Attacs framträdande

Organisationen Attac väckte uppmärksamhet i Sverige efter att dess

franske ordförande Bernard Cassen hade framträtt vid ”politikerveckan” i

Almedalen i Visby vid ett seminarium anordnat av Arenagruppen. Svenska

Dagbladets ledarsida uttryckte återigen ett samband mellan de olika typerna

av motstånd mot globaliseringen. Den serbiske ledaren Milosevics fru

Mira Markovic’ kamp mot globaliseringen jämställdes av Mats Johansson

med den globaliseringskritiska rörelsens protester. De olika protesterna

mot frihandel och globalisering beskrevs som en ny gemensam

”ideologisk frontlinje”. Johansson menade att ”Sammantaget upplever

protektionismen nu en renässans som inte har skådats sedan

realsocialismen delade världen bakom murar och järnridåer”.

399

I

anslutning till bondeledaren José Bovés demolering av en

McDonaldsrestaurang skrevs följande:

…kampen mot globaliseringen… förenar det rödgröna med svartbrunt i

en ny häxbrygd. I den grumliga bottensatsen syns en nationalism som är

exkluderande, som ställer den av annat blod och annan mark utanför

gemenskapen. Till skillnad från den inkluderande, som gör det möjligt för

alla att glädjas över en främmandes lycka.

400

I anslutning till Attacs kritik mot globalisering hävdade Johansson att de

olika motrörelserna mot globalisering förenades i en ”nynationalism” och

ett ”Blut-und-Boden”-tänkande som i slutändan utmynnade i en kamp

mot ”demokratin”. Han slog i uttrycket ”antiglobalism” samman en rad

ståndpunkter som en del av ”nynationalismen”: ”I antiglobalismen kan

höger och vänster förenas i nynationalism – mot Amerika, EU, EMU,

Nato, frihandeln, migrationen, marknadsekonomin och, slutligen,

demokratin”. Attac beskrevs också kritiskt som en motkraft mot ”tredje

vägens” regeringar och som en ”frontorganisation mot socialdemokratins

modernisering”. Johansson befarade att rörelsen kunde vinna anhängare

på grund av ”splittringen” inom svensk socialdemokrati, med vilket

åsyftades kluvenheten till ”förnyelsen” inom partiet.

401

399Mats Johansson, SvD 000723.

400Mats Johansson, SvD 000704.

DN:s ledarskribent Sofia Nerbrand (Liberala

Ungdomsförbundet) frågade kritikerna vad som var ett fullgott alternativ

till frihandel och marknadsekonomi och menade att ”man kan inte bara

leva på fraser om jämlikhet och rättvisa”.

402

Nerbrand menade att

”globaliseringen springer inifrån” ur människors egna val och att det var

ett utslag av elitism att sätta sig över människors marknadsval (som att

välja att äta McDonalds-mat), som t.ex. skedde genom den franske

bonden José Bovés aktion.

403

Samtidigt beskrevs globaliseringen som

frihetsskapande då den bemäktigar medborgaren och får makten att

”decentraliseras”:

Globaliseringen är inte påtvingad utifrån, utan den springer ur

människors vilja att handla, resa och upptäcka. Friheten ökar för den

enskilde då makten decentraliseras i en allt mer komplex värld. För

marknaden är ju du och jag. Det är tusenfalt mer konstruktivt och

kraftfullt om konsumenter väljer roquefort, i stället för att Jose Bové

vandaliserar en McDonald´s-restaurang för att rikta uppmärksamheten på

’den amerikanska kulturimperialismen’. Människor är kloka nog att köpa

det de tycker är bäst. Det är snarast ett uttryck för elitism om gräsrötterna

gör revolt mot folks fria val.

404

Attac beskrevs som ett uttryck för att ”merkantilismen spirar åter”, och

socialdemokrater och liberaler sades ”stå upp” för frihandel medan gröna,

kommunister och konservativa var ”emot”. Rörelsens ”idégods” ansågs

vara ”nygammalt” och medlemmarna beskrevs som ”reaktionärer” som

organiserade sig mot kapitalism.

405

”Sander” ifrågasatte demonstranternas och kyrkans

frihandelskritik med statistiska argument från forskarna Jeffrey Sachs och

Andrew Warner som visade att ”öppna ekonomier” vuxit fem gånger så

mycket som ”slutna” och att de länder som mottagit minst bistånd också

haft den bästa ekonomiska utvecklingen, medan de biståndsberoende

riskerade att inte få igång någon utveckling av sina ekonomier över huvud

402Sofia Nerbrand, DN 000919.

403 Bové, medlem i den franska bondeorganisationen Conféderation Paysanne och en av de framträdande personerna inom franska Attac, hade demolerat den pågående byggnaden av en McDonalds-restaurang i den franska staden Millau i protest mot småböndernas villkor och mot ”skräpmatens” etablering. (Clinell 2000:48-52)

404 Sofia Nerbrand, DN 000719.

taget. ”Sander” menade att motståndet mot de förändringar som följde i

globaliseringens spår var ”begripligt” då förändringens plågor föll olika på

olika grupper, medan vinsterna kom på längre sikt, vilket gjorde det

svårare för frihandelns försvarare att bevisa dess fördelar. Motståndet

mot globalisering förklarades delvis med brist på

”förändringsbenägenhet” och oförmåga att hantera osäkerhet, och Karin

Boyes dikt ”Visst gör det ont när knoppar brister” citerades. En annan

förklaring var att motståndet berodde på att demonstranterna saknade

”historiska kunskaper” om frihandelns betydelse för t.ex. Sverige, och

liksom tidigare hävdades också att den ekonomiska internationaliseringen

var en del av Sveriges ekonomiska historia. Sander ställde det ”liberala

samhällets” öppenhet mot kristna och marxistiska visioner som ansågs

präglade av en önskan om ett ”statiskt samhälle… där inget ska

förändras”.

