Varför bör hushållen sortera? Alla källsorterade förpackningar och tidningar återanvänds eller återvinns och blir till nya föremål. Hårda plastförpackningar blir till nya förpackningar såsom utemöbler medan mjukplast används som bränsle. Pappersförpackningar blir till kartonger och kan användas även på andra sätt. Metallförpackningar blir nya förpackningar, men används också i andra sammanhang. Glasförpackningar blir nya förpackningar men kan även användas som annat. Tidningar blir till nya tidningar men blir även till andra slags pappersprodukter. I diagram 15 framgår det vilka avfallsslag som hushållen i Augustenborg sorterar.
97% 95% 90% 90% 87% 76% 74% 3% 5% 11% 11% 13% 24% 26% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Glas Tidnin gar / papp er Plas tförpa cknin gar Karto nger Meta ller Farlig t avfa ll Mata vfall Soterar Sorterar ej
Diagram 15. Vilka typer av sopor sorterar du? N= 38
Glasförpackningar som till exempel flaskor och burkar av färgat och ofärgat glas kan sorteras. Av tabellen kan man utläsa att nästan alla hushåll som har varit med i undersökningen sorterar glasförpackningar, vilket motsvarar hela 97 procent, medan 3 procent anger att de inte sorterar glasförpackningar.
Av diagrammet ovan sorterar hela 95 procent av hushållen tidningar och papper, där endast 5 procent inte sorterar.
Plastförpackningar: Alla förpackningar som samlas in återvinns till nya förpackningar eller nya produkter. Diagrammet visar att av de 38 hushål som besvarat enkäten sorterar 34 hushåll plastförpackningarna, vilket motsvarar 90 procent. Dock är det 4 hushåll som inte sorterar plastförpackningar, vilket motsvarar 10 procent av hushållen.
Pappersförpackningar som till exempel mjölk- och juicepaket, skokartonger och wellpapplå- dor kan samlas in och återvinnas till nya förpackningar eller nya produkter. Undersökningen visar att det finns 90 procent som sorterar sina pappersförpackningar och 10 procent som inte sorterar förpackningarna.
De metallförpackningar som hushållen sorterar är: konservburkar, sprayburkar, tuber, kapsy- ler och lock, drycksburkar utan pant, penseltorra färgburkar, aluminiumfolie och formar. Av diagrammet kan man avläsa att det är 87 procent av hushållen som sorterar metallförpack- ningar av de 38 hushållen som ingår i vår enkätundersökning. De som inte sorterare består av 13 procent av hushållen i hela responsgruppen.
Många föremål som finns i våra hushåll innehåller ämnen som är farliga för hälsan och mil- jön. Dessa föremål räknas som farligt avfall. Ett exempel på farligt avfall är batterier. I under- sökningen visade det sig att 24 procent av de totala undersökta hushållen inte sorterar sitt far- liga avfall medan 76 procent sorterar sina farliga avfall.
Som det framgår av tabellen kan man lätt se hur många som sorterar sitt matavfall. Matavfall är matrester och livsmedel, men det finns även andra saker som kan kastas tillsammans med matavfallet i komposten. Tabellen visar att det är 74 procent som sorterar sitt matavfall medan 26 procent låter bli att göra det.
6 Resultat
Källsorteringen är ett sätt där varje individ kan bidra till en hållbar utveckling genom att av- fallet lämnas i fraktioner för vidare återanvändning och återvinning. Det finns olika faktorer som styr hushållsavfallshanteringen exempelvis attityder, levnadssätt och regler eller lagar. I vår analys har vi kommit fram till att det är fler låginkomsttagare som anser att källsortering borde vara lagstadgad (se tabell 3) men betydligt fler låginkomsttagare än höginkomsttagare tycker att det är jobbigt att källsortera (se tabell 7). Undersökningen visar att fler kvinnor än män anser att deras inköp inte ger upphov till ökat avfall (se tabell 8). Detta tror vi beror på att kvinnor tänker mer miljömässigt när de handlar. Liknande resultat har bland annat Lindén (1994) och Johansson(2004) kommit fram till. Vi har även kommit fram till att de som bedö- mer att de har mycket eller ganska dåliga kunskaper om källsortering inte tycker att deras in- köp påverkar deras avfallsmängd (se tabell 9). Vi kan därför dra slutsatsen att kunskap påver- kar den handling som individen väljer att utföra.
