6. Diskussion och slutsats
6.1 Diskussion
I nedanstående avsnitt sammanfattas och diskuteras resultatet på de två forskningsfrågorna, och sätts i relation till tidigare forskning. Därefter diskuteras studiens metod och tillvägagångssätt. Avslutningsvis diskuteras studiens relevans för framtida yrkesroll, samt förslag på relevant framtida forskning.
6.1 Diskussion
Syftet med studien var att undersöka vad lärare anser är viktigt för att flerspråkiga elever ska utveckla sina matematikkunskaper, samt hur matematiklärare kan använda sig av flerspråkigheten som en resurs under undervisningen. Utifrån analys av både observationer och intervjuer med lärare är det viktigt att eleverna får och kan använda sig av alla sina språkliga resurser under undervisningen. Därav bör flerspråkighet ses som en resurs för lärande i alla skolämnen, inte endast i matematik. Studien utgår delvis från den sociokulturella ansatsen, vilket genomsyras genom hela studien, då vikten av samspelet och interaktion är viktigt för flerspråkiga eleverna.
Kodväxling och transspråkande är två arbetssätt som anses vara gynnsamt för flerspråkiga elevers utveckling, vilket har presenterats tidigare i studien. Det finns många fördelar med de olika arbetssätten, och vad det innebär i praktiken. Är lärare positiva till flerspråkighet och arbetar sig bort från den enspråkighetsnorm som idag råder på många ställen, kan både kodväxling och transspråkande bidra till att de flerspråkiga eleverna får en möjlighet att tänka fritt, och således inte begränsas av de språkkunskaper som de har. I resultatdelen blir det även uppenbart att elevers användning av sin flerspråkighet bör ses som en resurs inom skolverksamheten. De båda lärarna som ligger till grund för studien, studier och flera forskare betonar och belyser positiva effekter av att inkludera olika språk under matematikundervisningen. Även elevers identitet och självkänsla stärks när lärares attityder och inställningar till flerspråkighet är positiv, och när eleverna uppmuntras av lärarna att använda sig av alla sina språkliga resurser i själva inlärningsprocessen. (Cummins, 2001; Gibbons 2016; Norén 2010; Svensson, 2016; Torpsten; 2018).
Efter att ha granskat det empiriska materialet, tagit del av relevant forskning och litteratur gentemot studiens två frågeställningar, kan slutsatsen dras att det finns gynnsamma arbetssätt
för flerspråkiga elevers språk och kunskapsutveckling, såsom: Kommunikation och begreppsträning, elevnära undervisning och att kontinuerligt stötta de flerspråkiga eleverna. I forskning och litteratur framkommer det både positiva och negativa aspekter i arbetet med flerspråkiga elever. I denna studie lyfts främst det positiva aspekterna kring en flerspråkig matematikundervisning. Dock drar jag slutsatsen att det som benämns som viktiga aspekter för flerspråkiga elever inte alltid tas tillvara på i den svenska skolan.
6.2 Metoddiskussion
Denna studie genomfördes med hjälp utav en kvalitativ metod, där enskilda semistrukturerade intervjuer och klassrumsobservationer ligger till grund. Studiens syfte var att undersöka vad lärare anser är viktigt för att flerspråkiga elever ska utveckla sina matematikkunskaper, samt hur lärare kan använda sig av flerspråkighet som en resurs under undervisningen. Jag kontaktade skolan och fick kontakt med Lärare 1, på så vis bokades intervjuer och observationer in. Tyvärr var det endast möjligt att intervjua och observera två verksamma lärare. Därav medverkade endast två lärare, vilket inte var ett medvetet val som jag gjorde, utan det var helt enkelt endast de två lärarna som orkade och ville medverka i studien. Jag ställer mig själv frågan och undrar om resultatet hade visat något annat om undersökningen hade utförts på skolor med lägre andel flerspråkiga elever? Synnerligen hade det påverkat resultatet i hög grad. Flerspråkig matematikundervisningen är för dessa två verksamma lärare en vardag, samt att de båda har mycket erfarenheter kring att undervisa flerspråkiga elever.
