Auditiv matchning

För att få en meningsfull respons från auditiva elever bör läraren ställa frågor till dem innan han/hon ger instruktioner. Därigenom får läraren dem att lyssna för att kunna besvara frågorna.(Boström, 1998) Läraren bör använda auditiva verb: ”där hör ni hur det kan vara. Hur låter det, tycker ni? Det borde vara som musik för era öron. Ringer det några klockor?”(Jensen, 1995).

Vid auditiv elevredovisning kan läraren gärna nicka för att ge feedback och vid

elevernas enskilda arbete är musik verkligen att rekommendera.(Boström, Wallenberg, 2001). Jag undervisar bl.a. i NO och här kan det vara på sin plats att låta auditiva elever redovisa t.ex. laborationer på band eller ljudfil. När eleverna arbetar med t.ex. veckans ord kan undervisningen läggas upp så att de arbetar parvis och en bokstaverar ordet medan den andra läser.

För att inte bli enformig och bara arbeta auditivt så kan läraren styra eleven att i skrift successivt sätta ord på den muntliga aktiviteten.(Boström, Wallenberg, 2001) På så sätt kommer även den visuella förmågan att utvecklas.

7.2 Visuell matchning

Läraren ska inte tala samtidigt som dessa elever skriver, bör tänka på att variera ordvalet och appellera till deras fantasi genom målande beskrivningar. Försök alltid att ge

visuella minnessymboler till muntliga föreläsningar. Läraren bör använda visuella verb: ”Ser man på. Ta en titt på det här. Ur min synvinkel blir bilden klarare så här” (Jensen, 1995).

För att repetera tidigare lektioner kan tankekartor, grafisk framställning samt förstoringar och förminskningar av texter användas. I dessa situationer kan läraren uppmuntra personliga anteckningar med symboler och färger. Läraren bör också låta de visuella eleverna redovisa visuellt samt skriva av och om texter. Många av dessa elever är snabba och då kan det vara bra att läraren har buffertuppgifter till hands (Boström, 1998).

Jensen, 1995 tipsar om pedagogiska kort för att presentera information. De tillverkas i A4-storlek, man kan hålla upp dem som en visuell signal och läsa upp fråga och svar

från baksidan. Det är då ett roligt sätt att knyta visuella associationer till annan information i ämnet. Jag har själv provat detta i matematik. Vi arbetade med potensräkning och jag hade stora siffror (A4) och små potenssiffror. Genom att kombinera dessa på olika sätt, så tränade eleverna potensräkning med dessa färgglada kort. Ett annat eget tips är att köpa in en filmkamera med förstoringsfunktion. På min skola finns en sådan och klassen kan då titta på smådjur, celler och andra saker inom naturvetenskapen. Kameran kan också kopplas till ett mikroskop och bilden projiceras på TV eller filmduk via en datorkanon. Filmkameran förstärker det visuella inslaget i undervisningen och är ett uppskattat instrument vid lärandet i mina klasser.

När man arbetar med t.ex.veckans ord kan eleverna arbeta genom en given arbetsgång - texta orden

- skriva orden med skrivstil - sätta orden i alfabetisk ordning - använda orden i meningar (Boström&Wallenberg,2001)

Vid samtal är det viktigt att sitta mitt emot den visuella eleven, därför att han/hon vill se på dig. I undervisningssituationer är det dock till stor del annorlunda. Läraren ska inte ha intensiv ögonkontakt med dessa elever. Om läraren gått igenom något på tavlan och samtidigt tittar på eleven och förklarar, fokuserar eleven på läraren. Läraren bör istället titta på tavlan eller på den fakta som ska läras in. Den visuella eleven kommer då att följa lärarens blick och fokusera på tavlan. Vid enskild undervisning ska läraren hålla distans och sitta i 90-graders vinkel. Den visuella eleven vill läsa själv och därför bör läraren inte läsa högt för henne/honom.(Boström, Wallenberg, 2001)

7.3 Kinestetisk matchning

I undervisningssituationen kan gränserna mellan de kinestetiska och taktila eleverna vara väldigt oklara. Trots detta gör jag här en uppdelningen mellan dessa och inleder med kinestetiska tips.

