Att utforma en matematikundervisning grundat på idén om språket som resurs

I detta avsnitt avser studien att besvara den andra frågeställningen: Hur kan matematiklärare använda sig av flerspråkighet som resurs i utformandet av sin undervisning? Forskningsfrågan redovisas med hjälp utav olika teman, följt av analyser till varje tema. Teman presenteras enligt följande: Tema 1: Elevers olika språkliga resurser är en god tillgång. Tema 2: Transspråkande och kodväxling. Tema 3: Att se flerspråkighet som en naturlig del i undervisningen

5.2.1 Tema 1: Elevers olika språkliga resurser är en god tillgång

De båda lärarna menar att man idag behöver arbeta sig bort från enspråkiga skolmiljön, och ta tillvara på flerspråkiga elevers språkliga resurser, de är väldigt måna om att se flerspråkigheten som en resurs och tillgång för elevernas lärande, men även för vårt samhälle. I intervjun besvarade de båda lärarna en fråga kring om eleverna får använda sig av sitt modersmål under matematikundervisningen (Se bilaga 1, fråga 12). Lärare 1 svarade följande:

L1:” Ehh, det är tillåtet. Vi vill väl egentligen att vi mestadels pratar svenska, för vi behöver träna att använda det svenska språket. Så där det svenska språket räcker till, där använder vi det och

uppmuntrar dom till att ta det på svenska. För att vi har flera som försöker, som inte har

modersmål, svenska, som har ett annat språk, men som då lätt faller in i datorspråket, att man

pratar engelska... för att det är ett datorspråk, och för att dom känner sig duktigare och tycker att det är extra kul. Så vi försöker lära dom att, hålla sig till svenska, det är svenska vi pratar. Men

sen när vi gör uppgifter, och där sitter två polska vid sidan om varandra, som inte har det svenska språket, visst måste dom få lov att tala polska. Jag har en av mina elever som kan klockan bara på polska säger personen. Då pratar den med en annan som är polsk som försöker berätta att såhär kan man tänka, det är så här man säger på svenska, och sen hoppas jag ju att det är det dom pratar

om. För jag vet ju egentligen inte.

Här framkommer det att eleverna som pratar samma modersmål får använda sig utav det när det exempelvis möter matematikuppgifter i undervisningen. Men å andra sidan vill inte lärarna att det svenska språket ska bli lidande, därav förespråkar och uppmuntrar eleverna att även försöka använda sig av det svenska språket också, i kombination med förstaspråket.

5.2.2 Analys av tema 1

Att eleverna får möjlighet att använda sig av alla sina språkliga resurser under undervisningen ses som en styrka på skolan där lärarna arbetar. Lärarna menar att de elever som inte förstår det svenska språket så bra, förstår ett annat språk bättre och kan på den vägen hänga med under undervisningen. På så vis blir elevernas varandras resurs. Å andra sidan menar de båda lärarna att flerspråkiga elever även behöver öva på att prata och arbeta på svenska, eftersom det svenska språket är övergripande i alla ämnen. Detta stämmer bra överens med vad Cummins 2017; Norén 2010; Setati 2002 då de menar att flerspråkiga elevers matematikprestationer har förbättrats när elever har haft tillgång till alla sina språkliga resurser, både sitt förstaspråk och det svenska språket. Utifrån studiens teorier, där det centrala är språket via kommunikation och interaktion, blir det tydligt att lärarna ser elevers olika språkliga resurser som goda tillgångar i undervisningen. Däremot kan det bli problematisk för lärarna att uppmuntra och stötta

användningen av elevernas förstaspråk, då lärarna inte kan eller förstår elevernas förstaspråk. Trots detta nämner lärarna att det har en positiv inställning till flerspråkighet och elevers olika språkliga resurser, vilket även Norén (2010) lyfter fram som en avgörande framgångsfaktor för lärandet.

