag (mnkr) 2020 2021 2022 2023 2020 2021 2022 2023
4 418 4 441 4 354 4 279 -21 -14 +4 -71
4 190 2 730 2 160 2 100 -50 -300 -360 -570
7 12 12 12 - - - -
830 800 720 720 -40 +172 +135 +220
185 194 196 178 -15 +64 +56 +28
295 311 297 303 -20 -5 -16 +1
235 307 331 315 -11 -21 +12 +5
155 155 376 690 - - +221 +535
UO 8 summa 10 315 8 951 8 446 8 597 -157 -104 +51 +148
7 673 6 034 5 350 5 060 -277 +176 -74 +7
TOTALT 17 988 14 985 13 796 13 657 -434 +72 -23 +155
Sammanfattning verksamhet* 2020 2021 2022 2023 2020 2021 2022 2023
Förstagångsärenden, asyl Inkomna 13 500 18 000 21 000 21 000 +500 - - - Avgjorda 20 000 20 000 21 000 21 000 +2 000 - -1 000 - Öppna ärenden vid årets slut 7 400 5 400 5 400 5 400 -1 500 -1 500 -500 -500 Förlängningsärenden asyl Inkomna 26 000 46 000 44 000 48 000 -2 000 -2 000 - - Avgjorda 29 000 36 000 52 000 47 000 -8 000 - +2 000 - Öppna ärenden vid årets slut 17 500 27 500 19 500 20 500 +6 000 +4 000 +2 000 +2 000 Antal inskrivna vid årets slut, exklusive förvar 29 600 18 700 16 800 16 100 -3 000 -4 100 -7 500 -10 300 Genomsnittligt antal inskrivna, inkl. förvar 35 900 22 200 17 600 16 100 -1 000 -3 100 -6 100 -9 400 Arbetsmarknadsärenden Inkomna 81 000 71 000 82 000 82 000 +10 000 - - - Avgjorda 76 000 75 000 93 000 83 000 - - +9 000 - Öppna ärenden vid årets slut 31 000 27 000 16 000 15 000 +10 000 +10 000 +1 000 +1 000
Studerandeärenden Inkomna 23 000 26 000 26 000 26 000 +1 000 - - -
Avgjorda 22 000 25 000 26 000 26 000 - - - - Öppna ärenden vid årets slut 3 400 4 400 4 400 4 400 +1 000 +1 000 +1 000 +1 000
Anknytningsärenden Inkomna 44 000 52 000 52 000 52 000 -8 000 - - -
Avgjorda 48 000 58 000 61 000 52 000 -1 000 - - - Öppna ärenden vid årets slut 33 000 27 000 18 000 18 000 -7 000 -7 000 -7 000 -7 000 Medborgarskapsärenden Inkomna 79 000 73 000 68 000 60 000 +3 000 -7 000 -12 000 -5 000 Avgjorda 80 000 87 000 91 000 95 000 - -8 000 -9 000 -5 000 Öppna ärenden vid årets slut 97 900 83 900 60 900 25 900 +3 000 +4 000 +1 000 +1 000
Antal kommunmottagna 15 600 17 500 15 200 15 000 -600 -400 +600 +400
*Inflöde, produktion och balansutveckling beräknad efter avrundningar i 1 000-tal UO 13
1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande
P4-20 tillgängliga medel Förändring från P3-20
1:1 Migrationsverket (förvaltningsanslag) 1:2 Ersättningar och bostadskostnader 1:3 Migrationspolitiska åtgärder 1:4 Domstolsprövning i utlänningsmål
1:5 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden 1:7 Utresor för avvisade och utvisade 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser
Utgångspunkter och antaganden
Sammanfattning
• Tillgängliga medel 2020-2023 för Migrationsverket samt Domstolsverket och migrationsdomstolarna med hänsyn till budgetpropositionen för 2021 (prop.
2020/2021:1).
• Den tillfälliga lagen gäller till och med den 19 juli 2021. I september i år lämnade Migrationskommittén sitt betänkande om den framtida svenska migrationspolitiken (SOU 2020:54) till regeringen. I avvaktan på den fortsatta lagstiftningsprocessen antas den tillfälliga lagens bestämmelser prognosmässigt att gälla under hela prognosperioden.
• Marginellt höjt planeringsantagande för antalet asylsökande 2020.
• Höjd prognos för avgjorda förstagångsärenden inom asyl 2020.
• Sänkt prognos för antalet inkomna förlängningsärenden inom asyl 2020-2021, samt för avgjorda förlängningsärenden 2020.
• Höjd prognos för antalet avgjorda asylärenden i migrationsdomstol 2020-2023.
• Höjd prognos för självmant återvändande 2020, sänkt prognos 2021.
• Sänkt prognos för antalet inskrivna i genomsnitt i mottagningen 2020-2023.
• I stort sett oförändrad prognos för antalet kommunmottagna totalt 2020-2023, sänkt prognos för antalet vidarebosatta kvotflyktingar 2020.
• Höjd prognos för antalet inkomna arbetsmarknadsärenden 2020.
• Sänkt prognos för antalet inkomna anknytningsärenden 2020.
• Oförändrad prognos för antalet inkomna och avgjorda studerandeärenden 2020- 2023.
• Höjd prognos för inkomna medborgarskapsärenden 2020, sänkt prognos 2021- 2023. Oförändrad prognos för avgjorda medborgarskapsärenden 2020, sänkt prognos 2021-2023.
• Författningsstyrda handläggningstider beräknas nås under 2021 inom samtliga ärendeslag med undantag för anknytning och medborgarskap. Inom anknytning och medborgarskap beräknas författningsstyrda tider nås under 2022 respektive slutet av 2023.
