Attitydförändringar bland elever efter ett ökat antal lästillfällen

En majoritet av eleverna i de båda klasserna uttrycker att de inte upplever någon förändring i sin attityd till läsning av skönlitteratur efter det ökade antal lästillfällen som Evas undervisningsmetod innebär. Det framkommer dock att många elever förstår Evas tanke med metoden, och kan redogöra för flera fördelar med den. Många elever upplever dock en skillnad i attityd då de anser att det blivit roligare att läsa sedan de fick börja göra det varje svensklektion. Ett par elever nämner att läsning har fördelar i sina enkätsvar, däribland avslappning, förbättrad läsförmåga och läshastighet nämns.

Av resultaten framkommer också att vissa elever uppger att deras attityd inte har förändrats, men trots detta nämner förändringar som skett efter att undervisningsmetoden infördes. Exempel på detta är att det blivit lättare att ta upp boken eller att det blivit roligare att läsa. Det kan alltså tolkas som

att eleverna inte alltid själva upplever att deras attityd förändrats, men att det faktiskt skett på olika sätt. Detta framkommer både av denna studie och av Evas upplevelser och iakttagelser.

Studiens övergripande frågeställning kan därför besvaras som att en majoritet av eleverna inte själva upplever en förändring i attityden till läsning av skönlitteratur, men det detta till trots kan utläsas genom enkätsvar, intervjuer och genom Evas bild av elevernas svar på

undervisningsmetoden. Många elever uppger dock att attityden blivit mer positiv efter ett ökat antal lästillfällen, vilket visar på att undervisningsmetoden i viss utsträckning bidragit till en

attitydförändring bland eleverna. Utifrån denna studie drar jag slutsatsen att kravlös läsning i viss utsträckning kan bidra till att ungdomar läser mer genom att fortsätta läsningen hemma som de påbörjat i skolan, och en får en mer positiv attityd till läsning av skönlitteratur.

6. Diskussion

Studien bidrar till det litteraturdidaktiska forskningsfältet genom en konkret prövning av huruvida en undervisningsmetod som innefattar ett ökat antal lästillfällen kan bidra till en attitydförändring till läsning av skönlitteratur bland elever i gymnasieskolan. En styrka med denna studie är att undersökningen består av en metodkombination som både möjliggör ett generellt resultat, men också en djupare förståelse för elevernas resonemang genom intervjuer med fokusgrupper.

Ytterligare en styrka är att Eva bidrar med sina tankar kring undervisningsmetoden. Detta mynnar ut i en djupare förståelse för undervisningsmetoden och dess effekter, vilka eleverna kanske inte själva alltid uppfattar. Något som kan ses som en nackdel är att eleverna som utgör respondenter går på samma skola, och att endast två klasser är en del av studien. Detta gör att resultatet inte är

generaliserbart till populationen gymnasieelever, utan istället bör ses som två fall i en fallstudie. En ytterligare nackdel med studien är att det inte kan säkerställas att det är just 10-15 minuters läsning som bidragit till en förändring i elevernas attityd till läsning av skönlitteratur, även om enkäterna och intervjuerna kretsar kring undervisningsmetoden.

Trots det att variabeln läsning 10-15 minuter varje svensklektion kan isoleras som den variabel som bidrar till en attitydförändring visar denna studie på att läsning medför klara fördelar.

Fördelarna återfinns både i frågan om läsförståelse och läshastighet, men det framkommer också att eleverna upplever ett lugn i klassrummet vid läsningen och att läsningen bidrar till avslappning. För att nå ett mer generaliserbart resultat bör vidare studier fortsättningsvis fokusera på ett ökat antal lästillfällen och mängdträning, förslagsvis genom en interventionsstudie för att ha ökade

möjligheter att säkerställa att det är den faktiska läsningen som bidrar till en förändring i elevernas attityder. Detta skulle också kunna undersökas genom en komparativ interventionsstudie, där en

klass läste varje svensklektion men inte den andra. Förutom detta skulle läsförståelse kunna

undersökas med avstamp i resultatet från denna studie, då ett flertal elever och deras lärare nämner att de förstår textinnehåll i större utsträckning efter det att undervisningsmetoden infördes.

Något som också framkommer av denna studie är hur både elever och elevernas lärare menar att läsningen bidragit till en bättre koncentrationsförmåga. Detta resultat är något som bör ligga till grund för vidare forskning kring läsning i klassrummet och läsning generellt för att nå en ökad förståelse kring läsningens påverkan på ungdomar i en digitaliserad värld där sociala medier, datorspel och annat ständigt pockar på ens uppmärksamhet.

Även om en attitydförändring till läsning av skönlitteratur inte återfinns hos samtliga respondenter talar studiens resultat sitt tydliga språk – mer läsning leder i många fall i

undersökningen till en mer positiv attityd till läsning av skönlitteratur. Trots att studien bör ses som en studie av specifika fall kan resultatet anses användbart för såväl lärare i skolan som forskare inom svenskämnesdidaktik. Detta då elever utgör respondenter i studien, vilket är att föredra då jag utför en kvalitativ närstudie av elever som fått utrymme att ge sina egna intryck av en pågående verksamhet. Resultatet kan, som tidigare nämnt, vara användbart för lärare och personal i skolan.

Detta då studien innebär en konkret prövning av en undervisningsmetod, som i detta specifika fall i stor utsträckning leder till en mer positiv attityd till läsning av skönlitteratur bland elever som läser Svenska 1 och Svenska 3. Resultatet kan också användas i andra domäner än i skolan, då det kan anses ligga i allmänhetens intresse att få ungdomar att läsa mer skönlitteratur.

7. Sammanfattning

Studien undersöker huruvida ett ökat antal lästillfällen kan bidra till en förändrad attityd till läsning av skönlitteratur bland gymnasieelever. Eleverna som utgör respondenter läser Svenska 1 respektive Svenska 3, vilka får läsa 10-15 minuter i en valfri skönlitterär bok i princip varje svensklektion.

Undersökningen består av metodkombinationen semistrukturerade fokusgruppsintervjuer och digitala enkäter. Enkäterna besvaras av samtliga elever i klasserna, medan fokusgrupperna består av fyra elever från varje klass. Studien använder Olle Nordbergs definition av attitydbegreppet, vilken både innehåller lust till läsning och synen på den egna läsningen. Av resultatet framkommer att en stor del av eleverna inte själva upplever en förändring i sin attityd till läsning av skönlitteratur, men att det trots detta kan generellt kan utläsas en mer positiv attityd bland eleverna. Detta genom intervju med elevernas lärare och genom de konkreta exempel på fördelar elever nämner att de upplever efter det ökade antal lästillfällen som Evas undervisningsmetod innebär.