DEL III: GLOBALISERINGSDEBATTENS INTENSIFIERING
5.1. Våren 2000: internationella protester
5.1.2. Attacs framträdande
Organisationen Attac väckte uppmärksamhet i Sverige efter att dess
franske ordförande Bernard Cassen hade framträtt vid ”politikerveckan” i
Almedalen i Visby vid ett seminarium anordnat av Arenagruppen. Svenska
Dagbladets ledarsida uttryckte återigen ett samband mellan de olika typerna
av motstånd mot globaliseringen. Den serbiske ledaren Milosevics fru
Mira Markovic’ kamp mot globaliseringen jämställdes av Mats Johansson
med den globaliseringskritiska rörelsens protester. De olika protesterna
mot frihandel och globalisering beskrevs som en ny gemensam
”ideologisk frontlinje”. Johansson menade att ”Sammantaget upplever
protektionismen nu en renässans som inte har skådats sedan
realsocialismen delade världen bakom murar och järnridåer”.
399I
anslutning till bondeledaren José Bovés demolering av en
McDonaldsrestaurang skrevs följande:
…kampen mot globaliseringen… förenar det rödgröna med svartbrunt i
en ny häxbrygd. I den grumliga bottensatsen syns en nationalism som är
exkluderande, som ställer den av annat blod och annan mark utanför
gemenskapen. Till skillnad från den inkluderande, som gör det möjligt för
alla att glädjas över en främmandes lycka.
400I anslutning till Attacs kritik mot globalisering hävdade Johansson att de
olika motrörelserna mot globalisering förenades i en ”nynationalism” och
ett ”Blut-und-Boden”-tänkande som i slutändan utmynnade i en kamp
mot ”demokratin”. Han slog i uttrycket ”antiglobalism” samman en rad
ståndpunkter som en del av ”nynationalismen”: ”I antiglobalismen kan
höger och vänster förenas i nynationalism – mot Amerika, EU, EMU,
Nato, frihandeln, migrationen, marknadsekonomin och, slutligen,
demokratin”. Attac beskrevs också kritiskt som en motkraft mot ”tredje
vägens” regeringar och som en ”frontorganisation mot socialdemokratins
modernisering”. Johansson befarade att rörelsen kunde vinna anhängare
på grund av ”splittringen” inom svensk socialdemokrati, med vilket
åsyftades kluvenheten till ”förnyelsen” inom partiet.
401399Mats Johansson, SvD 000723.
400Mats Johansson, SvD 000704.
DN:s ledarskribent Sofia Nerbrand (Liberala
Ungdomsförbundet) frågade kritikerna vad som var ett fullgott alternativ
till frihandel och marknadsekonomi och menade att ”man kan inte bara
leva på fraser om jämlikhet och rättvisa”.
402Nerbrand menade att
”globaliseringen springer inifrån” ur människors egna val och att det var
ett utslag av elitism att sätta sig över människors marknadsval (som att
välja att äta McDonalds-mat), som t.ex. skedde genom den franske
bonden José Bovés aktion.
403Samtidigt beskrevs globaliseringen som
frihetsskapande då den bemäktigar medborgaren och får makten att
”decentraliseras”:
Globaliseringen är inte påtvingad utifrån, utan den springer ur
människors vilja att handla, resa och upptäcka. Friheten ökar för den
enskilde då makten decentraliseras i en allt mer komplex värld. För
marknaden är ju du och jag. Det är tusenfalt mer konstruktivt och
kraftfullt om konsumenter väljer roquefort, i stället för att Jose Bové
vandaliserar en McDonald´s-restaurang för att rikta uppmärksamheten på
’den amerikanska kulturimperialismen’. Människor är kloka nog att köpa
det de tycker är bäst. Det är snarast ett uttryck för elitism om gräsrötterna
gör revolt mot folks fria val.
404Attac beskrevs som ett uttryck för att ”merkantilismen spirar åter”, och
socialdemokrater och liberaler sades ”stå upp” för frihandel medan gröna,
kommunister och konservativa var ”emot”. Rörelsens ”idégods” ansågs
vara ”nygammalt” och medlemmarna beskrevs som ”reaktionärer” som
organiserade sig mot kapitalism.
405”Sander” ifrågasatte demonstranternas och kyrkans
frihandelskritik med statistiska argument från forskarna Jeffrey Sachs och
Andrew Warner som visade att ”öppna ekonomier” vuxit fem gånger så
mycket som ”slutna” och att de länder som mottagit minst bistånd också
haft den bästa ekonomiska utvecklingen, medan de biståndsberoende
riskerade att inte få igång någon utveckling av sina ekonomier över huvud
402Sofia Nerbrand, DN 000919.
403 Bové, medlem i den franska bondeorganisationen Conféderation Paysanne och en av de framträdande personerna inom franska Attac, hade demolerat den pågående byggnaden av en McDonalds-restaurang i den franska staden Millau i protest mot småböndernas villkor och mot ”skräpmatens” etablering. (Clinell 2000:48-52)
404 Sofia Nerbrand, DN 000719.
taget. ”Sander” menade att motståndet mot de förändringar som följde i
globaliseringens spår var ”begripligt” då förändringens plågor föll olika på
olika grupper, medan vinsterna kom på längre sikt, vilket gjorde det
svårare för frihandelns försvarare att bevisa dess fördelar. Motståndet
mot globalisering förklarades delvis med brist på
”förändringsbenägenhet” och oförmåga att hantera osäkerhet, och Karin
Boyes dikt ”Visst gör det ont när knoppar brister” citerades. En annan
förklaring var att motståndet berodde på att demonstranterna saknade
”historiska kunskaper” om frihandelns betydelse för t.ex. Sverige, och
liksom tidigare hävdades också att den ekonomiska internationaliseringen
var en del av Sveriges ekonomiska historia. Sander ställde det ”liberala
samhällets” öppenhet mot kristna och marxistiska visioner som ansågs
präglade av en önskan om ett ”statiskt samhälle… där inget ska
förändras”.