• Samtliga bedömningar utgår från ett antagande om att de restriktioner som införts på grund av pandemin runt om i världen i allt väsentligt kvarstår i nuvarande omfattning och att den internationella rörligheten fortsätter att vara mer begränsad än normalt fram till mitten av nästa år. Från halvårsskiftet 2021 görs ett förenklat antagande om normalisering.
• Tidigare antagande om att nuvarande riktlinjer för social distansering kvarstår året ut sträcks ut till att gälla under åtminstone första halvåret 2021. Strukturell och samhällsekonomisk återhämtning antas alltjämt ske gradvis under 2021.
Detta är analytiska förenklingar i ett läge där det inte går att veta hur långvariga restriktionerna blir.
Prognosen beaktar inte:
• Eventuella förändringar utifrån betänkandet om den framtida svenska
migrationspolitiken (SOU 2020:54) och utredningen om uppenbart ogrundade asylansökningar och säkra ursprungsländer (DS 2020:2).
• EU-kommissionens förslag på en ny europeisk migrations- och asylpolitik.
Alternativa beräkningar:
• Prognosberäkningar baserat på att tillfälliga lagen upphör i mitten av 2021 och att utlänningslagen återinträder redovisas i bilaga 8.
Övergripande antaganden
Coronapandemin
I föregående prognos antogs att reserestriktioner skulle fortsätta att gradvis lättas upp under hösten och att möjligheterna att resa internationellt skulle öka successivt, framför allt under årets sista kvartal. Mot bakgrund av detta bedömdes antalet asylsökande fortsätta ligga kvar på en lägre nivå till och med september för att sedan öka gradvis under det sista kvartalet. En sådan ökning har emellertid skett tidigare, då antalet asylansökningar per vecka varit högre under augusti och september jämfört med nivån som låg till grund för det förra planeringsantagandet på cirka 13 000 asylsökande i år.
Utvecklingen hänger samman med en snabbare uppluckring av reserestriktioner inom Europa, även om möjligheterna att resa fortfarande är mer begränsade jämfört med tiden före pandemin. Samtidigt har inreseförbudet till EU via Sverige förlängts av regeringen till och med den 31 oktober 2020 utifrån EU-kommissionens och
ministerrådets rekommendationer.1 Migrationsverket bedömer att det är sannolikt att inreseförbudet förlängs. Sammantaget innebär detta att planeringsantagandet för antalet asylsökande i år justeras marginellt uppåt.
Liksom i föregående prognos antas den internationella rörligheten fortsätta vara mer begränsad än normalt på grund av pandemirelaterade orsaker under första halvåret 2021.
Planeringsantagandet för 2021 lämnas därmed oförändrat. Det går alltjämt inte att med säkerhet förutspå hur restriktioner världen över kommer att utvecklas och när
förhållandena kan återgå till något slags normalläge. Det går heller inte att utesluta att restriktioner stramas upp eller återinförs om pandemiläget förvärras.
Det tidigare antagandet om att nuvarande riktlinjer för social distansering kvarstår året ut sträcks i denna prognos ut till att gälla under första halvåret 2021. Detta mot
bakgrund av Folkhälsomyndighetens bedömning att den troligaste utvecklingen av smittspridningen av covid-19 det närmaste året är en relativt låg allmän smittspridning kombinerat med lokala utbrott, samt att de nationella rekommendationerna utgör en lägsta nivå för planerade insatser framöver.2 Det innebär bland annat att de insatser som vidtagits i syfte att förhindra smittspridning inom tillfälliga bostäder för asylsökande och förvaren antas finnas kvar under en längre tid jämfört med föregående prognos, med
1 Regeringen, 2020-08-27.
2 Folkhälsomyndigheten, 2020-09-01.
en fortsatt lägre beläggningsgrad än normalt under första halvåret 2021. I praktiken är det osäkert när förutsättningarna kan återgå mer till det normala.
Som redogjorts för tidigare har pandemin fått konsekvenser för såväl inkomna som avgjorda ärenden under året, men i varierande grad inom olika ärendeslag. I denna prognos görs vissa justeringar avseende inkomna ärenden för i år, där utfallet avviker från antagandena i föregående prognos. Det rör främst en höjning av inkomna
arbetsmarknadsärenden och en sänkning av inkomna anknytningsärenden. När det gäller avgjorda ärenden inom de större ärendeslagen följer utfallet i stort sett antagandena i föregående prognos. Inom asylprövningen har myndigheten kunnat öka
utredningskapaciteten som varit begränsad under våren och sommaren genom att successivt anpassa formerna för muntliga utredningar ur smittskyddssynpunkt. Därmed beräknas fler förstagångsärenden att avgöras i år jämfört med föregående prognos. Då mer resurser kan läggas på prövning av förstagångsärenden minskar prognosen för avgjorda förlängningsärenden i år. Folkhälsomyndigheten skärpte dock nyligen de allmänna råden i Uppsala län fram till den 3 november 2020, vilket innebär att de som vistas i länet uppmanas i möjligaste mån bara umgås med dem man bor tillsammans med.3 Det påverkar möjligheterna att genomföra muntliga utredningar i en av Migrationsverkets regioner och en liknande utveckling i andra län kan inte uteslutas.
Den framtida svenska och europeiska migrationspolitiken
Den förlängda tillfälliga lagen om uppehållstillstånd i Sverige gäller till och med den 19 juli 2021. Därefter kommer utlänningslagen att återinträda om inte riksdagen antar en annan migrationslagstiftning innan dess.
