Stereotypiska beskrivningar i fantasy? -En genusstudie av sex karaktärer i Född till hjälte av Rick Riordan

1 ÖREBRO UNIVERSITET

Grundlärarprogrammet, inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6 Svenska språket

Svenska, Självständigt arbete, avancerad nivå, inriktning 4-6, A-nivå, 15 högskolepoäng VT 2019

Stereotypiska beskrivningar i fantasy?

En genusstudie av sex karaktärer i Född till hjälte av Rick Riordan

Emelie Johansson

Abstract

Emelie Johansson: Stereotypiska beskrivningar i fantasy? En genusstudie av sex karaktärer i Född till hjälte av Rick Riordan. Självständigt arbete, Svenska inriktning 4-6, 15

högskolepoäng. Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.

Uppsatsen analyserar tre centrala karaktärer samt tre mindre framträdande bipersoner i Rick Riordans bok Född till hjälte (2018). Syftet med analysen är att se hur karaktärerna beskrivs i boken och om de beskrivits stereotypiskt manligt eller kvinnligt, samt varför de är beskrivna på det sättet. Uppsatsen utgår ifrån olika perspektiv på genus, normer, manligt och kvinnligt samt vad som är typiskt för fantasygenren. Analysen visar att tre av de sex karaktärer som analyserats på något sätt bryter mot de stereotypiska könsnormer som beskrivs i arbetet. De resterande tre framställs med tills största del antingen manligt eller kvinnligt kodade

egenskaper. En avslutande del kring hur man kan arbeta med litteratur och genus i skolan avlutar uppsatsen.

Innehållsförteckning

2. Teori och metod ... 3

2.1 Genus och normer ... 3

2.2 Manligt och kvinnligt - femininitet och maskulinitet ... 4

2.3 Fantasy och genus i fantasy ... 7

2.4 Tidigare forskning ... 9

3. Bakgrund ... 11

3.1 Rick Riordan ... 11

3.2 Percy Jackson serien ... 11

3.3 Född till hjälte ... 11 4. Analys ... 12 4.1 Percy Jackson ... 12 4.2 Grover Underwood... 17 4.3 Annabeth Chase ... 20 4.4 Andra karaktärer... 22 4.4.1 Mr Brunner/Keiron ... 22 4.4.2 Clarisse ... 23 4.4.3 Luke ... 25

5. Slutsats och diskussion ... 26

6. Att arbeta med genus och litteratur i skolan ... 29

1

1. Inledning

Barn och unga möter olika typer av böcker i skolan. Böcker som lärare noggrant valt ut för att använda i undervisningen och böcker de själva upptäcker och väljer ut för läsning. Vilken litteratur barnen möter, vad den handlar om, hur den är skriven och hur litteraturen omtalas kan påverka elevernas uppfattning av litteraturen. Populärkulturen uttrycker och bidrar till formandet av känslor, tankar, drömmar, attityder och livsstilar hos många människor. Då kan man undra hur personer skildras och till exempel hur genusmönster ser ut inom

populärkulturen (Ehirander 2012, s. 12). Kön är en social och kulturell konstruktion

(Fagerström & Nilson 2008, s. 7), skolan är sällan könsneutral och Lena Kåreland skriver i boken Modig och stark – eller ligga lågt: Skönlitteratur och genus i skola och förskola (2005) att forskning visar att genus och genusrelationer skapas och upprätthålls i skolan (s. 9).

I skolans värdegrundsuppdrag står det att skolan och utbildningen ska främja människors lika värde och arbeta för jämställdhet mellan män och kvinnor (Skolverket 2018, s. 5). Även Kåreland (2005) betonar att läroplanen och styrdokumenten tydligt skriver om skyldigheten att arbeta för jämställdhet mellan könen. “Insikten om vikten av att belysa genusrelaterade frågor har under senare år ökat i samhället” (Kåreland 2005, s. 9). I enlighet med detta framstår det som viktigt att på olika sätt kunna prata om hur män och kvinnor framställs i skönlitteraturen, och denna uppsats syftar till att belysa tre karaktärer och tre bipersoner i boken Född till hjälte av Rick Riordan som är en fantasybok för barn och unga. Andersson och Druker (2008) framhåller att barnlitteratur är skriven för barn och handlar om barn. Detta kan resultera i att barn bygger vidare på och relaterar till litteraturen i sitt identitetsskapande genom läsning (s. 7). Maria Nilson (2010) menar att idag så är samhället mer öppet för diskussion krig genus och att även om barn för det mesta tror att de är fria att göra egna val så påverkas de ändå av de strukturer som finns i samhället (s. 15). Kön skapas som tidigare nämnt socialt och kulturellt (Fagerström & Nilson 2008, s. 7), hur karaktärer framställs i beskrivningar och agerande kan påverka barnens uppfattning om vad som är manligt och kvinnligt och därmed påverka deras genus- och normbild.

1.1 Syfte

Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur män och kvinnor framställs i en modern

2

genrer och innehåll. För att få en inblick i vilken litteratur de möter och hur karaktärerna framställs kommer en bok skriven för denna ålder att undersökas med fokus på genus och stereotyper. Boken som kommer att undersökas är första boken i serien om Percy Jackson som heter Född till hjälte och är skriven av Rick Riordan (2018). Boken gavs ut på engelska 2005 och originaltiteln är The Lightning Thief. Jag har valt ut tre karaktärer som är centrala för berättelsen, samt tre viktiga bipersoner, för min analys.

1.2 Frågeställningar

Frågorna som kommer att undersökas i uppsatsen är:

• Hur framställs de valda karaktärerna i Född till hjälte av Rick Riordan?

• Framställs karaktärerna med typiska manliga respektive kvinnliga drag eller bryter karaktärerna mot stereotypiska könsnormer? Varför är det så?

1.3 Disposition

I uppsatsen följer ett avsnitt där valet av primärlitteratur motiveras. Sedan följer teori och metod där relevanta begrepp förklaras och därefter presenteras tidigare forskning kring boken. Därefter kommer en bakgrund som presenterar författaren och Percy Jackson-serien. Efter det presenteras karaktärerna och sedan följer analysen. Uppsatsen avslutas med slutsats och diskussion där den pedagogiska relevansen med arbetet också diskuteras.

1.4 Val av primärlitteratur

Jag har valt boken Född till hjälte eftersom den passar för åldersgruppen mellan nio till tolv år. Boken kretsar kring grekisk mytologi och brukar klassificeras som fantasy och magisk realism. Boken är den första i serien som består av fem böcker, och jag har själv sett barn läsa den i skolorna under VFU-perioder. Då boken passar de åldrar som min utbildning är inriktad på samt att jag sett elever läsa böcker ur serien känns Född till hjälte som ett passande val att analysera. Serien om Percy Jackson är en bästsäljare och tack vare dess popularitet är det en bok som når fram till många läsare. Jag har valt att analysera den svenska översättningen eftersom det är den versionen som eleverna troligtvis kommer att möta i skolan. Jag använder den nyaste tryckta versionen som gavs ut 2018 för analysen i uppsatsen.

3

2. Teori och metod

För att kunna besvara frågeställningarna kommer den valda primärlitteraturen att granskas med hjälp av den sekundärlitteratur som tagits fram. För att beskriva genus, normer och könsstereotyper och förklara hur begreppen kommer att användas i uppsatsen använder jag litteratur av bland annat Lena Kåreland Modig och stark – eller ligga lågt:Skönlitteratur och genus i skola och förskola (2005) och Maria Nilson Från Gossip Girl till Harry Potter (2010).

2.1 Genus och normer

Kåreland (2005) skriver att genus är något som konstrueras i samspel mellan individen och dess omvärld, samt är beroende av den historiska och kulturella kontexten. Vad som betraktas som manligt respektive kvinnligt är både kulturellt och historiskt betingat och gränserna för vad som är accepterat för respektive kön ändras över tid (s. 11). Maria Nilson skriver att: ”Hur vi gör genus är beroende på var vi är, vem vi är och när vi är.” (Nilson 2010, s. 16). Nilson (2010) menar även att genus i betydelsen socialt konstruerat kön är ett välkänt begrepp idag. Idag används begreppet genus i vetenskapliga sammanhang även om begreppet

könsroller fortfarande förekommer. När det kommer till begreppen genus och kön menar Nilson även att man idag använder det ena eller det andra men begreppen syftar till både det biologiska och det socialt konstruerade könet (s. 12).

Nilson (2010) skriver att vi gör genus tillsammans och att det handlar om hur vi gör och görs till män och kvinnor. Genus skapas redan när barnen är små och man pratar om rosa och blått, prinsessklänningar och kamouflagebyxor beroende på om det är en flicka eller pojke. ”Kön är inget vi har utan något vi skapar, att vara eller bli man respektive kvinna är något som

konstitueras i en livslång interaktionsprocess” (Österlund 2005, s. 13). Genusarbete handlar om att vidga utrymmet som vi har att vara män och kvinnor på. I samhället finns det en obalans mellan män och kvinnor och det går inte att komma ifrån att genus handlar om makt. Maktperspektivet blir tydligt när man synliggör genuskonstruktioner (Nilson 2010, s. 13–14).

