Noter Koncernen
AV FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH SKULDER
NOTER KONCERNEN
Finansiella skulder delas in i värderingskategorierna:
1. Skulder som värderas till verkligt värde via resultaträkningen t 4LVMEFSTPNJOOFIBTGÚSIBOEFMTÊOEBNÌM
t 4LVMEFSTPNWJEGÚSTUBSFEPWJTOJOHTUJMMGÊMMFULBUFHPSJTFSBUT
som värderade till verkligt värde via resultaträkningen 2. Övriga finansiella skulder
Klassificeringen i balansräkningen är oberoende av värderings-kategori. Olika värderingsprinciper kan således tillämpas för tillgångar och skulder som redovisas på samma rad i balansräk-ningen. En uppdelning av de klasser av finansiella tillgångar och skulder som redovisas i balansräkningen med avseende på värde-ringskategori görs i not K16.
Vid första redovisningstillfället redovisas alla finansiella till-gångar och skulder till verkligt värde. För tilltill-gångar och skulder som värderas till verkligt värde via resultaträkningen förs trans-aktionskostnader direkt till resultaträkningen vid anskaffnings-tillfället. För övriga finansiella instrument räknas transaktions-kostnader in i det verkliga värdet.
Lån och andra fordringar
Tillgångar i kategorin Lån och andra fordringar värderas till upplupet anskaffningsvärde, det vill säga det diskonterade nu-värdet av alla framtida betalningar hänförliga till instrumentet där diskonteringsräntan utgörs av tillgångens effektivränta vid anskaffningstillfället. Lån och fordringar prövas för nedskrivning när det finns en indikation på nedskrivningsbehov, se vidare punkt 8. Nedskrivningar redovisas över resultaträkningen. Lån och fordringar redovisas därmed till sitt nettobelopp, efter av-drag för sannolika och konstaterade kreditförluster. Ränteskill-nadsersättning avseende lånefordringar som återbetalas i förtid redovisas omedelbart i resultaträkningen i posten Nettoresultat av finansiella poster värderade till verkligt värde.
Tillgångar som innehas till förfall
I kategorin tillgångar som innehas till förfall redovisas räntebä-rande tillgångar som koncernen har för avsikt och förmåga att hålla till förfall. Tillgångar som kategoriserats som tillgångar innehavda till förfall värderas till upplupet anskaffningsvärde.
Tillgångar som innehas till förfall prövas för nedskrivning när det finns en indikation på nedskrivningsbehov, se vidare punkt 8.
Tillgångar och skulder som innehas för handelsändamål Tillgångar och skulder som innehas för handel redovisas till verkligt värde i balansräkningen. Räntor, utdelningar och andra värdeförändringar hänförliga till dessa instrument redovisas i resultaträkningen i posten Nettoresultat av finansiella poster vär-derade till verkligt värde. Derivat som inte är säkringsinstrument kategoriseras alltid som innehav för handel.
Finansiella tillgångar och skulder som vid första redovisnings-tillfället kategoriserats som värderade till verkligt värde via resultaträkningen
Valmöjligheten att kategorisera finansiella instrument som värde-rade till verkligt värde via resultaträkningen har tillämpats för fi-nansiella tillgångar och skulder som inte innehas för handel men för vilka den interna förvaltningen och utvärderingen baseras på verkliga värden (till exempel tillgångar och skulder inom ramen för koncernens försäkringsverksamhet). Denna värderingsprincip har även tillämpats för att undvika inkonsekvens vid värderingen av tillgångar och skulder som utgör motpositioner till varandra och förvaltas på portföljbasis. Valmöjligheten att redovisa
till-ningen under Belåningsbara statsskuldförbindelser, Utlåning till allmänheten, Obligationer och andra räntebärande värdepapper, Akter och andelar, Skulder till kreditinstitut och Tillgångar/
Skulder där kunden står värdeförändringsrisken.
Förändringar i verkligt värde på finansiella instrument som värderas till verkligt värde redovisas i resultaträkningen i posten Nettoresultat av finansiella poster värderade till verkligt värde.
