Dessa yrkesgrupper är förhållandevis små inom hälso- och sjukvården, men efterfrågan på deras kompetens ökar i samband med satsning på egenvård och rehabilitering.
Audionomer
Audionomer kallades tidigare hörsel-vårdsassistenter. Svårigheter att rekrytera audionomer finns och efterfrågan på audionomer kommer sannolikt att öka.
Runt tio procent av Sveriges vuxna be-folkning bedöms lida av hörselnedsätt-ning, framförallt äldre personer. Antalet äldre ökar i samhället och hörseln bety-der mycket för livskvaliteten och möjlig-heten att klara ett eget boende.
Utbildningsplatser och sökande Audionomutbildningen finns i Stock-holm, Göteborg och Örebro och den omfattar där 120 poäng (3 år). Dessutom finns utbildningen i Lund och där om-fattar utbildningen 160 poäng (4 år).
Diagram 33 visar att utbildningen inte startar alla terminer. Det visar också att antalet förstahandssökande i princip motsvarar dimensioneringen och att ut-bildningen är populär som flervalsalter-nativ.
Anställda
År 2000 fanns det 540 audionomer (600 inkl tjl) i landsting, regioner och Gotlands sjukvård. Mellan 1999 och 2000 mins-kade volymen årsarbetare med 2 procent.
Sysselsättningsgraden är närmare 90 pro-cent av en heltid.
Audionom är inget legitimationsyrke.
Vi kan därför inte med utgångspunkt från samkörningen med Socialstyrelsens legi-timationsregister säga något om hur många verksamma audionomer det finns och som inte har anställning i landsting eller kommuner.
Ålderskurvan visar ingen markerad
”ålderspuckel”, utan visar en god sprid-ning.
Rekryteringsbehov
Mellan 1999 och 2000 minskade voly-men årsarbetare. Att döma av rekry-teringsprognosen kommer det att bli nå-got lättare att rekrytera nyexaminerade audionomer från 2003 och framåt. (Dia-gram 35.)
Kommentar
I prognoser har vi bara kalkylerat med en tillväxt runt 0,5 procent per år, men den kan troligen bli större. Resursen kan möjligtvis utökas något genom ökad sysselsättningsgrad. Väntetiden till ut-provning av hörapparat är på många håll mycket lång. Antalet utbildnings-platser bör utökas.
Tabell 10. Antagna till utbildningen respektive kalenderår
1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001
Audionom 38 89 38 30 54 48 66 53
Dietist 44 42 50 47 93 99 103 105
Logoped 56 30 72 58 78 61 56 91
Diagram 33. Audionomprogrammet vt 1994–vt 2000
Diagram 34. Audionomer, anställda i lands-ting/regioner/vissa landstingsägda bolag och kommuner år 2000 – ålderskur va
0
Diagram 35. Audionomer – prognos till år 2010 inom landsting och kommuner (antal 540, exkl helt tjänstlediga, +0,5 % tillväxt)
0
Examinerade (80% antagna) Rekryteringsbehov
Dietist
Kostfrågorna har fått en ökad betydelse i vården. Flera av de stora folksjukdomar-na är kostrelaterade; sjukdomar kring hjärta/kärl, diabetes, mag-tarmsjukdo-mar, allergi, övervikt och undernäring.
Merparten av de utbildade dietisterna är anställda i landsting och regioner. Ef-terfrågan ökar även från kommuner och andra branscher.
Utbildningsplatser och sökande Dietistprogrammet finns i Göteborg, Uppsala och Umeå. Utbildningen omfat-tar 120/160 poäng (3–4 år).
Diagram 40 visar att intresset för ut-bildningen är stort och det har ökat un-der senare år. Antalet utbildningsplatser har fördubblats de senaste tre åren mot tidigare.
Anställda
År 2000 fanns det 380 dietister anställda (430 inkl tjl) i landsting och kommuner.
Mellan 1999 och 2000 ökade volymen
årsarbetare med 6 procent. Sysselsätt-ningsgraden var knappt 90 procent av en heltid och bör kunna öka något. Dia-gram 41 visar att det är en yrkesgrupp med låg medelålder. Genom ökad utbild-ningsdimensionering och genom att ett fåtal kommer att lämna yrkeslivet genom pension de närmaste tio åren, kan vi räkna med att antalet kan öka i lands-ting och kommuner.
Rekryteringsbehov
Prognosen visar att utbildningsdimensio-neringen överstiger behovet av ersätt-ningsrekrytering om utgångspunkten är bibehållen kapacitet och organisation.
