Som jag nämnde i inledningen skriver både Nilson (2010) och Kåreland (2005) om hur genus och normer skapas samt upprätthålls i skolan. För att kunna påverka hur barn och unga ser på genus och normer behöver man tala om detta i skolan. Det är en viktig del av skolans
värdegrundsarbete att arbeta för att uppnå jämställdheten mellan män och kvinnor samt främja människors lika värde (Skolverket 2018, s. 5). Nilson (2010) skriver att då kön är något vi skapar så handlar genusarbete om att vidga det utrymme vi har att vara män och kvinnor på. Detta åstadkommer vi genom att synliggöra normer och prata om genus i skolan (s. 13–14). Litteratur har en påverkan på barns identitetsskapande då de relaterar till den, den är skriven om barn för att läsas av barn och detta måste tas hänsyn till i arbetet med litteratur (Andersson & Druker 2008, s. 7).
Rick Riordan är en bästsäljande författare och boken Född till hjälte (2018) finns ute i skolorna och eleverna läser om Percy och hans vänner. Det är därför viktigt att fundera på vilka ideal och normer författaren och boken förmedlar genom sina beskrivningar av karaktärer. Att kunna diskutera framställningar med andra och höra andras värderingar och tankar leder förhoppningsvis till att eleverna får ett vidgat perspektiv på hur män och kvinnor framställs. Genom detta kan de utveckla ett kritiskt synsätt på hur karaktärer framställs i litteratur. Genus kan vara ett nytt begrepp för eleverna beroende på deras ålder och erfarenheter, därför behöver begreppet förklaras och diskuteras.
Diskussionen kan bestå av frågor om vad som räknas som manligt och kvinnligt och vad som är accepterat beteende hos respektive kön. För att ta det i ett vidare perspektiv i skolan skulle läraren kunna föra en diskussion kring vad som kan ha påverkat beskrivningarna av
karaktärerna som: när är boken skriver och vad har det för betydelse, vem är författaren till boken och hur kan kön och ålder på författaren ha påverkat beskrivningarna. Har genrer någon påverkan på de beskrivningar som finns och hur kan man se på karaktärerna ur ett genusperspektiv. En diskussion kring hjältemyten kan även skapas genom frågor som: hur beter sig en hjälte idag? Hur är man en hjälte? Vilka egenskaper ska man ha och behöver
30
dessa vara antingen manliga eller kvinnliga? Spelar det någon roll om hjälten är man eller kvinna? Genom dessa frågor kan hjältemyten problematisera genom att ett genusperspektiv tas. Kan inte flickor också vara hjältar?
Ett sätt att arbeta med boken i skolan kan vara att läraren använder den till högläsningen och sedan för diskussioner i klassen kring hur karaktärerna agerar och hur de framställs med syfte att synliggöra normer och stereotyper i boken. Att jämföra boken med en annan populär fantasybok som exempelvis Harry Potter-böckerna där huvudgruppens karaktärer också består av två pojkar och en flicka skulle kunna vara ett sätt att se om det finns beskrivningar som är liknande eller skiljer sig mellan verken. Med ett välkänt verk kan det vara lättare för eleverna att se om det är någon skillnad eller likhet kring hur flickorna och pojkarna beskrivs och det kan vara lättare för eleverna att diskutera när de har något bekant att jämföra med.
Att utmana eleverna genom att de ska skapa en egen karaktär, en hjälte, som inte passar in i de mallar som finns för hur en pojke eller flicka ska vara kan vara ett sätt att få eleverna att reflektera över vad som enligt samhället har bestämts är manligt eller kvinnligt. Denna uppgift kan vara ett sätt för eleverna att reflektera över vad de själva har för värderingar och tankar. I arbetet för att få eleverna att reflektera kring genus och kanske på så sätt utmana det utrymme vi har att vara män och kvinnor på kan detta vara en start.
Jag tycker Percy Jackson-serien är intressant och ser fram emot att kunna arbeta med böckerna i skolan. Då elever verkar dras till serien ser jag goda möjligheter till att kunna arbeta med den och föra diskussioner med eleverna som leder till lärande. Jag anser att goda diskussioner uppstår genom ett intresse och kunskap kring ämnet som diskuteras och genom att använda ett litterärt verk som eleverna är bekanta med ökar möjligheten till detta. Att kunna använda litteratur som eleverna kan relatera till för att föra diskussioner kring viktiga ämnen i skolan ser jag som en stor fördel och ser fram emot att använda mig av i mitt framtida yrke.