Ränta hänförlig till utlåning som vid första redovisningstillfället kategoriserats som värderad till verkligt värde över resultaträk-ningen redovisas i räntenettot.
Finansiella tillgångar tillgängliga för försäljning
Som finansiella tillgångar som är tillgängliga för försäljning re-dovisas räntebärande tillgångar som inte innehas för handel, och för vilka det finns en aktiv marknad. Aktier och andelar som inte innehas för handel redovisas också som tillgängliga för försäljning.
Finansiella tillgångar som kategoriserats som tillgängliga för försäljning värderas till verkligt värde i balansräkningen. Mark-nadsvärdesförändringar på tillgångarna redovisas direkt i eget kapital och förs mot resultatet först när tillgången realiserats eller när nedskrivning sker. Räntor hänförliga till denna kate-gori tillgångar redovisas i resultaträkningen. Detta gäller även valutakurseffekter hänförliga till monetära tillgångar som är tillgängliga för försäljning. Nedskrivningsprövning av finansiella tillgångar som är tillgängliga för försäljning sker när det finns en indikation på nedskrivningsbehov, se vidare om nedskrivningar av finansiella tillgångar under punkt 8. Nedskrivningar redovisas i resultaträkningen.
Utdelningar på aktier som kategoriserats som tillgängliga för försäljning redovisas löpande i resultaträkningen som Övriga utdelningsintäkter.
Omklassificering av finansiella instrument
Förändrade marknadsvillkor för delar av koncernens verksamhet har framkallat ett behov av att anpassa ändamålet med vissa inne-hav till de nya förutsättningarna. Till följd härav omklassificerades delar av koncernens värdepappersportfölj från den 1 juli 2008.
Omklassificeringen innebar att finansiella instrument flyttades från kategorin innehav för handel till kategorierna tillgängligt för för-säljning respektive lånefordringar. Dessutom flyttades finansiella instrument som tidigare redovisades som tillgängliga för försälj-ning till kategorierna lånefordringar respektive innehav till förfall.
Vid omklassificeringstidpunkten värderades och redovisades tillgångarna till verkligt värde. För tillgångar som omklassificera-des till kategorierna lånefordringar respektive innehav till förfall utgjorde därmed det verkliga värdet utgångspunkten för den efter-följande beräkningen av upplupet anskaffningsvärde. Ackumulera-de vinster och förluster på omklassificeraAckumulera-de tillgångar som tidigare redovisats direkt i eget kapital periodiseras i räntenettot över till-gångarnas återstående löptid. Omklassificeringen har gjorts i syfte att åstadkomma en redovisning som bättre återspeglar koncernens syfte med innehaven. Omklassificering av finansiella instrument sker endast under exceptionella omständigheter. Se även not K17.
Beräkning av verkligt värde för finansiella tillgångar och skulder För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad likställs verkligt värde med det aktuella marknadspriset. Som aktiv betraktas en sådan marknad där noterade priser med lätthet och regelbundenhet finns tillgängliga på en reglerad marknad, handelsplattform, tillförlitlig nyhetstjänst eller motsvarande. Det aktuella marknadspriset motsvaras i regel av aktuell köpkurs för finansiella tillgångar respektive aktuell säljkurs för finansiella skulder. För innehav som består av riskpositioner som i hög grad K1 Forts
NOTER KONCERNEN
För finansiella instrument som saknar en aktiv marknad bestäms verkligt värde med hjälp av allmänt accepterade värderingstek-niker. Teknikerna bygger i regel på jämförelser med nyligen ge-nomförda transaktioner i samma eller motsvarande instrument, i den mån information om sådana transaktioner finns tillgänglig.
Alternativt tillämpas värderingstekniker som i allt väsentligt bygger på variabler från observerbara marknader. I mer sällsynta fall används mer avancerade värderingsmodeller som delvis byg-ger på egna antaganden. Se även not K15 och not K16. I den mån transaktionspriset för finansiella instrument som innehas för handel skiljer sig från det verkliga värdet beräknat med till-lämpning av värderingstekniker som bygger på observerbara marknadsdata, redovisas skillnaden direkt i resultaträkningen i Nettoresultat av finansiella poster värderade till verkligt värde.