Kommentar
Fler dietister bör kunna anställas i hälso-och sjukvården. Detta är en av de kom-petenser som i ökad utsträckning bör kunna komplettera de traditionella yr-kesgrupperna. Tillväxten bör kunna bli runt 5 procent per år även under kom-mande år.
Diagram 36. Dietistprogrammet vt 1994–vt 2001
Diagram 37. Dietister, anställda i lands-ting/regioner/vissa landstingsägda bolag och kommuner år 2000 – ålderskurva
Diagram 38. Dietister – prognos till år 2010 inom landsting och kommuner (antal 435, exkl helt tjänstlediga, +0,5 % tillväxt)
0
Examinerade 80%
Rekryteringsbehov
Logopeder
Logopeder är också en förhållandevis li-ten yrkesgrupp inom vårdverksamheli-ten.
Det finns drygt 960 legitimerade i yrkes-verksam ålder och av dessa är det 77 pro-cent som är anställda i ett landsting/re-gion eller en kommun.
Drygt 200 legitimerade logopeder finns utanför den kommunala verksamheten.
Både landsting och kommuner har be-hov av ytterligare logopeder. Inom reha-biliteringen av exempelvis stroke-patien-ter, hjälpmedelsservice och barnhälsovår-den ökar behovet av insatser. Grundsko-lorna anlitar allt oftare logopeder för ut-redning av barn med läs- och skrivsvå-righeter.
Utbildningsplatser och sökande Utbildningen på logopedprogrammet på högskolan omfattar 160 poäng (4 år) och finns i Stockholm, Lund, Göteborg och Umeå. Det är också ett kvinnodominerat yrke.
Av diagram 44 framgår att det är många förstahandssökande per utbild -ningsplats, även om det minskat något de senaste åren.
Anställda
År 2000 fanns det 640 logopeder (710 inkl tjl) anställda i landsting och kom-muner. Mellan 1999 och 2000 ökade volymen årsarbetare med 1 procent.
Sysselsättningsgraden var drygt 85 pro-cent av en heltid och bör kunna öka.
Med nuvarande åldersstruktur kom-mer ökningen av pensionsavgångar att inträffa omkring 2010.
Rekryteringsbehov
Rekryteringsprognosen utgår från en tänkbar tillväxt om 1 procent. Progno-sen pekar mot att 45–50 logopeder be-höver rekryteras årligen. Årligen utbil-das drygt 50 logopeder.
Kommentar
Under de närmaste åren bör antalet logo-peder kunna öka. Resursen bör även kunna utökas något genom ökad
syssel-sättningsgrad. ■
0
Diagram 39. Legitimerade logopeder i yrkesverksam ålder
Diagram 40. Logopedprogrammet vt 1994–vt 2001
0
Diagram 41. Logopeder – prognos till år 2010 inom landsting och kommuner (antal 640, exkl helt tjänstlediga, –0,5 % tillväxt)
0
Rekryteringsbehov med 1 % tillväxt
Examinerade (80% av antagna) Avgångar
När vi sökt exempel på nya utbildningar som kan komma att bli nya yrken inom vården har vi dels sett till att det sker en tyngdpunktförskjutning från slutenvård till öppna vårdformer, dels har vi valt att utgå ifrån några citat ur den Nationella handlingsplanen för utveckling av hälso-och sjukvården, propositionen 1999/
2000:149. I den framhålls:
”Utvecklingen under 1990-talet visar att hälso- och sjukvårdens förutsätt-ningar i hög grad bestäms av den medi-cinska och medicinsk-tekniska utveck-lingen och därav förbättrade behand-lingsmöjligheter. Denna utveckling, till-sammans med demografiska föränd-ringar och ett förändrat sjukdomsmöns-ter, kommer att vara avgörande för hälso-och sjukvårdens arbetsuppgifter även under kommande decennier.
Hälso- och sjukvården bör på ett bättre sätt:
• ta tillvara möjligheter till förebyggande insatser,
• öka patienternas delaktighet och infly-tande och ta tillvara patienternas kom-petens som en resurs i vården,
• utveckla lednings-, organisations- och arbetsformerna, samt
• kunna möta den ökande etniska och kulturella mångfalden bland patienter-na och i större utsträckning beakta integrationsperspektivet i utvecklingen av hälso- och sjukvården.”
Vården är en personalintensiv verksam-het och resultatet bygger mycket på per-sonalens kompetens och kompetensut-veckling. Det är mycket viktigt med en kontinuerlig utveckling gärna med stöd av kortare kompletterande utbildningar,