Enligt Lindén (1994) krävs det extra motivation för att individen skall vilja utföra en handling som innebär en förändring av inrotade vanor. Individen handlar rationellt utifrån de preferen- ser som de besitter. De gamla rutiner som styr individen gör att det blir svårt att bryta de inro- tade rutinerna. I vår analysdel diagram11 bedömer alla de unga sin kunskap om källsortering som ganska goda och alla känner ansvar för att sortera sitt avfall (se diagram 2), men i dia- gram 3 kan vi konstatera att de unga inte toppar listan över dem som sorterar ofta. Vi har även kommit fram till att betydligt fler kvinnor än män tycker att det är viktigt att källsortera (se tabell 4) och fler kvinnor än män bedömer sin kunskap om källsortering som goda (se diagram 10).
Det är betydligt fler kvinnor än män som tycker att hygien och ordning i sophusen påverkar motivationen (se diagram 4). En annan faktor som bidrar till ökad källsortering är omgiv- ningens påverkan. I vår studie har vi kommit fram till att det är många som bedömer att de blir påverkade, men även att de påverkar andra. Däremot bedömer de äldre att deras möjlighet att påverka andra är mindre (se diagram5).
Allt som individen konsumerar blir slutligen till avfall och i och med att avfallsmängden fort- sätter att öka behöver det ske en utveckling av dagens avfallshantering. Enligt Lindén (1994) och Johansson (2004) utgör information, motivation och tillgänglighet grundstenen för att
individen skall vara villig att utföra miljöhandlingar. Vid intervjun med den ansvarige för miljöfrågor på MKB i Augustenborg fick vi reda på att vid början av projektet hade alla bo- ende bjudits in och blivit tilldelade information om källsortering i samband med visningen av de nyinrättande miljöhusen. Detta tyckte invånarna i området var givande då muntlig informa- tion om hur sorteringen går till samt sorteringsguider delades ut.
I vårt arbete har vi kommit fram till att hushållen i Augustenborg har fått tillräckligt med in- formation om hur de skall sortera via olika informationskanaler. Det har även visat sig att det är fler än en tredjedel (se diagram 12) som har tagit del av den informationen och detta tycker vi bevisar att informationen inte har så stor betydelse som det påstås. De flesta av hushållen i vår undersökning sorterar (se diagram 3). Däremot tycker de boende att information om vad som händer med det källsorterade avfallet skulle öka motivationen för ökad källsortering. Från det att konsumentverket skrev i ett pressmeddelande 1999 att konsumenterna saknar in- formation om vad som händer med det källsorterade avfallet, även om det sedan dess skett en utökning av information, finns än idag ett behov av att få mer information om vad som händer med det sorterade avfallet. Även i vår fältstudie i Augustenborg efterlyser de boende en ut- ökad informationstillgång om vad som händer med avfallet efter sortering. Information om hur mycket de boende i området bidragit med stärker viljan till fortsatt källsortering. Vi kan se än idag att hushållen inte känner sig helt tillfredställda eftersom de efterfrågar denna informa- tion.
I vår analys kan vi dra slutsatsen att ju högre utbildning individen har desto viktigare anser individen det är att källsortera (se tabell 5). Lindén säger att, det individen säger sig vilja göra och det som individen faktiskt gör är två vitt skilda saker. Vi kan notera att det finns en kopp- ling mellan kunskap och känslor inför miljöproblem.
