Teknik och Samhälle 2007-05-28 Miljövetenskap 41-60
Examensarbete
En fallstudie om hushållens källsortering i Augustenborg
(A Case Study on Waste Management in Augustenborg)
Altundal, Sadiye Handledare: Per Lindquist
Förord
Vi vill tacka alla som har bidragit med hjälp vid framställningen av denna uppsats. Ett stort tack till de respondenter som har besvarat enkäten som ligger till grund för vårt examensarbe-te, samt till dem som ställt upp på intervjuer med så kort varsel.
Ett stort tack till Per Nilzén som bistått med material på RVF.
Ett stort tack även till vår nära och kära vän, Antonio Maranön.
Sist men inte minst ett stort tack till vår handledare Per Lindquist för all den hjälp han har bistått oss med vid sammanställningen av detta examensarbete.
Malmö, maj 2007
Abstract
Sustainable development has become a major concern all over the world. Household waste management is one of the solutions to attain a sustainable development and community. It is today of great importance to have the proper knowledge, information and coordination be-tween different sectors and organizations in order to attain a sustainable development.
This case study aims to investigate an area in Augustenborg, Malmö in order to analyze their existing waste management system. It is even our intention to identify the development pos-sibilities and obstacles of waste management in the area. Through survey and personal inter-views, we were able to gather information on different factors and variables that affect waste management system in Augustenborg. The results suggest that there are various factors that affect waste management, and these are not just formal factors, such as rules and regulations but also other factors, such as human behaviour.
Abstrakt
Hållbar utveckling är en vision som hela världen eftersträvar att uppnå. Hushållsavfallshanter-ing är ett sätt för att uppnå en hållbar samhällsutvecklHushållsavfallshanter-ing. Bra kunskap, information och sam-verkan mellan olika aktörer är ytterst nödvändigt för att kunna uppnå en hållbar samhällsut-veckling. Syftet med fallstudiet är att kartlägga en del av stadsdelen Augustenborg i Malmö för att se över hur hushållsavfallshantering fortskrider. Det är även vårt syfte att identifiera möjligheter och hinder för en ökad källsortering i området. Genom enkätundersökning och intervjuer har vi samlat information om hur olika faktorer påverkar avfallshantering i Augus-tenborg. Resultatet visar att det finns olika faktorer som påverkar avfallshanteringssystemet och dessa är inte bara det formella faktorer som till exempel regler och lagar men också andra faktorer som människans attityder har stor betydelse.
Innehållsförteckning
Förord
... 21 Inledning... 7
1.1 Syfte och problemformulering ... 7
2 Bakgrund ... 9
2.1 Avfallets påverkan på miljön ... 9
2.2 Avfallshanteringens utveckling i Sverige... 10
2.3 Ansvarsfördelning för avfallshanteringen... 11
2.3.1 Kommunen ... 12
2.3.2 Producentansvar ... 12
2.4 Avfallshierarkin och behandlingsformer av avfall... 13
2.4.1 Behandlingsformer för avfall ... 14 2.4.2 Återanvändning ... 14 2.4.3 Återvinning... 14 2.4.4 Förbränning ... 15 2.4.5 Biologisk behandling... 15 2.4.6 Deponering ... 15 2.5 Stadsdelen Augustenborg... 15 2.6 Avfallshanteringen i Augustenborg ... 17 2.7 Tidigare forskning ... 17
2.7.1 Utvecklingen av behandlingsformer för avfallshantering... 18
3 Teoretiska utgångspunkter ... 20
3.1 Människans påverkan på ekosystemet ... 20
3.2 Hinder och förutsättningar för ett miljöanpassat livsstil ... 21
3.3 Governance perspektivet ... 23
3.4 Attitydteori ... 23
3.5 Theory of social learning... 24
4 Metod, material och genomförande ... 26
4.1 Metodval... 26 4.2 Tillvägagångssätt... 26 4.3 Kvantitativ undersökning ... 27 4.4 Val av undersökningsområde ... 28 4.5 Tidsaspekten av undersökningen... 28 4.6 Kvalitativ undersökning ... 28 4.7 Bearbetning av data... 29 4.8 Analysmetoden... 29
5 Resultat och Analys... 30
5.1 Olika faktorer som styr källsortering ... 31
5.1.1 Olika aktörer som kan påverka avfallsmängden ... 31
5.1.2 Borde källsorteringen vara lagstadgad? ... 32
5.1.3 Hur förhåller sig kvinnor respektive män till källsorteringen? ... 33
5.1.4 Förhållande mellan känsla och handling inom olika ålderskategorier... 33
5.1.5 Individens handlingsberedskap ... 34
5.1.6 Hur olika inkomstklasser förhåller sig till källsortering?... 35
5.1.7 Hur påverkar hygienen i sophus källsorteringen? ... 36
5.2 Attityder och känslor som påverkar källsorteringen ... 38
5.2.1 Hur viktigt anser kvinnor respektive män att källsorteringen är? ... 38
5.2.2 Samband mellan attityd och utbildning... 38
5.2.4 Hur bedömer olika åldersgrupper dess kraft att påverka andra? ... 40
5.2.5 Hur omgivningen påverkar individer? ... 40
5.2.6 Skall man egentligen källsortera?... 41
5.2.7 Hur upplever individen källsorteringen?... 42