5.2.3 Tema två: Transspråkande och kodväxling

Transspråkande och kodväxling ses som två gynnsamma metoder i matematikundervisningen. Lärare 1 som är förstelärare har fått lite föreläsningar kring olika metoder som är bra att använda i ett flerspråkigt matematikklassrum, där en av metoderna är transspråkande. Lärare 1 resonerar kring transspråkande och kodväxling och uttalar sig enligt följande:

L1: Ja, transspråkande, har vi varit på och lite lixom hur man ska ta in deras olika språk i alla ämnen och hur man ska jobba parallellt med olika språk, och sen är de ju att ens egna erfarenheter, man får testa sig fram lixom. Hur gör vi med läromedel? Hur gör vi när vi ska förklara? Hur kan vi förklara på andra sätt? Man får ta elevers olika språk till hjälp. Annars så kan man inte lösa det, har man inte själv flera språk så är man ju fast, utan då får man… barnen får vara resurser för varandra. Hjälpa till och översätta och förklara. Det är ju en styrka att vi har olika språk och kulturer på denna skolan, och att man måste anpassa sig efter varandra. Sen kan det även vara en nackdel, ifall det blir för mångkulturellt, eftersom att det svenska språket blir ju kanske inte då lika utvecklat, när man hör olika språk hela tiden. Sen är ju det bra med olika språk. Barn är ju duktiga på att växla, mellan ett språk till ett annat.

Även under observationens gång framkom det att vissa elever använde sig utav transspråkande och eller kodväxling när de skulle arbeta i lärpar eller i grupp. Följande noteringar

antecknades:

Lärare 1 tillåter att ett lärpar pratar engelska, kompisen svarar tillbaka på svenska. En annan grupp om tre elever pratar arabiska. Lärare 1 går förbi och frågar om de kan försöka förklara för varandra på svenska också. Lärare 1 bekräftar gruppen språkligt och med sitt kroppsspråk (nickar). När det sker heldiskussion i klassrummet räcker en elev upp handen och pratar på engelska. Läraren nickar instämmande och säger “precis, och på svenska innebär det att…”

5.2.4 Analys av tema 2

Observationerna synliggjorde hur lärarna faktiskt använder sig och arbetar med transspråkande och kodväxling sin matematikundervisning, vilket inte hade framkommit om enbart intervjuerna genomförts. Analyser utifrån den sociokulturella ansatsen och flerspråkighet som resurs, visar att transspråkande och kodväxling ger flerspråkiga elever möjligheter att kommunicera, stötta och att lära sig av varandra. Även Cummins (2017) García (2009) och Norén (2010) instämmer och menar att eleverna lär sig snabbare och bättre när det får använda sig av sitt förstaspråk i undervisningen, men även att transspråkande och kodväxling är identitetsstärkande och språkutvecklande för eleverna. Lärare 1 nämner under intervjun att ”Det är ju en styrka att vi har olika språk och kulturer på denna skolan, och att man måste anpassa sig efter varandra”. Å andra sidan framkommer det under intervjun med lärare 1 att det svenska språket kanske inte blir lika utvecklat, vilket ses som en nackdel.

.

5.2.5 Att se flerspråkighet som en naturlig del i undervisningen

Planas (2018) nämner att flera forskare, använder termen språk som resurs i diskussioner kring flerspråkig matematikundervisning för lärande. Flerspråkig matematikundervisning bör ses som något naturligt, men även som ett slags ideal. Det är något alla lärare bör sträva efter. Matematikundervisningens perspektiv bör integrera i en diskussion om språk, som ses som en resurs, där språkets pedagogiska värde är det centrala. De båda intervjuade lärarna är väl medvetna om detta, och menar att flerspråkigheten på deras skola är en naturlig del, för det har alltid varit så. De nämner att de aldrig har behövt reflektera över att flerspråkigheten ska inkluderas, i undervisningen, utan det sker naturligt. Lärare 2 resonerar kring detta och nämner följande under intervju:

L2: Jag tror inte det ligger så mycket till grund när jag planerar, utan det kommer lixom så naturligt in i klassrumssituationerna, det är ingenting jag behöver planera eller skriva ner så, utan det finns alltid där av sig själv. Utan, som jag sa innan så blir det att eleverna fungerar som en resurs för varandra, naturligt i klassrummet lixom, och så har det alltid varit.

Lärare 1 resonerar såhär kring det:

L1: Jag tänker nog inte så ens, och det kanske är jättedumt? Det bara blir så naturligt. Jag ser olika språk som en resurs, det är ju lättare om vi är många som pratar olika språk, för då är fler som kan hjälpa och stötta varandra. Hade man startat ett område, så vill man ju att de ska lära sig alla svenska begrepp också, och sen ska dom ju helst… för dom ska ju få in det i hjärnan extra bra, så ska dom ju på sitt starkaste språk… ska dom ju helst kunna begreppen.