Återköpstransaktioner
Med återköpstransaktioner, eller repotransaktioner, avses avtal där parterna samtidigt har kommit överens om försäljning och återköp av ett visst värdepapper till ett i förväg bestämt pris.
Värdepapper som säljs i en repotransaktion kvarstår i balans-räkningen under transaktionens löptid. Det sålda värdepappret redovisas därutöver utanför balansräkningen som ställd säkerhet.
Erhållen likvid redovisas beroende på motpart som Skuld till kreditinstitut eller In- och upplåning från allmänheten. Värde-papper som köps i en repotransaktion redovisas på motsvarande sätt, det vill säga värdepappret tas inte upp i balansräkningen under transaktionens löptid. Den erlagda likviden redovisas som Utlåning till kreditinstitut alternativt Utlåning till allmänheten.
Värdepapperslån
Värdepapper som lånats ut kvarstår i balansräkningen och re-dovisas därtill utanför balansräkningen som Ställd säkerhet.
Inlånade värdepapper tas inte upp i balansräkningen, såvida de inte säljs, då ett värde motsvarande det avyttrade värdepapprets verkliga värde tas upp som skuld.
Nettoredovisning av finansiella instrument
Fordringar och skulder mot samma motpart som är kvittnings-bara nettoredovisas i balansräkningen. Fordringar och skulder är kvittningsbara om det föreligger en legal rätt till kvittning och det finns en avsikt att reglera förpliktelsen netto eller samtidigt.
Finansiella garantier och lånelöften
Finansiella garantier är sådana förbindelser som kräver att utstäl-laren gör angivna betalningar för att ersätta innehavaren för en förlust denne ådrar sig på grund av att en angiven gäldenär inte fullgör betalning vid förfall enligt villkoren i ett skuldin-strument, exempelvis en kreditgaranti. Det verkliga värdet på en utställd garanti motsvaras vid utfärdandet av den mottagna premien. Vid första redovisningstillfället redovisas den mottagna premien för garantin som förutbetald intäkt i balansräkningen.
Därefter värderas garantin till det högsta av den periodiserade premien, och det belopp som representerar den förväntade
kost-För utlåning med framtida räntebindning betraktas den förtida räntebindningen som ett åtagande utanför balansräkningen fram till likviddagen.
Sammansatta finansiella instrument
Tydligt separerbara finansiella komponenter av tillgångar och skulder (exempelvis derivat) särredovisas i normalfallet. Så sker exempelvis i fråga om emitterade så kallade strukturerade pro-dukter där derivatet lyfts ur värdkontraktet och redovisas till verkligt värde över resultaträkningen.
Särredovisning sker inte i fråga om sammansatta finansiella instrument som innehas för handelsändamål samt sammansatta finansiella instrument där de ekonomiska egenskaperna och ris-kerna i instrumentets olika komponenter är likartade.
Värdet av konverteringsrätten i emitterade konvertibla skulde-brev särredovisas som fritt eget kapital. Resterande del redovisas som efterställd skuld.
8. KREDITFÖRLUSTER OCH NEDSKRIVNING AV FINANSIELLA TILLGÅNGAR
Lån och fordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde Individuell bedömning av nedskrivningsbehov avseende låne-fordringar och andra låne-fordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde genomförs löpande av samtliga kund- och kreditansvariga enheter i koncernen. Nedskrivningsprövning görs i den mån det finns objektiva belägg för att en fordrans återvin-ningsvärde understiger dess bokförda värde. Sådana objektiva belägg kan exempelvis, beroende på omständigheterna, vara försenad eller utebliven betalning, konkurs, ändrad kreditrating eller nedgång i säkerheternas marknadsvärde.