Jag valde att spela in de båda intervjuerna med diktafon, vilket ses som en styrka, då det hade varit i princip omöjligt att endast föra anteckningar under intervjuns gång. Detta har påverkat studiens kvalitet positivt, då jag som informant har haft tillgång till att lyssna på transkriptet ett flertal gånger och på så vis eventuellt kunna analysera materialet på ett djupare plan (Alvehus, 2019). Studiens urval består endast utav två olika lärare, vilket kan ses som negativt, då resultatet garanterat hade blivit annorlunda om fler lärare hade haft möjlighet att delta i undersökningen. Tidsbristen under studiens gång är även en aspekt som har påverkat resultatet, då man har varit tvungen att göra vissa begränsningar. Även Christoffersen och Johannesen (2012) nämner detta som en bristande faktor. Inför observationerna gjordes ett observationsschema, som nu i efterhand varit till stor hjälp att få fram ett så trovärdigt och relevant resultat som möjligt. En styrka med denna studie kan vara att resultatet som framkommit möjligtvis kan ligga till grund för blivande verksamma lärare som ska bedriva matematikundervisning i flerspråkiga klassrum. Det resultat som redovisats i denna studie gav en relativt överensstämmande bild, men däremot
går det inte att anta att det ser likadant ut på andra flerspråkiga skolor i landet. Studien anses ha en hög validitet och reliabilitet, då undersökningen i form av intervjuer och observationer genomförts på en skola där nästintill alla elever är flerspråkiga. Även studiens urval av skola bestämdes utifrån studiens frågeställningar, och den kvalitativa metoden anses som lämplig utifrån studiens syfte.
6.3 Framtida yrkesroll
Allt fler studier visar att flerspråkiga elevers användning av sitt förstaspråk i undervisningen kan utgöra en resurs, under matematikundervisningen på flera sätt, därav spelar det en stor roll för framtida yrkesroll. Studiens frågeställningar är av högsta grad relevanta för framtida yrkesroll. Denna studie har gett mig som framtida lärare goda insikter och en god matematikdidaktisk grund att stå på, i mötet med att undervisa flerspråkiga elever i matematik. Att som lärare ha en positiv inställning till elever flerspråkighet och se det som en resurs, har en stor inverkan på elever. Det är något jag kommer att förmedla till framtida kollegor, och ha i åtanke under kommande yrkesprofession. Mitt intresse för flerspråkiga elever, har om möjligt, under arbetets gång blivit större, och ligger nära den verklighet jag vill arbeta i.
En tanke jag haft med mig under studiens gång är att, kanske saknar lärare generellt kompetens och känner en viss osäkerhet kring mötet och undervisning av flerspråkiga elever? Då grundlärarutbildningen inte heller har berört flerspråkighet i särskilt stor utsträckning, är det inte konstigt att lärare kan känna en viss osäkerhet. Då vårt samhälle speglar mångkulturalitet, kan okunskapen kring flerspråkiga elever säkert ses som en brist i framtida yrkesroll.
6.4 Framtida forskning
Under arbetets gång har det framkommit många intressanta och viktiga aspekter som anses som gynnsamt för flerspråkiga elevers kunskapsutveckling, samt hur man som lärare kan se och använda sig av flerspråkigheten som en god resurs i klassrummet. Framtida tänkbar forskning skulle förslagsvis kunna vara att istället utgå ifrån eleverna. Observationer och intervjuer där de flerspråkiga eleverna är i fokus. Hur anser eleverna att de blir bemötta av läraren under matematikundervisningen? Är det tillåtet att använda sig av sitt förstaspråk under undervisning?
Tycker eleverna att deras olika språk ses som goda resurser för lärande? Intervjuer kring detta skulle med fördel kunna utföras både enskilt och i fokusgrupper, för att få så mycket resultat som möjligt.
Min studie bidrar med en del ny kunskap kring flerspråkighet och flerspråkiga elever. Studien bidrar till att bland annat lyfta fram att kodväxling och transspråkande är något positivt som bör implementeras under matematikundervisningen, sett ur ett såväl socialt som språkligt perspektiv. Om skolor i allmänhet blir mer medvetna om hur man som lärare kan bemöta flerspråkighet och flerspråkiga elever och vilket syfte det fyller, skulle kanske vissa negativa attityder gentemot flerspråkighet generellt försvinna.
7. Referenser
Alvehus, J. (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok.(1.uppl.) Stockholm: Liber.
Barwell, R. (2009). Multilingualism in mathematics classrooms: An introductory discussion. In. R. Barwell (Ed.),Multilingualism in mathematics classrooms: Global perspectives (pp-113). Clevedon, UK: Multilingual Matters.
