Vid Stockholmsutställningen 1897 slog en ny kommunikationsteknologi igenom med dunder och brak, så kallade ”brevkort med vyer”, sedermera kallade vykort. År 1903 nådde vykortsförsändelserna en toppnotering i Sve-rige då hela 43 miljoner vykort postbehandlades (Billgren & Andersson 1996 s. 98). Vykortets popularitet var inte unik för Sverige. Tiden mellan 1900–1920 brukar kallas för vykortets gyllene tidsålder, då uppskattnings-vis 200–300 miljarder vykort skickades i Europa (Rogan 2002 s. 39). Det nya mediets framgång kan förklaras med samverkande materiella, teknolo-giska och sociala faktorer: en utbyggd infrastruktur, fototeknisk utveckling, en framväxande konsumtionskultur och turism, och inte minst att samtliga medborgare tack vare skolväsendets utbyggnad nu var skrivkunniga. Vykor-tet möjliggjorde en både enkel, informell och snabb kommunikation med både bild och text och kan beskrivas som dåtidens sociala medium där skrift och bild samspelade. Vykortets storhetstid, år 1900–1920, sammanföll med omvälvande moderniseringsprocesser som alfabetisering, industrialisering, urbanisering, demokratisering och den fortsatta språkpolitiska satsningen på att ge svenskan en ställning som nationalspråk i en enspråkig nation (jfr Josephson 2018 s. 21 ff.).
Vykortet i den visuella kulturen
Vykortet var en del av den visuella kultur som existerade vid 1800-talets slutskede. Medieutbudet var vid denna tid omfattande. Det fanns bland annat tidningar (såväl dagspress som periodiska tidskrifter), film, stereoskopi och skioptikonbilder. När vykortet etablerades som praktik under 1890-talet skedde det i form av en utveckling av tidigare medier, representations- och kommunikationspraktiker, genom remediering. En rad olika former av kort för kommunikation fanns exempelvis redan tidigare under 1800-talet i form av t.ex. visitkort, handräckningskort och brevkort (Dahlgren 2013 s. 33 ff., 52 ff.; Johannesson 1997 s. 236; Milne 2010 s. 94 ff.). Handräckningskor-ten hade också en bildsida, på baksidan skrevs en hälsning från givaren. De användes vanligen för gratulationer och överlämnades personligen, men kunde också postbefordras inlagda i kuvert. Även om det fanns tecknade
bil-der på vissa vykort, så var det dock fotografiet som kom att bli vykortsprak-tikens signum. Vid 1880-talet slutskede hade fotografitekniken utvecklats mycket sedan dess tillkomst i slutet av 1830-talet. Metoder för fotografe-ring, framkallning och reproduktion hade utvecklats och blivit billigare.
Detta möjliggjorde massproduktion av vykort med fotografier som bildmotiv (Hälsning från Stockholm 1998 s. 7 ff.).
Vykort med fotografiska bilder var de första massproducerade bilderna i Sverige och behöll sin position som den vanligaste fotografiska bilden i Sve-rige ända fram till första världskSve-riget (Snickars 2001 s. 127 ff.). Ett vanligt vykortsmotiv var svenska stadsmiljöer och landskapsbilder, s.k. topografiska vykort. De topografiska vykorten avbildar offentliga rum och platser såsom landskap, stadsbilder, byggnader av olika slag etc, och vykorten kan därmed även betraktas som en genre, en grupp bilder med liknande motiv och fram-ställningsformer (Eriksson & Göthlund 2012 s. 15). Den topografiska motiv-kretsen fanns etablerad långt innan vykortsmediet utvecklades och knyter an till former av bilder som framställts utan kamera och med äldre tekniker (Hälsning från Stockholm 1998 s. 7). Topografiska vykort framställdes inled-ningsvis av stora kommersiella förlag som Axel Eliassons konstförlag, men under de första decennierna på 1900-talet börjar allt fler lokala förlag att också producera vykort (Johannesson 1997 s. 238; Sandström 2015). Den topografiska bildutgivningen rationaliserades så småningom och man fram-ställde vykortsserier över varje ort med fasta motiv såsom rådhuset, kyrkan, järnvägsstationen, telegrafverket, läroverket, huvudgatan etc.