31
Referenslista:
Andersson, Maria och Druker, Elina (red.) (2008). Barnlitteraturanalyser. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Asklund, Helene (2017). Perspektiv på ungdomsbokens pojkgestalter. I Warnqvist, Åsa (red.) (2017). Samtida svensk ungdomslitteratur: analyser. Lund: Studentlitteratur, s. 183–198
Bonnier Carlsen (u.å). Rick Riordan. https://www.bonniercarlsen.se/forfattare/20099/rick- riordan/
Ebbelinde, Eva (2012). Svarta Vingar av David Almond – om vårt behov av berättelser. I Ehriander, Helene & Nilson, Maria (red.), Ett trollspö på katedern: att arbeta med fantasy i skolan, BTJ förlag, Lund, s. 84–110
Ehirander, Helene (2012). På väg mot andra världar. I Ehriander, Helene & Nilson, Maria (red.), Ett trollspö på katedern: att arbeta med fantasy i skolan, BTJ förlag, Lund, s. 7–15
Fagerström, Linda och Nilson, Maria (2008). Genus, medier och masskultur. Malmö: Gleerup.
Israelson, Per (2017). Engelforstrilogin som textspel och konfigurativ text. I Warnqvist, Åsa (red.) (2017). Samtida svensk ungdomslitteratur: analyser. Lund: Studentlitteratur, s. 109–126
Kåreland, Lena (2017). Våld, kriminalitet och ifrågasatt flickskap i svensk ungdomslitteratur. I Warnqvist, Åsa (red.) (2017). Samtida svensk ungdomslitteratur: analyser. Lund:
Studentlitteratur, s. 199–216
Kåreland, Lena (red.) (2005). Modig och stark - eller ligga lågt: skönlitteratur och genus i skola och förskola. Stockholm: Natur och kultur.
Liu, Olivia (2017). Grekisk mytologi i The Lightning Thief av Rick Riordan. Självständigt arbete på grundnivå. Stockholms Universitet.
32
Mead, Rebecca (2014) The Percy Jackson Problem. The New Yorker.
https://www.newyorker.com/culture/cultural-comment/percy-jackson-problem [2019-05-24]
Mugijatna, Sri Kusumo Habsari, och Yunita Ariani Putri (2014). Rick Riordan’s Intention in Writing Percy Jackson and the Lightning Thief and the Reception of the Readers. K@ta: A Biannual Publication on the Study of Language and Literature, 16(2), 77-86.
Nikolajeva, Maria (2017). Barnbokens byggklossar. Upplaga 3 Lund: Studentlitteratur.
Nilson, Maria (2012). Fantastiska flickor i fantasy – om genus och normöverskridande. I Ehriander, Helene & Nilson, Maria (red.), Ett trollspö på katedern: att arbeta med fantasy i skolan, BTJ förlag, Lund, s. 135–147
Nilson, Maria. (2010). Från Gossip Girl till Harry Potter: genusperspektiv på ungdomslitteratur, BTJ förlag, Lund.
Riordan, Rick (2018). Född till hjälte. Bonnier Carlsen.
Ruther, Mathilda (2017). Grekisk mytologi i film: En innehållsanalys om hur grekisk mytologi gestaltas i film. Självständigt arbete på grundnivå. Jönköpings högskola.
Sandberg McGuinne, Johan (2012). Halvblod och hemmafruar – diskriminering och rasism i J. K. Rowlings berättelser som Harry Potter. I Ehriander, Helene & Nilson, Maria (red.), Ett trollspö på katedern: att arbeta med fantasy i skolan, BTJ förlag, Lund, s. 64–83
Skolverket. (2018). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. (Reviderad 2018). Hämtad från:
https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65d48d/1553968042333/pdf3975 .pdf
Tollstern, Jenny (2018). Pans ande: En ekokritisk analys av Rick Riordans bokserie om Percy Jackson. Självständigt arbete på grundnivå. Linnéuniversitetet.
33
Österlund, Maria. (2005). Förklädda flickor: könsöverskridning i 1980-talets svenska ungdomsroman. Diss. Åbo: Åbo akademi, 2006. Åbo.
Österlund, Mia (2017). Visionär flickskildring i den senmoderna ungdomsromanen. I Warnqvist, Åsa (red.) (2017). Samtida svensk ungdomslitteratur: analyser. Lund: Studentlitteratur, s. 217–236