Normer är något man inte bara får syn på utan normer syns för att de bryts. När normen för vad som är manligt och kvinnligt bryts kan det göra människor nervösa (Nilson 2010, s. 13, 16). Barn blir snabbt medvetna om könsmönster och anpassar sitt beteende efter de etablerade könskoderna. Ett exempel är att flickor kan tycka att de är bra på att springa och simma men liksom pojkarna är de själva övertygade om att pojkar generellt är bättre på idrott än flickor

4

(Kåreland 2005, s. 10). Att flickor kan gestaltas som starka och självständiga eller som utsatta och förtryckta visar på en flicknorm som finns i ungdomslitteraturen (Österlund 2017, s. 221). “Uppväxtskildringar förhåller sig konsekvent till genus genom att flickskildringen uppfyller eller rubbar normer kring flickan” (Österlund 2017, s. 230). Det krävs väldigt lite för att en flicka i ungdomslitteraturen ska uppfattas som avvikande. Barn och ungdomslitteraturen håller på att förändras och det finns fler tuffa tjejer och känsliga killar i böcker nu än vad det gjorde tidigare (Nilson 2010, s. 25).

2.2 Manligt och kvinnligt – femininitet och maskulinitet

Att analysera med hjälp av genusperspektiv handlar dels om att se genusmönster, att kunna identifiera hur föreställningar om manligheter och kvinnligheter ser ut, dels om att diskutera varför det ser ut på detta sätt och hur det påverkar oss (Nilson 2012, s. 136–137).

För att förtydliga att genus är konstruerat och inte sitter i personen och personens kön används ofta termerna femininitet och maskulinitet snarare än kvinnligt och manligt. Begreppen

manligt och kvinnligt syftar ofta till egenskaper som anses manliga eller kvinnliga. Linda Fagerström och Maria Nilson ger i boken Genus, medier och masskultur (2008) exempel på att det uppfattas som kvinnligt att vara intresserad av smink medan det anses manligt att vara intresserad av sport och menar att dessa egenskaper är inlärda och då socialt och kulturellt skapade snarare än att de har med biologiskt kön att göra. De menar att dessa antaganden eller normer inte går att applicera på alla män och kvinnor men att samhället uppmuntrar dessa intressen till respektive kön (s. 7). Då det finns normer kring hur man bör vara som man och kvinna så finns det olika egenskaper som av samhället klassificeras som manliga eller kvinnliga. Under senare tid har det pratats mer om hegemonisk maskulinitet och den har fungerat som en normbild för hur en man ska vara. Där ingår de västerländskt traditionellt manliga egenskaperna: orubblighet, aggressivitet, rationalitet och analytisk förmåga. Kvinnliga egenskaper har varit känslor och intuition (Asklund 2017, s. 185).

“Relationerna till föräldrar, vänner och tjejer är alla betydelsefulla för pojkarnas mognadsprocess” (Asklund 2017, s. 186). Asklund hävdar att dessa även bidrar till att förstärka eller ifrågasätta manliga normer. Mäns vänskapsrelationer framställs ofta som negativa och kopplas till våld, makt och privilegier. Våldet kan fungera som ett redskap för pojken att bryta med sina vänner då denne inser att våld inte är en lösning på problem.

5

Tonårspojkar kan känna att de behöver leva upp till den traditionella manliga bilden som kräver tuffhet, hårdhet och homofobi. I modernare litteratur framställs pojkar ibland

annorlunda, pojkarna får möjlighet att vara känslosamma och kommunikativa i relationer med föräldrar, tjejer och killkompisar (Asklund 2017, s. 193, 196). Pojkar i litteraturen tillåts större frihet än flickor när det kommer till vilket beteende som är accepterat (Nikolajeva 2017, s. 195). Pojkar tjänar på att lyda medan flickor förväntas lyda och göra rätt (Österlund 2005, s. 76).

Det finns inte bara en typ av maskulinitet utan flera och vid olika tidpunkter i historien har olika typer av maskulinitet hyllats. I dagens samhälle är det framförallt den hegemoniska maskuliniteten som hyllas. Pojkar uppfostras till att bli starka, aktiva och initiativrika medan flickor nästan uppfostras tvärtom. Detta skriver Fagerström och Nilson (2008) har med makt och maktordning att göra (s. 7, 19). Både pojkar och flickor nedvärderar kvinnliga egenskaper och sysslor, manliga sysslor betraktas ofta som viktigare än kvinnliga. Läsande verkar vara en kvinnlig vana då flickor läser mer än pojkar. I skönlitteraturen på bland annat mellanstadiet är flickor underrepresenterade i de texter som tas upp i klasserna, manliga huvudpersoner

dominerar liksom manliga författare. Kåreland skriver även att barn helst läser böcker där huvudkaraktärerna har samma kön som de själva, och då är det speciellt pojkar som vill läsa om manliga huvudkaraktärer (Kåreland 2005, s. 10, 15–16). Pojkar och flickors uppväxt beskrivs även olika i barnlitteratur (Andersson & Druker 2008, s. 7). Uppdelningen av pojk- och flickböcker borde inte vara något man stirrar sig blind på då det är individuellt vad man gillar att läsa. Det finns pojkar som läser “flickböcker” och tjejer som läser “pojkböcker”, sedan finns det böcker som verkar intressera båda könen lika mycket (Nilson 2010, s. 25).

Flickor har skildrats på olika sätt under olika årtionden. Under 1980-talet beskrivs flickor ofta som pojkflickor och androgyna, de axlar pojkskapet. På 1990-talet ändras rollen och hur flickor beskrivs. Denna nya flicka som är medveten om att flickskap görs vågar därmed utmana och testa till exempel vänskapsrelationer, begär och utseende på ett provocerande sätt (Österlund 2017, s. 220). “Många av ungdomsbokens flickprotagonister tycks i dag knyta an till mönster som traditionellt gällt för pojkar.” (Kåreland 2017, s. 199) Flickorna tar inte längre bara för sig och syns och hörs utan när de blir våldsamma tar de till knytnävarna och slåss. Flickor har länge fått beskrivningar som söt, rar och tillbakadragen medan pojkar fått beskrivningar som tuff, utmanande och aggressiv. Dessa beskrivningar håller inte längre för att beskriva könen. En vanlig föreställning är att pojkar slåss och inte flickor, även om det

6

självklart finns flickor som slåss och är våldsamma så är flickor rätt osynliga i samhället (Nilson 2010, s. 150). Tjejer kan vara våldsamma och överskrida gränsen för vad som anses kvinnligt, något som blivit allt vanligare. I ungdomslitteratur som exempelvis fantasy är det vanligare med flickor som utövar våld. Våldet behöver inte alltid vara fysiskt utan kan lika gärna vara psykiskt och uttryckas i ord. Våld i sig är ofta förknippat med vrede, aggression och ilska. Våldet är ofta oprovocerat och kommer från karaktärernas känslor som kan vara frustration (Kåreland 2017, s. 201–202). Det går inte att sätta likhetstecken mellan kvinnor och mäns våld då konsekvenserna av våldet blir olika. I situationer där en man slår en kvinna eller en kvinna slår en man blir följderna olika och samhället skapar olika reaktioner på våldet (Nilson, 2010 s. 151).

Maria Nikolajeva (2017) skriver att eftersom manliga och kvinnliga egenskaper bygger på motsatser så kan ett schema konstrueras för vad som är manligt och kvinnligt. Alla karaktärer följer inte detta schema men det kan vara till hjälp vid undersökandet av hur stereotypa karaktärerna verkar vara. Manliga normer klassas som överlägsna kvinnors och det är inte ovanligt att kvinnliga karaktärer som visar på manliga egenskaper tvingas tillbaka till de mer kvinnliga normerna (s. 192). Nikolajevas (2017) tabell över manliga och kvinnliga egenskaper säger att manliga egenskaper är att vara stark, våldsam, känslokall, hård, aggressiv, tävlande, rovgirig, skyddande, självständig, aktiv, analyserande, tänka kvantitativt och att vara rationell. Kvinnliga egenskaper är vacker, aggressionshämmande, emotionell, mild, lydig,

självuppoffrande, omtänksam, omsorgsfull, sårbar, beroende, passiv, syntetiserande, tänka kvalitativt och att vara intuitiv (s. 193).

Österlund (2005) skriver om att det finns tre flicktyper och delar in dem i en matris som innefattar duktig flicka, pojkflicka och dålig flicka. Den duktiga flicktypen förväntas vara glad, snäll, vanlig, präktig, dygdig, rådig, måttlig, käck, prydlig, anpassade, lydig och omhändertagande. Hon anpassar sig till samhällets förväntningar och förväntas genom sin lydighet stödja den maktordning som finns mellan könen (s. 68). Den dåliga flickan visar en ovilja till anpassning och blir ofta fokus för en stigmatisering som kan ha en sexuell underton. Den dåliga flickan håller sig inte inom det önskade flickskapets gränser (Österlund 2005, s. 70). Pojkflickan är äventyrlig, aggressiv och icke prydlig. Hon pendlar mellan flickskap och pojkskap och går inte att omedelbart sortera in under maskulinitet eller femininitet, pojkskapet visas öppet till skillnad från den förklädda flickan som förklär sig till pojke och döljer sin könstillhörighet (Österlund 2005, s. 73–74).