Vid sidan om de topografiska vykorten framställdes också vykort med andra bildmotiv, t.ex. gratulationskort, fantasikort, jul-, nyårs- påsk-, pingst- och midsommarkort samt s.k. jubileumsbrevkort. Sveriges första jubileums-brevkort utgavs år 1897 i samband med att Oscar II firade 25-årsjubileum som regent.21 Innan dagspressen började utnyttja fotografiet för att illustrera nyheter, användes vykortet både för att dokumentera officiella evenemang och olyckshändelser. I början av 1900-talet hade fototekniken utvecklats så att bilder kunde kopieras och exponeras med en hastighet som närmar sig våra dagars polaroidbilder. Det hände att fotografer tog kort på lokala katastrofer som trafikolyckor eller eldsvådor och sedan sålde vykorten till de åskådare som bevittnat händelsen (Johannesson 1997 s. 239; Sylwan 1988 s. 102). Kungabesök och parader, Sven Hedins ankomst till huvudstaden 1909 och Bondetåget 1914 är några av de evenemang som dokumenterades (Hälsning från Stockholm 1998 s. 12).22 Fotografiet på vykortet kunde också användas som social reportagebild för att skildra vardagsliv och olika yrkes-gruppers arbete. Vykortsserien ”Postbetjäntebasarens vykort” dokumenterar t.ex. olika faser i posthanteringen.
21 Dessa kort var förfrankerade med jubileums-frankotecken (Billgren & Andersson 1996 s. 93, 98).
22 Dessa vykort kan kallas för händelsebetonade vykort (Hälsning från Stockholm 1998 s. 12).
Vykortsraseri och vykortsvurm
Vykortet blev tidigt ifrågasatt som kommunikationsmedium. På kontinenten blev den negativa attityden bland annat tydlig i det samtida begreppet post-card craze (Rogan 2005 s. 3; Gillen 2013). Det finns exempel på att begrep-pet vykortsraseri använts i Sverige och att praktiken också här bemöttes med motstånd och en ifrågasättande attityd (Hälsning från Stockholm 1998, s. 14). I en insändare i Hallandsposten år 1903 kallades vykortspraktiken både för vykortsvurm och landsplåga.
Vykortsvurmen hotar att bli en landsplåga. Posttjänstemän försäkra att sjukdo-men snarare är i tilltagande än i aftagande. Man samlar vykort som frimärken.
Olyckan är, att nya vykort kunna produceras i det oändliga, så att samlingen i evigheters evigheter aldrig kan bli komplett. För att ge en liten föreställning om hvad det handlar om, skall jag få be att meddela en liten siffra, som inte behöfver några utläggningar. Här finns i Stockholm en hel hop vykortsaffärer. En sådan – angifven såsom rätt och slätt vykortsaffär – har i år efter själfdeklarationens införande, taxerats upp till den nätta årsinkomsten af kr. 106,000. (Hallandspos-ten 1903-07-30)
Samma år antogs det i en tidning i Storbritannien att Europa skulle vara begravt av vykort inom tio år. Det året sändes 600 miljoner vykort i Storbri-tannien enbart (Rogan 2005 s. 4). Från resenärer under tidigt 1900-tal finns rapporter om hur tågresenärer och turister på hotell alla är uppslukade av en enda aktivitet: Att skriva vykort. Istället för att njuta av landskapet satt
Vykortet visar Sundsvalls hamn där segelskutan Rebekka havererat 1906. Vykortet har avsänts från Sundsvall till Skurholmen i Luleå den 3 dec. 1906 med följande meddelande.
”Helsningar många. Hvad tycker Ni om detta?” (SuM foto 031270).
de med kort och penna i hand. Tilläggas bör att just denna resenär som kla-gade så, samtidigt medgav att han skickat 52 vykort vid senaste stoppet på den kryssning som han befann sig på (Rogan 2005 s. 9). Att vykortsprakti-ken ifrågasattes också i Sverige är entydigt, men vi vet inte vilka argument som fördes fram mot praktiken eller vilka det var som diskuterade praktikens lämplighet (jfr Gillen & Hall 2010 s. 173).