Läraren bör starta lektionen med något praktiskt moment med anknytning till deras personliga livserfarenheter. Man bör använda så liten ögonkontakt som möjligt med de kinestetiska eleverna. Utmana dem inte i onödan, de försöker nämligen föra bort, dig som lärare, från ledarpositionen. Försök istället att vara en så imponerande ledare att de ”jagar” dig, inte det motsatta (Boström,1998). De bör sitta långt fram i klassrummet för bästa fokusering (www.larstilar.cfl.se, 3)

Det finns ingen anledning att ”tjata” på den här elevtypen eftersom han/hon inte bryr sig särskilt mycket om vad läraren säger. Däremot är de mycket känsliga för icke-verbal kommunikation. Läraren ska inte vidröra denna typ av elev förrän de först tagit i läraren, då först är det lämpligt med en uppmuntrande klapp på axeln emellanåt. Den kinestetiska eleven har ett stort rörelsebehov. Detta kan tillfredställas genom att läraren har rörelse-eller aktivitetskort som vävs in under lektionen. Eleverna kan också få träna på jonglering eller liknande. Ett annat tips kommer från Boström (1998) och handlar om att läraren kan säga till eleven att springa ett varv runt skolan.

Förutsättningen för denna typ av ”kontrakt” är att eleven ser till att uppgifterna är gjorda innan lektionen är slut. Jag har provat detta med några elever och utfallet har varit gott. Eleverna har fått mer gjort på kortare tid än tidigare, trots att de varit ute. Rollspel och praktiska övningar är andra arbetssätt som fungerar väl för dessa elever.

Ett tips kan vara att spela in det man ska lära sig på band och promenera medan man lyssnar på det inlästa i sin freestyle. (www.larstilar.cfl.se, 8)

När man arbetar med t.ex. veckans ord kan undervisningen läggas upp så att eleverna arbetar i par. En läser ordet, den andre hoppar stavningen på bokstavskort som är utlagda på golvet. (Boström, Wallenberg,2001)

När läraren talar bör han/hon använda kinestetiska verb: ”Hur tycker du att det här känns? Får du något grepp om det här? Låt mig ge dig några konkreta exempel så blir det lättare”(Jensen, 1995).

7.4 Taktil matchning

Dessa elever bör använda datorn, Kooshbollar och annat material att fingra på i så stor utsträckning som möjligt. Kooshbollar har en oerhörd positiv effekt på inlärningen när eleverna kastar den vidare till andra klasskamrater då de svarar på frågor. Prashnig (1995) menar att effekten av Kooshbollar t.o.m. är så stark att om rökare får pyssla med en Kooshboll och samtidigt får något att äta eller dricka, så avtar röksuget.

Läraren bör inte vara alltför påträngande gentemot de taktila och låta dem själva få tillverka redskap och material för lärandet såsom inlärningskort, spel och annat som beskrivs nedan.(Boström, Wallenberg, 2001)

En taktil frågelåda eller ”flipper” används tillsammans med ett frågekort, där frågan finns på framsidan och svaret står på baksidan. I ”flippern” vänds kortet så att svaret kommer upp. Detta verktyg lämpar sig särskilt för de taktila, men även för övriga elever. (http://hval.dk, 1)

Taktil frågelåda

Frågeram eller pic—hole används genom att eleverna får hålla i ramen och placera en pigg vid rätt svar och på så sätt får de en kroppslig förstärkning som förstärker

kunskaperna. Ytterligare en idé med lådan är att eleverna själva har tillverkat den. De redan godkända eleverna får tillsammans med de underkända tillverka frågekorten som ska ha fyra svarsalternativ, varav ett är rätt. Eleverna får sedan gå fram och läsa frågor och svarsalternativ och låta någon svara. Eleverna får således hålla i lådan, piggen samt se och höra svaren (Boström, Wallenberg ,2001).