Vid nedskrivningsprövning beräknas fordrans återvinnings-värde genom en diskontering av estimerade framtida kassaflöden hänförliga från fordran och eventuella säkerheter med fordrans effektivränta. Är säkerheten en marknadsnoterad tillgång, görs värderingen av säkerheten med utgångspunkt i det noterade värdet, i annat fall görs värderingen med utgångspunkt i avkast-ningsvärdet eller på annat sätt uppskattat marknadsvärde. Säker-heter i form av fastighetsinteckningar, värderas på samma sätt som övertagna fastigheter. Nedskrivning görs om det beräknade återvinningsvärdet understiger bokfört värde och redovisas som Kreditförlust i resultaträkningen. Redovisad kreditförlust reduce-rar fordrans bokförda värde i balansräkningen.
Utöver denna bedömning av individuella lånefordringar görs en gruppvis bedömning av dels individuellt värderade låne-fordringar, dels homogena grupper av fordringar med likartad riskprofil, i syfte att identifiera nedskrivningsbehov som ännu inte kan fördelas på enskilda krediter. Om behov föreligger görs en gruppvis nedskrivningsprövning för fordringsgruppen. Ned-skrivningar som redovisats för en grupp fordringar förs över till nedskrivningar avseende enskilda fordringar så snart det finns tillgänglig information om värdeminskning på individuell nivå.
Periodens kreditförluster utgörs av konstaterade och sannolika förluster för beviljade krediter med avdrag för återvinningar.
NOTER KONCERNEN
K1 Forts
Återvinningar består av dels återförda belopp på tidigare års kon-staterade kreditförluster, dels återförda tidigare gjorda nedskriv-ningar för sannolika kreditförluster. En beräkning av återvin-ningsvärdet avseende sannolika kreditförluster genom diskonte-ring av framtida kassaflöden innebär att återvinningsvärdet ökar när tidpunkten för betalning från kunden närmar sig. Därvid uppkommen skillnad i bokfört värde bokförs som en ränteintäkt.
Värdering av egendom för skyddande av fordran
Vid övertagande av egendom för skyddande av fordran värderas tillgången till verkligt värde. Därefter redovisas och värderas Övertagen egendom på motsvarande sätt som andra tillgångar av samma slag.
Nedskrivning av finansiella tillgångar som är tillgängliga för försäljning
Nedskrivning av Finansiella tillgångar som är tillgängliga för för-säljning görs när det finns objektiva belägg för att en eller flera förlusthändelser inträffat som har en inverkan på de förväntade framtida kassaflödena för tillgången. Vad avser räntebärande finansiella tillgångar utgör exempel på förlusthändelser som kan indikera ett nedskrivningsbehov en sannolik framtida konkurs, bevis för betydande finansiella svårigheter hos emittenten eller bevis för bestående förändringar i marknaden för tillgången. För egetkapitalinstrument utgör en bestående och betydande ned-gång i dess verkliga värde en indikation på nedskrivningsbehov.
Vid nedskrivning förs en andel av den ackumulerade förlust som tidigare redovisats direkt mot eget kapital (motsvarande skill-naden mellan förvärvskostskill-naden för instrumentet och aktuellt verkligt värde efter avdrag på eventuell tidigare nedskrivning) till resultaträkningen.
Tidigare gjorda nedskrivningar på skuldinstrument som ka-tegoriserats som finansiella tillgångar tillgängliga för försäljning återförs via resultaträkningen om tillgångens verkliga värde ökat efter nedskrivning och ökningen objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter nedskrivningstillfället. Tidigare ned-skrivningar på egetkapitalinstrument som kategoriserats som finansiella instrument tillgängliga för försäljning återförs inte.
9. SÄKRINGSREDOVISNING
Koncernen tillämpar olika metoder för säkringsredovisning bero-ende på syftet med säkringen. Vid säkring av verkligt värde och kassaflödessäkring används derivat som säkringsinstrument, i hu-vudsak ränteswappar. Vid säkringar av valutarisker kopplade till nettoinvesteringar i utländska enheter används finansiella skulder i den utländska enhetens funktionella valuta som säkringsinstru-ment.