Kortfattad vykortshistoria
År 1869 producerades föregångaren till vykortet i Österrike – korrespon-denskortet. Det lanserades som ett rationellt komplement till brev. Genom att kommunicera via öppna kort istället för slutna brev kunde man dels spara in på arbetstid – man slapp vika och försluta meddelandet i ett kuvert – dels kunde man spara in på kostnader för kuvert, brevpapper, sigillvax och viss portokostnad (Hall & Gillen 2007 s. 102). Man tänkte sig också att med-delandena skulle bli kortare och effektivare – det rymdes helt enkelt inte några långa hövlighetsfraser som annars var vanliga vid brevskrivande. Ett kort och effektivt meddelande skulle ersätta brevskrivandets hövliga retorik (Hälsning från Stockholm s. 25). Under början av 1870-talet lanserade de flesta andra europeiska länder korrespondens via dessa enkla kort. Medde-landen skrevs på ena sidan av kortet, medan kortets andra sida var reserverad för mottagarens adress.
I Sverige introducerades korrespondenskorten 1872 under benämningen brevkort med samma portokostnad som brev, dvs. 12 öre (Billgren & Anders-son 1996 s. 87). Brevkortet hann aldrig bli så populärt. Under brevkortets första årtionde tycks det huvudsakligen ha använts för affärsmeddelanden, medan privata meddelanden fortfarande sändes i förslutna brev (ibid. 1996 s. 97).
År 1887 tillverkades de första vykorten i Sverige, dvs. kort med topografiska vyer på ena sidan av brevkortet (Billgren & Andersson 1996 s. 97). Dessa kort verkar ha benämnts vybrevkort inledningsvis.23 Vykortets adressida var fortfarande reserverad för adress och frankering, vilket alltså innebar att meddelandet skrevs på kortets bildsida. Föregångare till vykor-ten var de s.k. Gruss-aus-korvykor-ten som var litografiskt tryckta kort efter teck-nade förlagor med topografiskt motiv. Oftast visar de byggteck-nader och mil-jöer i flera färger från stora orter eller turistorter, t.ex. Stockholm, Uppsala, Trollhättan, Östersund, Dalarna, Visingsö. Korten har fått sitt namn av att de har en förtryckt hälsning på bildsidan ”Hälsning från”, på tyska ”Gruss aus”
(Sylwan 2000 s. 66 f.). Uppsala var den första stad som avbildades (Billgren
& Andersson 1996 s. 97).
Utrymmet för det skriftliga meddelandet på vykortet var inledningsvis starkt begränsat eftersom meddelanden endast fick förekomma på
vykor-23 Enligt SAOB finns vybrevkort tidigast belagt 1900 och vykort 1902. Enligt Hälsning från Stockholm 1998 s. 9 ska vykort ha använts redan 1901 i samlartidskriften Kamraten.
tets bildsida. Adressidan var uteslutande reserverad för adress, frimärke och postens noteringar. Det delade brevkortet, där adressidan är delad med utrymme för meddelanden till vänster och mottagarens namn och adress till höger, introducerades allra först i Storbritannien år 1902 (Hall & Gillen 2007 s. 102 f.). I Sverige introducerades den delade adressidan 1905 (Billgren 1990 s. 93). Därmed blev det betydligt mer utrymme för det skrivna med-delandet. Det finns forskare som menar att när man i Storbritannien fick möj-lighet att skriva på vykortets adressida år 1902 – innebar detta att skrivandet blev fullt ut demokratiserat (Hall & Gillen 2007 s. 101).
Världspostföreningen och enhetsportot
En avgörande förutsättning för vykortets expansion var en utbyggd infra-struktur som kunde hantera både inrikes och utrikes postförsändelser. Lite-racyforskaren David Vincent menar att det stora genombrottet för masskom-munikation i skrift kan preciseras till ett specifikt datum, den 9 oktober 1874 (Vincent 2000 s. 1). Då undertecknades nämligen fördraget om bildandet av en allmän postförening i Bern. I mötet deltog alla europeiska stater samt Egypten och USA (SCB: Bidrag till Sveriges officiella statistik 1876 s. 24).
Syftet var att bilda en allmän förening mellan postverken i världen, där alla anslutna stater skulle utgöra ett enda postområde. Det viktigaste beslutet var enhetsportot för brevpostförsändelser, dvs. brev, brevkort och trycksa-ker. Världspostföreningen är kanske mera känd som Universal Post Union (UPU), eller L’Union Générale des Postes (Vincent 2000 s. 1 ff.).24 UPU blev en garant för en förenklad och väl fungerande postgång. Den utbyggda postgången kunde i sekelskiftets Stockholm innebära att posten delades ut 5–7 gånger på vardagarna, två gånger på helgdagarna (Hälsning från Stock-holm 1998 s. 26; Sylwan 1988 s. 101). En postförsändelse avsänd på mor-gonen nådde alltså mottagaren samma dag – och svarsförsändelsen kunde också nå fram samma dag.