Pic-a-hole

Frågan är självrättande eftersom det finns ett uppklippt spår vid det riktiga svarsalternativet. (http://hval.dk, 2)

Golvspel är ett annat användbart material för de taktila eleverna. Golvspelet kan bestå av antingen siffror eller bokstäver. Här får lärarens fantasi sedan styra eleverna. Läraren kan t.ex. be en elev att hoppa gångertabeller eller bokstavera en engelsk glosa.

(http://hval.dk,3)

Pussel och korsord är också användbart i detta sammanhang och här kan man låta eleverna tillverka materialet och sedan får en kamrat försöka att lägga eller lösa det. Jag har låtit eleverna tillverka ett bokmärke som är 1 decimeter långt, som de har i sin matematikbok. Detta kan de taktila fingra på och på så sätt får de också en tydlig uppfattning om hur lång en decimeter är.

När man arbetar med t.ex. veckans ord kan taktila elever arbeta i par genom att: - skriva ordet på kamratens rygg

- lägga ordet med bokstavskort

- skriva ordet kamraten läser med fingret i sand (Boström,Wallenberg,2001)

Litteraturförteckning

Boström, L. (1998). Från undervisning till lärande.Brain Books, Jönköping Boström, L, Wallenberg, H. (2001). Inlärning på elevernas villkor. Brain Books, Jönköping

Dahlkwist, M. (2000). Arbetssätt och lärande. Liber, Stockholm

Gardner, H. (1991). Så tänker barn – och så borde skolan undervisa. Brain Books, Jönköping

Hansson, D & Johansson, K. (2004). Problematik i matematisk enhetsteknik

- elever och enheter. Malmö högskola, Malmö

Jensen, E. (1995). Aktiv metodik. Brain Books, Jönköping

Jerdemyr, B, Olsson P-O, Törnert, R, Åkesson, M. (1999). Problembaserat lärande –

något för grundskolan och gymnasiet? Ekelund, Solna

Kylemark, M, Winther, M. (1999). Vad säger pedagogerna om inlärning och kunskap? ItiS studiematerial, Stockholm

Lpo-94

Nilsson, L, Teveborg, K (2003) Skolans Föräldrapärm. Ekelund, Solna

Prashnig, B. (1995). Våra arbetsstilar - hur du är avgör hur du lär. Brain Books, Jönköping Internetreferenser http://courses.nextlearn.com (20061207) http://courses.nextlearn.com/quizlearnstyle/quizlearningstyle.asp http://hval.dk (20061207) 1.http://hval.dk /web/bruger/uv2a7gyy/kc2/materiale_ideer/flip_chute/ 2.http://hval.dk/web/bruger/uv2a7gyy/kc2/materiale_ideer/pic-a-hole/ 3. http://hval.dk/web/bruger/uv2a7gyy/kc2/materiale_ideer/floor_games/ http://larstilar.cfl.se (20061207) 1.http://larstilar.cfl.se//default.asp?sid=1283 2. http://larstilar.cfl.se//default.asp?sid=1366 3. http://larstilar.cfl.se//default.asp?sid=1398 4. http://larstilar.cfl.se/?sid=1306 5. http://larstilar.cfl.se//default.asp?sid=1329 6. http://larstilar.cfl.se//default.asp?sid=1331 7. http://larstilar.cfl.se//default.asp?sid=1333 8. http://larstilar.cfl.se/?sid=1308 9. http://larstilar.cfl.se//default.asp?sid=1326 10. http://larstilar.cfl.se/?sid=1374 11.http://.cfl.se/konsten_att_lara/vak/test.htm www.larstilscenter.se (20061207) http://www.larstilscenter.se/larstilar.htm http://www.vark-learn.com (20061207) http://www.vark-learn.com/english/page.asp?p=questionnaire

Bilaga 1

Följande uppställning visar hur olika lärartyper matchar de olika elevtyperna samt vilka metodiska inslag lärare speciellt bör beakta.