Effektiv avfallshantering förutsätter att alla berörda aktörer arbetar effektivt med åtgärder som möjliggör att avfallet omhändertas på bästa möjliga sätt. Aktörerna måste känna att de gör nytta så att de kan fortsätta att arbeta i samma anda. I undersökningen visade det sig att hus- hållen i Augustenborg anser att det är företagen som har den största möjligheten att påverka avfallsmängden. Hushållen tycker att konsumenterna, kommunen och politiker kan påverka i samma utsträckning men hushållen bedömer sin egen möjlighet att påverka som minst. Vi har nämnt tidigare om hur olika aktörer kan samverka för att påverka avfallshanteringens riktning.
I Augustenborg sker ett nätverksamarbete mellan flera partner (kommunen, Sysav, MKB, skola, boende). Aktörerna samverkar och det sker ett ständigt utbyte av idéer sinsemellan alla berörda aktörer. De boende i området uppmuntras till att aktivt delta i de projekt som stadsde- len arbetar med, i syfte att utvecklingen av området skall ha minsta möjliga miljöpåverkan. Skolan lär ut kretsloppstänkande bland eleverna. I Augustenborg organiserades olika aktivite- ter i samarbete med kommunen, MKB och andra organisationer för att öka medvetenheten bland barn och de boende. Lindén (1994) tar upp att när individen känner att den personliga åtgärden eller beteendet ger resultat leder detta till att en starkare handlingsberedskap motive- ras.
De avfallsslag som hushållen i Augustenborg sorterar är främst glasförpackningar, tidningar och papper. Sortering av dessa fraktioner i Augustenborg skiljer sig inte nämnvärt mycket från landet i övrigt. Enligt en undersökningen gjord av Sifo på uppdrag av Naturvårdsverket (2007) är det mer än 95 procent av hushållen som sorterar glasförpackningar och tidningar. Då kan man ställa frågan, varför är det just dessa avfallsslag som hushållen sorterar mest? Jo, enligt Lindén beror det till stor del på vilken attityd individen har gentemot en viss situation eller företeelse. Information om glas och papper har funnits länge och sorteringen av dessa har gjorts under längre tid än övriga fraktioner, vilket i sin tur har lett till att sorteringen av glas och papper blivit en vana.
7 Diskussion oh rekommendationer
Dagens samhällsutveckling präglas av ett konsumtions- och produktionsmönster som inte är hållbart i något avseende. Människornas mentalitet och handlingsmönster domineras av en tid som kännetecknas av ett så kallat ”slit och släng” - levnadssätt. Detta leder i sin tur till att det sker en uttömning av jordens resurser. En förändring av den dagsaktuella samhällsutveckling- en är därför nödvändig om problemet med människans påverkan på ekosystemet skall mildras.
Det är varje individs ansvar att vidta åtgärder som befrämjar en hållbar utveckling. Det finns många sätt för individen att värna om miljön. Som det nämns i Avfallsplan (1999: 26) ”få miljöfrågor kan så direkt påverkas av enskilda människor som just avfallet”.
Källsortering är en ganska nytillkommen handling som kräver tid och motivation. Även de som vill avfallssortera blir frustrerade och tappar vilja när soporna inte är så lätta att sortera, exempelvis hur ska juiceförpackningar som består av plast och kartong sorteras? Vi tycker därför att det bör ställas högre krav på producenten. Produkterna skall i största möjliga mån bestå av ett materialslag så att konsumenterna inte själva skall tvingas bedöma i vilket kärl materialet skall slängas i. Ett annat alternativ tycker vi är att produkterna förses med informa- tion där det framgår klart och tydligt vilket avfallsslag materialet skall sorteras som. Renhåll- ningen av sophusen är även en viktig faktor som påverkar motivationen för att källsortera som det framgår av vår undersökning.
I Sverige arbetar man ständigt för att förbättra olika faktorer som kan påverka avfallsmäng- den. Förbättrade kommunikationsstrategier, nya insamlingssystem och nya lagar presenteras och introduceras för att hela tiden vidareutveckla det existerande systemet. De hinder som vanligtvis uppkommer vid källsortering är tillgänglighet och information. Dessa hinder före- kommer inte på Augustenborg, då alla fraktioner kan sorteras i sophusen. De boende har till- delats information i samband med visning av sophusen, och sorteringsguider har delats ut.