I september i år lämnade Migrationskommittén sitt betänkande till regeringen.4 Även om det finns vissa skillnader ligger lagförslagen relativt nära den tillfälliga lagens bestämmelser, exempelvis att uppehållstillstånd för skyddsbehövande ska vara
tidsbegränsade som huvudregel. Betänkandet skickades ut på remiss av regeringen den 8 oktober och remisstiden går ut i december. I avvaktan på den fortsatta
lagstiftningsprocessen beaktas inte förslagen i denna prognos. Tillsvidare antas den tillfälliga lagens bestämmelser liksom i tidigare prognoser att gälla under hela
prognosperioden, det vill säga fram till slutet av 2023. Alternativa prognosberäkningar baserat på att den tillfälliga lagen upphör i mitten av 2021 och att utlänningslagen återinträder återfinns i bilaga 8.
I september i år lade även EU-kommissionen fram ett paket av förslag på en ny
europeisk migrations- och asylpolitik5. Inte heller dessa förslag beaktas i denna prognos i avvaktan på den fortsatta förhandlings- och lagstiftningsprocessen inom EU.
Tillgängliga förvaltningsmedel
Prognosen utgår från tillgängliga förvaltningsmedel 2020-2023 för Migrationsverket samt för Domstolsverket och migrationsdomstolarna med hänsyn till
budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/2021:1).
3 Beslut om skärpta allmänna råd i Uppsala län, Folkhälsomyndigheten 2020-10-20.
4 En långsiktigt hållbar migrationspolitik (SOU 2020:54).
5 Migration and Asylum Package: New Pact on Migration and Asylum.
Den mest avgörande förändringen i budgetpropositionen för 2021 är att
migrationsdomstolarna föreslås få ett flerårigt tillskott på anslag 1:4, utgiftsområde 8.
Det ger avtryck i denna prognos i form av fler avgjorda asylärenden i
migrationsdomstol och färre inskrivna i mottagningen över tid jämfört med föregående prognos.
För Migrationsverkets del innebär budgetpropositionen för 2021 främst att förvaltningsanslaget 1:1, utgiftsområde 8, föreslås trappas ned stegvis under de kommande åren. Förändringarna ligger i linje med Migrationsverkets fortsatta anpassning till en mindre och mer effektiv myndighet och bedöms inte medföra förändrade förutsättningar för prövningsverksamheten eller för de sökande. Vidare föreslås en ytterligare minskning av anslaget under 2022 och 2023 som en effekt av tillskottet till migrationsdomstolarna. Det hänger samman med att
mottagningsverksamheten planeras att fortsätta minska de kommande åren till följd av att färre beräknas vara inskrivna.
Skyddsprocessen
Se tabellbilaga 3.1 för fullständig prognos.
Antal asylsökande
Tabell 2. Prognos antal asylsökande 2020-2023
Prognos över antal asylsökande 2020 2021 2022 2023
Antal asylsökande, intervall
Planeringsantagande, totalt 13 500 18 000 21 000 21 000
Förändring sedan föregående prognos +500 - - -
varav ensamkommande barn 500 800 1 000 1 000
Förändring sedan föregående prognos +100 - - -
12 000-16 000 12 000-26 000 16 000-28 000 16 000-28 000
Som ovan nämnts har antalet asylsökande ökat tidigare under sensommaren och hösten jämfört med antagandet i föregående prognos, då det blivit något enklare att resa främst inom Europa. Antalet ansökningar har sedan mitten av augusti legat på mellan 210 och 295 per vecka. Ärendegenomgångar visar att ökningen består av ansökningar från personer som relativt nyligen rest in i Sverige. Antalet inkomna ansökningar bedöms ligga kvar på ungefär samma nivåer under resten av året och i inledningen av nästa år.
Planeringsantagandet för i år justeras marginellt uppåt till cirka 13 500 asylsökande. Det bygger bland annat på ett antagande om att inreseförbudet till EU via Sverige som i nuläget gäller fram till den 31 oktober kvarstår året ut. Det högre scenariot beaktar en eventuell utveckling där bland annat inreseförbudet inte förlängs. Prognosen för 2021 lämnas oförändrad. Se bilaga 1 för omvärldsanalys.
Asylprövning i första instans
De åtgärder som vidtagits för att anpassa formerna för muntliga utredningar ur smittskyddspunkt har medfört en snabbare återhämtning av utredningskapaciteten än väntat. Men på grund av pandemin väntas antalet inställda utredningar fortsätta att vara högre än normalt. I juliprognosen var utgångspunkten en fortsatt begränsad
utredningskapacitet under hösten, vilket bedömdes medföra färre avgjorda
förstagångsärenden och fler avgjorda förlängningsärenden i år. Då antalet bokade och
genomförda utredningar ökat påtagligt framför allt från september har eftersläpningen i antalet utredningar minskat. Förutsättningarna inom prövningen liknar nu snarare majprognosens antaganden med en mer normal utredningssituation under hösten.
Antalet avgjorda förstagångsärenden bedöms hamna på cirka 20 000 i år, det vill säga ett par tusen fler jämfört med föregående prognos. Detta förutsatt att det inte sker någon påtaglig ökning av andelen inställda utredningar. Antalet öppna förstagångsärenden vid årets slut beräknas uppgå till drygt 7 000, vilket är något färre jämfört med föregående prognos. Folkhälsomyndighetens nyligen skärpta allmänna råd regionalt påverkar dock möjligheterna att genomföra muntliga utredningar, särskilt om de blir långvariga och utvidgas till fler län.
Prognosen för inkomna förlängningsärenden i år justeras ned från cirka 28 000 till 26 000 och nästa år från cirka 48 000 till 46 000, då något färre än väntat ansökt om förlängning av sitt tillstånd. Prognosen för avgjorda förlängningsärenden i år skrivs ned från cirka 37 000 till 29 000. Detta är en direkt följd av den ökade utredningskapaciteten och att förstagångsärenden är prioriterade.
Givet nuvarande prognosantaganden beräknas författningsstyrda tider nås under 2021.