Auditiv lärarstil

Auditiv elev: Utmärkt kombination. Läraren föreläser, använder kassettband och cd- skivor. Eleverna lär sig genom att lyssna. Se dock till att det inte blir för många diskussioner, sväva inte ut och se till att eleverna håller sig till ämnet.

Visuell elev:

Även om läraren känner sig tillfreds med att föreläsa, bör han/hon använda filmer, bilder, teckningar som komplement. Läraren bör ge sina genomgångar i skriftlig form. Taktil elev:

Lärarens föreläsningar och klassrumsdiskussioner måste innehålla moment där eleverna får klippa, klistra och skrivaktiviteter. Dessa elever gillar att göra saker med sina

händer, så låt dem vara kreativa och själva skapa inlärningsverktygen. Kinestetisk elev:

Läraren kan gärna förklara muntligt, men bör tillåta eleverna att vara fysiskt aktiva t.ex. i form av pantomim. Läraren bör fånga elevernas intresse med roliga episoder , helst där läraren har en känslomässig koppling.

Visuell lärarstil

Auditiv elev: Visuella hjälpmedel bör kompletteras med elevernas verbalisering av lektionsinnehållet. Läraren bör tillåta småprat då detta tyder på att lärande sker. Läraren ska inte skriva och prata samtidigt, eftersom denna elevtyp har svårt att både lyssna och skriva.

Visuell elev:

Läraren undervisar med visuella tekniker och detta överensstämmer med elevernas bästa lärstil. Prov och skriftliga examinationer fungerar mycket bra för de visuella eleverna. Taktil elev:

Läraren bör kombinera sin visuella stil med elevernas behov av att använda sina händer för att skapa material som kan relateras till ämnet. De taktila eleverna bör uppmuntras till att skriva på dator.

Kinestetisk elev:

Läraren bör kombinera sin visuella stil med historier och skådespel. Eleverna kan delta i rollspel eller någon annan fysisk aktivitet för att underlätta lärandet. Läraren bör ge språkliga metaforer till intresseväckande bilder.

Taktil lärarstil

Auditiv elev: Lärarens taktila uppgifter ska kompletteras med både skriftliga och muntliga instruktioner. Elevernas bör uppmuntras till att resonera och diskutera medan de arbetar med de taktila metoderna.

Visuell elev: Lärarens taktila uppgifter ska kompletteras med skriftliga instruktioner på tavlan eller ett papper. Dessa elever behöver meningsfulla, taktila uppgifter som inte upplevs som ”barnsliga”.

Taktil elev: Lärarens taktila uppgifter inspirerar eleverna på deras villkor och här finns inga begränsningar att använda ”barnsliga” metoder.

Kinestetisk elev: Lärarens taktila uppgifter inspirerar eleverna på deras villkor och här finns inga begränsningar att använda ”barnsliga” metoder. Eleverna kan, gärna i grupp, skapa stora inlärningsredskap som pussel och labyrinter.

Kinestetisk lärarstil

Auditiv elev: Inlärningsaktiviteter där hela kroppen används, kräver samtal med dessa elever under tiden. De behöver auditiv kontakt med läraren för att lyckas.

Visuell elev: Lärarens praktiska metoder bör kompletteras med bildvisning, diagram och filmer. Läraren kan också lämna boktips inom området, så att eleverna kan fördjupa sig på egen hand.

Taktil elev: Läraren kan inspirera till taktila övningar efter studiebesök, utflykter eller fysisk inlärning. Dessa elever lär sig bäst genom att klippa, klistra eller färglägga det som är relaterat till ämnet.

Kinestetisk elev: Lärarens kinestetiska uppgifter inspirerar eleverna och spel samt episoder ur verkligheten kan fånga deras intresse. Läraren måste dock vara observant på vem som är ledare!