Vi anser att systemet idag fungerar väl i Augustenborg och hushållens deltagande är hög, men det behövs en ytterligare förbättring av systemet. Vi tycker att hushållen behöver få ett större gehör för sina åsikter så att de får känslan av att även de kan kontrollera avfallshanteringen. Vi anser att man bör göra det enklare för hushållen och kanske återinrätta sopnedkast i fastig-
heter, med skillnaden att sopnedkasten skall vara konstruerade så att hushållen direkt ska kunna sortera avfallet. På så sätt hade man kommit bort från alla de hinder som uppstår i sam- band med källsortering. Källsortering innebär att individen behöver avsätta både tid och ut- rymme då de flesta kök inte är byggda med tanke på källsorteringen. Detta innebär att indivi- den i de flesta fall behöver gå en bit för att komma till uppsamlingsplatsen.
Ett annat sätt för att få fler att källsortera med bibehållen av den dagsaktuella avfallshanter- ingen skulle kunna vara att införa ett system som innebar att det togs ut avgift för den av- fallsmängd som hushållen producerar. Detta skulle i sin tur kunna leda till att hushållen kände en stark motivation för att källsortera sitt hushållsavfall. Linden (1994) säger att individen känner en större handlingsberedskap för de handlingar som medför direkt personlig vinst.
Vidare menare vi, med stöd från vår undersökning, att om man vill utöka källsorteringen inom Augustenborg bör man ha kampanjer riktad mot följande grupper. Anledningen till att vi valt dessa grupper är att de i dagsläget inte källsorterar lika mycket som andra eller som grupp upplever att de finns specifika hinder för att de ska källsortera:
• Åldersgruppen 0- 30 och 66-100 år • Män
8 Slutsatser
En effektiv och systematisk avfallshantering leder till minskat avfall och hushållning av natur- resurser. Människans handling och nyttjande av naturen för överlevnad i dagens samhälle skapar miljöbelastning. Att kunna använda olika strategier och verktyg för att rädda naturen är därför viktigt. Avfallshantering är ett av de viktigaste tillvägagångssätten för att komma till- rätta med den ökande avfallsmängden.
I Augustenborg styrs källsorteringen av de regler och lagar som styr hushållsavfallshantering- en i landet i övrigt. Förutom de formella aspekterna är det många andra faktorer som påverkar källsorteringen i stadsdelen Augustenborg. Som det nämnts i arbetet är det tillgänglighet, in- formation, kunskap, och känsla som styr individens handlingar. Förutom de nämnda fakto- rerna är det också viktigt att det finns fungerande samarbete mellan aktörerna, och i Augus- tenborg finns denna tydliga samverkan mellan alla aktörer i området. I samband med vårt be- sök av området och det resultat vi har erhållit genom undersökningen kan vi dra slutsatsen att inga tydliga hinder inom källsortering förekommer på Augustenborg.
Genom vårt arbete har vi kommit fram till att en bra och effektiv avfallshantering kräver en samverkan mellan de formella besluten och de åtgärder som tas av berörda aktörer. Vi anser att systemet i Augustenborg fungerar väl idag och att hushållens deltagande är högt. Ansvaret ligger hos alla individer på Augustenborg och vi kan därför dra slutsatsen att om alla förbätt- rar eller förändrar sitt levnadssätt i linje med ett mer miljöanpassat sätt kan målet om en håll- bar utveckling och ett hållbart samhälle uppnås.