Tabell 3. Prognosantaganden om bifallsandelar 2020-2023
Ärendeslag 2020 2021 2022 2023 2020 2021 2022 2023
Förstagångsärenden 21% 25% 26% 25% -3 - - -
varav ensamkommande barn 41% 37% 35% 37% +3 - - -
varav efter prövning i sak 26% 29% 31% 31% -2 - - -
varav ensamkommande barn 62% 58% 58% 58% +4 - - -
Förlängningsärenden 94% 96% 96% 96% -2 - - -
varav PUT 12% 18% 18% 18% -1 - - -
P4-20 Förändring, procentenheter
Antagandena om bifallsandelar har justerats för utfallet hittills i år. Att fler
förstagångsärenden beräknas avgöras i år påverkar främst antalet Dublinärenden och avslagsärenden. Sammantaget justeras den beräknade genomsnittliga bifallsandelen 2020 ned, medan den kan antas öka något för ensamkommande barn.
Tabell 4. Prognosantaganden om handläggningstider 2020-2023
Prognos handläggningstider asylprövning 2020 2021 2022 2023
9 mån 7 mån 3 mån 3 mån
Förändring från föregående prognos +1 -3 - -
4 mån 3 mån 3 mån 3 mån
Förändring från föregående prognos - - - -
5 mån 5 mån 3 mån 3 mån
Förändring från föregående prognos - +2 - -
Genomsnittlig tid från ansökan till beslut för förstagångsärenden som avgörs under året
Genomsnittlig tid från ansökan till beslut för under året inkomna förstagångsärenden
Genomsnittlig tid för ansökan till beslut för förlägningsärenden som avgörs under året
Fler och äldre avgjorda förstagångsärenden 2020 innebär förväntat kortare
genomsnittlig handläggningstid under 2021. Färre avgjorda förlängningsärenden 2020 innebär en förväntat längre genomsnittlig handläggningstid 2021.
Givet nuvarande prognosantaganden beräknas författningsstyrda tider nås under 2021.
När balansen av äldre ärenden är avarbetad och prövningen i stor utsträckning arbetar med nyinkomna ärenden kommer fokus vara på att upprätthålla korta ledtider inom en tidsatt process, medan produktiviteten kommer att variera över tid beroende på hur inflödet av ärenden utvecklas under ett enskilt år.
Antal inskrivna i mottagningen
Bild 1. Inskrivna i mottagningen efter handläggningsstatus 2020-2023, exkl. förvar
0 10 000 20 000 30 000 40 000
2020-jan 2021-jan 2022-jan 2023-jan
varav i asylprövningsfas varav i överprövningsfas varav i bosättningsfas varav i återvändandefas Föregående prognos
Färre antal inskrivna i slutet av 2020 beror på att det självmana återvändandet och utflödet från mottagningen varit högre än vad som antogs i föregående prognos. För 2021 och framåt får migrationsdomstolarnas höjda prognos för avgjorda asylmål/- ärenden till följd av anslagsförstärkningen i budgetpropositionen för 2021 genomslag i form av en fortsatt minskning av antalet inskrivna i överprövningsfas under hela prognosperioden. I föregående prognos ökade antalet inskrivna i överprövningsfas från och med 2021. I slutet av 2023 beräknas antalet inskrivna uppgå till cirka 16 000 totalt, vilket är ungefär en halvering jämfört med dagens nivå. Drygt 10 000 färre personer beräknas då vara inskrivna i överprövningsfas jämfört med föregående prognos.
Pandemin kan emellertid fortsätta att påverka utskrivningstakten även under delar av eller hela nästa år, vilket kan resultera i fler inskrivna i återvändandefas.
Prognosberäkningarna utgår från en viss fördröjning av utskrivningar fram till mitten av 2021. Antagandet kan komma att behöva revideras i kommande prognoser.
Bild 2. Inskrivna i mottagningen per boendeform 2020-2023, exkl. förvar
0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000
2020-jan 2021-jan 2022-jan 2023-jan
ABO EBO BUV
Sedan den 1 juli 2020 tillämpas det nya regelverket utifrån den så kallade EBO- reformen som innebär att sökande som på egen hand ordnar egen bostad (EBO) i ett område med socioekonomiska utmaningar som huvudregel inte har rätt till ersättning enligt LMA6. Utfallet hittills tyder på att en något högre andel nya sökande väljer anläggningsboende (ABO), men inte i den omfattning som antagits tidigare. Det är ännu för tidigt att, utifrån ett så pass begränsat underlag, dra långsiktiga slutsatser om
utvecklingen framåt. Antagandena lämnas därför oförändrade, vilket innebär att andelen inskrivna i ABO alltjämt beräknas öka successivt under prognosperioden.
Som redogjorts för ovan sträcks det tidigare antagandet om att riktlinjerna för social distansering kvarstår året ut i denna prognos ut till att gälla under första halvåret 2021.
Det innebär att de insatser som vidtagits i syfte att förhindra smittspridning inom tillfälliga bostäder för asylsökande antas finnas kvar under en längre tid, med en fortsatt lägre beläggningsgrad än normalt under första halvåret 2021. I praktiken är det alltjämt osäkert när förutsättningarna kan återgå mer till det normala.
Under anslag 1:2 anslagspost 3 (utgiftsområde 8) redogörs närmare för utvecklingen av antalet tillfälliga bostäder, beläggningsgrad, samt ekonomiska beräkningar för
prognosperioden.
Överprövning i migrationsdomstol
Med anledning av det föreslagna tillskottet av anslagsmedel till migrationsdomstolarna i budgetpropositionen för 2021 höjer Domstolsverket prognosen för avgjorda asylmål för hela prognosperioden. Omräknat till asylärenden rör det sig om cirka 12 000 fler avgjorda ärenden under 2020-2023 jämfört med föregående prognos. Det medför en snabbare minskning av antalet inskrivna i mottagningen jämfört med föregående prognos och därmed väsentligt lägre sammantagna mottagningskostnader under prognosperioden. Se anslag 1:1 och 1:2 (utgiftsområde 8).