Vykortspraktikens materialitet
Förutom skrivkunnighet krävdes naturligtvis materiella resurser i form av både vykort, frimärken och pennor för att delta i vykortets skriftpraktik (se Liljewall 2012 s. 46). Under vykortets storhetstid i Sverige (1885–1918) kostade det 5 öre att skicka ett vykort, vilket var förhållandevis billigt mätt även i samtidens penningvärde (Billgren & Andersson 1996 s. 105). Sam-mantaget blev dock portokostnaderna inte alltid försumbara. Kostnaden för en ung pigas korrespondens i slutet av 1930-talet kan exemplifiera detta.
Under en period om 8 månader spenderade hon en halv månadslön enbart i portokostnad (se Edlund 2007 s. 175).
24 UPU bildades ungefär samtidigt som alla europeiska länder antingen infört allmän skol-gång, eller var i färd med att göra det (Vincent 2000 s. 2).
Forskning om vykortspraktiken under den gyllene tidsåldern
På svenskt språkområde har den tidiga vykortspraktiken inte beforskats vetenskapligt i någon större utsträckning (Edlund 2012). Men på interna-tionellt område har forskning om vykortets gyllene tidsålder bedrivits inom flera discipliner. Många av studierna betonar att vykortet är både en pro-dukt av moderniteten och ett uttryck för den. Det är framförallt historiska och kulturhistoriska perspektiv som har anlagts på vykortspraktiken där t.ex.
följande områden studerats: revolutionsåren i Ryssland (Rowley 2013), sol-daters vykortspraktiker under första världskriget (Holt & Holt 1977; Steuck-ardt 2015), välfärdshistoria (O’Neill 1989) samt kulturhistoriska perspektiv på vykortspraktiker i Norge och i Danmark (Rogan 2005; Ulvestad 2005;
Selsøe Sørensen et al. 2007). Inom litteraturhistoria och teaterhistoria har interaktionen mellan litteratur och den tidiga vykortspraktiken bland annat studerats i Frankrike, USA, Polen och Storbritannien (Schor 1992; Cure 2012; Baranowska 1995; Farfan 2012). I Storbritannien har forskning om
”the Edwardian postcard” bedrivits ur ett literacy-perspektiv (se t.ex. Gil-len 2013, 2016). Vykortspraktikerna studeras här ur ett såväl socialt, insti-tutionellt som normkritiskt perspektiv. Både 1900-talets tidiga och sena vykortspraktiker har studerats ur ett samhällsvetenskapligt perspektiv med fokus på vykortets visualitet, materialitet och rörlighet i syfte att studera både föreställningar om platser och skapandet av självbilder (Price 2014).
Studier av sentida vykort har också genomförts ur turistforskningsperspektiv (Jaworski 2010; Price 2013).
En av de mer omfattande språkvetenskapliga studierna av den tidiga vykortspraktiken har genomförts i det österrikiskt baserade projektet ”Post-carding Lower Styria: Nation, Language and Identities on Picture postcards 1885–1920”. Här har man bland annat studerat sambanden mellan språk och identitet på vykort i den flerspråkiga regionen Steiermark (Styria), där både tyska och slovenska talades, samtidigt som man studerat uttryck för natio-nalism i vykortspraktiken (Almasy 2018). I ett finskspråkigt sammanhang har sentida vykortspraktiker studerats ur ett diskursanalytiskt perspektiv, där aktiviteten ”postkortande” betraktas som en perifer diskurs (Östman 2000, 2004). I en studie av vykort sända till arbetsplatser har en textuell portkorts-syntax rekonstruerats (Tainio 1999). En annan studie har undersökt implicit uttryckta känslor på vykort (Laakso, Laakso & Östman 1999).
Trots att vykortsbilden var den vanligaste fotografiska bilden i Sverige från 1897 fram till första världskriget, och vykortet det första kommunika-tionsmedium där alla medborgare kunde delta aktivt, är vare sig den visuella praktiken eller skriftpraktiken nämnvärt utforskad på svenskt område. I en historisk studie av Jämtland under industrialiseringsprocessen vid sekelskif-tet lyfts vykortens ideologiska funktion och här framkommer hur ett begrän-sat antal motivtyper skapar bilden av Jämtland vid sekelskiftet (Kilander 2008). Det finns också översikter av förlagshistorik och utgivningshistorik
som getts ut av vykortssamlare/deltiologer (Frost 2013; Sandström 2015).