Säkringar av verkligt värde tillämpas i syfte att skydda koncer-nen mot icke önskvärda exponeringar för förändringar i mark-nadspriser på redovisade tillgångar eller skulder. Vid säkring av verkligt värde värderas såväl säkringsinstrumentet som den säkra-de risken till verkligt värsäkra-de. Värsäkra-deförändringarna redovisas direkt i resultaträkningen i posten Nettoresultat av finansiella poster värderade till verkligt värde. Säkring av verkligt värde tillämpas sedan tidigare för enskilda tillgångar och skulder. Från och med fjärde kvartalet 2008 görs även portföljsäkringar till verkligt vär-de avseenvär-de vissa utlåningsportföljer. Vid verkligt värvär-de säkringar för portföljer av finansiella instrument marknadsvärderas den del av portföljen vars värde är exponerat för den säkrade risken.
Det värde som är hänförligt till den säkrade delen av portföljen redovisas på en enskild rad i balansräkningen i anslutning till utlåning till allmänheten.
Kassaflödessäkring tillämpas för att eliminera icke önskvärda exponeringar för variationer i kassaflöden hänförliga till föränd-ringar i rörlig ränta på ut- och upplåning. Som säkringsinstru-ment för säkring av sådana ränterisker används ränteswappar.
Vid kassaflödessäkringar värderas säkringsinstrumentet till verk-ligt värde. I den mån värdeförändringarna på swappen är effekti-va, det vill säga motsvaras av kassaflöden hänförliga till den säk-rade posten, redovisas de direkt i eget kapital. Ineffektiva delar av vinster och förluster på swappen redovisas i resultaträkningen.
Säkringar av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter tilläm-pas för att skydda koncernen mot valutakursdifferenser till följd av verksamhet i utlandet. Lån i utländsk valuta som tagits upp för att säkra nettoinvesteringar i utlandsverksamhet redovisas i koncernen till kursen på balansdagen. Den effektiva delen av va-lutakursdifferenser på sådana lån redovisas i omräkningsreserven i eget kapital. Ineffektiva delar av säkringen redovisas i resultat-räkningen.
Mer information om säkringsredovisning lämnas i not K23.
10. LEASING
Koncernens leasingavtal är antingen finansiella eller operatio-nella. Finansiella leasingavtal är sådana avtal där de ekonomiska risker och fördelar som förknippas med ägandet av den leasade tillgången i allt väsentligt överförs från leasegivaren till leasetaga-ren. Övriga leasingavtal betraktas som operationella leasingavtal.
Merparten av de avtal där koncernen är leasegivare är finan-siella leasingavtal. Sådana leasingavtal redovisas som utlåning vilket innebär att erhållna leasingavgifter redovisas som räntein-täkter och amorteringar. Hyresinräntein-täkter och kostnader som härrör från operationella leasingavtal redovisas som övriga intäkter/
kostnader.
11. FÖRSÄKRINGSVERKSAMHET
Koncernens försäkringsverksamhet bedrivs i dotterbolaget Handelsbanken Liv. Verksamhetens produkter består främst av legala livförsäkringar i form av traditionell livförsäkring och fondförsäkring samt riskförsäkringar i form av sjukförsäkring och premiebefrielse.
Klassificering och uppdelning av försäkringskontrakt
I koncernredovisningen klassas sådana avtal som innehåller bety-dande försäkringsrisk som försäkring. Försäkringsrisken bedöms vara betydande om den försäkrade händelsen, i något scenario som har kommersiell innebörd för koncernen, innebär en för-pliktelse att betala en ersättning som är betydande i jämförelse med den ersättning som skulle betalas ut om den försäkrade händelsen inte inträffat. Vid klassificeringen av avtal används 5% som gränsvärde för vad som utgör betydande försäkringsrisk.
Avtal som inte överför betydande försäkringsrisk klassificeras som investeringsavtal. I regel innebär detta att försäkringar med återbetalningsskydd klassas som investeringsavtal och övriga avtal klassas som försäkringskontrakt. Samtliga försäkringspro-dukter är konstruerade så att det går att särskilja vad som utgör försäkring och vad som består av sparande. Den finansiella kom-ponenten i dessa produkter särredovisas från försäkringskompo-nenten.
Redovisning av försäkringskomponenter i försäkringskontrakt Mottagen premie som avser kontrakt som i sin helhet klassats som försäkring redovisas som premiereserv i balansräkningen.