Återvändande
Trots pågående pandemi har det självmana återvändandet kommit igång i större omfattning än väntat under sensommaren och inledningen av hösten. Därmed höjs
6 Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.
prognosen för antalet självmana återvändanden för i år med 2 000 utresor jämfört med föregående prognos. Vidare har pandemin medfört att komplexiteten och arbetsinsatsen vid varje genomförd utresa ökat betydligt med bland annat inställda flighter och krav på aktuellt covid-19-testintyg i samband med utresa. Utöver att använda reguljära flyglinjer som är i bruk pågår ett arbete med att ordna arrangerade flyg. En planerad flygning till Georgien genomfördes i slutet av september. Det var första gången en sådan insats genomförts med stöd och direkt finansiering av Frontex. Föregående prognos utgick från antagandet att förhållandena för återvändande skulle vara mer eller mindre
normaliserade efter årsskiftet. Men denna prognos utgår från att nuvarande förhållanden fortsätter att råda även under första halvåret 2021, vilket medför att prognosen för 2021 skrivs ned med 2 400 utresor. Under prognosperioden beräknas antalet
återvändandeärenden öka till följd av fler avgjorda ärenden i migrationsdomstol, vilket ger en högre prognos på självmant återvändande 2022-2023.
Tabell 5. Prognos över självmant återvändande 2020-2023
Självmant återvändande 2019 2020 2021 2022 2023
Självmant återvändande, utresta 8 322 5 500 9 900 12 300 7 800 Förändring sedan föregående prognos - +2 000 -2 400 +3 000 +1 300 varav med avslag på asylansökan 7 066 4 500 9 000 11 100 6 500 - +1 500 -2 000 +3 100 +1 300
varav tillstånd upphört 1 256 1 000 900 1 200 1 300
- +500 -400 -100 -
Kriminalvården skriver ner prognosen för antalet transporterade klienter från cirka 3 000 till 2 600 för i år. Det sker mot bakgrund av ett lägre utfall hittills i år då
pandemin medfört en kraftig påverkan på utrikesverksamheten med bland annat många inställda flyg. Även prognosen för nästa år justeras ned med 500 till cirka 3 700, då verksamhetens förutsättningar inte bedöms återgå till mer normala nivåer under första halvåret 2021.
Kommunmottagande
Prognosen för antalet kommunmottagna nyanlända är i stort sett oförändrad jämfört med föregående prognos. I år beräknas knappt 16 000 nyanlända att tas emot och drygt 17 000 under nästa år. På grund av pandemiläget är osäkerheten alltjämt högre än normalt, särskilt beträffande antalet inresta anhöriga och kvotflyktingar. Se bilaga 2.
Efter bland annat dialog med Folkhälsomyndigheten och Sveriges kommuner och regioner har Migrationsverket fattat ett inriktningsbeslut om det fortsatta arbetet utifrån uppdraget om 5 000 överföringar i år. Hittills i år har cirka 2 000 överföringar skett och inriktningen anger att resterande 3 000 överföringar planeras ske under årets sista kvartal, samt att inga fler delegationsutredningar kommer att genomföras i år. Även om myndigheten för närvarande arbetar för att fullfölja årets uppdrag är det osäkert om detta är möjligt i praktiken på grund av omständigheter kopplat till pandemin.
Prognosen för antalet överföringar skrivs därför ned till cirka 4 500 för i år. Beroende på hur förutsättningarna utvecklas kan utfallet bli lägre än så.
Prognosen för 2021 kvarstår tillsvidare på 5 000 och har således inte anpassats utifrån en eventuell förskjutning av överföringar från i år till nästa år. Samtidigt är
möjligheterna att genomföra delegationsuttagningar relativt tidigt under nästa år en
avgörande förutsättning. Eventuella förseningar av dessa, samt andra pandemirelaterade omständigheter, kan komma att påverka myndighetens förutsättningar att genomföra uppdraget under nästa år.
Tillstånds- och medborgarskapsprocesserna
Se tabellbilaga 3.2 för fullständig prognos.
Arbetsmarknadsärenden
I föregående prognos antogs att antalet inkomna förstagångsansökningar inom arbetsmarknad skulle, efter en tillfällig topp kopplat till säsongsarbetare under sommaren, återgå till ungefär samma lägre nivå som under våren efter pandemins utbrott. Sedan slutet av augusti har antalet ansökningar varit högre jämfört med antagandet i föregående prognos. Mot bakgrund av detta höjs prognosen för inkomna förstagångsärenden med 5 000 till cirka 44 000 för i år.
I föregående prognos justerades prognosen för inkomna förstagångsärenden för 2021 schablonmässigt ner med cirka 20 procent till cirka 43 000. Detta mot bakgrund av en mer långvarig pandemipåverkan och ett antagande om en gradvis återhämtning i svensk ekonomi och på den svenska arbetsmarknaden under nästa år. I avvaktan på
helårsutfallet för i år lämnas prognosen för nästa år tillsvidare oförändrad. Det är fortsatt osäkert hur efterfrågan på utländsk arbetskraft kommer att utvecklas framöver. Det beror exempelvis på hur länge inreseförbudet till EU via Sverige, som även gäller för arbetstagare med vissa undantag7, kommer att kvarstå. Om den nuvarande trenden med fler ansökningar håller i sig kan det bli aktuellt att höja prognosen framöver.
Som redogjorts för tidigare har antalet inkomna förlängningsärenden inte påverkats av pandemin, utfallet har snarare varit högre än prognostiserat. Trenden har fortsatt under hösten, vilket föranleder höjd prognos med 5 000 till cirka 36 000 för i år. Prognosen för 2021 lämnas oförändrad.