7

Pojkar går även de att dela in i tre typer, dessa är macho, känslig pojke och mes. Machokillen kännetecknas av att leva upp till den traditionella maskuliniteten. Mesen lever inte upp till den traditionella maskuliniteten. Mellan dessa två finns den mjuka killen som visar på feminina egenskaper utan att förlora sin maskulinitet. Inom machoidealet beskrivs killar med

egenskaper som aggressivitet, att vara en rackarunge, samt självmedveten och kroppsligt säker. Mesen kan ses lite som en mammas pojke som är bortskämd och gör som han blir tillsagd. Den mjuka pojken kan sakna kroppslig styrka men ha en etisk styrka och detta gör hans handlingar modiga (Österlund 2005, s. 74–75). Österlund (2005) visar en tabell med manliga och kvinnliga egenskaper (s. 78–79), och dessa egenskaper stämmer överens med de Nikolajeva (2017) presenterar och som beskrivits tidigare (s. 193).

2.3 Fantasy och genus i fantasy

En bok består av en huvudperson och bipersoner. Personens betydelse för handlingen kan vara av olika slag och vissa kan vara avgörande för handlingen medan andra inte har någon större påverkan på den. Ibland kan bipersoner vara skildrade så att de nästan verkar som huvudpersoner då läsaren får veta mycket om dem och de är centrala för handlingen och ibland är de bara ett namn som nämns i boken. Centrala karaktärer kan vara huvudperson och motspelare men motspelare går även in under bipersoner i historien (Nikolajeva 2017, s. 159). Nikolajeva (2017) menar att “Alla karaktärer utöver huvudpersonen är bipersoner” (s. 160). Nikolajeva (2017) skriver att det finns maskulina och feminina berättelser och att de tar ett manligt respektive kvinnligt perspektiv. Maskulina berättelser lägger fokuset på hjältedåd och yttre händelser medan feminina berättelser fokuserar på relationer och upplevelser (s. 273).

“Fantasy är en genre som intresserar barn och unga i alla åldrar och den har de senare åren fått ett allt starkare fäste genom storsäljande bokserier, varav flera också filmatiserats.” (Ehirander 2012, s. 12). Det finns olika typer av fantasy och något som kallas inbrytande fantasy är när den andra världen kommer in i vår värld, till skillnad från portalfantasy där karaktärerna hamnar i den andra världen (Israelson 2017, s. 113). “Gränsen mellan myt och historia, verkligt och overkligt, mänskligt och omänskligt, blir i inbrytande fantasy ofta suddig.” (Israelson 2017, s. 114). Det talas inte alltid om fantasy utan även om fantastik. “Fantastik” är litteratur där handlingen befinner sig i ett typ av gränsland mellan vår värld och en annan värld och där gäller andra regler och lagar.

8

I fantastikens berättelser inträffar det sådant i vår egen värld som inte går att förklara utifrån vår världs lagar. Här skiljer sig fantastiken från fantasy som kan utspela sig i en helt egen värld som skiljer sig från vår, eller som kan ta avstamp i vår värld och vardag för att sedan förflytta handlingen till en sekundär värld. I fantastikens berättelse blir både läsaren och bokens gestalter ibland osäkra på om det som händer är verklighet eller något övernaturligt (Ehirander 2012, s. 9).

Fantasyberättelsen vilar i sagans famn och det blir tydligt med den svenska termen “modern saga”. Det är en berättelse där allt kan hända och som möjliggör för självinsikt och tillväxt. Sagan finns som bas oavsett om berättelsen handlar om tidsresor och parallella världar eller har övernaturliga inslag. Fantasy beskrivs som ett sätt att inte rymma från vardagen utan som ett sätt att förstå den. Fantasyberättelser kan framförallt vara fantastiska berättelser som gör att sagans betydelse för våra liv blir aktuell och viktig för barnen som växer upp idag. I fantasy är myter ofta en referensram och de låter oss bli medvetna om vad som för oss människor samman och hur berättelser och berättande behövs för att utveckla oss som människor. Vi har sedan urminnes tider sökt svar på existentiella frågor i myter. Berättande hjälper oss även att sortera intryck och kan vara ett stöd i skapandet av den egna identiteten (Ebbelind 2012, s. 89–89). Det är vanligt att ungdomsböcker oavsett genre handlar om relationer till föräldrar, att mogna eller lära sig ta ansvar (Nilson 2010, s. 114).

Hjältens resa och kampen mellan gott och ont som återfinns från sagans struktur är typiska drag inom fantasy (Ebbelind 2012, s. 89). En typisk bakgrund för en hjälte är att den bör komma från en utsatt miljö och tillhöra folket och inte eliten. Hjälten ska inte vara

oövervinnerlig och behöver då inte veta och kunna allt. Den personen blir mer trovärdig om den kommer från en vardaglig bakgrund och blir introducerad för en okänd miljö. En hjälte förväntas offra sig för att rädda världen efter att ha genomgått olika prövningar som lett fram till den slutliga striden. I början av berättelsen brukar hjälten möta en karaktär som tar rollen som guide, försvarare och fadersgestalt (Sandberg McGuinne 2012, s. 67). Ansvaret vilar på barnet i berättelsen, i kampen mellan gott och ont måste barnet göra det rätta valet som inte alltid är självklart eller enkelt (Ebbelind 2012, s. 90). I fantasy finns det ett fokus på att individen måste göra rätt val. Vad är gott och vad är ont? I den diskussionen kan vårt behov av hjältemyten och sagan för att förstå livet tas upp. Den kan visa oss att ont och gott inte alltid är svart och vitt utan att alla är kapabla till att begå onda handlingar. Fantasy har en stark koppling till myten och kritiseras ibland för att inte vara nyskapande (Ebbelind 2012, s. 98–99).

9

Nilson (2010) skriver att i fantasy verkar det vara männen som agerar och slåss mot monster och kvinnorna som behöver bli räddade. Det verkar fortfarande vara männen som får i

uppdrag att rädda världen medan kvinnorna är moderliga, onda eller dumma i berättelsen och att de finns där för att stötta och hjälpa hjälten. Samtidigt finns det exempel på att det är i fantasy det finns starka, aktiva tjejer som räddar världen (s. 95–96). “Fantasy - det handlar väl bara om män?” (Nilson 2012, s. 135), detta är en kommentar Nilson skriver att hon ofta får höra. När det talas om fantasy går tankarna ofta till manliga karaktärerna trots att det på senare tid finns fler flickor i huvudrollerna. Det är vanligt i fantasy att ha en pojke som huvudperson och en flicka som biperson, även om flickan beskrivs som stark. Pojken är den som agerar, är modig, stark och slåss mot det onda medan flickan är klok och förmanande. Nilson (2010) skriver att en anledning till att tjejer får den förnuftiga rollen är att flickor ofta får högre betyg i skolan än pojkar, då pojkarna verkar uppfostras i en “antiplugg”-kultur. Att plugga blir något som tjejer gör. Killarna agerar och tjejerna blir de som läser, resonerar och tänker innan de handlar vilket leder till att det ofta är tjejer som blir en sidekick och hjälper killarna ur knipan genom att kunna dela med sig av sin kunskap (Nilson 2010, s. 100–102).

Fantasy har som genre växt allt mer under de senaste decennierna och det finns en mängd olika beteckningar för fantasy och den kan se ut på många olika sätt (Nilson 2010, s. 94). Runt 2005 blev det allt vanligare med fantasy som har starka tjejer i centrum (Nilson 2010, s. 105). Nilson (2012) spekulerar kring varför det blivit mer populärt med starka kvinnor och kvinnliga huvudroller i fantasy på senare tid. Kanske kan det vara för att fantasy som genre breddas och det finns plats för fler kvinnor idag. Samtidigt som det blir mer starka kvinnor i fantasy och de kan bryta mot normer så framställs kvinnor även på ett stereotypiskt sätt för att göra dem “ofarliga” så att de inte bryter mot normerna för mycket (Nilson 2012, s. 138–139).

2.4 Tidigare forskning

För att hitta eventuella tidigare uppsatser kopplade till verket Född till hjälte gjordes en sökning i Diva. Sökorden var fantasy, genus, fantasy genus, mytologi genus, Percy Jackson, Rick Riordan, Född till hjälte. Orden söktes både individuellt och i kombination med

varandra. Det uppsatser som fanns när man söker på Percy Jackson i Diva är om mytologin i boken och de tre träffarna går inte in på genus i boken. Sökningen Rick Riordan gav två

10

träffar och dessa hittades även vid sökningen Percy Jackson. Sökningen på bokens namn Född till hjälte gav inga träffar.

Studentuppsatsen “Grekisk mytologi i The Lightning Thief av Rick Riordan” skriven av Olivia Liu (2017) handlar om hur den grekiska mytologin i boken tar sig i uttryck och vad den har för påverkan för historien. “Grekisk mytologi i film: En innehållsanalys om hur grekisk mytologi gestaltas i film” skriven av Mathilda Ruther (2017) jämför de två första

filmadaptionerna av Percy Jackson böckerna med två andra filmer som också har grekisk mytologi i sig. Den tredje studentuppsatsen heter “Pans ande: En ekokritisk analys av Rick Riordans bokserie om Percy Jackson” och är skriven av Jenny Tollstern. Den handlar om hur mytologin i serien används för att göra kopplingar till dagens miljö- och klimatproblematik. Dessa uppsatser behandlar verket Född till hjälte på ett eller annat sätt, dock berör ingen av dem genus eller upprättar ett genusperspektiv på verket. Därför är dessa uppsatser inte relevanta för den analys som kommer att genomföras i denna uppsats.