Barwell, R. (2019). Repertoires of three second language learners of mathematics: Distal and situational sources of meaning. Research in Mathematics Education, 21(2), 135-151.
doi:10.1080/14794802.2018.1490664
Bengtsson, M. (2012). Mathematics and Multilingualism, - Where Immigrant Pupils succeed. Acta Didactica Napocensia, 5(4), 17-24.
Braun, V., & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research in Psychology, 3(2), 77-101.
Brinkkjær,U.&Høyen,M.(2013).Vetenskapsteoriförlärarstudenter.(1.uppl.)Lund: Studentlitteratur
Brinkmann, S., Kvale, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun.Lund: Studentlitteratur. Brown, C.L., Cady, J.A., & Taylor, P.M. (2009). Problem Solving and the English Language Learner. National council of teachers of mathematics, 14(9), 532-539.
Bryman, A. (2015). Samhällsvetenskapliga metoder.(2.uppl.) Stockholm: Liber AB.
Cantone, K.F. (2007). Code-Switching in Bilingual Children [electronic resource]. Dordrecht: Springer.
Cathery, Y. (2017). Math is More Than Numbers: Examining Beginning Bilingual Teachers’ Mathematics Teaching Practices and Their Opportunities to Learn. Journal of Urban
Mathematics Education, 10(2), 106-139
Chikiwa, C., & Schäfer, (M). (2016). Teacher Code Switching Consistency and Precisions in a Multilingual Mathematics Classroom. African Journal of Research in Mathematics, Science and Technology Education, 3(20), 244-255.
Christoffersen, L. & Johannessen, A. (2015). Forskningsmetoder för lärarstudenter. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Culligan, K. (2015) Exploring Language in Bilingual and Multilingual Mathematics Classrooms. Education Studies at the University of New Brunswick, 2 (5), 1-9.
Cummins, J (2001). Andraspråksundervisning för skolframgång– en modell för utvecklingav skolans språkpolicy. I K. Nauclér (Red.), Symposium 2000 – Ett andraspråksperspektiv på lärande (ss. 86-107). Stockholm: Sigma förlag.
https://www.andrasprak.su.se/polopoly_fs/1.83996.1333706367!/menu/standard/file/2000_5_ Cummins_Sv.pdf
Cummins, J. (2017). Flerspråkiga elever: effektiv undervisning i en utmanande tid. (Första utgåvan). Stockholm: Natur & Kultur.
Cummins, J. (2000) Language, Power and Pedagogy. Bilingual Children in the Crossfire. Clevedon: Multilingual Matters.
Deardorff, D.K. (2006). Identification and assessment on intercultural competence as a student outcome of internationalization. Journal of Studies in International Education, 10(3), 241-266. doi: 10.1177/1028315306287002
García, O. (2009). Bilingual education in the 21st century: A global perspective.Hoboken, NJ: Wiley.
García, O. & Li, W. (2014). Translanguaging: language, bilingualism and education. The journal of the National Association for Bilingual Education, 37(3), 366-369. doi:
10.1080/15235882.2014.965361
Gibbons, P. (2016). Stärk språket, stärk lärandet: språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. (4., uppdaterade uppl.) Stockholm: Hallgren & Fallgren.
Hattie, John (2012). Synligt lärande för lärare. Stockholm: Natur och Kultur.
Kasmer, L.A. & Billings, E. (2017). Teaching Mathematics in Multilingual Classrooms: Developing Intercultural Competence via a Study Abroad Program. Frontiers: The
Interdisciplinary Journal of Study Abroad, XXIX, (2), 1-17.
Lundgren, U.P., Säljö, R. & Liberg, C. (red). (2014). Lärande, skola, bildning: [grundbok för lärare].(3., [rev. och uppdaterade] utg.) Stockholm: Natur & kultur.
Lundberg, I & Sterner, G. (2001). Läs - och skrivsvårigheter och lärande i matematik. Nämnare, 2001. (1), 71-86.
Löwing, M. (2004). Matematikundervisningens konkreta gestalt- ning: en studie av kommunikationen lärare, elev och matema- tiklektionens didaktiska ramar. Göteborg, Sweden: Acta Uni- versitatis Gothoburgensis.
