I den berörda kommunen nämner specialpedagogen att det arbetas utefter undervisningsstrategin ABC, acceleration, berikning och coachning (Liljedahl, 2017). På skolan arbetar man oftast utifrån att berika inom klassens ram, vilket innebär att läraren breddar och fördjupar uppgifterna på så vis som specialpedagogen uppgav. Den specifika
35
eleven lämnas heller aldrig ensam i sitt lärande utan får coachning av en passande vuxen, antingen klasslärare eller mentor i högre årskurs.
Vi har ju svenska varje dag, men det är olika områden hela tiden […] det är skriva, läsa, läsförståelse, återgivande texter och det är program vi ser på UR (Lärarens beskrivning på sin svenskundervisning).
Lärarens beskrivning av svenskundervisningen för den specifika eleven är att den är varierad och medför stimulans för eleven. Under en av observationerna fick eleven skriva om en utvald uggla istället för träd som övriga klasskamrater. Eleven fick skriva om något som hen själv valt och ville lära sig mer om. På frågan om vart hen sett denna uggla svarade hen i Harry Potter. Läraren uppgav även att hen upplevde att eleven har intresse för sitt lärande och ett stort engagemang. Den specifika eleven vill lära sig mer och hen tar även med materialet hem för att lära sig fler svåra ord som breddar hens ordförråd och begreppsförståelse. Samtidigt upplever läraren att eleven tycker att skolan är rolig och lärorik. Läraren har i detta fall accepterat elevens begåvning och bistår eleven med stimulerande uppgifter. Genom de stimulerande uppgifterna bidrar det till att eleven tillämpar de tre faktorerna som Mönks & Ypenburg (2009) nämner är en förutsättning för att utveckla särskild begåvning.
Det engagerade mottagandet från läraren är lika viktigt som föräldrarnas mottagande för att elevens livslånga lärande ska fortskrida (Mönks & Ypenburg, 2009). Denna utvecklingsmöjlighet har den specifika eleven i både hemmet och i skolmiljön där mottagandet är engagerat från båda håll. Den intervjuade lärarens svar speglar sig i vad specialpedagogen svarade och tyder på att de har samma synsätt. Specialpedagogen uppgav att hen har talat med svensklärarna om hur man bäst bemöter redan läskunniga elever i åk1. Hen menar att uppgifter behöver breddas och fördjupas för att stimulera samt utmana de särskilt begåvade eleverna. Dock, poängterar specialpedagogen att detta inte enbart gäller för de särskilt begåvade eleverna utan även för elever som har svårigheter att nå kunskapskraven. Ett fördelaktigt hjälpmedel för den specifika eleven är att använda sig av datorn. Eleven själv poängterade under intervjun att hen föredrog att använda datorn för att det tog för lång tid att skriva för hand. Läraren i sin tur uttalade sig på liknande vis, då hen uppgav att det är lättare att arbeta formativt när eleven skriver på dator istället för att skriva för hand.
36
Enkätsvaren visar att de flesta lärare uppger att diskussioner förs kring hur de ska möta eleverna ur ett didaktiskt perspektiv. Diskussionerna förs kring anpassade utmaningar, klassmiljön, och huruvida eleven i fråga ska flyttas upp en eller flera årskurser. Några nämner även att träna på de färdigheter eleven inte är särskilt begåvad i, att de också behöver tränas, stimuleras och utvecklas. Alltså, inte enbart i den specifika domänen. När elever börjar åk 1 och redan läser samt skriver obehindrat, är det många som påtalar att dessa elever behöver ha stimulerande uppgifter:
När de andra sitter och tragglar bokstäverna, så får de lite andra uppgifter att jobba med. Även vad gäller läsning, alltså de får ju naturligtvis andra läseböcker och läsförståelseuppgifter. De kan ju inte sitta och traggla bokstäver direkt.
Svaret vi citerat är från specialpedagogen och återigen visar det en samsyn med vad läraren svarade:
Det är samma uppgifter för hen, fast det är inte lika styrt […] de som redan kan grundstrukturen kan jag släppa lite mer fritt, det är det som blir utmaningen eller friheten […] men jag släpper dem inte förrän de har visat mer än en gång att de kan grunden.
De didaktiska metoder som den intervjuade läraren tar till för att undervisa den specifika eleven fungerar. Både elev och lärare är eniga om att det är stimulerande och att eleven är nöjd med sin situation. Läraren uppgav även att hen vänder sig till någon årskurs på mellanstadiet om hen behöver stöd och råd då specialpedagogen till största del vänder sig till de elever som inte uppnår kraven. Svar från enkätundersökningen visar att lärare har svårigheter att hitta stimulerande uppgifter för de särskilt begåvade eleverna. Särskilt begåvade elever tappar således sitt intresse och sin motivation. Efter flertalet försök att stimulera särskilt begåvade elever får läraren inte fler chanser. Eleven har bestämt sig att det inte går att utmanas mer uppgav en av de deltagande i enkätundersökningen.
37
8.
Diskussion
I denna del kommer vi att diskutera och problematisera vårt resultat kopplat till tidigare forskning och de teoretiska perspektiven. Vi kommer att diskutera utifrån vårt syfte och frågeställningar som är: Hur kan lärare identifiera särskilt begåvade elever inom svenskämnet, specifikt inom den skriftliga och muntliga förmågan; Hur fungerar svenskundervisningen för den identifierade eleven i fallstudien? Syftet med undersökningen var således att belysa området för identifiering av särskild förmåga, samt didaktikens betydelse för den observerade eleven. Studiens begränsningar kommer att lyftas fram. Studien avslutas med att vi ger förslag på vidare forskning.