De artiklar som hittats genom sökningar i Primo och ELSA på Rick Riordan handlar till största del om hur den grekiska mytologin i boken har använts i vårt moderna västerländska samhälle. Ett exempel på detta är artikeln “Rick Riordan’s Intention in Writing Percy Jackson and the Lightning Thief and the Reception of the Readers” (Mugijatna & Yunita 2014). I artikeln “The Percy Jackson Problem” av Rebecca Mead i The New Yorker (2014) skriver hon om att det finns olika åsikter om vad som är bra för barn att läsa. Mead skriver att vissa tycker att det inte finns något rätt eller fel när det kommer till vad barn läser. Så länge de läser så ses det som positivt, oavsett vad de läser. Alla barn är olika och de kan själva hitta litteratur de gillar. Vuxna menar ofta väl men kan förstöra barns glädje till läsning om de tvingar dem att läsa sådant de inte gillar eller pressar dem till att läsa sådant som vuxna föredrar. Andra tycker att det spelar stor roll vilken litteratur barn och unga läser och ser inte meningen i att läsa lättsam litteratur utan större djup. Riordans böcker riktar sig onekligen mot barn och humorn i dem lockar barnen till läsning, och till exempel myter förklaras på ett lättsamt sätt som är enkelt att förstå. Percy Jackson-böckerna har lockat till sig många läsare som är hängivna till serien. I och med det finns det en diskussion kring om barnen kommer fastna i samma typ av litteratur eller om de genom att läsa litteraturen de gillar kommer utvecklas som läsare.

11

3. Bakgrund

Innan analysen ges en bakgrund till vem författaren är samt vad serien om Percy Jackson handlar om. En sammanfattning av boken Född till hjälte ges även.

3.1 Rick Riordan

Rick Riordan är en amerikansk författare. Han arbetade som lärare innan han blev författare på heltid och har vunnit pris för sin undervisning. Riordans böcker har sålts i mer än 20 miljoner exemplar och översatts till 35 språk och två av hans verk har legat till grund för storfilmer från Hollywood (Bonnier Carlsen, u.å.)

3.2 Percy Jackson serien

Percy Jackson-serien består av fem böcker och den första boken Född till hjälte publicerades 2005. Den sista boken i serien publicerades 2009. Efter originalserien finns det flera

spinoffserier som utspelar sig i samma värld och flera karaktärer från originalserien

återkommer. De första två Percy Jackson-böckerna har även filmatiserats och kom ut 2010 och 2013.

Percy Jackson-serien följer pojken Percy Jackson och hans vänner Grover och Annabeth när de kämpar som monster och möter gudar. Percy är son till havsguden Poseidon, en av de tre mäktigaste gudarna ur grekisk mytologi. Annabeth är dotter till Athena och Grover är en satyr som hittar och beskyddar halvblod. Alla halvblod har en gud och en människa till föräldrar. Att vara halvblod är farligt då monster alltid är ute efter en och den säkraste platsen för halvblod är på halvblodslägret där de tränas för att slåss mot monster och utföra hjältedåd. Vanliga människor kan inte se monster eller gudar och till och med lägret är skyddat för att dödliga inte ska hitta det. Vännerna ger sig ut på olika uppdrag för att rädda sina vänner och världen, och deras ultimata fiende Kronos gör sig redo för att störta Olympens gudar och ta makten. Percy hemsöks av en profetia kring sin roll i kriget och vänner blir till fiender under resans gång.

3.3 Född till hjälte

Född till hjälte är den första boken i serien om Percy Jackson. Percy är en pojke på tolv år som ofta hamnar i trubbel och ständigt byter skola då han blir relegerad. På en skolutflykt

12

händer något som Percy inte kan förklara. Efter det vänds hela hans värld upp och ned när monster verkar vara ute efter honom och hans bästa vän Grover visar sig vara en satyr som ska beskydda honom. Percy är nämligen ett halvblod, ett barn till en av de grekiska gudarna. Percys mamma och Grover för Percy i säkerhet till halvblodslägret men Percys mamma blir tagen av ett monster. Väl på lägret får Percy veta att guden Zeus tror att Percy stulit hans åskvigg och ett krig mellan gudarna närmar sig om inte åskviggen återlämnas. Percy, Grover och Annabeth, som Percy träffat på lägret, ger sig ut på ett uppdrag för att hitta åskviggen och stoppa kriget, alltmedan de blir jagade av monster och träffar på gudar.

4. Analys

De karaktärer som kommer att analyseras är Percy Jackson, Grover Underwood, Annabeth Chase samt några mindre framträdande biroller som Mr. Brunner/Keiron, Clarisse och Luke. Karaktärerna analyseras utifrån sina handlingar och beskrivningar i boken. Analysen sker kronologiskt efter vad som sker i boken för att öka tydligheten.

4.1 Percy Jackson

Percy går på en internatskola och beskrivs av andra och sig själv som ett problembarn då han hela tiden hamnar i trubbel, även om det inte alltid är med flit. När eleverna ska på en

skolutflykt till ett museum hoppas Percy att han inte ställer till med något. Percys bästa vän Grover blir hackad på under resan och en tjej, Nancy, kastar mat på honom. Percy vill ingripa men kan inte hamna i trubbel då han redan fått en varning från rektorn. Att se sin vän

behandlas illa gör Percy arg och han vill döda Nancy, men Grover försöker lugna honom genom att säga att det är lugnt och hindrar honom från att fysiskt ingripa (Riordan 2018, s. 9– 12). Percy är en kille som inte står ut med mobbare och som vill skydda sin vän men samtidigt vet han att då han ses som en bråkstake kan hans ingripande slå tillbaka mot honom så att han hamnar i trubbel fast han försökte hjälpa någon. Percys beteende verkar här stämma in på det Asklund (2017) beskriver som traditionellt manliga egenskaper inom den hegemoniska maskuliniteten som aggressivitet men även rationalitet (s. 185).

Percy har svårt att vara tyst och låta bli att lägga sig i när något händer som han inte accepterar, som när Nancy pratar medan läraren berättar om utställningen på museet och Percy skriker “Kan inte du HÅLLA KÄFTEN?” (Riordan 2018, s. 13) åt henne. Han hade

13

inte menat att skrika ut det men det hände ändå, Percy har ibland svårt att kontrollera sig. När Nancy går fram till Grover och medvetet tappar sin mat i hans knä blir Percy så arg att det svartnade för ögonen och kände som att det var en våg som röt i öronen. Läsaren får veta att Percy blivit tillsagd av skolkuratorn ett flertal gånger att räkna till tio för att lugna sig men denna gång går det inte och rätt som där är sitter Nancy i en fontän och Percy kommer inte ihåg att han rört henne (Riordan 2018, s. 16–17). Återigen kommer Percys humör upp i denna scen och Percys agerande stämmer in både på den aggressivitet Asklund (2017) beskriver som manlig (s. 188), och flera manliga egenskaper som Nikolajeva (2017) beskriver då han genom sitt uppträdande visar tecken på att vara stark, våldsam, aggressiv, skyddande. Han är inte rationell i sitt beteende utan agerar intuitivt vilket kan ses som en kvinnlig egenskap (s. 193). Efter att Percy blivit attackerad av ett monster, som var förklädd till hans lärare, under

utflykten verkar ingen annan komma ihåg att de haft den läraren och tror att han ljuger. Percy tycker hela situationen är konstig men börjar nästan tro att det aldrig hände, förutom att han ser igenom Grovers försök till att ljuga om det och låtsas som ingenting (Riordan 2018, s. 26). Percy visar då på en analyserande förmåga och även på intuition (Österlund 2005, s. 78–79).

Percy blir frustrerad och kastar en bok över rummet när han försöker plugga till ett prov. Han vill lyckas men när det inte går som han tänkt sig tar frustrationen ut sig i våld som när han kastar ifrån sig boken. Det går inte bra för Percy att plugga och då funderar han på att be en lärare om hjälp och det brukar han aldrig göra, han vill prestera bra men behöver hjälp (Riordan 2018, s. 28–29). När Mr. Brunner säger åt Percy att det är lika bra att han inte kommer tillbaka till internatskolan eftersom det inte är det rätta stället för honom blir Percy förlägen och ledsen. Det svider i ögonen på honom när hans favorit lärare säger att han inte klarar skolan att det kanske är lika bra att han blev relegerad tar Percy det rätt hårt även om Mr. Brunner inte menar det så (Riordan 2018, s. 32–33). Att vilja lyckas bra i skolan kan ses som ett tävlande drag vilket är en manlig egenskap (Österlund 2005, s. 78–79). Pojkar förväntas få bra resultat i skolan utan att anstränga sig medan det är vanligare med

föreställningen att flickor studerar mycket för att få bra betyg. Tjejer läser överlag mer än killar i vardagen enligt Kåreland (2005, s. 15–16), att Percy har svårt med skolan går emot föreställningen om att pojkar enkelt får bra betyg. När Percy lämnar skolan proppar han ner kläderna i resväskan (Riordan 2018, s. 33) vilket inte är så ordningsamt och prydligt. Att vara prydlig är något som är typisk för en flicka enligt Österlund (2005, s. 68).

