Två vågor av mass literacy har ägt rum med genomgripande konsekvenser för människors vardagsliv och sociala relationer med 100 års mellanrum – den ena i början av 1900-talet och den andra i början av 2000-talet. Gemen-samt för då och nu är att allt fler skriver allt mer i vardagen. De vardagliga skriftpraktikerna används för att dokumentera och organisera vardagliga erfarenheter, men också för att kommunicera i skrift. Skriftteknologins
his-I vykortets meddelande är ett sifferchiffer insprängt. Meddelandet lyder i sin helhet på följande sätt: ”Ångsl. Maria den 25-7-06 Ett hjärtligt tack för det vackra kortet. Mång[a]
hälsningar kär. Jag med kortet sänder här. Från din innerligt tillgifna vän Adolf. Blomstra lef och må.” På vykortet avbildas en ångbåt i Svartviks hamn. SuM foto 033140.
toria går flera tusen år tillbaka i tiden, men det är först i början av 1900-talet som skriften blir ett redskap för aktiv handling också för de breda folklagren i och med de vardagliga skriftpraktiker där människor inte bara läser, utan också skriver i stor omfattning – där de själva tar rollen som textproducenter istället för att huvudsakligen vara textkonsumenter.
Människors sociala verklighet blir alltså till betydande del textmedierad genom de vardagliga skriftpraktiker som utvecklas under det sena 1800-talet och som lever vidare in i 1900-talet. ”Vanligt folk” blir här skrivande aktörer i en social verklighet som är textmedierad – vare sig skrivhandlingen består av att skriva dagboksanteckningar, samla texter i en visbok eller skriva brev eller vykort. Praktikerna erbjöd människor möjlighet att både befästa etable-rade sociala relationer, samtidigt som det kunde finnas möjligheter att eta-blera nya sociala kontakter. För att kunna delta i praktikerna krävdes både skriftkompetens och kunskap om svenskt standardiserat riksspråk – kunskap som spreds till samtliga medborgare under 1800-talets alfabetiseringspro-cesser. De vardagliga skriftpraktikerna erbjöd en möjlighet att praktisera både en mekanisk skrivkompetens (genom kopierande aktiviteter) och en mer självständig skrivkompetens och samtidigt upprätthålla kompetens i det standardiserade svenska skriftspråket.
Det är angeläget att betona att de olika vardagliga skriftpraktiker som praktiseras under det tidiga 1900-talet inte bör ses som åtskilda skriftprak-tiker, utan snarare som kommunicerande kärl. I de handskrivna visböckerna samsas många gånger vistexter med texter som också återfinns i andra prak-tiker som poesialbumsverser, och dagboksanteckningar. Vykortet och brevet ser ut att ha deltagit i samma kommunikationsflöde. I detta flöde tycks också det muntliga kommunikationsmediet telefonen ta plats. I vykortspraktiken förekommer också poesialbumsverser. Det är alltså ett komplext vardag-ligt kommunikationslandskap med samverkande praktiker som växer fram under det tidiga 1900-talet. Hur detta kommunikationslandskap var utformat i detalj återstår att utforska.
Skriftpraktikerna och det moderna identitetsprojektet
Sociologen Anthony Giddens har som bekant beskrivit det moderna identi-tetsprojektet som ett reflexivt projekt som byggs upp av biografiska berät-telser, istället för att identitet uteslutande bestäms som en kvalitet eller som ett attribut (Giddens 2005 s. 13, 44 f.). Som framgått i min redovisning ovan av dagboks-, visboks- och vykortspraktiken, men också andra prakti-ker, så bidrog dessa vardagliga skriftpraktiker under det tidiga 1900-talet till att skapa sådana biografiska berättelser byggda av individuella erfarenhe-ter. Skriftpraktikerna blev ett nytt sätt att organisera och dokumentera egna erfarenheter i skriftens form för den breda allmänheten (jfr Darnton 2009 s. 169). Den framväxande idén om ett självständigt modernt jag stärktes för de många människor som aktivt deltog i praktikerna. Skriftartefakter är
näm-ligen särskilt effektiva byggare av berättelser eftersom de är både hållbara och beständiga och dessutom kan förflyttas mellan olika kontexter – i både tiden och rummet (Brandt & Clinton 2002 s. 344 ff.; Barton & Hamilton 2005 s. 30; Bartlett 2008).