Det finns därtill många utgåvor med lokala och regionala vykortsmotiv; som exempel kan nämnas en utgåva med motiv från kommunen Bräcke i Jämt-land (Bäckström 2016). I samverkansprojektet ”Berättelser om det moderna”
har en privatsamlares topografiska vykort från Medelpad från 1900–1920 nyligen digitaliserats och publicerats på plattformen Digitalt museum i samverkan mellan Mittuniversitetet och Sundsvalls museum. De totalt 3 000 vykorten kommer förhoppningsvis att möjliggöra ett utforskande av vykortspraktiken i Medelpad i samarbete med allmänheten, genom s.k. med-borgarforskning.25
Vykortspraktikens sociala betydelse
Vilken social betydelse kan då vykortspraktiken ha haft i människors liv? De literacy-forskare som studerat vykortspraktiken vid sekelskiftet i Storbritan-nien har identifierat fem olika användningsområden som alla hänför sig till vardagslivets domän. Det främsta användningsområdet menar de utgörs av personlig kommunikation i syfte att stärka och upprätthålla sociala nätverk och kontakter. Men vykortspraktiken används också för att spegla privata intressen och sociala aktiviteter samt för att organisera det sociala livet och dokumentera gjorda erfarenheter. De betonar dock att dessa områden går in i varandra (Gillen & Hall 2010).26 Det preliminära svar som frågan om vykortspraktikens sociala betydelse får i detta avsnitt bygger inte på någon systematisk studie – utan utgår från nedslag i de topografiska vykort från Medelpad som nyligen digitaliserats och från ett antal privata brevkorts-album som jag haft tillgång till. I min presentation utgår jag från vykortens kapacitet att både upprätthålla relationer och etablera nya relationer.
Att upprätthålla relationer med hjälp av vykortets text och bild
Med hjälp av vykort kunde man precis som man tidigare gjort med hjälp av brevet upprätthålla relationer på avstånd, men många av vykorten sändes också inom lokalsamhället. Topografiska vykort var alltså mycket vanliga och användes för många olika ändamål, t.ex. för en enkel hälsning, för att berätta vad man gjort, eller var man varit, för att organisera det sociala livet eller för att gratulera på namnsdagen. Det ser dock ut att vara förhållande-vis ovanligt att rena turistvykort skickas från regionen Medelpad – något som naturligtvis måste undersökas vidare i detalj. Att turistvykort varit ovan-liga under det tidiga 1900-talet framkommer i en studie av vykortsprakti-ken i Storbritannien (Gillen 2016 s. 18). Några av vykortens meddelanden
25 https://www.miun.se/mot-mittuniversitetet/samverkan/goda-exempel-pa-samverkan/sam-verkan-med-sundsvalls-kommun/samverkansprojekt/.
26 Följande engelska begrepp används för att beskriva de fem användningsområdena: perso-nal communication, organizing life, social participation, private leisure och documenting life (Barton & Hamilton 2012 s. 247–251; Gillen & Hall 2010).
kan vara lika kortfattade som dagens sms. Studeranden Oskar Lindström i Arboga mottog ett vykort från Moster i Matfors med den korta frågan: ”Huru mår ni nu? Helsningar från Moster”. Vykortsmotivet visar en gatuvy från Matfors (SuM foto 031323). Kontakter över längre avstånd kunde också upprätthållas med vykorten. Syster Nanny önskar sin syster Agnes Dahlman i Denver, Colorado, en ”Glad Jul ō Gott Nyår tillönskas dig af syster Nanny”
med ett vykort daterat i Sundsvall den 24/12 1907. På vykortet är Sundsvalls tidnings hus avbildat (SuM foto 032004).
Signaturen A.H. har befunnit sig på Elimkapellets basar och skickar ett topografiskt vykort över sorteringsbommarna vid Berge i Indalsälven, Med-elpad till Albin, adress Elim. Vykortets meddelande består endast av en häls-ning ”Hjärtliga hälshäls-ningar från. A. H.” och basar-stämpeln som vittnar om var A.H. befunnit sig (SuM foto 031139).