14

Percy saknar någon riktig fadersfigur då hans pappa inte finns i med i bilden och han avskyr sin styvpappa, Gabe, och den känslan är besvarad (Riordan 2018, s. 41–43). Percy tycker väldigt mycket om sin mamma, Sally, och har alltid sett det som de två mot alla andra. Han tycker att hon är världens bästa människa. Percy vill hemskt gärna veta mer om sin pappa för att få en bild av hur han var och hur han såg ut. Han är lite generad över det men han har funderat på om han kommer att se ut som honom när han växer upp (Riordan 2018, s. 52–53). Nilson (2010) skriver att det är vanligt att ungdomsböcker handlar om relationer till föräldrar (s. 114). När Percy, hans mamma och Grover ska ta sig till lägret för halvblod säger hans mamma att hon inte kan följa med men Percy vägrar lämna henne när de jagas av ett monster och nästan är framme. Han säger “Mamma! Jag lämnar dig inte. Hjälp mig med Grover.” (Riordan 2018, s. 66). Percy är här stark och skyddande, han tänker inte lämna någon han bryr sig om (Nikolajeva 2017, s. 193). Monstret attackerar dem och Percy vill inget annat än att springa iväg av rädsla men vet att han inte kan undslippa monstret, som är en minotaur, så han försöker lura det istället för att ge dem mer tid att ta sig i säkerhet. När minotauren tar hans mamma ersätts Percys rädsla av vrede. Den ger honom kraft att trots förlusten av sin mamma försvara Grover då han känner att han inte kan förlora honom också. Percys kamp med monstret går inte bra i början och han är nära att förlora. Sedan känner han återigen behovet av att skydda sin vän och tillslut lyckas han döda monstret tack vare sina stridsreflexer som halvblod och genom sin beslutsamhet och mod. Efter sin seger är Percy helt slut och knappt vid medvetande (Riordan 2018, s. 68–73). Percy blir återigen den starka försvararen, hjälten som slåss för att skydda andra (Nilson 2010, s. 101).

Grover blir tillrättavisad för att hans uppdrag att beskydda Percy inte gått som det var tänkt. När Percy ser Grover gå iväg för att tala om det med läger föreståndaren så ser han hur nervös Grover är som svettas och är likblek. Han frågar Keiron om Grover kommer klara sig

(Riordan 2018, s. 90–91). Percy står fast vid att Grover varit en bra beskyddare och fått honom till säkerhet på lägret, trots att han tills för ungefär tre dagar sedan inte visste om att han hade en beskyddare eller att det fanns gudar och monster (Riordan 2018, s. 97). Percy är en lojal vän hans vänskapsrelation till Grover bottnar inte våld och makt utan den tillåts vara känslosam och kommunikativ (Asklund 2017, s. 193–196).

Percy får veta att anledningen till att hans pappa inte funnits med i bilden är att han är en gud och Annabeth får förklara för Percy att han är ett halvblod. Det är därför som han har dyslexi och ADHD, hans hjärna är inställd på gammalgrekiska och hans stridsreflexer gör att han har

15

svårt att sitta stilla och fokusera, han är impulsiv (Riordan 2018, s. 110). Han kan vara våldsam och aktiv (Nikolajeva 2017, s. 193). Percy får testa på olika utomhusaktiviteter men visar sig inte vara speciellt bra på flera av dem. Han är inte bra på bågskytte, löpning eller framförallt brottning där han blir pulveriserad av lägermedlemmen Clarisse. Det han visar sig vara bra på är kanotpaddling, vilket inte är vad alla förväntas sig av honom efter att han besegrat minotauren. När Percy får testa svärdfäktning gör han först hyfsat ifrån sig och Luke en av lägerledarna tränar honom. De tar paus och Percy svalkar sig med lite is över huvudet och känner sig genast bättre. Han lyckas med en avväpningsmanöver och avväpnar Luke. Alla blir imponerade men Percy lyckas inte göra om sin bedrift (Riordan 2018, s. 133–137). Att Percy inte är bra på sport eller aktiviteter går emot den traditionella bilden av att killar automatiskt är bra på sport (Kåreland 2005, s. 10). Percy visar sig tillslut vara riktigt bra på fäktning, åtminstone för en stund vilket återigen märker honom som en pojke med tydligt manliga egenskaper.

Under spelet ”Fånga flaggan” står Percy ensam och försvarar deras område i skogen och då kommer en grupp krigare från det andra laget med Clarisse i spetsen mot honom. Han kan välja att fly eller slåss. Percy väljer att slåss mot det andra laget och försvara deras territorium och flaggan även fast han är i underläge. Percy blir lätt övermannad av de mer erfarna

krigarna som är mer ute efter hämnd på honom, efter en konfrontation han haft med Clarisse, än att vinna spelet. När allt ser mörkt ut för Percy hamnar han i en bäck i skogen. Vattnet från bäcken verkar ge honom nya krafter och han vet plötsligt hur han ska göra för att besegra dem, vattnet helar även hans sår. Det är även efter detta som Percy får veta vem hans pappa är, genom att hans pappa gör anspråk på honom. Percys far är havsguden Poseidon (Riordan 2018, s. 147–154). Percy tänker inte alltid rationellt även om han analyserar situationen och är medveten om att han är i underläge så stoppar det honom inte från att försöka slåss (Österlund 2005, s. 78–79). Han känner sig lättad över att äntligen få veta vem hans pappa är vilket kan kopplas till det Nilson (2010) skriver om betydelsen av en relation till föräldrar i

ungdomsböcker (s. 114).

Percy blir arg när han blir anklagad för att ha stulit guden Zeus vapen. Han menar att han inte ens kan ta en pizzabit utan att bli påkommen av sin egen styvfar. Han kände inte till att gudarna fanns när vapnet blev stulet och kan omöjligt ha tagit det. Uppgiften faller ändå på honom att hitta vapnet och lämna tillbaka det för att stoppa ett krig mellan gudarna. När Percy blir rädd eller inte vill göra något brukar han trots sin rädsla göra vad som krävs. Han visar

16

prov på mod och beslutsamhet. Percy känner ett hämndbegär mot guden Hades som tagit hans mamma från honom och försökt döda honom ett flertal gånger (Riordan 2018, s. 166, 170, 175). Han är villig att göra vad som krävs för att få tillbaka sin mamma och han vill att Hades ska få betala för vad han gjort. Percy beter sig här hårt och aggressivt i sin vilja att skydda sin mamma och ställa allt tillrätta (Nikolajeva 2017, s. 193). När Percy får veta att hans pappa behöver honom vet han inte hur han ska känna och känslorna tumlar runt inom honom (Riordan 2018, s. 176). Han vill att hans pappa ska vara stolt över honom samtidigt som han är arg över att han lämnade Percy och hans mamma från första början. Han verkar ofta leva upp till den traditionella manliga bilden och inte vilja visa sig sårbar (Asklund 2017, s. 193).

Även om både Annabeth och Grover kan utkämpa sina egna strider har Percy svårt att lämna dem utan hjälp. Som när de åker buss och han tar drar till sig ratten från föraren. Detta skulle kunna sätta både honom och alla andra på bussen i fara men han ser det som den enda utvägen ur den situation de befinner sig i (Riordan 2018, s. 197). Percy känner att han måste beskydda andra som är i fara (Riordan 2018, s. 250). Detta kan ses som både en manlig och en kvinnlig egenskap. Att vara stark och skyddande är manliga egenskaper medan att vara omtänksam är en kvinnlig (Österlund 2005, s. 78–79). När gänget hittar några djur som behandlats illa blir Grover arg och ledsen, Annabeth vill släppa lös dem och det blir Percy som får ta förnuftets röst i situationen. Han menar att de tre är instängda i en lastbil tillsammans med djuren och att släpa ut dem ur burarna inte är det smartaste eller säkraste alternativet (Riordan 2018, s. 292). Han agerar rationellt även om han också vill regera intuitivt (Nikolajeva 2017, s. 193).

Percy räddar vid ett tillfälle sina vänner genom att vara listig och lura ett av monstren. Att vara smart och komma på planer brukar vara Annabeths roll men Percy kan mer än bara slåss när det behövs. Percy kan även ställa sig in hos och övertala personer de möter när det behövs (Riordan 2018, s. 330–334, 340). Hans agerande stämmer lite in på den självsäkra

machokillen som är en av pojktyperna Österlund (2005) beskriver (s. 74–75). Percy tar det svåra beslutet i underjorden att lämna sin mamma, kriget måste stoppas på en gång och han tänker komma tillbaka och rädda henne på något sätt. Han tänker inte låta sina vänner offra sig utan ger upp det han bryr sig om mest, sin mamma. Han vill inte prata om det sen när Annabeth beklagar att han behövde göra det beslutet, han menar att han skulle börja gråta som ett småbarn om han pratar om sin mamma (Riordan 2018, s. 373–374, 378). Ebbelind (2012) skriver att ansvaret vilar på barnet i kampen mellan gott och ont och att valet den behöver göra inte alltid är självklart eller enkelt (s. 90) vilket speglar sig i Percys svåra beslut.