Medic, N. (författare) & Flyman, M.A. (regissör) (2014). Gör alla flerspråkiga [TVprogram]. Sverige. Sveriges television AB.
Nationalencyklopedin [NE]. 2020. Flerspråkighet. Tillgänglig: https://www.ne.se/sök/?t=uppslagsverk&q=flerspråkighet
Norén, E. (2010). Flerspråkiga matematikklassrum: Diskurser i grundskolans matematikundervisning. Doktorsavhandling. Stockholm:
Stockholms universitet.
Norén, E. (2008). Bilingual students’ mother tongue: a resource for teaching and learning mathematics. Nordic Studies in Mathematics Education, 13(4), 29–50.
Otterup, T. (2018) Flerspråkighet som resurs, artikel 7
https://www.skolverket.se/download/18.75bdbbb116e7434ebf835d/1574760929157/Flersprak ighet-som-resurs-tore-otterup-20180418.pdf
Planas, N. (2018). Language as resource: a key notin for understanding the complexity of
mathematics learning. Educational Studies in Mathematics, 98, 215-229.
doi:10.1007/s10649018-9810-y.
Planas, N. (2014). One speaker, two languages: Learning opportunities in the mathematics
classroom. Educational Studies in Mathematics, 87(1), 51-66.
Planas, N. & Shütte, M. (2018). Research framework for the study of language in mathematics education. Mathematics Education, 50, 965-974. doi:10.1007/s11858-018-0997-2.
Ryan, U. (2019). Mathematics classroom talk in a migrant world: synthesizing epistemological dimensions. (Malmö Studies in Educational Science No. 89). Malmö: Malmös Universitet. Tillgänglig:http://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/30355/978-91-7877-003-
8_Ryan_epub1.pdf?sequence=3&isAllowed=y
Ryan, U. & Parra, A. (2019). Epistemological aspects of multilingualism in mathematics education: an inferentialist approach. Research in Mathematics Education, 2-16.
doi:10.1080/14794802.2019.1608290
Setati, M. (2002). Researching Mathematics Education and Language in Multilingual South Africa. The Mathematics Educator, 12(2), 6–20.
Simpson, A., & Cole, M. W. (2015). More than words: a literature review of language of mathematics research. Educational Review, 67, 369–384
Skolinspektionen (2010:16). Språk – och kunskapsutveckling för barn och elever med annat modersmål än svenska. Stockholm: Skolinspektionen. Hämtad
Skolinspektionen (2014:3) Utbildning för nyanlända elever. Stockholm: Skolinspektionen. Hämtad 2020-02-12 https://www.skolinspektionen.se/sv/Beslut-och
rapporter/Publikationer/Granskningsrapport/Kvalitetsgranskning/Utbildningen--fornyanlanda-- elever-2014/
Skolverket. (2018). Greppa flerspråkigheten: en resurs i lärande och undervisning. Stockholm: Skolverket. Hämtad från:
https://www.skolverket.se/publikationsserier/forskningforskolan/2018/greppaflersprakigheten?id =3905
Skolverket. (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011:
reviderad 2019. (Femte upplagan). Stockholm: Skolverket. Hämtad
från:https://www.skolverket.se/publikationsserier/styrdokument/2019/laroplan-forgrundskolan- forskoleklassen-och-fritidshemmet-reviderad-2019
Skolverket. (2013). PISA 2012. 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap. Stockholm: Skolverket.
Svensson Källberg, P. (2018) Immigrant students’ opportunities to learn mathematics: [Elektronisk resurs] In(ex)clusion in mathematics education, Department of Mathematics and Science Education, Stockholm University, Diss. (sammanfattning) Stockholm: Stockholms universitet, 2018,Stockholm, 2018
Svensson, G. (2016). Translanguaging för utveckling av elevers ämneskunskaper, språk och identitet. I: Kindenberg, B (red). Flerspråkighet som resurs. Stockholm: Liber.
Torpsten, A. (2012).När man inte tillhör gruppen från början.E. Elmeroth (Red.) Normkritiska perspektiv – i skolans likabehandlingsarbete (s. 75-90). Lund: Studentlitteratur.