Skriftpraktikerna deltog i byggandet av den egna identiteten vare sig det handlade om dagbokens och levnadsminnets dokumenterande praktik, vis-bokens och poesialbumets kopierande praktik eller vykortets och brevets kommunicerande praktik. I dagbokspraktiken skapas berättelser som i all sin kortfattade enkelhet bidrar till att skapa kontinuitet och beständighet åt den egna identiteten. Här finns också möjlighet att både bekräfta, utmana och utforska aspekter av den egna identiteten. I visbokspraktiken byggs textsam-lingar som skapar en erfarenhetsbank med ett individuellt urval av texter som kan sägas representera skribentens världsbild och här dokumenteras också vänskapsband. I vykortspraktiken etableras och stärks sociala relatio-ner samtidigt som vykortet erbjuder möjligheter att uttrycka aspekter av den egna identiteten i skrift, men också i bild. Individuella samlingar av vykort i brevkortsalbum kan också ses som representationer av verkligheten.
Att identifiera sig som en modern samhällsmedborgare
De artefakter som ingick i dessa skriftpraktiker, vare sig det var dagboken, visboken eller vykortet – kan också sägas vara ett attribut för den moderna samhällsmedborgaren som förväntades kunna delta aktivt i skriftpraktikerna (Edlund 2016). Jag menar att genom att delta i dessa vardagliga skriftprakti-ker så identifierar man sig som en modern samhällsmedborgare. Genom att umgås via skrift så demonstrerar man att man är i besittning av den kompe-tens som är en mycket stark markör för det moderna samhället: skriftkompe-tens. Men man kan inte bara skriva, man visar också i olika utsträckning att man har kompetens i det svenska riksspråket. Det språk som getts en stan-dardiserad form under 1800-talet och som implementerats till medborgarna genom småskola och folkskola.
*
Människors vardagliga skrivande under tidigt 1900-tal ingår alltså i ett komplext vardagligt kommunikationslandskap, där dåtidens skriftbrukare interagerar i flera praktiker parallellt. Dagboks-, visboks- och vykortsprak-tiken är några av de vardagliga skriftpraktiker som bidrog till att den sociala verkligheten redan under tidigt 1900-tal till betydande del var textmedierad och där skrivande var en framträdande aktivitet. I den textmedierade sociala verkligheten stärks både befintliga och nya sociala nätverk. De vardagliga skriftpraktikerna kan sägas delta i identifikationsprocesser länkade till det moderna jaget på två olika sätt. För det första erbjuder skriftpraktikerna en möjlighet att artikulera och utveckla berättelser om det egna jaget i
skrif-tens beständiga form. För det andra erbjuder skriftpraktikerna en möjlighet till identifikation med den moderna samhällsmedborgaren som både förvän-tas behärska svenskt riksspråk och förvänförvän-tas använda skrift i det vardagliga sociala livet.
KÄLLOR OCH LITTERATUR Arkiv
DAUM = Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå. Umeå stadsarkiv.
SuM = Sundsvalls museum.
SVA = Svenskt visarkiv, Musikverket.
Litteratur
100 visor sjungna av Bergselever 1910. Samlade och utgivna till Bergshögskolans 100-årsjubileum. Stockholm.
Alden, Todd, 2005: And we lived where dusk had meaning. Remembering real photo postcards. I: Laetitia Wolff (red.), Real Photo Postcards. Unbelievable Images from the Collection of Harvey Tulcensky. S. 6–10. Princeton.
Almasy, Karin, 2018: The linguistic and visual portrayal of identifications in Slo-venian and German picture postcards (1890–1920). I: Austrian History Year-book 49. S. 41–57.
Andersson, Inger, 1986: Läsning och skrivning. En analys av texter för den allmänna läs- och skrivundervisningen 1842–1982. (Akademiska avhandlingar vid Peda-gogiska institutionen. 20.) Umeå.
Baranowska, Margorzata, 1995: The mass‐produced postcard and the photography of emotions. I: Visual Anthropology. 7:3. S. 171–189.