9 Referenser
Tryckta källor
Ammenberg, J. (2004). Miljömanagement. Lund: Studentlitteratur
Berg, P & Mattsson, C. (2001). Insamling av hushållsavfall. En kartläggning och analys av system för hantering av hushållsavfall och förpackningar, Sverige 2000, Rapport 5145. Stockholm: Naturvårdsverket
Bergström & Boréus. (2005). Textens mening och makt- Metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. Danmark: Studentlitteratur
Bowden, R (2005). Hållbar utveckling - Avfall och återvinning. Stockholm: Liber AB
Denscombe, M. (2000). Forskningshandbok - för småskaliga forskningsprojekt inom sam- hällsvetenskap. Lund: Studentlitteratur
Formas Fokuserar (2004). Sopor hit och dit- på vinst och förlust. Stockholm: Formas
Flory, I .(2000). Producentansvar I teori och praktik- en kritisk granskning av förpacknings- insamlingen. Stockholm: Elanders Gotab
Gatukontoret. (1999). Avfallsplan för en kretsloppsinriktad avfallshantering i Malmö. Malmö stad : Gatukontoret
Hallin, P. O., Jarlbro, G., Nilsson- Djerf, J. (2001). Avfallshantering och miljökommunikation i ett framtidsperspektiv. Stockholm: Stiftelsen Reforsk
Johansson, B. (2004). Stadens tekniska system Naturresurser i kretslopp. Stockholm: Katarina Tryck AB
Lindén, A-L. (1994). Människa och miljö – Om attityder, värderingar, livsstil och livsform. Stockholm: Carlsson Bokförlag
Marten, G. (2001). Human Ecology Basic concepts for sustainable development. London: Earthscan Publications Ltd
MKB (2006). Ekostaden Augustenborg- sammanfattning. Malmö: MKB Fastighets AB
Naturvårdsverket (1998). Siffror om avfall, Rapport 4875. Stockholm: Naturvårdsverket
Peterson, Lindh. (1998). Regeringens proposition 1997/98:145 Svenska miljömål. Miljöpolitik för ett hållbart Sverige: Miljödepartementet
Svenska Renhållningsverksföreningen - RVF (2001). Svenska avfallshanteringen 2001. Malmö Svenska Renhållningsverksföreningen
Svenska Renhållningsverksföreningen - RVF ( 2004). Svensk avfallshantering 2004. Malmö Svenska Renhållningsverksföreningen
Svenska Renhållningsverksföreningen - RVF ( 2006). Svensk avfallshantering 2006. Malmö Svenska Renhållningsverksföreningen
VA-verket Malmö (2006). Avfallsplan 2006 för Malmö och Burlöv. Malmö stad: VA-verket
Internet Källor
Avfall Sverige ( 2007a). Materialåtervinningen avfall till en värdefull resurs. http://www.rvf.se/m4n?oid=1599&_locale=1 (hämtat 2007-03-08)
Avfall Sverige (2007b). Bränslet
http://www.rvf.se/m4n?oid=1454&_locale=1 (hämtat 2007-03-08) Avfall Sverige (2007c). Biologisk behandling
Avfall Sverige (2007d). Avfallsförbränning
http://www.rvf.se/m4n?oid=849&_locale=1 (hämtat 2007-03-08) Konsumentverket (1999). Källsortering ja visst – men vad händer sen?
http://www.konsumentverket.se/mallar/sv/pressmeddelande.asp?lngArticleId=497&lngCateg oryId=509 (hämtat 2007-05-11)
Larsson, E (1995). Motion 1994/95: Jo667-förutsättningar för källsortering. Riksdagen http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=410&dok_id=GI02Jo667&rm=1994/95&b et=Jo667 (hämtat: 2007-04-20)
Malmö stad (2002 - 2005). Augustenborg. Miljöförvaltning
http://www.ekostaden.com/stadsdelar/ekostaden_tmpl_01.aspx?pageID=15&parentID=6&sec tionID=1&introID=6 (hämtat: 2007-05-07)
Malmö stad (2006). Tack och hej från oss på Ekostaden.com. Miljöförvaltningen
http://www.ekostaden.com/information/nyheter.aspx?pageID=8&parentID=147&introID=147 §ionID=4&newsID=694 ( hämtat: 2007-05-07)
MKB, (2007). Vår Vision
http://www.mkbfastighet.se/templates/PageStandard.aspx?id=886 ( hämtat:2007-04-18) Naturvårdsverket ( 2005a). Strategi för hållbar avfallshantering Sveriges avfallsplan http://www.naturvardsverket.se/bokhandeln/pdf/620-1248-7.pdf hämtat 2007-03-08 (hämtat: 2007-04-20)
Naturvårdsverket (2007). Pressmeddelande: 2006-07-13 Hela 93 % av svenskarna källsorte- rar- och de gör det för miljön.