Vykort avsända efter 1905 med delad adressida gav utrymme för längre meddelanden. Studerande Warner i Uppsala fick följande meddelande från sin far som verkar vistas i Sundsvall – avsänt från Sundsvall den 20 mars 1908.
Se här en liten bild från det [?] 2 mil ut åt havet pågående kriget der de kunnat slå ihjäl ända till 30 sälar pr man, och skall väl omkring 1000 hafva strukit med längs kusten, till stor glädje för fiskarne. De kommo med den packade drifisen som nu åter gått till hafs. Jag känner mig nu rätt kry och far väl härifrån nästa torsdag [?] men så [?] omkring. Tacka mamma för [?] brefvet. Här är kallt om morgnarna 18gr- idag och töar fram på dagen. Många helsningar från Far. (SuM foto 033148)
Vykort avsänt från Elimkapellets basar med basarstämpel. Vykortet ingår tydligen i en serie topografiska vykort och har fått numreringen ”No. 277a. Sorteringsbommarne vid Berge”
(SuM foto 031139).
För att avtala möten räckte det ibland med korta meddelanden. På ett topo-grafiskt vykort avsänt till Fru Jenny Byström Vivstavarv, Medelpad, finns en enkel hälsning: ”Vi kom på månda” (vykort i privat ägo). Det topografiska vykortet användes också flitigt för att föra fram namnsdagsgratulationer och nyårshälsningar. Josefina gratuleras här på namnsdagen på ett osignerat kort daterat den 21 augusti 1905. ”Ett fyrfalldigt hurra för Josefina!!!!”. Motivet visar Indalsälven från Högland i Medelpad (SuM foto 031415).
Vykortspraktiken innebar inte att man slutade skicka brev. Vykorten ser snarare ut att komplettera brevpraktiken. Tjugoåriga Frida Westin arbetar på Kallbadhuset i Härnösand. På ett topografiskt vykort från hennes bror som ankom den 25 mars 1903, poststämplat i Örnsköldsvik, så tackar han för bre-vet och önskar också att hon ska svara på de brev som hon fått.
Jag får nu här meddela att vi alla lefver och mår bra Ock så får jag tacka för det bref som jag har haft äran att mottag och så skall du svara på de bref som vänta svar af dig Tecknadt av din Broder J. A. W.n (Vykort i privat ägo.)
Vykorten tycks också komplettera ett annat muntligt kommunikationsme-dium, telefonen. I ett vykort avsänt till Fröken Gerda Nilsson, Telefonstatio-nen i Norberg daterat i Sundsvall den 5 juni 1909, får Gerda ett tack för tele-fonsamtal. ”Tack för telefon! Sänder här en liten vy från Stadsparken som är så härlig i den här månaden. Var i söndags på galej och hade mycket roligt.
Hälsningar. G. N. [?].” (SuM foto 031638). På ett annat vykort avsänt från Storvik i Hälsingland till Fru Ester Mellberg i Hofors aviseras att skribenten som heter Lydia ska ringa på i slutet av veckan: ”Hjärtlig lyckönskan på Esterdagen. När Herr Mellberg nu kommer hit om söndag så är Frun hjärtligt
På vykortet klubbas sälkutar intill land. Man får förmoda att sälslakten äger rum utanför Sundsvall, eftersom vykortet är avsänt därifrån (SuM foto 033148).
Vykort med namnsdagshälsning till Josefina, daterat den 21/8 1905. Vy över Indalsälven sedd från byn Högland. (SuM foto 031415.)
Vyn över Örnsköldsviks järnvägsstation har skickats till Frida Westin i Härnösand från bro-dern J. A. Westin med ankomststämpel den 25 mars 1903.
välkommen med, det skulle vara mycket roligt att få se Frun här en gång, jag ringer på i slutet av veckan så jag får höra.” (SuM foto 031236).
Privatframställda vykort – dåtidens selfies och groupies
Vykortet kunde precis som dagens sociala medier också användas för egna bilder där både vardag och helgdag dokumenterades. Det kan vara både selfies och groupies, alltså ett självporträtt eller grupporträtt, eller foton av miljöer, t.ex. den egna gården. Den stolte brevbäraren på vykortet nedan har skickat en hälsning från Stockholm till sin syster i Norrköping med den enkla frågan: ”Känner du igen din bror?” (Postmuseum 050880).
Dessa vykort med privata bilder kallas ofta av samlare antingen för
Dessa vykort med privata bilder kallas ofta av samlare antingen för