Bartlett, Lesley, 2008: To seem and to feel. Engaging cultural artefacts to “do” liter-acy. Literacies, global and local. I: Mastin Prinsloo & Mike Baynham (red.), The Future of Literacy Studies. Amsterdam. S. 35–50.
Barton, David & Hamilton, Mary, 2005: Literacy, reification and the dynamics of social interaction. I: David Bartin & Karin Tusting (red.), Beyond Communities of Practice. Language, Power and Social Context. Cambridge. S. 14–35.
Barton, David & Hamilton, Mary, 2012 (1998): Local Literacies. Reading and Writ-ing in one Community. London & New York.
Barton, David & Lee, Carmen, 2013: Language Online. Milton Park, Abingdon.
Berg, Jonas & Myrdal, Janken, 1981: Bondedagböcker. I: Saga och sed. Kungl. Gus-tav Adolfs Akademiens årsbok. S. 49–95.
Billgren, Jan, 1990: Brevkortets historia 1872–1925. I: Postryttaren (Postmusei års-bok). S. 87–105.
Billgren, Jan & Andersson, Sören, 1996: Svensk posthistoria 1855–1925. (Filateli-handboken D:2.) Stockholm.
Brandt, Deborah, 2009: Writing over reading. New directions in mass literacy.
I: Mike Baynham and Mastin Prinsloo (red.), The Future of Literacy Studies.
Basingstoke. S. 54–74.
Brandt, Deborah, 2015: The Rise of Writing. Redefining Mass Literacy. Cambridge.
Brandt, Deborah & Clinton, Katie, 2002: Limits of the local. Expanding perspectives on literacy as a social practice. I: Journal of Literacy Research. 34(3). S. 337–356.
Bäckström, Lennart, 2016: Hälsningar från Bräcke. Över 100 år med över 100 vykort från Bräcke i Jämtland. Gävle.
Cure, Monica, 2012: Text with a View: Turn-of-the-century. Literature and the Inven-tion of the Postcard. ProQuest DissertaInven-tions and Theses.
Dahlgren, Anna, 2013: Ett medium för visuell bildning. Kulturhistoriska perspektiv på fotoalbum 1850–1950. Göteborg.
Danielsson, Eva, 2008: Någonstans i Sverige. Några soldatvisböcker från bered-skapstiden. I: Gunnar Ternhag (red.), Samlade visor. Perspektiv på handskrivna visböcker. Symposieföredrag utgivna av Gunnar Ternhag. Uppsala. S. 69–80.
Darnton, Robert, 2009: The Case for Books. Past, Present, and Future. New York.
Edlund, Ann-Catrine, 2003: Från avskrift till egen textproduktion – två ångerman-ländska visböcker från 1930-tal. I: Gunvor Flodell, Anna Greggas Bäckström &
Asbjørg Westum (red.), Ord i Nord. Vänskrift till Lars-Erik Edlund 16 augusti 2003. Umeå. S. 33–50.
Edlund, Ann-Catrine, 2007: Ett rum för dagen. En studie av två kvinnors dagboks-skrivande i norrländsk jordbruksmiljö. Umeå.
Edlund, Ann-Catrine, 2008: Visboken – en deltagare i flera skriftpraktiker. I: Gunnar Ternhag (red.), Samlade visor. Perspektiv på handskrivna visböcker. Föredrag vid ett symposium på Svenskt visarkiv 6–7 februari 2008. Uppsala. S. 51–68. (Acta Academiae Regiae Gustavi Adolphus 105.)
Edlund, Ann-Catrine, 2012: Att skriva vykort. En vardaglig skriftpraktik i början av 1900-talet. I: Ann-Catrine Edlund (red.), Att läsa och att skriva. Två vågor av vardagligt skriftbruk i Norden 1800–2000. Umeå. S. 137–160.
Edlund, Ann-Catrine, 2013: A country maid and her diary. Methodological reflec-tions on historical literacy practices. I: Anna Kuismin & Matthew J. Driscoll (red.), White Field, Black Seeds. Nordic Literacy Practices in the Long Ninete-enth century. Helsinki. S. 89–100.