Prognosen för avgjorda arbetsmarkandsärenden lämnas oförändrad både för i år och nästa år.
Studerandeärenden
Prognosen för studerandeärenden lämnas oförändrad.
Anknytningsärenden
I tidigare prognoser bedömdes att pandemin skulle få en relativt begränsad påverkan på antalet inkomna anknytningsärenden, då personer har möjlighet att resa vid senare tillfälle. Även om antalet ansökningar har ökat något i september har utfallet varit lägre än prognostiserat, varför prognosen sänks med 6 000 till cirka 33 000 inkomna
förstagångsärenden för i år. Även prognosen för inkomna förlängningsärenden justeras ned för i år på grund av utfallet hittills i år. För 2021 lämnas prognosen för inkomna ärenden tillsvidare oförändrad, men kan komma att justeras nedåt framöver om det lägre utfallet håller i sig.
7 Regeringen, 2020-08-27.
Prognosen för avgjorda anknytningsärenden lämnas oförändrad både för i år och nästa år.
Medborgarskapsärenden
Mot bakgrund av utfallet hittills i år justeras prognosen för inkomna
medborgarskapsärenden upp något till cirka 79 000 för i år. För de kommande åren visar de matematiska modellerna, som används för att bland annat skatta antalet personer som väntas beviljas permanent uppehållstillstånd och kvalificera sig för svenskt medborgarskap, däremot på en nedåtgående trend. Det föranleder en sänkt prognos för inkomna medborgarskapsärenden för de kommande åren. För 2021 rör det sig om en sänkning med 8 000 till cirka 72 000 inkomna ärenden.
Prognosen för avgjorda medborgarskapsärenden lämnas oförändrad på cirka 80 000 för i år, medan det sker nedjusteringar för de kommande åren. För 2021 innebär det en sänkning från cirka 95 000 till 87 000 avgjorda ärenden. Det sker till följd av ett försiktigare antagande om produktivitetsutvecklingen framåt, då insatserna för att digitalisera och automatisera handläggnings- och ansökningsprocessen ännu inte gett något varaktigt avtryck. Författningsstyrda tider beräknas alltjämt kunna nås i slutet av 2023, då prognosen pekar på ett minskat antal inkomna ärenden.
Viseringsärenden
Sedan pandemin bröt ut har viseringshanteringen påverkats kraftigt med mycket få inkomna ansökningar. Som redogjorts för tidigare väntas påverkan på antalet viseringsärenden att kvarstå under en längre tid framöver. Det finns därmed en rad osäkerhetsfaktorer gällande både verksamheten och kostnaderna för nästa år.
Osäkerheten handlar främst om i vilken takt som antalet ansökningar kan återhämta sig och hur det påverkar verksamhetens dimensionering. Frågan är i sin tur beroende av hur lång tid det tar innan förutsättningarna i olika världsdelar och länder kan återgå till något slags normalläge. Liksom i föregående prognos bedöms effekterna av pandemin påverka verksamheten även under 2021 och därmed innebära ett något minskat behov av främst förstärkningstjänstgöringar vid tidigare hårt säsongsbelastade
utlandsmyndigheter.
Brexit
I och med Storbritanniens utträde ur EU kommer det från den 1 januari 2021 krävas att brittiska medborgarna har uppehållsstatus, eller ansöker om detta, för att få fortsätta bo och verka i Sverige. Migrationsverket har genom Asyl-, migrations- och
integrationsfonden (AMIF) tilldelats medel för att kunna utveckla ansöknings- och prövningsprocessen, samt för att hantera inkomna ansökningar utifrån det regelverk som riksdagen kommer att besluta om. Det finns alltjämt en risk för att alla ansökningar inte kommer att kunna hanteras inom ramen för projektet och att myndigheten kommer att behöva skjuta till ytterligare resurser för att kunna klara prövningen av alla ansökningar.
Osäkerheten ligger främst i vilken takt som ansökningar från brittiska medborgare kommer att inkomma, vilket kan innebära tillfälliga undanträngningseffekter inom EES- och anknytningsärenden.
Utveckling av antalet öppna ärenden i samtliga ärendeslag Bild 3. Utfall och prognos för öppna ärenden 2020-2023
0 50 000 100 000 150 000 200 000 250 000 300 000
2016-dec 2017-dec 2018-dec 2019-dec 2020-dec 2021-dec 2022-dec 2023-dec
Asyl, förstagångsärenden Asyl, förlängningsärenden
Anknytningsärenden Arbetsmarknadsärenden
Studerandeärenden Medborgarskapsärenden
Övriga ärendekategorier Prognos P3-20 P-T, totalt
Den långsiktiga bilden av utvecklingen av antalet öppna ärenden totalt är i stort sett oförändrad jämfört med föregående prognos. De justeringar av inkomna och avgjorda ärenden som görs i denna prognos ger ett visst avtryck med fler öppna
förlängningsärenden inom asyl, fler öppna arbetsmarknadsärenden och färre öppna anknytningsärenden.
Tidigare bedömning om att författningsstyrda tider beräknas nås i samtliga
ärendekategorier under prognosperioden kvarstår. Det beräknas att ske under 2021 med undantag för anknytnings- och medborgarskapsärenden. Inom anknytning beräknas det ske under 2022 och inom medborgarskap i slutet av 2023.
Produktivitet
Asylprövning
Produktivitetsökningen för förstagångsärenden är kopplad till utökad
utredningskapacitet under hösten. En större andel avgjorda förstagångsärenden innebär en lägre total produktivitet eftersom dessa ärenden är mer resurskrävande än
förlängningsärenden.
Tillstånds- och medborgarskapsprövning
Produktivitetsförändringarna för i år beror på de justeringar som görs med anledning av utfallet hittills i år. För de kommande åren justeras produktivitetsantagandet för
förlängningsärenden inom anknytning upp till motsvarande nivå som för i år.