17

När Percy till slut blir återförenad med sin mamma gråter de båda av lycka. Percy är så lättad att han skakar i kroppen över att hon är hemma och okej. Percy får sedan veta att hans styvfar slagit hans mamma och han blir så arg att en ballong av ilska sväller upp inom honom. Han vill inget annat än att se till att hans styvfar aldrig kan göra hans mamma illa igen. Han tycker att hans mamma förtjänar bättre och ger henne en möjlighet att bli av med Gabe, och han förstår när hon säger att hon själv måste ta beslutet kring hur hon vill leva sitt liv själv för att livet ska få mening. Percy respekterar detta men lämnar henne inte försvarslös utan ger henne en utväg om hon vill ta den (Riordan 2018, s. 419–416). Här visas återigen vikten av

relationen mellan Percy och hans mamma och han agerar både skyddande och emotionellt trots att han vill vara intuitiv och våldsam (Nikolajeva 2017, s. 193).

Vid uppdragets slut återlämnar Percy det stulna vapnet till Zeus och hindrar därmed kriget, hans uppdrag är därmed slutfört (Riordan 2018, s. 403–404). Percy blir efter en konfrontation med Luke på lägret hittad med gift i kroppen och är döende. Han vaknar upp med Annabeth som ser efter honom likt första gången han kom till halvblodslägret. Keiron har lyckats hela honom från giftet och Percy kan tala om för dem vad som hänt och hur Luke har förrått dem och bytt sida till det onda. Annabeth vill inte riktigt tro att det händer samtidigt som hon kan förstå varför, Luke var aldrig densamma efter sitt uppdrag säger hon. Percy vill ge sig av efter Luke och stoppa honom, men han är inte redo. (Riordan 2018, s. 435–438). Percy har blivit sviken av någon han trodde var hans vän och känner sig sårad men samtidigt arg och han tänker inte låta Luke försöka förgöra världen utan han tänker hitta ett sätt att stoppa honom. Asklund (2017) skriver att våldet i mäns vänskapsrelationer kan leda till att vänskapens bryts (s. 196). När Luke agerar med våld och det visar sig att han velat döda Percy sedan början och han genom sitt agerande i deras konfrontation i slutet av boken visat vart han står så väljer Percy att bryta med Luke (Riordan 2018, s. 435–438).

4.2 Grover Underwood

Grover är Percys bästa vän och Percy beskriver honom som en kille som är ett lätt offer då han är spinkig och lätt gråter. Han är även handikappad och har en muskelsjukdom i benen. Under resan till museet kastar Nancy mat på honom och Grover gör inget. När Percy blir arg för att Grover behandlas illa och vill ingripa lugnar Grover ner honom och tar tag i honom för att hindra honom från att göra något dumt eftersom de båda vet att Percy fått en varning av

18

rektorn och han skulle få skulden om något händer (Riordan 2018, s. 11–12). Grover visar återigen på en skyddande egenskap när han försöker ta på sig skulden när Nancy hamnar i fontänen på utflykten. Detta menar Nikolajeva (2017) och Österlund (2005) är en manlig egenskap, han visar även på att vara omtänksam och självuppoffrande genom sitt beteende vilket ses som kvinnliga egenskaper (s. 193, s. 78–79).

Grover beter sig nervöst och rastlöst när han och Percy åker buss hem efter terminsslutet, som om han väntar på att något hemskt ska hända. Percy trodde tidigare att Grover var nervös och rädd för att bli retad men det finns ingen som skulle göra det på bussen. Grover säger att han är orolig för Percy då han “hallucinerat” att hans lärare var ett monster. Percy säger då att Grover är urdålig på att ljuga. Grover ger Percy sin adress så att han kan nå honom om han skulle behöva honom (Riordan 2018, s. 34–35). Percy får veta att Grover är hans beskyddare och har vakat över honom för att se till att han är i säkerhet. Grover verkar inte alls lika ömtålig och sårbar som Percy trott. Han är inte alls funktionshindrad utan är i själva verket en satyr och behöver inte alls kryckor utan det var ett sätt att dölja vad han är (Riordan 2018, 59– 60). Grover verkar stämma in på dem pojktyp Österlund (2005) beskriver som mes (s. 74–75). Han ses inte som en machokille även om det är tänkt att han ska skydda Percy. Det är inte ofta Grover står i centrum när det bryter ut en fight utan då står Percy i handlingens centrum. Grover är dock den av de två som tänker rationellt i många situationer och Percy agerar mer intuitivt (Nikolajeva 2017, s. 193).

Grover är tacksam för att Percy räddade hans liv och han skäms och är ledsen över att han inte kunde göra ett bättre jobb med att skydda Percy och hans mamma (Riordan 2018, s. 76–77). ” ‘Jag beklagar’, snörvlade Grover. ‘Jag –jag är den värste satyren i hela världen’.” (Riordan 2018, s. 77). Grover visas ofta som sårbar och mild vilket är kvinnliga egenskaper (Österlund 2005. s. 78–79). Grover är ofta rädd och darrig (Riordan 2018, s. 84), han verkar undvika att göra folk arga och uppfattas nästan som lite mesig av Percy även om det aldrig skulle sägas högt. Grover försöker ändå försvara Percys beteende när han råkar förolämpa lägrets

föreståndare, trots att han är rädd för honom och säger: “Ssnälla ni, sir. Han har just förlorat sin mor. Han är chockad.” (Riordan 2018, s. 88). Hans vilja att stå upp för sina vänner visar på egenskaper som självuppoffrande, omtänksam, skyddande och stark. Vilket är en

19

Grover vill ha sökartillstånd, då får han ge sig ut och leta efter guden Pan som försvunnit. Han kan beviljas söktillstånd om han lyckas föra ett halvblod säkert till lägret och då det inte gick så bra att få dit Percy har han inte beviljats det. Han skulle få en ny chans om Percy får ett uppdrag och han följer med honom. Grover tvivlar på att Percy skulle vilja ha med honom då han inte har några nyttiga färdigheter, vilket Percy inte håller med om. “Jag försökte övertyga honom om att han hade massor av färdigheter, men det fick honom bara att se ännu mer förtvivlad ut.” (Riordan 2018, s. 138). Grover är inte den mest självsäkra personen och tvivlar på sina egna förmågor. Grover är trofast och lojal mot Percy och säger att han inte kommer att svika honom om han får följa med på uppdraget som Percy fått (Riordan 2018, s. 177).

Grover har alltid velat bli sökare och han kämpar för att nå sitt mål. Han vet att det är livsfarligt då ingen som gett sig av förut någonsin kommit tillbaka (Riordan 2018, s. 127). Detta visar på Grovers mod och beslutsamhet, han är orubblig i sitt beslut att bli sökare och det är en manlig egenskap enligt Asklund (2017, s. 185).

Grover säger att han inte är lika smart som Annabeth eller lika modig som Percy men att han är bra på att läsa känslor. Han vet att Percy är glad över att hans pappa lever och vill göra honom stolt (Riordan 2018, s. 230). Grover är en person som inte kan lämna andra i sticket. När han skulle föra ett halvblod till lägret flera år tidigare gick det inte bra. Hans uppdrag var att föra ett viktigt halvblod, Talia, till lägret med sedan stötte han på två till som behövde hjälp, Annabeth och Luke, och han kunde inte lämna dem. Det slutade med att en av dem inte klarade sig och det var Talia. Grover har känt sig skyldig för vad som hände ända sedan dess även om Annabeth och Luke förlåtit honom (Riordan 2018, s. 295). Hans vilja att hjälpa och skydda andra gör att det inte alltid går som han tänkt sig även om han har hjärtat på rätt ställe. Han tillåts vara känslosam fast han är kille (Asklund 2017, s. 195–196). När det kommer fram till att ta sig ut ur underjorden har gänget ett sätt men de vill få med Percys mamma från underjorden också. Då resan bara räcker till tre säger Grover åt dem att lämna honom i underjorden och ta sig därifrån, eftersom satyrer inte har själar och han inte kommer att vara fast där för alltid (Riordan 2018, s. 373). Grover är självuppoffrande, modig, rationell och i sitt handlande (Österlund 2005, s. 78–79). Han är villig att offra sig för att hans vänner ska ta sig därifrån vilket tydligt visar att även om han kan verka mesig och svag i vissa situationer så finns det en styrka inom honom som också lyfts fram.

20

4.3 Annabeth Chase

Annabeth introduceras direkt efter att Percy besegrat minotauren då hon och Keiron hittar Percy och Grover vid kanten av lägret. Percy blir omhändertagen på lägret och vilar tills han är återställd. Annabeth vakar över honom medan hon ger honom mat och han är någotsånär vid medvetande. Hon beskrivs som en flicka med blont, lockigt hår. Hon frågar Percy frågor och agerar som om det handlar om något hemligt som ingen annan får höra någon om, men frågorna gör bara Percy förvirrad (Riordan 2018, s. 73–74). Annabeth verkar vara i Percys ålder och beskrivs som lite längre än Percy, mer atletisk, solbränd, blont hår och

häpnadsväckande blå ögon. Hon verkar intelligent och skarp (Riordan 2018, s. 82). Annabeth får vid första mötet rollen som omhändertagande och omsorgsfull då hon ser efter Percy, dessa egenskaper beskrivs som typiskt kvinnliga (Nikolajeva 2017, s. 193). Läsaren får även veta att hon har en baktanke med sitt agerande då hon vill få ut information från Percy. Hon beskrivs som en smart och intelligent person något som Nilson (2010) skriver är vanligt när det kommer till kviga bipersoner i fantasy (s. 100–102). Annabeth är smart och läser ofta böcker, hon är intresserad av arkitektur. Annabeth avundas Percy för att han har fått slåss mot minotauren och gjort det alla på lägret tränar för (Riordan 2018, s. 104, 108). Hon är en smart aktiv tjej som vill visa vad hon går för. Som Nilson (2010) skriver så blir tjejerna oftast de som pluggar och som har kunskap, men Annabeth har även tränat länge för att slåss mot monster som det Percy mötte. Hon är inte bara smart utan kan även slåss.