Edlund, Ann-Catrine, 2016: The songbook and the peasant diary. As participants in the construction of the modern self. I: Ann-Catrine Edlund, Anna Kuismin &
Timothy Ashplant (red.), Reading and Writing from Below. Exploring the Mar-gins of Modernity. Umeå. S. 77–96.
Edlund, Ann-Catrine, 2017a: Den 17 oktober hade vi två predikanter. Dagboksskri-vande och religiöst liv i Kågeträsk på 1890-talet. I: Thule. S. 137–170.
Edlund, Ann-Catrine, 2017b: Att skriva fram ett modernt jag. Dagboken som vardag-lig skriftpraktik under tidigt 1900-tal. I: Lars-Erik Edlund, Elzbieta Strzelecka &
Thorsten Andersson (red.), Mellannorrland i centrum. Språkliga och historiska studier tillägnade professor Eva Nyman. Umeå. S. 291–310.
Edlund, Ann-Catrine & Edlund Lars-Erik, 2020: ”Den 3 mars dog och stran Fred-rika”. Ortografiska val och språklig identifikation i en folklig dagbok från 1890-talet. I: Humanetten 44. S. 45–75.
Edlund, Ann-Catrine, Edlund, Lars-Erik & Lundström, Ulf, u.u: Kågeträskdag-boken. Uppsala. (Acta Academiae Regiae Gustavi Adolphi.)
Edlund, Ann-Catrine (red.), 2012: Att läsa och att skriva. Två vågor av vardagligt skriftbruk i Norden 1800–2000. Umeå.
Edlund, Ann-Catrine & Haugen, Susanne (red.,) 2013: Människor som skriver. Per-spektiv på vardagligt skriftbruk och identitet. Umeå.
Edlund, Ann-Catrine, Haugen, Susanne & Edlund Lars-Erik (red.), 2014: Vernacular Literacies – Past, Present and Future. Umeå.
Edlund, Ann-Catrine, Kuismin, Anna & Ashplant, Timothy (red.), 2016: Reading and Writing from Below. Exploring the Margins of Modernity. Umeå.
Edlund, Lars-Erik, 2013: Från Håxåsen till Sapientia Duce. Nils Jönsson och hans skrivande 1877–82. I: Roger Jacobsson (red.), Morfars karta visar vägen. Ett urval språkvetenskapliga texter 1979–2013. Av Lars-Erik Edlund. Umeå. S. 445–460.
Ehrensvärd, Ulla, 1972: Gamla vykort. En bok för samlare. Stockholm.
Ekrem, Carola, 2002: Lev lycklig, glöm ej mig! Minnesböckernas historia. Stock-holm.
Englund, Josefin, 2018: Som folk är mest. Könsideal i svenska kontaktannonser 1890–1980. Uppsala.
Eriksson, Yvonne & Göthlund, Anette, 2012: Möten med bilder. Att tolka visuella uttryck. Lund.
Farfan, Penny, 2012: The picture postcard is a sign of the times”: Theatre postcards and modernism. I: Theatre History Studies. 32. S. 93–119.
Frost, Lennart, 2013: Svensk vykortshistoria. Eget förlag.
Giddens, Anthony, 2005 [1997]: Modernitet och självidentitet. Självet och samhället i den senmoderna epoken. Göteborg.
Gillen, Julia, 2013: Writing Edwardian postcards. I: Journal of Sociolinguistics.
17(4). S. 488–521.
Gillen, Julia, 2016: The picture postcard at the beginning of the twentieth century:
Instagram, Snapchat or selfies of an earlier age? I: Literacy, Media and Techno-logy: Past, Present and Future. London. S. 11–24.
Gillen, Julia, 2018: ”I should have wrote a letter tonight”. A literacy studies perspec-tive on the Edwardian postcard. I: Marie Isabel Matthews-Schlinzig & Caroline Socha (red.), Was ist Ein Brief. Essays on Epistolary Theory and Culture. Würz-burg.
Gillen, Julia & Hall, Nigel, 2010: Edwardian Postcards. Illuminating Ordinary Wri-ting. I: David Barton, & Uta Papen (red.), The Anthropology of WriWri-ting. Under-standing Textually-Mediated Worlds. London & New York. S. 169–89.
Gustafson, Per, 2019: Tidiga vykort med frimärksspråk. I: Postryttaren.