406Beskrivningen av Attac som ”nationalistiskt” fortsatte på
Expressens och Dagens Nyheters ledarsidor där man tog fasta på
Attacordföranden Bernard Cassens uttalanden om självförsörjning och
konsumtion av nationella produkter. Attacs kritik mot frihandel sågs som
ett uttryck för motvilja mot kulturmöten och handel jämställdes med
”internationellt utbyte”. Expressen menade att Cassens uttalande i
förlängningen låg ”vanskligt nära populistiska missnöjesrörelser”.
407På
ledarsidan uttrycktes istället stöd till en ”reformering” av internationella
institutioner som en lösning på globaliseringens problem. Tommy
Hammarström stödde handelsministerns förslag om reformering av
WTO och ifrågasatte hur Attacs förslag på Tobinskatt skulle kunna
genomföras när rörelsen ville ”stoppa globaliseringen” och ”avskaffa” de
organisationer som skulle kunna administrera skatten, såsom WTO och
Världsbanken. Budskapet underströks av bildtexten: ”Kamp mot
globaliseringen eller globalisera kampen, det är frågan”.
408Dessa formuleringar gick dock inte förbi utan kritik. Inlägg på
bl.a. den egna ledarsidan fick ledarskribenten Ann-Charlotte Martéus att
på tidningens kultursida kritisera högerns ”globala utopi”. Hon menade
att kritiken mot Attacs påstådda ”nationalism” var ett indirekt angrepp på
demokratin genom att man angrep ”den förkättrade nationalstaten –
406Sander, DN 000722.
407Jens-Christian Brandt, EX 000713, 000717.
demokratins hemvist” till förmån för en ”demokrati som döljer sig i en
drömd framtid” snarare än ”den demokrati som existerar i sinnevärlden”.
Hon konkluderade att ”den som saknar den rätta tron får finna sig i att
liknas vid en skinnskalle”.
409Aftonbladet ställde sig inledningsvis tvekande i förhållande till
rörelsens mer långtgående kritik mot bland annat WTO och frihandel,
dess förslag på lösningar och mer allmänt sättet att se på globalisering. I
en ledare betonades att ”globaliseringen är ett faktum” och att ”ökad
öppenhet” mot omvärlden i grunden skulle ses som något ”gott”.
Globaliseringen ansågs också föra med sig en ”gyllene tvångströja som
tvingar länder att föra en strikt ekonomisk politik, avreglera marknaderna
och öppna sina gränser”, vilket å ena sidan för de flesta skulle leda till
något gott, men samtidigt ”öka fattigdomen hos några få, samt försvaga
de demokratiska och politiska instrumenten”. Frågan som ställdes var i
stället om ”uteslutande ekonomiska intressen eller även demokratiska
processer” skulle ange riktningen för globaliseringen.
410Jesper Bengtsson
välkomnade vad han såg som den ”första civilt organiserade
motståndsrörelsen som kan protestera mot globaliseringen” och var
överlag positiv. Synen på globaliseringen ifrågasattes dock, liksom kritiken
mot institutioner som EU som skulle kunna balansera den globala
kapitalismen och utgöra en ”motmakt” till denna:
Man kan inte vara emot globaliseringen. Ny teknik har gjort den till ett
reellt och irreversibelt faktum. Frågan är hur globaliseringen ska
balanseras. Därför är jag också skeptisk till de grenar av motrörelsen som
skyller globaliseringen på EU. Vad som behövs är fler politiska debatter
och mer samordning, som inom EU. Inte mindre.
411Tre huvudargument i relation till den nymornade proteströrelsen
artikulerades av Aftonbladets ledarsida: bejakande av EU som överstatlig
arena, ifrågasättande av ”jordbruksprotektionismen” hos bonderörelserna
och bejakande av kraven på ”socialklausuler” i världshandeln.
409Ann-Charlotte Martéus, EX 000714.
410AB 000729.
Försvaret av EU som ett svar på globaliseringen uttrycktes av
Aftonbladets ledarskribent Åsa Petersen som menade att ”Attac ser
nationalstaten som den enda rimliga beslutsarenan” men hade inte
”insett” att globaliseringen behövde en ”övernationell motmakt”.
Samtidigt välkomnades både ”Queer”-rörelsen och Attac av Petersen,
som menade att de nya politiska rörelserna snarare var ”partipolitikens
möjlighet än hot” och att de ”utmanar politikerna att se nya möjligheter
och människor”.
412Hon såg de nya protesterna som en välkommen
vitalisering av det politiska livet men inte som något som kunde ”ersätta”
partierna. Attac bemöttes dock med något större skepsis än Queer som i
lägre grad behandlade de ekonomiska frågorna.
In document
Laissez-faire, systemkritik eller reformism?
(Page 124-128)