Författarna till boken Vem är jag, vem vill jag vara skriver att många barn lämnas bort för att föräldrarna inte kan försörja barnet ekonomiskt eller av sociala skäl, och detta är något som respondenterna har varit med, många av dem lämnas bort just av dem skälen. I en del länder adopteras barn som omhändertagits av de sociala myndigheterna. Finns det missbruk eller kriminalitet inom en familj så anser sociala myndigheterna att det är bäst för barnet att komma till en annan familj och få en tryggare uppväxt där (Henningsson 2003)
Att göra en resa tillbaka till sitt ursprungsland är som att skapa en länk mellan då och nu. Respondenterna vill gärna se sitt ursprungsland, uppleva kulturen och besöka speciella platser. Men vissa adopterade vill gå längre än så och söka upp sina rötter (Henningsson 2003)
I Billings uppsats Att vara internationellt adopterad (2004) menar de adopterade
ungdomarna som har sökt upp sina rötter känner ändå att deras adoptivföräldrar är deras riktiga föräldrar. En respondent från Finland i min undersökning gjorde en resa till sitt ursprungsland och träffade hennes biologiska pappa. Hon berättade själv för mig att hon är glad att hon gjorde resan och träffade pappan men hon känner att hon kan lägga det bakom sig, hon har sina adoptivföräldrar som hon ser som sina riktiga föräldrar.
Billing skriver också att det är många adopterade ungdomar som inte vill söka upp sina rötter eller besöka sitt ursprungsland på grund av rädsla. Detta är något som de flesta i urvalsgruppen håller med om, de menar att de vet inte vad de får, det kanske gör mer skada än nytta. ( Billing, 2004)
8. Diskussion
Genom att göra undersökningen ville jag ta reda på hur respondenterna i undersökningen ser på formande av sin identitet under grundskolans senare år. En annan fråga som också ställdes i undersökningen var om intervjupersonerna upplever att de är annorlunda i sitt utseende och i sitt sätt och vara än sina skolkamrater. Det som står skrivit i den tidigare forskningen om adopterade ungdomar och identitet, och det som urvalsgruppen har upplevt finns det mycket gemensamt. Ett exempel är att respondenterna har både positiva och negativa minnen från sin skoltid. De har en gemensam bild att det inte bara är eleverna som behandlade dem annorlunda utan det var också skolpersonal.
Urvalsgruppen har alla liknade tankar kring sitt identitetformande och på sin egen adoption under sin skoltid. Men deras upplevelser i skolan skiljer dem åt, några av personerna har klarat sig bra med vänner, skolan, osv medan några har haft det lite sämre med jobbiga tankar om deras adoption som har gjort att de har haft svårt att få vänner, hänga med på lektionerna för att de har varit borta för mycket från skolan.
Den tidigare forskningen ger en bild av att internationellt adopterade anser sig själva som svenskar men ses som icke-svenskar av samhället. Den tidigare forskningen säger också att adopterade anser sig som underlägsna och fula på grund av sin utseende. Forskaren
Irhammar nämns i Billings uppsats att vara internationellt adopterad, där framställer Irhammar att en icke-svensk identitet blir förknippad med att ha mer psykisk problem är för att en adopterad person känner sig annorlunda och att personer inte identifierar sig med sitt ursprungsland på ett positivit sätt. Men detta är något som majoriteten i urvalsgruppen inte känner igen sig i, många av dem känner att de är mer eller mindre stolta över att vara adopterad och att de inte tänker så mycket på hur de ser ut. Att folk ser dem som icke- svenskar tycker de är tråkigt och ledsamt men det är inget som de tänker på, de menar att de inte kan göra något åt det ändå.
Om jag ser på den tidigare forskningen och jämför det med resultatet av undersökningen går det att se såväl likheter som skillnader. Den största skillnaden mellan undersökningen och den tidigare forskningen är ämnet utseendet, den tidigare forskningen säger att internationellt adopterade känner sig bristfälliga, underlägsna medan majoriteten i
urvalsgruppen säger att de inte tänker så mycket på sitt utseende och att de är stolta för de är adopterade.
Och något som är gemensamt för den tidigare forskningen och undersökningen är att både säger att de internationellt adopterade ungdomar tänker någon gång på sitt ursprung och på sina biologiska föräldrar. Carlberg & Nordin menar i boken Internationellt adopterade i
Sverige att den adopterade vill ha något och spegla sig i, en biologisk spegel som bekräftar
vem de liknar och hur de kanske till och med kommer se ut i framtiden.
Vad skulle respondenterna i urvalsgruppen berätta under intervjuerna? Hur upplevde de sina skolgång, var den bra eller dålig. Genom undersökningen fick jag fram att de flesta av intervjupersonerna har haft problem med att hantera sina funderingar kring sin adoption och alla tankar kring hur det är och att vara adopterad. Men de säger sig ha det bra idag och vet var de står i frågan om sin identitet som adopterad.
Om jag hade haft chansen och forska vidare inom ämnet adoption hade jag velat skriva en uppsats om adopterade och språkutveckling, detta för att det verkar intressant. Forskningen säger att adopterade har svårare med sin språkutveckling än andra elever i skolan. Stämmer detta och vad är det för faktorer som gör att adopterade har det svårare att ta in kunskap i skolan. Jag skulle gärna vilja se lite mer forskning inom ämnet adoption. Det resonomanget är något som respondenterna i undersökningen håller med om, de menar att forskningen om adopterade är för liten, samhället vet alldeles för lite om hur adopterad tänker kring sin adoption.
9. Referenslista
Böcker
Carlberg Margareta & Nordin Jareno Karin, ( 2007) Internationellt adopterade i Sverige. Stockholm. Gothia förslag
Creutzer Annika, (2002) Adoptera - ett sätt att bli förälder. Bonnier tidskrifter AB
Dahlborg – Lyckhage E (2006) Att analysera berättelser (narrativer) I
Henningsson, Margret 2003, Vem är jag, Vem vill jag vara. Allmänna arvsfonden
Hubinette, Tobias & Tigervall Carina (2008) Adoption med förhinder. Erlanders Vällingby
Goldinger Barbro, (1986) Tonårstiden -utveckling från förpubertet upp till vuxen ålder. Helsingborg: Schmidts Boktryckeri AB
Jonsson, Heuchemes B & Josephsson S (2008) Narrativ analys. I:
Johansson, Bo & Svedner Olov (2006) Examensarbetet i lärarutbildningen –
undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: Kunskapsföretaget AB.
Landerholm, Lotta(2003) Adopterad lämnad. Vald och sen? Stockholm Alfabeta bokförlag
Solvang Krohn Bernt, Holme, Magne Idar,(1997) Forskningsmetodik- om kvalitativa och kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur
Internet
Adoptivcentrum besöksdatum 27/2-2012
http://www.adoptionscentrum.se/sv/Adoption/Barnen/ Socialpsykologi, Erik, H. Eriksson besöksdatum 14/2-2012
http://socialpsykologi.twice.se/erik_h_erikson.html
Uppsats
Billing, Frida ( 2004) Att vara internationellt adopterad. Ersta Sköndal högskola