Gustavsson, Anders, 2009: Bondeliv på 1800-talet. Med utgångspunkt i en bondes dagböcker och brev. Oslo.
Hall, Nigel & Gillen, Julia, 2007: Purchasing Pre-Packed Words. Complaint and Reproach in Early British Postcards. I: Martyn Lyons (red.), Ordinary Writings, Personal Narratives. Writing Practices in 19th and Early 20th-Century Europe.
New York. S. 101–117.
Hallandsposten 1903-07-30. https://tidningar.kb.se/
Hedegaard, Esben, 1995: Change in peasants’ perception of nature. The role of the diary. I: Bo Larsson & Janken Myrdal (red.), Peasant Diaries as a Source for the History of Mentality. Stockholm. S. 74–79.
Heggestad, Eva (red.), 2009: Min hand är icke begåfvad att föra en skikliger penna.
Fågelsjöbonden Jonas Olssons dagbok 1851–1892 med kompletterande uppsat-ser. Fågelsjö.
Henriksson, Blanka, 2007: Var trogen i allt. Den goda kvinnan som konstruktion i svenska och finlandssvenska minnesböcker 1800–1980. Diss. Åbo.
Hernández Campoy, Juan Manuel & Juan Camilo, Conde Silvestre, 2012: The Hand-book of Historical Sociolinguistics. Malden, MA.
Holt, Tonie & Holt, Valmai, 1977: Till the Boys Come home. The First World War Through its Picture Postcards. London.
Hopf-Droste, Marie-Luise, 1981: Das bäuerliche Tagebuch. Fest und Alltag auf einem Artländer Bauernhof, 1873–1919. Cloppenburg.
Howard, Ursula, 2012: Literacy and the Practice of Writing in the 19th Century.
Leicester.
Hälsning från Stockholm. Vykort med Stockholmsmotiv från de senaste hundra åren.
Utställning 8 juni-28 augusti 1998. Stockholm.
Hættner, Eva, Larsson, Lisbeth & Sjöblad, Christina, 1991: Kvinnors dagböcker och självbiografier i Sverige 1650–1989. En bibliografi. Lund.
Isaksson, Gerhard, 2007: Säljakt i Bottenviken. Pålängebor på sälisen. Påläng.
Jansson, Sven-Bertil, 2008: ”Behaglig röra?” Den sjuke soldatens visböcker. I: Gun-nar Ternhag (red.), Samlade visor. Perspektiv på handskrivna visböcker. Sympo-sieföredrag utgivna av Gunnar Ternhag. Uppsala. S. 119–146. (Acta Academiae Regiae Gustavi Adolphus 105.)
Jaworski, Adam, 2010: Linguistic landscapes on postcards. Tourist mediation and the sociolinguistic communities of contact. I: Sociolinguistic Studies. 4. S. 570–594.
Johannesson, Lena, 1972: Liten vykortshistoria från Uppsala. I: Upplands Nations årsskrift. 35. Uppsala. S. 23–43.
Johannesson, Lena, 1997: Den massproducerade bilden. Ur bildindustrialismens historia. Stockholm.
Johansson, Ella, 1996: »Inber och mamma gjorde lite av varje». Kvinnor, män och tid i en bondedagbok från 1920-talet. I: Roger Jacobsson & Britta Lundgren (red.), Oväntat. Aspekter på etnologisk kulturforskning. Stockholm. S. 111–123.
Johansson, Ella, 2002: »På byn mer än hemma». Manligt och kvinnligt i rörelse, rum och socialt liv. I: Ella Johansson (red.), Periferins landskap. Historiska spår och nutida blickfält i svensk glesbygd. Lund. S. 181–204.
Josephson, Olle, 2018: Språkpolitik. Stockholm.
Kilander, Svenbjörn, 2008: En nationalrikedom av hälsoskatter. Om Jämtland och industrisamhället 1882–1910. Hedemora.
Kildegaard, Bjarne, 1985: En bondepiges ungdomsliv. Om Kirsten Hansdatters dag-bog fra 1863. I: Claus Clausen (red.), Ungdommens historie. København. S. 119–
Klintberg, Bengt af, 1982: Förgät ej mig. I: Bengt af Klintberg, Harens klagan. Stu-154.
dier i gammal och ny folklore. Stockholm. S. 48–72.