Premier avseende försäkringskomponenter i kontrakt som delvis klassats som sparande regleras ur försäkringstagarens kapital i takt med att försäkringsrisk uppstår. Premieintäkter och
utbetal-NOTER KONCERNEN
i resultaträkningen i nettoposten Riskresultat försäkring. Under denna post redovisas även årets förändring av koncernens försäk-ringsskulder.
Balansposten Försäkringsskulder innehåller skulder som härrör från kontrakt som i sin helhet klassificerats som försäkring samt skulder som härrör från försäkringskomponenten i de kontrakt som har delats upp i en finansiell komponent och en försäk-ringskomponent. I posten ingår skulder för vid räkenskapsårets utgång inträffade men oreglerade skador, inklusive de beräknade framtida driftskostnaderna för att reglera dessa skador. Denna del av försäkringsskulderna består även av en reservering för in-träffade men ännu ej inrapporterade skador. I posten ingår också en premiereserv, det vill säga en skuld för förskottsinbetalda premier.
För beräkning av försäkringsskulder används antaganden och bedömningar om bland annat ränta, livslängd, hälsa och avgifter.
Livslängdsantagandena varierar med hänsyn till när försäkringen tecknats och beaktar den förväntade framtida ökningen av livs-längden. Även avgiftsantaganden beror på när försäkringen teck-nats. Det innebär i huvudsak en avgift som är proportionell mot premien och en avgift som är proportionell mot livförsäkringsav-sättningen. Tillämpade antaganden om de försäkrades framtida hälsa är baserade på internt genererad erfarenhet och varierar beroende på produkt.
Koncernens försäkringsskulder genomgår regelbundet och minst årligen en prövning som beaktar nulägesbedömningar av alla uppskattade framtida kassaflöden hänförliga till ingångna försäkringsavtal. I den mån de redovisade försäkringsskulderna inte bedöms vara tillräckliga görs en ytterligare avsättning. För-ändringen redovisas i resultaträkningen.
Redovisning av investeringsavtal samt finansiella komponenter i försäkringskontrakt
Inbetalningar och utbetalningar avseende kunders sparkapital som härrör från investeringsavtal samt finansiella komponenter i försäkringskontrakt redovisas som insättningar respektive uttag direkt i balansräkningen.
Den från försäkringskontraktet separerade finansiella kompo-nenten i traditionella legala livförsäkringar redovisas till upplupet anskaffningsvärde i balansräkningen som In- och upplåning från allmänheten. Dessa skulder har en årlig avkastningsdelning som innebär att försäkringsgivaren tilldelas en avtalad del av totalav-kastningen på de tillgångar som förvaltas för försäkringstagarnas räkning, om denna avkastning under kalenderåret överstiger den garanterade räntan. Beräkningen görs ackumulerat för varje enskilt försäkringskontrakt. Det innebär att den villkorade åter-bäringen minskar i de fall avkastningen ett enskilt år understiger garantiräntan och vice versa. Den del av avkastningen som enligt modellen för avkastningsdelning tillfaller koncernen redovisas som provisionsintäkt. I det fall avkastningen understiger den per kontrakt garanterade avkastningen redovisas
Den från försäkringskontraktet separerade finansiella kompo-nenten i traditionella legala livförsäkringar redovisas till upplupet anskaffningsvärde i balansräkningen som In- och upplåning från allmänheten. Dessa skulder har en årlig avkastningsdelning som innebär att försäkringsgivaren tilldelas en avtalad del av totalav-kastningen på de tillgångar som förvaltas för försäkringstagarnas räkning, om denna avkastning under kalenderåret överstiger den garanterade räntan. Beräkningen görs ackumulerat för varje enskilt försäkringskontrakt. Det innebär att den villkorade åter-bäringen minskar i de fall avkastningen ett enskilt år understiger garantiräntan och vice versa. Den del av avkastningen som enligt modellen för avkastningsdelning tillfaller koncernen redovisas som provisionsintäkt. I det fall avkastningen understiger den per kontrakt garanterade avkastningen redovisas