Avslutningsvis, har vi jämfört de attityder som informanterna säger sig innehava gentemot skolämnet matematik (fråga 4) med anledningarna till deras attityder (fråga 9). Som vi skrivit tidigare, planerade vi att jämföra dessa frågor redan vid skapandet av enkäten. Diagrammet (figur 16) visar antalet informanter som besvarat fråga 9, uppstaplade från vänster (AVSKYR) till höger (ÄLSKAR) inom var kategori. Trots att fråga 9 är den som vi tycker givit mest av frågorna, tycker vi att jämförelsen mellan denna och fråga 4 är det som ger vårt mest deskriptiva resultat. Vi tycker att diagrammet talar för sig själv med de beskrivande färgerna men vi kan se att de informanter som exempelvis haft en bra lärare, engagerade föräldrar eller övriga vårdnadshavare, tyckt om matematikens utmanande eller förstått dess vikt nästan bara ligger inom området som vi tidigare klassificerat som ”de grönaktiga färgerna”. Samtidigt kan vi se att de informanter som exempelvis haft dåliga lärare eller tyckt att ämnet är för abstrakt ligger avsevärt närmare ”AVKYR”.
Detta resultat är det som vi hoppades få vid jämförelsen av dessa två frågor. Det vill säga att vi tror att exempelvis bra lärare, ett matematiskt intresse och förståelsen av dess vikt implicerar beundran av ämnet. Motsvarande, tror vi att brist på assistans och att ämnet ses som för abstrakt medför att man ligger inom de rödaktiga färgerna.
38
39
Slutsats
Det känns, för oss, som att de individer som avskyr matematik kanske känner så för att det inte är möjligt att bortförklara sig i matematik. I andra ämnen kan man tycka och tro hur man vill eftersom alla är annorlunda. Om man får fel på ett prov kan man bara säga att man tycker att läraren har fel åsikter eller liknande. I ett språkligt ämne behöver man inte ha rätt på alla glosorna för att göra sig förstådd men i matematiken finns det något som är rätt och tycker du eller tror du något annat så har du fel! Det känns också som att en individ som missar att det skulle vara ett minustecken framför den 3:an blir lättare knäckt än ifall de missar ett apostroftecken ovanför det där e:et, trots att de har tänkt nästan rätt hela vägen.
När vi skapade enkäten utnyttjade vi grunden i kognitiv lärandeteori, att ”kunskap är ett aktivt konstruerande av den lärande individen” (Forssell, 2011, s. 133) samt grunden i sociokulturell lärandeteori, att ”det är genom språk som människor blir delaktiga i andras perspektiv och […] sociokulturella erfarenheter förmedlas.” (Forssell, 2011, s. 163-164) och därmed finns dessa teorier närvarande i vårt examensarbete.
Elever med negativ uppfattning om matematik blir lätt passiva och försöker minnas utantill, vad de borde försöka förstå (Pehkonen, 2001, s. 238). Detta återspeglas i svaren av våra informanter (Bilaga 3), då några explicit antyder att de behövt lära sig en del saker i matematiken utantill eftersom det räcker för att klara ett kommande prov men inte för att förstå matematiken som följer (och som bygger på tidigare matematik). Pehkonen går vidare med att förklara att ”uppfattningar utövar ett betydande inflytande” och kan därför ”utgöra hinder för en effektiv inlärning” (Pehkonen, 2001, s. 238). Återigen ser vi svar från informanterna, som antyder att tråkig undervisning bidrar till inaktivitet vilket Pehkonen kommer fram till: ”Uppfattningar och lärande tycks bilda en cirkel” och därmed kan ”elevuppfattningar som kommer fram i en vetenskaplig undersökning spegla den undervisningspraxis som finns i klassrummen” (Pehkonen, 2001, s. 238).
Det resultat som vårt arbete verkar tangera med jämna mellanrum, är lärarens vikt för eleven. Som vi skrivit tidigare, anges läraren ”samstämmigt av eleverna som den absolut viktigaste faktorn för lusten att lära.” vilket gäller alla elevgrupper vid alla enheter (Skolverket, 2003, s. 34).
40
Fortsatt forskning
I detta examensarbete ville vi egentligen jämföra alla frågor med varandra och kanske även jämföra tre frågor i ett diagram. Med hjälp av Bilaga 4, uppmanar vi läsaren att fortsätta analysera vidare och jämföra enkätsvaren. Detta fortsatta arbete med hjälp av Bilaga 4 har vi försökt att förenkla genom att skriva ned alla informanters svar i en tabell och även givit möjligheter att hitta en informant som svarat något visst på en fråga och se vad densamme har svarat på en annan.
Vi rekommenderar att framtida och nutida lärare tar till sig resultaten i vårt examensarbete och inser att läraren är den absolut viktigaste faktorn för elevers lärande och att det är läraren som bär skulden för en elevs misslyckande. Vi önskar att resultaten från undersökningar som PISA och TIMSS kommer att se annorlunda ut i framtiden och förändringen börjar med dig.
41
Referenser
Litteratur
Bandura, Albert (1997). Self-efficacy – The Exercise of Control. W. H. Freeman and Company.
Bruner, Jerome (2002). Kulturens väv – Utbildning i kulturpsykologisk belysning. Göteborg: Daidalos.
Bryman, Alan (2012). Social research methods. 4th edition. Oxford University press.
Evenshaug, Oddbjørn & Hallen, Dag (2011). Barn- och ungdomspsykologi. Lund: Studielitteratur.
Forssell, Anna (2011). Boken om pedagogerna. Sjätte upplagan. Liber AB, Stockholm.
Korp, Helena (2003). Kunskapsbedömning – hur, vad och varför. Lenanders grafiska AB, Kalmar.
Kullberg, Birgitta (2004). Lust- och undervisningsbaserat lärande. Lund: Studentlitteratur.
Magne, Olof (1998). Att lyckas med matematik i grundskolan. Lund: Studentlitteratur.
Mouwitz, Lars (2004). Bildning och matematik. Högskoleverket.
Pehkonen, Erkki (2001). Lärares och elevers uppfattningar som en dold faktor i
matematikundervisningen. I Grevholm, Barbro (Red.). Matematikdidaktik – ett nordiskt perspektiv. Lund: Studentlitteratur.
42
Säljö, Roger (2013). Lärande & kulturella redskap – Om lärprocesser och det kollektiva
minnet. 3:e upplagan. Lund: Studentlitteratur.