Klintberg, Bengt af, 2018: Verser i svenska poesialbum 1820–1970. Uppsala. (Acta Academiae Regiae Gustavi Adolphi, 151.)
Kress, Gunther, 2003: Literacy in the New Media Age. London.
Kuismin, Anna & Driscoll, Matthew J. (red.), 2013: White Field, Black Seeds. Nordic Literacy Practices in the Long Nineteenth Century. Helsinki.
Laakso, Markku, Laakso, Ville & Östman, Jan-Ola, 1999: Postikortti diskursiivvi-sena kokonaisprosessina. I: Laakso, Ville & Östman, Jan-Ola 1999, Postikortti diskurssina. Tavastehus. S. 123–143.
Larsson, Bo, 1992: Svenska bondedagböcker. Ett nationalregister. Stockholm.
(Nordiska museet/Bondedagboksprojektet.)
Larsson, Bo & Myrdal, Janken (red.), 1995: Peasant Diaries as a Source for the History of Mentality. Stockholm. (Report from the third international conference on farmers’ diaries 1992.)
Liljewall, Britt, 1995: Bondevardag och samhällsförändring. Studier i och kring västsvenska bondedagböcker från 1800-talet. Diss. Göteborg.
Liljewall, Britt, 2001: Självskrivna liv. Studier i äldre folkliga levnadsminnen. Stock-holm.
Liljewall, Britt, 2007: ”Ack om du vore här”. 1800-talets folkliga brevkultur. Stock-holm.
Liljewall, Britt 2012: Folkligt skriftbruk i Sverige under 1800-talet. I: Ann-Catrine Edlund (red.), Att läsa och att skriva. Två vågor av vardagligt skriftbruk i Norden 1800–2000. Umeå. S. 41–63.
Lindmark, Daniel, 1990: Läs- och skrivkunnigheten före folkskolan. Historisk läs-kunnighetsforskning i nordiskt och internationellt perspektiv. Umeå.
Lindmark, Daniel, 1993: Kunskapskraven i den framväxande folkskolan. Lin-jer i folkskolans integration 1842–1871. I: Utbildningshistoria 1992. Uppsala.
S. 77–116.
Lindmark, Daniel, 1994: Pennan, plikten, prestigen och plogen. Den folkliga skriv-kunnighetens spridning och funktion före folkskolan. Umeå.
Lindmark, Daniel, 2009: Learning to write the right learning. The ideological fun-ction of copies in writing instrufun-ction in 19th-century Sweden. I: History of Edu-cation & Children’s Literature, IV:1. S. 19–30.
Lyons, Martyn, 2007: ”Ordinary writings” or How the ”illiterate” speak to historians.
I: Martyn Lyons (red.), Ordinary Writings, Personal Narratives: Writing Practi-ces in 19th and Early 20th-century Europe. New York. S. 14–31.
Lyons, Martyn, 2013: A new history from below? I: Anna Kuismin & Matthew J.
Driscoll (red.), White Field, Black Seeds. Nordic Literacy Practices in the Long Nineteenth century. Helsinki. S. 14–29.
Lyons, Martyn (red.), 2007: Ordinary Writings, Personal Narratives. Writing Practi-ces in 19th and early 20th-century Europe. New York.
Lyons, Martyn & Marquilhas, Rita (red.), 2017: Approaches to the History of Written Culture. A World Inscribed. Palgrave macmillan.
Masalin, Birger, 1996: I fälan Vasa. (Malax museiförenings publikationer nr 2.
Nytryck av 1933 års upplaga.)
Melander, Björn, 1996: Läsebok för folkskolan – bakåtsträvande eller framåtblick-ande? Lund.
Melander, Björn, 1998: ”Det är Husqvarna”. Om språket i tre upplagor av Läsebok för folkskolan. Lund.
Melander, Björn, 1999: Vetenskap och underhållning. Den allmännyttiga uppsatsen i den svenska almanackan från 1749 till 1990. Lund.
Milne, Esther, 2010: Letters, Postcards, Email. Technologies of Presence. New York.