Torpsten, A. (2018) Translanguaging in a Swedish Multilingual Perspectives, 20:2, 104-110, doi:10.1080/15210960.2018.1447100
Tracy, S. J. (2010). Qualitative quality: Eight “big-tent” criteria for excellent qualitative research. Qualitative inquiry, 16(10), 837-851
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm
Wessel, L. & Erath, K., (2018). Theoretical frameworks for designing and analyzing languageresponsive mathematics teaching–learning arrangements. ZDM Mathematics Education, 50(6), 1053–1064
Wedin, Å. (2011). Klassrumsinteraktion i de tidiga skolåren - Flerspråkiga elever i skolans språkliga vardag. Nordic Studies in Education, 1(31), 210–225.
Bilaga 1
Observationsschema
Datum: Område: Process/händelseförlo pp Tidsangivel se Reflekti onHur gör läraren matematikinnehållet begripligt för eleverna? Använder han/hon elevnära sammanhang som eleverna kan relatera till?
Är instruktionerna tydliga för eleverna? Och hur görs instruktionerna? Muntligt? Skriftligt? Både och? Och är läraren medveten om att alla elever förstått?
Tydliggörs lektionens syfte och mål?
Är läraren positiv till elevernas olika flerspråkighet? Får eleverna använda sitt förstaspråk och diskutera med varandra om de inte förstår/kan på svenska?
Är undervisningen inslag av både teori och praktik? Dvs både muntliga/praktiska och skriftliga övningar?
Hur stöttar läraren de elever som inte förstår eller som “kör fast”?
Finns där någon resurs/modersmålslärare att tillgå under lektionen?
Övrigt
Bilaga 2
Intervjuguide
Bakgrundsfrågor
Vad har du för utbildning?
Hur länge har du arbetat som lärare?
Har du någon annan yrkeserfarenhet?
Har du jobbat på olika skolor? Kan du beskriva dem?
Vilka ämnen undervisar du i?
Är du särskilt intresserad av något ämne eller någon fråga? (Som elevinflytande ex?)
Har du skol eller kommunövergripande uppdrag?
Gillar du att vara lärare? Varför/varför inte?
Vilken årskurs undervisar du i matematik? Och hur skulle du beskriva din relation till matematik?
Hur stor andel av eleverna du undervisar är flerspråkiga?
Har du stor/liten erfarenhet av att undervisa flerspråkiga elever? Kan du beskriva din erfarenhet?
Erbjuds ni lärare på skolan någon kurs eller utbildning i mötet med att undervisa flerspråkiga elever? I så fall, vilken? Vad? Berätta?
Har du deltagit i fortbildningen utanför den skolan/kommunen arrangerar?
1. Vad anser du är viktigt för att flerspråkiga elever ska utveckla sina matematikkunskaper?
2. Hur gör du i din undervisning för att det ska ske? Det viktiga? Kan du ge något konkret exempel?
3. Vad anser/upplever du att det finns för svårigheter/utmaningar med att undervisa flerspråkiga elever i matematik? Och varför är det i så fall en svårighet? Hur skulle man kan lösa detta?
4. Hur hanterar du dessa eventuella svårigheter? Vad finns det för möjligheter med att undervisa flerspråkiga elever i matematik?
5. Hur drar du nytta av möjligheterna i din undervisning?
6. Motiverar och argumenterar du varför du väljer att inkludera vissa aktiviteter/praktiska övningar i undervisningen? Hur?
7. Samarbetar du med modersmålslärare, studiehandledare eller liknande för att stötta flerspråkiga elever i deras kunskapsutveckling i matematik? Om ja, hur? Om nej, varför inte?
8. Finns det elever i din klass som riskerar att inte nå kunskapskraven i matematik? Om ja, hur många elever? Om ja, vad tror du att det beror på? Och hur arbetar du för att försöka sträva mot att alla elever ska uppnå godkänt i matematik?
9. Hur arbetar du med dessa elever? Anpassningar? Stöttning? Hur ser det ut?
10. Hur kan man försöka sträva mot att elever ska uppnå godkänt i matematik?
11. Beskriv en lyckad matematiklektion. Vad innefattar den? Varför anser du att den är lyckad? Vem är den lyckad för?
12. Är det tillåtet för eleverna att använda sig av sitt modersmål under matematiklektionen? Varför/varför inte? Vid vilka tillfällen? Och vad är syftet?
13. På er hemsida nämns det att “Vår skolas kulturella mångfald är en styrka för oss” Hur arbetar ni utifrån detta?
14. Enligt Skolverket bla nämns det att man ska se flerspråkigheten som en resurs för lärande, hur tänker du kring det? Och hur tänker du kring det när du planerar/genomför din undervisning?