Efter det som hände mellan Clarisse och Percy under deras konflikt ser Annabeth på Percy och han undrar vad hon tänker på. Hon säger att hon tänker att hon vill ha honom i sitt lag när de ska tävla i att fånga flaggan (Riordan 2018, s. 115). När Percy frågar vem Annabeths pappa är säger hon: “Tror du att det måste vara en manlig gud som finner en mänsklig kvinna

tilldragande? Snacka om sexistiskt!”, och Percy får sedan veta att Annabeths mamma är Athena, visdomens och stridens gudinna (Riordan 2018, s. 119). Annabeth har varit på lägret sedan hon var sju år, det är farligt för halvblod att vara ute ensamma i världen då de drar till sig monster. Det är därför de tränas i att strida och försvara sig på lägret, så att de kan klara sig själva sen (Riordan 2018, s. 121). När de ska tävla i att fånga flaggan på lägret undrar Percy vad han ska göra och vad planen är för att vinna. Annabeth berättar vad han ska göra och säger åt honom att låta henne sköta resten (Riordan 2018, s. 146). Annabeth är smart och bra på strategier, hon har haft lång tid på sig att träna och det märks. Hon är inte rädd för att ta kontroll över situationer och vara ledare. Egenskaper hon har är tävlande, självständig, aktiv,

21

rationell och analyserande men hon är även intuitiv i vissa situationer (Nikolajeva 2017, s. 193).

Annabeth har väntat länge på ett uppdrag för att kunna bevisa vad hon går för. Hon säger att om Percy ska ut på uppdrag behöver han henne som ser till att han inte klantar till det, ingen annan är mer lämpad för det än hon. Percy säger: “Och du har förstås en plan, din

besserwisser?” (Riordan 2018, s. 179). Annabeth rodnar och frågar om Percy vill ha hennes hjälp eller inte. Hon är den som kommer på planer och hjälper dem ur knipor de hamnat i (Riordan 2018, s. 195). Nilson (2010) menar att flickor ofta blir sidekicks i berättelsen och att det är genom deras kunskap som hjälten klarar sig ur knipor (s. 102). När det behövs kan Annabeth ta kontroll och vara ledare i gruppen. Även om historien och uppdraget fokuserar på Percy är han inte alltid den självklara ledaren i gruppen då Annabeth ofta har information som gör att de kan vinna över monster och för dem vidare under uppdraget (Riordan 2018, s. 202).

Annabeth är en tjej som kan slåss och klarar sig själv och hon är inte rädd för att säga det, och hon säger till Percy att hon kan klara sig själv utan hans hjälp. Hon märker när något är fel och försöker få de andra att lyssna på henne under uppdraget. Annabeth har tränat längre än Percy eftersom hon varit på lägret länge men hon erkänner ändå motvilligt att Percy borde slåss när de möter ett monster då han har ett bättre vapen och därmed en bättre chans att döda det (Riordan 2018, s. 203, 212, 218). Att Annabeth trots sin skicklighet hamnar i skuggan av Percy, den manliga karaktären, är typiskt för fantasy. Det verkar också passa in på den norm som råder kring att både pojkar och flickor anser att pojkar är bättre på kroppsliga aktiviteter även om flickorna tycker att de själva är bra (Kåreland 2005, s. 10). Annabeth fixar frukost en morgon medan Percy sover och Grover gått på upptäcktsfärd. Hon slänger åt Percy en påse chips (Riordan 2018, s. 232). Annabeth får rollen som den omhändertagande som ser efter dem och som i detta fall ordnat med frukost vilket kan ses som en kvinnlig syssla. Det

stereotypiska ordnandet av vem som gör vad när det gäller tjejer och killar får en tvist när hon skämtsamt säger att Percy sovit länge nog för att hon ska ha ordnat frukost och sen får han en påse chips att äta.

Annabeths pappa och hans nya familj vill inte att hon bor hos dem. De tycker att Annabeth försätter dem och deras barn i fara då hon drar till sig monster likt alla halvblod. Därför rymde Annabeth hemifrån när hon var sju och tog sig till lägret (Riordan 2018, s. 240). Hon verkar ha fått rollen som dålig flicka av sin familj (Österlund 2005, s. 70). När Percy, Annabeth och

22

Grover har en uppgift att utföra som de fått av guden Ares, är de på en gammal vattenpark. Annabeth ser rena kläder i souvenirshopen och går dit och tar vad hon behöver för att byta om. Percy säger att man kan väl inte bara ta sakerna men då svarar Annabeth “Jaså inte?” och tar vad hon vill ha (Riordan 2018, s. 275). Här följer hon inte normen för hur en duktig flicka bör vara utan passar kanske mer in på hur en pojkflicka beter sig (Österlund 2005, s. 68, 73– 74). Annabeth är rädd för spindlar och när de under uppdragets gång hamnar i knipa och det finns massvis med spindlar som attackerar dem får Annabeth panik och kan inte tänka klart. Percy får rädda dem ur situationen. I sista stund är Annabeth med på planen att ta sig därifrån och det är genom hennes kunskap som de tar sig ur knipan (Riordan 2018, s. 281–284). Att Annabeth är rädd för spindlar får henne att verka tjejig då det ofta ses som något som är typiskt kvinnligt och gör henne mer sårbar och beroende (Nikolajeva 2017, s. 193).

När gänget hamnar i trubbel i underjorden på väg mot att konfrontera guden Hades stöter de på Kerberos, den trehövdade hunden som vaktar över ingången till underjorden. För att ta sig förbi Kerberos använder sig Annabeth av sin kunskap i hunddressyr och hon kan tygla honom. Hon får även en ny vän i hunden och när de tar sig därifrån och sedan hör hur han gnyr efter sin nya vän får Annabeth tårar i ögonen (Riordan 2018, s. 348–353). Annabeth verkar mild och emotionell som blir känslosam av mötet med hunden samtidigt som det är hennes aktiva handlande och rationella tänkande som får dem ur knipan (Nikolajeva 2017, s. 193). När en av dem måste offra sig för att de ska komma från underjorden säger Annabeth att de borde lämna henne i underjorden och att hon tänker dö i strid (Riordan 2018, s. 373). Hon visar minst lika mycket mod som någon av killarna och tänker inte behöva bli räddad (Nilson 2010, s. 95–96). Efter uppdraget säger Annabeth att hon har bestämt sig för att försöka igen med sin pappa och vara en del av familjen igen. Hon lämnar lägret men lovar Percy att när hon kommer tillbaka så ska de ge sig av efter Luke och stoppa honom, vad som än krävs. (Riordan 2018, s. 438–441).

4.4 Andra karaktärer

I avsnittet nedan följer kortare analyser av tre mindre framträdande karaktärer.

4.4.1 Mr Brunner/Keiron

Mr. Brunner är en lärare på internatskolan Percy går i. Han är den enda läraren som Percy tycker om. Han är inte rädd för att säga ifrån när Percy gör något dumt, men han vänder på

23

situationen så att Percy förstår att det inte är så man beter sig genom att lägga fokuset på honom. När Percy skriker åt en annan elev på klassutflykten vänder sig Mr. Brunner till Percy med en fråga för att ändra situationen. Han frågar Percy om hade något att säga inför alla som är med på utflykten och sätter honom därmed på plats och Percy får då ta ansvar för sitt agerande. Han förväntar sig att Percy ska kunna svara på frågor han ställer och visar att han tror på honom, men blir även besviken om Percy inte kan sådant han tycker att han borde kunna (Riordan 2018, s. 10, 13–15). Percy har ingen riktigt fadersfigur och Mr. Brunner blir någon som Percy ser upp till och frågar om råd när det behövs. Sandberg McGuinne (2012) skriver att hjälten brukar möta en karaktär som tar rollen som guide, försvarare och

fadersgestalt (s. 67), och Percy verkar ha hittat den personen i Mr. Brunner som finns där för honom.

När Percy tillfrisknat från sin kamp mot minotauren får han träffa lägrets föreståndare och blir officiellt presenterad för Annabeth Chase. Han får även träffa någon han redan mött som presenteras som Keiron och Percy känner igenom honom som sin lärare Mr. Brunner. Mr. Brunner eller Keiron som han heter har varit på Percys skola för att hålla ett öga på honom så att han är i säkerhet, då de misstänker att han svävar i stor fara (Riordan 2018, s. 80–81, 83). Keiron är tålmodig och vis, Percy respekterar honom och lyssnar på vad han har att säga (Riordan 2018, s. 87–88), vilket återigen ger honom rollen som guide, försvarare och

fadersgestalt (Sandberg McGuinne 2012, s. 67). Han är en väldigt stark och lugn person som bryr sig väldigt mycket om lägermedlemmarna och prioriterar att skydda och ta hand om dem. Han tränar hjältar för att de ska kunna hjälpa människor (Riordan 2018, s. 104). Keiron är någon som gruppen känner att de kan vända sig till med viktiga frågor och information under uppdraget och han är även anledningen till att Percy flera gånger klarar sig undan strider med livet i behåll tack vara hans kunskap inom läkekonst (Riordan 2018, s. 264–266, 435–436). Keiron visar på en mängd olika egenskaper i sitt handlande exempelvis skyddande, stark, rationell, analyserande, mild, omsorgsfull och intuitiv som är en blandning av manliga och kvinnliga egenskaper (Nikolajeva 2017, s. 193).