Myrdal, Janken (red.), 1991: Alla de dagar som är livet. Bondedagböcker om arbete, resor och umgänge under 1800-talet. Stockholm.
Nordström, Annika, 1995: ”Jag måste bliva sjöman vid marinen...” Bohuslänska mäns handskrivna visböcker från flottan 1915–1945. I: Noterat. S. 7–42.
Olsson, Bernt, 1978: Svensk värdslig visa 1600–1730. Ett register över visor i vis-böcker och avskriftsvolymer. Lund.
O’Neill, Cynthia, 1989: A Picture of Health. Hospitals and Nursing on Old Picture Postcards. Loggerheads.
Palczewski, Catherine H., 2005: The Male Madonna and the Feminine Uncle Sam:
Visual Argument, Icons, and Ideographs in 1909 Anti-Woman Suffrage Postcards.
I: Quarterly Journal of Speech 91(4). S. 365–394.
Price, Ceri, 2013: Tokens of renewal: The picture postcard as a secular relic of re-creation and rere-creation. I: Culture and Religion 14(1). S. 111–130.
Price, Ceri, 2014: ”Wish you Were Here”: Aspects, Agencies, and Legacies of the Landscapes of the Picture Postcard. ProQuest Dissertations Publishing.
Preston, Rebecca, 2009: ”Hope you will be able to recognise us”: The representation of women and gardens in early twentieth‐century British domestic ‘real photo’
postcards. I: Women’s History Review. 18(5). S. 781–800.
Ramsten, Märta,1992: Folkligt musicerande. I: Leif Jonsson & Martin Tegen (red.), Musiken i Sverige. Den nationella identiteten 1910–20. Stockholm. S. 71–86.
Rehnberg, Mats, 1967: Vad skall vi göra med de blanka gevär. Femton kapitel ur soldaternas liv. Stockholm.
Rogan, Bjarne, 2002: Postkortet som suvenir og samleobjekt, gave og rituell kom-munikasjon. I: Tidsskrift for kulturforskning. 1(2). S. 39–56.
Rogan, Bjarne, 2005: An entangled object. The picture postcard as souvenir and col-lectible, exchange and ritual communication. I: Cultural Analysis. 4. S. 1–27.
Rowley, Alison, 2013. Open Letters. Russian Popular Culture and the Picture Post-card, 1880–1922. Toronto.
SAC = https://www.sac.se/Om-SAC/Historik/Personregister/Ej-f%C3%A4rdiga-biografier/Kronheffer,-Gunnar-Alexis-1899-1994
SAOB = Svenska Akademiens ordbok. https://svenska.se/
Sandberg, Lena, 2000: ”Anders Andersson hade eld i sin tjärdal”. En analys av Jonas Åströms dagböcker 1868–1891. Umeå. (Kulturens frontlinjer 26. Skrifter från forskningsprogrammet Kulturgräns norr.)
Sandström, Arne, 2015: Vykortets historia. Förlag, tryckerier, koder. Stockholm.
Sante, Luc, 2009: Folk Photography. The American Real-Photo Postcard 1905–
1930. Portland.
SCB: Bidrag till Sveriges officiella statistik 1876: M. Postverket 11. Generalpoststy-rels ens den 20 december 1875 i underdånighet afgivna berättelse om Postverkets förvaltning under år 1874. Stockholm. www.scb.se
Schor, Naomi, 1992: Cartes-postales, representing Paris 1900. I: Critical Inquiry.
18(2). S. 188–244.
Selsøe Sørensen, Henrik et al., 2007: Fra billedhilsen til postkort. Postkortets histo-rie i Danmark. Bruun Rasmussen.
Sinor, Jennifer, 2002: The Extraordinary Work of Ordinary Writing. Annie Ray’s Diary. Iowa City.
Sjöblad, Christina, 1997: Min vandring dag för dag. Kvinnors dagböcker från 1700-talet. Stockholm.
Sjöblad, Christina, 2009: Bläck, äntligen! kan jag skriva. En studie i kvinnors dag-böcker från 1800-talet. Stockholm.
Sjöroos Wilhelm, 1997: En säljägares dagbok. Utgiven av Svenska Österbottens
Sjöroos Wilhelm, 1997: En säljägares dagbok. Utgiven av Svenska Österbottens