Inom medborgarskap görs ett försiktigare antagande om produktivitetsutvecklingen framåt, då insatserna kring digitalisering och automatisering ännu inte gett något varaktigt avtryck samt fortsatt påverkan av hantering av inkomna begäran om avgörande med anledning av den stora mängden öppna ärenden. Produktiviteten
förväntas öka från årets nivå men inte i den utsträckning som antagits i tidigare prognoser.
Inom ärendeslaget EES är den största andelen så kallade VABO-ärenden (varaktigt bosatt i EU). VABO-ärendena har ökat på senare år och ställer krav på högre utredningsåtgärder, vilket medfört en lägre produktivitet. Produktivitetsantagandet sänks därför för prognosperioden.
Tabell 6. Produktivitetsantaganden jämfört med föregående prognos
2020 +/- 2021 +/- 2022 +/- 2023 +/- Prövningsverksamhet*
Asyl, totalt 73 -8 89 - 102 +3 99 -
Asyl, förstagång 36 +3 41 - 41 - 41 -
Initialprocess (ansökan) 155 +5 210 - 210 - 210 -
BUV, prövning 31 +14 29 - 29 - 29 -
Dublin, prövning 62 +11 81 - 77 - 80 -
Normalärende, prövning 42 +1 49 - 51 - 51 -
Asyl, förlängning 246 -8 254 - 254 - 254 -
Anknytning, förstagång 116 -7 130 - 130 - 130 -
Anknytning, förlängning 264 -22 264 - 264 +44 264 +44
Arbetsmarknad, förstagång 409 -27 554 - 555 - 555 - Arbetsmarknad, förlängning 362 +15 299 - 300 - 300 -
Studerande, förstagång 473 -85 578 - 594 - 594 -
Studerande, förlängning 486 +68 407 - 439 - 439 -
Besök 356 -131 426 - 448 - 448 -
Pass 634 -31 811 - 829 - 829 -
EES 156 -49 190 -80 190 -90 190 -90
Medborgarskap 585 +5 624 -55 650 -64 680 -34
Mottagningsverksamhet**
ABO 34 -1 25 -6 25 -10 25 -10
EBO 54 -1 40 -8 39 -16 39 -16
* Produktivitetsantagandet avser avgjorda ärenden per årsarbetare exklusive overhead och stöd
** Avser personaltäthet inom mottagning beräknat som genomsnittligt antal inskrivna per årsarbetare exklusive overhead och stöd
Utgiftsområde 8 Migration
Anslag med inga eller små förändringar redovisas endast i bilaga: 1:3.
Anslag 1:1 Migrationsverket (förvaltningsanslag)
Tabell 7. Prognos anslag 1:1, tillgängliga medel
Anslag 1:1, mnkr 2020 2021 2022 2023
Prognos P3-20 4 438 4 456 4 350 4 350
Prognos P4-20 4 418 4 441 4 354 4 279
Förändring föregående prognos -21 -14 +4 -71
Prognosen för förvaltningsanslaget utgår från Migrationsverkets verksamhetsplanering och de medel som tilldelats enligt gällande regleringsbrev och budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1).
I budgetpropositionen för 2021 föreslås ett flerårigt tillskott till migrationsdomstolarna på anslag 1:4, utgiftsområde 8. Prognosberäkningar utifrån ett sådant scenario
redogjorde Migrationsverket för i juliprognosen (P3-20 Planeringsantagande-Behov).
Nuvarande prognos på förvaltningsanslaget är i överensstämmelse med tidigare bedömning, med undantag för förvaret. I föregående prognos beskrevs ett behov av besked i budgetpropositionen gällande antalet förvarsplatser under kommande år. Till följd av att sådan styrning saknas i propositionen har Migrationsverket i nuvarande prognos antagit att årets uppdragsnivå om 520 förvarsplatser, som framgår av gällande regleringsbrev, kommer att kvarstå även under kommande år. Därför har också det finansieringsbehov om ungefär 80 miljoner kronor för 2022 och 60 miljoner kronor för 2023 som beskrevs i föregående prognos inkluderats i nuvarande prognos.
De antaganden som gjorts gällande coronapandemins utveckling påverkar i hög grad prognosen för förvaltningsanslaget. Eftersom det inte går att veta hur långvariga restriktionerna blir kommer bedömningarna att behöva revideras i kommande prognoser.
Tabell 8. Tillgängliga medel/prognos med tillgängliga medel, anslag 1:1
Anslag 1:1, mnkr 2020 2021 2022 2023
Anvisat i föreslagen budget 2021, ink TB. m.m. 4 444 4 421 4 354 4 279
Disponibelt överföringsbelopp -5 +21 +0 +0
Tilldelade medel 4 438 4 441 4 354 4 279
Anslagskredit +133 +133 +131 +128
Tillgängliga medel* 4 572 4 574 4 484 4 407
Prognos P4-20 4 418 4 441 4 354 4 279
Differens prognos/tilldelade medel +21 +0 +0 +0
Differens prognos/tillgängliga medel +154 +133 +131 +128
* Enligt regleringsbrev och Budgetproposition 2020/21:1
För år 2019 användes en mindre del av anslagskrediten för avsättningar i bokslutet. Det medförde ett negativt överföringsbelopp till år 2020. Prognosen för innevarande år
innebär ett mindre anslagssparande till år 2021, beloppet är dock osäkert och påverkas i hög grad av eventuella avsättningar i kommande årsbokslut.
