Att förebygga och förhindra matematiksvårigheter

"... det är förfärligt synd att vi lever i ett pengalöst samhälle...". Detta sa en av pedagogerna som vi intervjuade där denne menade att förr var pengar en mycket meningsfull sak för eleverna. Det var lätt att föra resonemang kring om man stod i kassan och hur mycket pengar lämnar man fram och får åter. Men numera drar man sitt kort och slår in koden. Därav får eleverna inte se när vi handlar.

Samma pedagog pekar även på bristen när de kommer till sexårsverksamheten. I deras "ryggsäck" bär de inte med sig lika mycket vardagsmatematiska saker som förr. Eleverna skulle enligt läraren behöva vara med mer hemma, vid exempelvis bakning för att få in måttenheterna eller när de ska snickra, köpa tapeter/rullgardiner eller andra praktiska saker.

Pedagogerna ser att det mekaniska tänkandet är något som eleverna har problem med, med det mekaniska tänkandet menar pedagogerna allt som har med utantill inlärning och till stor del den abstrakta matematiken. Två av pedagogerna upplever att det syns tydligt när de senare får svårigheter med multiplikationstabellen.

5.1.2 Språk

En sak som pedagogerna vill är att eleverna ska använda sig av är "pratmatte", där eleverna får möjlighet att diskutera uppgifterna tillsammans. Med "pratmatte" får de möjlighet att tillsammans utveckla sin ordskatt inom matematiken. En av specialpedagogerna anser även att det är viktigt att eleverna får möjlighet till att tala matematik.

Samtliga pedagoger vill att eleverna inte ska arbeta med den abstrakta matematiken så pass tidigt som de gör för tillfället. De vill istället att eleverna ska arbeta mer med

vardagsmatematik och ett mer problembaserat arbetssätt. De talar även om att bristerna finns vid att eleverna inte får möjligheten att illustrera sina tankegångar på flera olika sätt.

Enligt pedagogerna förväxlar eleverna lätt siffrorna, detta kan enligt dem vara för att siffrorna kommer för tidigt i deras lärande. De menar även att den stora mängden i läroböckerna som baseras på den mekaniska räkningen är för stor i förhållande till vad eleverna faktiskt behöver.

Pedagogerna nämner även att eleverna har svårigheter med sin huvudräkning. Vilket pedagogerna tror kan tyda på att eleverna får den abstrakta matematiken, de skrivna

siffrorna och talen men även symbolerna, för tidigt. Lärarna menar att vid en mindre mängd abstrakt räkning under de tidiga åldrarna i skolan gör att eleverna får möjlighet till att knyta räknandet till något från deras vardag som sedan hjälper dem med deras huvudräkning. På detta viset får eleverna möjlighet till att utveckla sitt språk.

5.1.3 Utomhusmatematik

Pedagogerna uttrycker sig att det borde finnas mer tillgång till utomhusmatematik. Med utomhusmatematik finner de även att det blir lättare att använda sig av öppna uppgifter som de specifikt kan anpassa till olika nivåer för eleverna. En av pedagogerna uttrycker sig att ”vi måste bli tacksamma för det vi har utomhus”, pedagogen menar att det är en stor skatt att använda sig av utomhuspedagogiken, vilket är både gratis och fantasiskapande. 5.1.4 Tid

Tiden nämns av pedagogerna och är en stor brist som pedagogerna vill utnyttja på ett mer effektivt vis. En del av problemen som eleverna med matematiska svårigheter har, är att de behöver mer tid för uppgifterna under lektionen. Tiden spelar då mycket stor roll hos både eleverna och pedagogerna. En av pedagogerna nämner att av lektionstiden försvinner 10 minuter för att få in eleverna och lika lång tid för att få ut dem ur lektionssalen. Efter att ha fått in alla eleverna är det en genomgång på 15 minuter och då har de bara en minut kvar per elev av lektionen. Vilket är alldeles för lite enligt denna pedagog.

5.1.5 Lärarens roll

En punkt som alla pedagoger är spontant överens om är att lärarens roll kan påverkas både positivt som negativt på elevernas matematikutveckling. Pedagogerna belyste även det

viktiga att eleverna får möjlighet att ha samma lärare hela tiden. För att pedagogerna ska kunna lära känna alla elever och identifiera svårigheterna hos alla elever. De intervjuade pedagogerna önskar sig mer tid med eleverna, speciellt en av pedagogerna nämner detta för att kunna göra olika aktiviteter utanför klassrummet.

Flera av pedagogerna lyfter upp lusten att lära. För att eleverna ska kunna lära sig något behöver de ett intresse som måste skapas hos barnen. Pedagogerna ser att det måste arbetas med redan tidigt i förskolan med matematiken för att få den lustfylld. Föräldrarnas roll ser pedagogerna som något kompletterande för arbetet i skolan. Föräldrarna och skolan har samma mål för att utveckla elevernas kunskap. En pedagog säger att ” tyvärr tänker inte alla föräldrar på samma vis”.

Under en av intervjuerna nämner en pedagog att det vore bra om alla elever fick möjlighet att vistas hos specialpedagogen istället för den ordinarie undervisningen under kortare perioder. Exempelvis under en sexveckors period är de hos specialpedagogen där de efter avslutad period får återgå till den ordinarie undervisningen och ersättas av andra elever. 5.1.6 Trygghet

Trygghet är en punkt som togs upp av två av pedagogerna som en stor relation mellan det och inlärning, där de menar att elevernas inlärning är beroende på om de är trygga både i som utanför skolan. De pedagogerna ser även att skapa trygghet i klassrummet är ett av lärarens största ansvar.

Under intervjuerna har en del av pedagogerna sagt att det finns flera olika orsaker som påverkar eleverna till otrygghet under undervisningen. En av orsakerna till detta är relationen mellan eleverna. För att läraren ska kunna skapa trygghet i klassrummet enligt pedagogerna måste det skapas en bra relation mellan läraren och eleverna innan det går att skapa en bra relation mellan elever och elever.

5.1.7 Böcker i undervisningen

Med färdighetsträning och mekanisk träning anser pedagogerna att eleverna får alldeles för mycket av, de poängterar att mekanisk träning behövs men inte lika mycket som eleverna

får arbeta med utifrån böckerna. Samtliga pedagoger ser att eleverna påverkas negativ när de använder sig av böckerna för mycket. Trots att de inte vill använda böckerna som arbetsmetod gör de detta iallafall.

5.2. IDENTIFIERING AV MATEMATIKSVÅRIGHETER HOS ELEVER