Bilaga 3
Samtyckesblankett
Samtycke till medverkan i studentprojekt
Hej!Vi heter Azra Murtezic och Petronella Samuelsson och vi är
studenter på Malmö Universitet, där vi läser grundlärarutbildningen med inriktning årskurs 4–6. Vi går just nu vår sista termin och ska skriva ett examensarbete inom vårt fördjupningsämne, matematik. Vi har inhämtat skolans godkännande till att genomföra studien och ser fram emot att få ta del av era tankar kring matematik. Vi är väldigt tacksamma om vi får ta del av era erfarenheter, då det är ett viktigt bidrag till undersökningen och för framtida forskning. Under examensarbetet ingår vi nämligen i ett forskningsprojekt tillsammans med forskare från Malmö Universitet som fokuserar på förhållningssätt och arbetssätt som främjar elevers språk- kunskaps- och identitetsutveckling i flerspråkiga matematikklassrum.
Vårt examensarbete innehåller en undersökning, där fokus är flerspråkiga elevers lärande i matematik. Syftet med undersökning är att undersöka hur undervisningen utformas för
flerspråkiga elever, samt vilken problematik flerspråkiga elever kan stöta på när de arbetar med textuppgifter i matematikboken. Därav skulle vi vilja intervjua dig och även observera en av dina matematiklektioner. Intervjuerna kommer att ske muntligt och garanterar anonymisering på alla plan. Dokumentation av intervjun kommer att ske med hjälp utav ljudinspelning, och vid observation är inget tekniskt hjälpmedel involverat, utan vi kommer endast att föra
fältanteckningar. Privata mobiltelefoner kommer aldrig att användas då all ljudinspelning sker via en diktafon. Endast vi och vår handledare kommer att ha tillgång till det insamlade
materialet.Du som deltar i undersökningen är självklart garanterad anonymitet, vilken även gäller skolans namn. Insamlat material kommer endast att användas till vårt examensarbete, och under examensarbetets gång lagras materialet och samtyckesblanketterna oåtkomligt på Malmö Universitet. När vårt examensarbete är färdigt förstörs allt material. Om intresse finns
får du självklart ta del av vårt färdiga examensarbete. Har du/ni några frågor får ni gärna höra av er till någon av oss eller till vår handledare.
Nedan finns en länk till Vetenskapsrådets forskningsetiska principer, vårt projekt utgår ifrån dessa principer i bla. följande avseenden: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
• Medverkan baseras på samtycke och detta samtycke kan när som helst återkallas. Alla som tillfrågas har alltså rätt att tacka nej till att delta, eller (om de först tackar ja) rätt att avbryta sin medverkan när som helst, utan några negativa konsekvenser.
• Deltagarna kommer att avidentifieras i det färdiga arbetet.
• Materialet kommer enbart att användas för aktuell studie och kommer att förstöras när denna är examinerad.
……… ………
Studentens underskrift och namnförtydligande Studentens underskrift och namnförtydligande
Kontaktuppgifter till student (tfn nr, e-mail):
Ansvarig handledare på Malmö universitet:
Kursansvarig på Malmö universitet:
Kontaktuppgifter Malmö universitet: www.mau.se 040-665 70 00
Information om Malmö universitets behandling av personuppgifter
Personuppgiftsansvarig Malmö universitet
Dataskyddsombud dataskyddsombud@mau.se
Typ av personuppgifter Namn, anteckning av lärandesituation, bild och/eller
filmklipp samt ditt samtycke till att Malmö universitet behandlar dessa personuppgifter.
Ändamål med behandlingen För att möjliggöra undervisnings- och
examinationssituationer i skolmiljö för studenter vid Malmö universitets lärarutbildning.
Rättslig grund för behandling Ditt samtycke.
Mottagare Personuppgifterna kommer endast användas i
utbildningssyfte inom ramen för lärarutbildningen vid Malmö universitet och kommer inte att spridas vidare till någon annan mottagare.
Lagringstid Malmö universitet kommer spara dina personuppgifter så
länge de behövs för ovan angivet ändamål eller till dess att du återkallar ditt samtycke. Efter genomförd
kurs/program kommer personuppgifterna att raderas.