http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/For-press/Pressmeddelanden/2006/Juli- 20062/Hela-93--av-svenskarna-kallsorterar--och-de-gor-det-for-miljon-/ (hämtat: 2007-04-20) Regeringskansliet (2007). Kretslopp, avfall och pant. Miljödepartementet
http://www.google.se/search?hl=sv&sa=X&oi=spell&resnum=0&ct=result&cd=1&q=MKBfa stighet,+Augustenborg&spell=1 gå vidare till MKB Augustenborg
Ekostaden Augustenborg (2007). http://www.mkbfastighet.se/upload/Ekostaden%20A4.pdf (hämtat: 2007-05-07)
10 Bilagor
Bilaga1
Källsortering i Augustenborg
Det här är en enkät om hushållens källsortering i Augustenborg. Enkäten ingår i vårt examensarbete vid Miljövetarprogrammet MMS på Malmö högskola. Din medverkan i undersökningen är helt ano- nym.
Sadiye Altundal Tan & Meloujane Gullberg
1. Kvinna Man 2. Ålder: _____år 3. Utbildning __________________________________________ 4. Sysselsättning _________________________________________
5. Hushållets samlade inkomst per månad efter skatt ca: _____________ 6. Antal personer i hushållet? _____Vuxna _____ Barn
7. Har du återvinningsstation i ditt område? Ja Nej
8. Har du människor i din omgivning som uppmuntrar/uppmanar dig att källsortera? Ja Nej
9. Upplever du att du kan påverka andra att källsortera? Ja Nej
10. Hur bedömer du dina kunskaper kring källsortering?
Mycket dåliga Ganska dåliga Ganska goda Mycket goda
11. Hur viktigt anser du att det är att man källsorterar?
Inte alls viktigt Inte så viktigt Ganska viktigt Mycket viktigt
12. Varför skall man sortera avfall?
________________________________________________________
________________________________________________________ 13. Vem kan egentligen göra någonting för att påverka avfallsmängden?
Betygsätta följande aktörer.
Företag 0……1…….2…….3……..4……..5
Konsumenterna 0……1…….2…….3……..4……..5
Politiker 0……1…….2…….3……..4……..5
Kommunen 0……1…….2…….3……..4……..5
14. Sorterar du ditt hushållsavfall? Aldrig Sällan Ibland Ofta
15. Oavsett svars alternativ på fråga 14, var god ange skäl?
________________________________________________________________
________________________________________________________________
16. Känner du ansvar för att sortera ditt hushållsavfall? Ja Nej 17. Om ja, varför?______________________________________ _________________________________________________ 18. Om nej, varför?______________________________________ _________________________________________________
19. Vilka typer av sopor sorterar du? (Du får gärna sätta flera kryss!) Tidningar/ papper
Plastförpackningar
Metaller som t.ex. konservburkar Farligt avfall t.ex. batterier
Glas Matavfall Kartonger
20. Finns det behållare för alla sorters avfall du avser att sortera där du bor? Ja Nej
21. Om nej. Vilka avfall är det som saknar behållare?
________________________________________________
22. Hur skulle du kunna minska ditt hushållsavfall?
_______________________________________________ _________________________________________________ _________________________________________________
23. Tror du att de som källsorterar påverkar andra att handla i samma anda? Nej Delvis Ja
24. Har du själv blivit påverkad av att andra föreslagit att du borde källsortera,