5.2.6 Analys av tema 3

De flerspråkiga eleverna ses som sagt som en naturlig del i undervisningen, och som en god resurs för lärande utan av de båda lärarna. Även forskning menar att se flerspråkigheten som en resurs och som något naturligt, är viktigt i flerspråkiga klassrum. Samtidigt är det idag tyvärr vanligt att flerspråkiga elever på något sätt ofta saknar språkkunskaper på undervisningsspråket (Planas & Seatati-Phakeng, 2014 refererad i Planas, 2018). De båda lärarna nämner i intervjuerna att de flerspråkiga eleverna behöver lära sig begrepp på både svenska och sitt starkaste språk, förstaspråket. Det vill säga lexikal undervisning, då fokus landar i begrepp och ords enskilda betydelse. Norén (2010) menar att om flerspråkiga matematikklassrum erbjuder en språkutvecklande undervisning där elever får använda sig av båda sina språk, där flerspråkigheten ses som en resurs som sker naturligt, kommer eleverna ha stor nytta av sina kunskaper inför framtiden.

Elevers olika språk och vikten av kommunikation återigen ses som centrala aspekter, där lärandet sker genom samverkan, och där språket ses som en länk (Vygotskij, 1998). Den lexikala undervisningen i form av begreppsträning blir som sagt återigen synlig i intervjumaterialet, men även det diskursiva lärandet då eleverna även får möjlighet att lära sig språket i olika sammanhang med hjälp utan dialoger och kommunikationer (Planas och Shütte 2018). Elevernas olika språk ses också som en tillgång och som något naturligt, vilken även framkommer i intervjumaterialet.

5.3 Sammanfattning av resultat och analys

I nedanstående avsnitt sammanfattas resultatet, som kom fram i det empiriska materialet, följt av en analys. Den första frågeställningen i studien innefattar vad matematiklärare anser är viktigt för att flerspråkiga elever ska utveckla sina matematikkunskaper. Utifrån både intervjuer och observationer med de två lärarna, blir det tydligt att mycket kommunikation i olika former, där olika språk inkluderas, begreppsträning, samt elevnära undervisning anses som viktiga och centrala aspekter för flerspråkiga elevers lärande i matematik. Det stämmer bra överens gentemot studiens teoretiska utgångspunkter, den sociokulturella ansatsen och flerspråkighet som resurs. Kommunikation och själva språket är det centrala i de båda teorierna. Det blir tydligt i resultatet att undervisningen bedrivs utifrån både ett lexikalt och diskursivt lärande, då både begreppsträning och olika kommunikationsformer ofta förekommer under undervisningen. Då både lexikalt och diskursivt lärande ses som två olika ingångar för lärande i den sociokulturella ansatsen, blir det tydligt att lärarna utgår och arbetar utifrån de olika ingångarna (Planas och Schütte, 2018). Transspråkande och kodväxling framkommer och diskuteras också i resultatet, och ses som två viktiga metoder för flerspråkiga elevers utveckling i matematik. Transspråkande och kodväxling ligger till grund för studiens teori flerspråkighet som resurs, där användning av olika språk, samt växling mellan dessa språk under undervisningen ses som gynnsamt, vilket även framkommer i det empiriska materialet.

Den andra frågeställningen berör hur matematiklärare kan använda sig av flerspråkighet som en resurs i utformandet av sin undervisning. Det framkommer tydligt i både intervjuer och observationer att flerspråkighet kan ses som en resurs i undervisningen genom att lärarna ser elevernas olika språkliga resurser som en god tillgång, där bland annat transspråkande och kodväxling används. Att även se flerspråkighet som en naturlig del i undervisningen framkommer i det empiriska materialet, och även det ses som en central del gentemot studiens andra frågeställning. Kopplat till studiens teoretiska utgångspunkter stämmer detta bra överens, då de båda lärarna är väldigt eniga om att elevers olika språk får och kan användas under undervisningen i viss mån. Detta sker i form av olika praktiska och muntliga övningar, men där språket alltid är det centrala, för att elever ska utveckla både sitt språk och sin kunskapsutveckling i matematik. Vilket även stämmer överens med den sociokulturella ansatsen, då det nämns att lärandet sker genom samverkan, med hjälp utav samtal och språk. (Säljö, 2014). På så vis blir även eleverna gradvis mer aktiva, och språket ses som en länk.

Det empiriska material som ligger till grund för denna studie är endast två observationer och två intervjuer, av två olika matematiklärare som undervisar flerspråkiga elever. Resultatet jag har