4.4.2 Clarisse

Percy får syn på ett gäng med lägermedlemmar som alla ser elaka och tuffa ut. En av dem påminner honom om Nancy men verkar ännu större, tuffare och är mest högljudd av dem alla. Hon hånler ondskefullt när hon får syn på Percy (Riordan 2018, s. 103). Clarisse är inte den

24

typiska flickan som inte vågar ta plats utan hon är inte rädd för att höras och synas och förväntar sig att andra ska lyssna på henne och göra som hon säger. Percy får senare veta att detta är Clarisse. Clarisse är lite av en mobbare och då Percy är ny på läget tycker hon att Percy ska välkomnas till lägret med ett toadopp. Percy kämpar emot henne men hon är för stark, hennes pappa är Ares som är krigsguden, och Annabeth ingriper inte fysiskt även om hon försöker få Clarisse att ändra sig. Percy stretar emot och försöker komma på en väg ut ur situationen. När Clarisse nästan lyckats få ner hans huvud i toaletten händer något. Det börjar låta från rören och plötsligt sprutar det vatten rakt i Clarisses ansikte och vattnet verkar attackera henne. Clarisse och hennes vänner som samlats för att titta på spolas bort från Percy av vattnet. Annabeth stirrar på Percy i chock och undrar hur han bar sig åt. Percy är helt torr efter händelsen medan alla andra som var där är drypande våta (Riordan 2018, s. 111–114). Clarisse själv är arg:

Hon gav mig en blick fylld av rent hat. ‘Du är död, färsking. Du är totalt och fullständigt död’ Jag borde förmodligen ha låtit bli, men jag sa: ‘Vill du gurgla dig med toalettvatten igen, Clarisse? Håll käften.’ Hennes väninnor blev tvungna att hålla tillbaka henne (Riordan 2018, s. 114–115).

Clarisse är hård, aggressiv, stark, våldsam, känslokall, tävlande, rovgirig och aktiv alla dessa egenskaper är manliga och hon besitter inga märkbara kvinnliga egenskaper (Nikolajeva 2017, s. 193). I hur hon beskrivs passar hon in på Österlunds (2005) beskrivning av machokille eller pojkflicka (s. 73–75). Hennes funktion i historien är som en mindre antagonist och hon passar in på kvinnors roll i fantasy. Nilson (2010) nämner att kvinnor beskrivs som onda eller dumma och Clarisse beskrivs som båda delarna (s. 100). När Clarisse vill ha hämnd på Percy för vad som händer tar hon till våld (Riordan 2018, 147–154).

Att flickor tar till våld blir allt vanligare i litteratur och speciellt ungdomslitteratur som fantasy. Fler flickkaraktärer knyter an till mönster som traditionellt gällt för pojkar. Våldet som utövas behöver inte alltid uttrycka sig i fysiskt våld utan kan även vara psykiskt. Det är förknippat med vrede, aggression och ilska, våldet brukar ofta vara oprovocerat och kommer från karaktärernas känslor vilket exempelvis kan vara frustration (Kåreland 2017, s. 199– 202). Clarisse beskris som en flicka med attitydproblem som uttrycker sina känslor genom vrede, aggression och mobbning. Vilket inte alls stämmer in på den stereotypiska bilden av hur en flicka bör vara historiskt i litteraturen. Den beskrivningen håller inte längre utan

25

normer kring hur pojkar och flickor beskrivs och agerar bryts och flickor kan vara starka och ta till knytnävarna de också (Nilson 2010, s. 150).

4.4.3 Luke

På lägret blir medlemmarna tilldelade stuga efter vilken gud som är deras förälder. Då ingen vet vem Percys pappa är får han bo i en tillfällig stuga. Ingen av de andra medlemmarna i den stugan blir direkt glada av att någon mer ska bo där för det är väldigt trångt som det är. En av de äldre killarna förmanar de andra och påminner dem om att det är deras stuga som tar emot nya medlemmar som inte har någon fastställd förälder än. “Killen var runt nitton och såg ganska cool ut. Han var lång och muskulös, med kortsnaggat, rödblont hår och ett vänligt leende” (Riordan 2018, s. 106). Det oroande med hans uppenbarelse är ett stort ärr i ansiktet. Killen presenteras som Luke och han blir Percys vägledare tillsvidare. Luke verkar tålmodig och förklarar varför Percy måste bo i deras stuga. Hans vänliga beteende och självsäkerhet gör att Percy genast tycker om honom. Luke verkar passa in på machopojktypen genom sin

självmedvetenhet och kroppsliga säkerhet (Österlund 2005, s. 74–75).

Luke är son till Hermes som bland annat är de resandes och tjuvarnas gud. Han hjälper Percy med att hitta en sovsäck och säger att han stal lite toalettartiklar åt honom från lägrets butik. Percy kan inte avgöra om han säger det på skämt eller inte. Luke frågar sedan Percy hur hans första dag på lägret varit och undrar om det varit tufft. Han försöker få Percy att känna sig välkommen och säger att de på lägret är som en enda stor familj. Percy är glad över att en äldre kille som Luke pratar med honom och inte håller sig på avstånd. Han tycker att när Luke fixade sakerna åt honom att det var det snällaste någon gjort på hela dagen (Riordan 2018, s. 124–126). Luke framställs som en aktiv och självsäker kille, dessa är manliga egenskaper. Han framställs även som omtänksam och intuitiv vilket är kvinnliga egenskaper (Nikolajeva 2017, s. 193).

Innan trion bestående av Percy, Annabeth och Grover ger sig ut på sitt uppdrag ger Luke Percy en present som kan vara till hjälp, ett par flygande skor. Luke hoppas att de ska få användning för dem och önskar dem lycka till (Riordan 2018, s. 182–183). När gruppen behöver kontakta Keiron är det Luke de får tag på istället. Han berättar att allt inte står bra till på lägret då nyheten om det nästintill pågående kriget mellan gudarna läckt ut. Luke säger att det måste vara Hades som tagit blixten, han har en osynlighetshjälm och Luke menar att man

26

måste ha varit osynlig för att göra det. Luke frågar även Percy om de magiska skorna han gav honom har kommit till användning och Percy svarar att det har de men han vill inte säga att det inte är han som använt dem utan Grover (Riordan 2018, s. 264–266).

Percy beundrar Lukes skicklighet i svärdfäktning. Luke är en skicklig krigare och Percy undrar hur han någonsin kunnat misslyckas med sitt uppdrag. Luke och Percy går ut i skogen vid läget för att hitta monster att slåss mot. De pratar om deras respektive uppdrag och att de saknar spänningen och att slåss mot monster. Luke är bitter över att efter all hans träning fick han ett enda uppdrag och sedan var det över. Han är arg över att hans pappa guden Hermes inte verkar bry sig om honom, ingen av gudarna verkar bry sig om sina barn. Luke är trött på allt och tänker lämna lägret. Han släpper in ett monster på läget som ska döda Percy och han pratar om att störta gudarna. Luke tjänar Kronos, titanernas herre, och det var Luke som stal från Zeus och även Hades då han ville skapa krig mellan gudarna. Även Ares vände sig mot gudarna, som krigets gud vill han gärna att ett krig ska bryta ut. Luke har låtsats vara Percys vän men han har hela tiden arbetat mot honom och förrått honom. Skorna som var en gåva till Percy var menade att släppa ner honom i Tartaros mot hans död. Luke lämnar Percy för att dö i skogen (Riordan 2018, s. 426–435). Luke går från att ha varit en förebild, och visat på egenskaper som självuppoffrande, omtänksam, till att vara våldsam, aggressiv, känslokall och analyserande (Nikolajeva 2017, s. 193). De egenskaper han tidigare visat som framställt honom som en god person är många kvinnliga blandat med manliga och när de kvinnliga försvinner lämnas han med övervägande manliga egenskaper.

5. Slutsats och diskussion

Analysen visar att karaktärerna har en mängd olika egenskaper och att de beskrivs olika från varandra. Deras egenskaper gör dem speciella och de kompletterar varandra under uppdraget. Percy har rollen som den utvalda hjälten och han beskrivs med övervägande manliga

egenskaper även om han även visar en del kvinnliga egenskaper som Nikolajeva (2017) beskriver (s. 193). Percy tillåts vara känslosam och omtänksam samtidigt som han ofta är den som hamnar i strider och förväntas bekämpa ondskan. Österlunds (2005) pojktyper kan appliceras på Percy. Han är ibland något av en machokille och då hans kroppsliga styrka ofta framhålls passar han inte in på den mjuka killen även om han besitter en etisk styrka genom sina försök att göra goda gärningar (s. 74–75). Percy passar in på den typiska hjälterollen som ofta är manlig och som förväntas vara modig, stark och slåss (Nilson 2010, s. 101).