406

Beskrivningen av Attac som ”nationalistiskt” fortsatte på

Expressens och Dagens Nyheters ledarsidor där man tog fasta på

Attacordföranden Bernard Cassens uttalanden om självförsörjning och

konsumtion av nationella produkter. Attacs kritik mot frihandel sågs som

ett uttryck för motvilja mot kulturmöten och handel jämställdes med

”internationellt utbyte”. Expressen menade att Cassens uttalande i

förlängningen låg ”vanskligt nära populistiska missnöjesrörelser”.

407

På

ledarsidan uttrycktes istället stöd till en ”reformering” av internationella

institutioner som en lösning på globaliseringens problem. Tommy

Hammarström stödde handelsministerns förslag om reformering av

WTO och ifrågasatte hur Attacs förslag på Tobinskatt skulle kunna

genomföras när rörelsen ville ”stoppa globaliseringen” och ”avskaffa” de

organisationer som skulle kunna administrera skatten, såsom WTO och

Världsbanken. Budskapet underströks av bildtexten: ”Kamp mot

globaliseringen eller globalisera kampen, det är frågan”.

408

Dessa formuleringar gick dock inte förbi utan kritik. Inlägg på

bl.a. den egna ledarsidan fick ledarskribenten Ann-Charlotte Martéus att

på tidningens kultursida kritisera högerns ”globala utopi”. Hon menade

att kritiken mot Attacs påstådda ”nationalism” var ett indirekt angrepp på

demokratin genom att man angrep ”den förkättrade nationalstaten –

406Sander, DN 000722.

407Jens-Christian Brandt, EX 000713, 000717.

demokratins hemvist” till förmån för en ”demokrati som döljer sig i en

drömd framtid” snarare än ”den demokrati som existerar i sinnevärlden”.

Hon konkluderade att ”den som saknar den rätta tron får finna sig i att

liknas vid en skinnskalle”.

409

Aftonbladet ställde sig inledningsvis tvekande i förhållande till

rörelsens mer långtgående kritik mot bland annat WTO och frihandel,

dess förslag på lösningar och mer allmänt sättet att se på globalisering. I

en ledare betonades att ”globaliseringen är ett faktum” och att ”ökad

öppenhet” mot omvärlden i grunden skulle ses som något ”gott”.

Globaliseringen ansågs också föra med sig en ”gyllene tvångströja som

tvingar länder att föra en strikt ekonomisk politik, avreglera marknaderna

och öppna sina gränser”, vilket å ena sidan för de flesta skulle leda till

något gott, men samtidigt ”öka fattigdomen hos några få, samt försvaga

de demokratiska och politiska instrumenten”. Frågan som ställdes var i

stället om ”uteslutande ekonomiska intressen eller även demokratiska

processer” skulle ange riktningen för globaliseringen.

410

Jesper Bengtsson

välkomnade vad han såg som den ”första civilt organiserade

motståndsrörelsen som kan protestera mot globaliseringen” och var

överlag positiv. Synen på globaliseringen ifrågasattes dock, liksom kritiken

mot institutioner som EU som skulle kunna balansera den globala

kapitalismen och utgöra en ”motmakt” till denna:

Man kan inte vara emot globaliseringen. Ny teknik har gjort den till ett

reellt och irreversibelt faktum. Frågan är hur globaliseringen ska

balanseras. Därför är jag också skeptisk till de grenar av motrörelsen som

skyller globaliseringen på EU. Vad som behövs är fler politiska debatter

och mer samordning, som inom EU. Inte mindre.

411

Tre huvudargument i relation till den nymornade proteströrelsen

artikulerades av Aftonbladets ledarsida: bejakande av EU som överstatlig

arena, ifrågasättande av ”jordbruksprotektionismen” hos bonderörelserna

och bejakande av kraven på ”socialklausuler” i världshandeln.

409Ann-Charlotte Martéus, EX 000714.

410AB 000729.

Försvaret av EU som ett svar på globaliseringen uttrycktes av

Aftonbladets ledarskribent Åsa Petersen som menade att ”Attac ser

nationalstaten som den enda rimliga beslutsarenan” men hade inte

”insett” att globaliseringen behövde en ”övernationell motmakt”.

Samtidigt välkomnades både ”Queer”-rörelsen och Attac av Petersen,

som menade att de nya politiska rörelserna snarare var ”partipolitikens

möjlighet än hot” och att de ”utmanar politikerna att se nya möjligheter

och människor”.

412

Hon såg de nya protesterna som en välkommen

vitalisering av det politiska livet men inte som något som kunde ”ersätta”

partierna. Attac bemöttes dock med något större skepsis än Queer som i

lägre grad behandlade de ekonomiska frågorna.

In document Laissez-faire, systemkritik eller reformism? (Page 124-128)