Tabell 9. Förändring av antal årsarbetare
Årsarbetare 2020 2021 2022 2023
P3-20 4 925 4 720 4 696 4 616
P4-20 4 963 4 756 4 708 4 541
Förändring föregående prognos +38 +37 +12 -74
varav asylprövning -5 -3 -14 +0
varav mottagning -0 +41 +25 -61
varav tillstånd/medborgarskap +43 +2 +4 -10
varav förvar +0 +0 +0 +0
varav förvaltningsprocess +0 -3 -3 -3
varav nationell operativ avdelning +0 +0 +0 +0
varav övrigt +0 +0 +0 +0
För innevarande år har bedömningen av antalet medarbetare inom tillståndsprövningen justerats utifrån utfall, främst gällande anknytnings- och besöksärenden. För 2021-2023 justeras tidigare bedömning av antalet årsarbetare inom mottagningen.
I föregående prognos bedömdes resurserna inom mottagningen minska på grund av färre inskrivna till följd av sänkt planeringsantagande för antalet asylsökande 2020 och 2021. Myndigheten framhöll att resurserna inte kan minska i samma takt som antalet inskrivna under avvecklingen av boendeplatser. Ett schablonmässigt antagande om en avvecklingseffekt gjordes för första halvåret 2021. I denna prognos minskar antalet inskrivna ytterligare till följd av tillskottet till domstolarna. Trots detta beräknas resursbehovet inom mottagningen öka något under 2021 och 2022 jämfört med föregående prognos. Det tidigare antagandet om avvecklingseffekt var underskattad jämfört med regionernas faktiska planering som tagits fram under hösten. Resurser behövs i högre utsträckning i avvecklingen av boendekapacitet, för att hantera flyttar och för att återställa platser, samt för att hantera fler återvändandeärenden då
domstolarna avgör fler ärenden. Antalet återvändandeärenden är inte direkt kopplat till antalet inskrivna på grund av att personer skrivs ut ur mottagningen enligt LMA8.
Anslag 1:2 Ersättningar och bostadskostnader
Tabell 10. Prognos anslag 1:2, utifrån tillgängliga medel anslag 1:1
Anslag 1:2, mnkr 2020 2021 2022 2023
Prognos P3-20 4 240 3 030 2 520 2 670
varav Ap 2 Ers. till asylsökande, kommuner och landsting 3 300 2 350 1 950 2 100
varav Ap 3 Boende för asylsökande 940 680 570 570
Prognos P4-20 4 190 2 730 2 160 2 100
varav Ap 2 Ers. till asylsökande, kommuner och landsting 3 250 2 100 1 650 1 650
varav Ap 3 Boende för asylsökande 940 630 510 450
Förändring föregående prognos -50 -300 -360 -570
varav Ap 2 Ers. till asylsökande, kommuner och landsting -50 -250 -300 -450
varav Ap 3 Boende för asylsökande -0 -50 -60 -120
8 Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.
Anslagspost 1:2.2 Ersättningar till asylsökande, kommuner och landsting Sett till hela prognosperioden sänks prognosen för anslagspost 2 Ersättningar till asylsökande, kommuner och landsting med cirka 1 miljard kronor och med mellan 50 och 450 miljoner kronor årligen. Den sänkta prognosen för samtliga år i
prognosperioden förklaras av ett lägre antal inskrivna i mottagningen. I övrigt har inga nya antaganden gjorts jämfört med föregående prognos.
Anslagspost 1:2.3 Boende för asylsökande
Tabell 11. Förklaringar till skillnaden jämfört med föregående prognos
Boendekostnad, mnkr 2020 2021 2022 2023
P3-20 940 680 570 570
P4-20 940 630 510 450
Förändring föregående prognos - 0 - 50 - 60 - 120
Fördelning boendekostnader, mnkr
Bostadslägenhet (ABE) 410 230 180 160
Kollektivt boende (ABK) 200 140 110 110
Ankomstboende (ABI) 130 120 120 120
Avvecklings-/återställningskostnader 80 60 40 20
Pågående tvister/ansvarsförbindelser 100 50 30 10
Förvar (livsmedel) 20 30 30 30
Totalt 940 630 510 450
Viktigaste förklaringarna till skillnaden från föregående prognos, mnkr
Volym och boendemix 0 -10 -60 -120
Avvecklings-/återställningskostnader 0 0 0 0
Pågående tvister/ansvarsförbindelser 0 -40 0 0
Förvar (livsmedel) 0 0 0 0
Totalt + 0 - 50 - 60 - 120
Skillnad per volym och boendemix, mnkr
Bostadslägenhet (ABE) 0 -20 -60 -120
Kollektivt boende (ABK) 0 10 0 0
Ankomstboende (ABI) 0 0 0 0
Totalt + 0 - 10 - 60 - 120
Förändringar per volym och boendemix samt övriga kostnader
Behovet av boendeplatser i anläggningsboende (ABO) är oförändrat 2020 jämfört med föregående prognos. Från 2021 och framåt får migrationsdomstolarnas
anslagsförstärkning i budgetpropositionen effekt i form av minskat behov av boendeplatser på grund av färre inskrivna. Förändringen i antal inskrivna påverkar främst behovet av bostadslägenheter, vilka avvecklas i större omfattning jämfört med föregående prognos. Behovet av kollektiva anläggningar ökar något under 2021 jämfört med föregående prognos till följd av en lägre beläggningsgrad (se nedan) för att sedan ligga kvar på samma nivå resterande prognosperiod.
Förändringen i volym och boendemix kopplat till boendeavveckling beräknas minska den prognostiserade boendekostnaden på anslaget med cirka 10 miljoner kronor för 2021, cirka 60 miljoner kronor 2022 och cirka 120 miljoner kronor 2023.
De beräknade kostnaderna för pågående tvister i allmän domstol avseende skadestånd och återställningskostnader minskar jämfört med föregående prognos på grund av att vissa mål avslutats med följd att skadestånden blivit lägre än beräknat. Förändringen i