5.3 Kunskapens och informations roll för källsortering... 43
5.3.1 Hur utbildningen och kunskapen om källsortering förhåller sig med varandra? .... 44
5.3.2 Hur bedömer kvinnor respektive män sin kunskap om källsortering... 45
5.3.3 Hur olika åldersgrupper bedömer sina kunskaper om källsortering ... 45
5.3.4 Individens deltagande... 46
5.3.5 Informationens roll... 47
5.3.6 Vet hushållen vem de skall vända sig till om de har klagomål eller frågor om källsortering? ... 48
5.3.7 Syn på inköpets påverkan i avfallsmängden ... 49
5.3.8 Samband mellan individens inköp och kunskap om källsortering... 49
5.4 De avfallsslag som hushållen sorterar... 50
6 Resultat
... 537 Diskussion oh rekommendationer
... 568 Slutsatser
... 589 Referenser
... 591 Inledning
Dagens livsstilmönster leder till allt större uttag av jordens resurser. Vi står därför inför den stora utmaningen att genomföra visionen om hållbar utveckling. Alla individer producerar avfall hela tiden och källsortering av avfall är ett steg i rätt riktning som befrämjar en hållbar avfallshantering. Avfall delas in i tre grupper; hushållsavfall, industriellt avfall och farligt avfall. Innan den moderna samhällsutvecklingen tog sin början lämnade individen sådant av-fall som naturen kunde omhänderta eftersom mestadels av avav-fallet bestod av komposterbart material. Den tekniska utvecklingen möjliggjorde att nya material kunde framställas. Dessa nya material, exempelvis plast och vitvaror, har i sin tur gett upphov till att miljöproblem upp-står. Det finns dock än så länge inte några bra lösningar på hur omhändertagandet av avfall som inte är nedbrytbart ska ske. (Bowden, 2005)
I vårt examensarbete har vi valt att fokusera på källsorteringen av hushållsavfallet i en del av stadsdelen Augustenborg i Malmö. Dagliga beslut som varje individ tar har direkt eller indi-rekt påverkan på miljön. Ett av de beslut som vi dagligen tar kanske utan att fundera över det är om vi väljer att källsortera eller inte.
1.1 Syfte och problemformulering
Syftet med vårt examensarbete är att kartlägga en del av stadsdelen Augustenborg i Malmö för att se över hur hushållsavfallshanteringen fortlöper. Det är även vårt syfte att identifiera möjligheter och hinder för en ökad källsortering i kombination med olika insamlingssystem, samt att se vilka problem som har uppstått i och med den ökade källsorteringen i kombination med olika insamlingssystem.
Frågeställningar som arbete kommer att bygga på är följande: • Vad styr källsorteringen i Augustenborg?
• Vilka förutsättningar och hinder finns inom källsorteringen i Augustenborg? • Hur ser ansvarsfördelningen ut för hushållens avfallshantering?
• Vilken betydelse har informationsflödet för hushållens motivation till att källsortera? • Hur påverkar andra faktorer såsom kön, ålder och inkomst avfallshantering?
Arbetet kommer är begränsat till att omfatta kvarteret mellan Lantmannagatan, Augusten-borgsgatan och Särlagatan i Augustenborg Vi har gjort en fältstudie av de nämnda område genom att vi har besökt alla hushåll i fältundersökningsområdet.
2 Bakgrund
Avfall kan enklast definieras som de föremål, ämnen eller substanser som ägaren vill eller är skyldig att göra sig av med. (Johansson, 2004)
Vi har valt att särskilt se på hushållsavfallet för det är den avfallsgrupp som alla individer dagligen kommer i kontakt med.
Definitionen av hushållsavfall enligt miljöbalkens, MB, 15kap 2§ är:
”Med hushållsavfall avses avfall som kommer från hushåll ( t.ex. sopor, köksavfall, latrin och slam från slambrunnar och slamtankar, även farligt avfall som ingår som beståndsdel i avfall som kommer från hushåll)” ( MB 15kap 2§)
Det finns många sätt att värna om miljön och källsortering är ett sätt för individen att visa sitt miljöengagemang, ”få miljöfrågor kan så direkt påverkas av enskilda människor som just av-fallet”(Avfallsplan, 1999:26).
Vi valde stadsdelen Augustenborg eftersom arbete vad gäller att göra om stadsdelen till en miljöanpassad område är omfattande. Många olika projekt har utvecklats med syfte att göra området mer miljöanpassat. Ett av de projekt som har utvecklats är källsortering och detta är det projekt vi har valt för vår studie. (MKB, 2006)
En områdesbeskrivning av det valda området har gjorts efter att observationer gjordes av plat-sen för genomförandet av enkätstudien. Denna beskrivning gjordes för att vi själva och läsar-na av arbetet skulle få en klarare bild av området. Vi vill också belysa de hinder respektive möjligheter som förkommer i området och om det redan fanns befintliga åtgärder som be-främjade till att avfallssorteringen.
2.1 Avfallets påverkan på miljön
Ur ett miljöperspektiv är dagens konsumtions- och produktionsmönster inte hållbart, då följ-derna av den dagsaktuella utvecklingen ger upphov till att ofantliga mängder avfall uppkom-mer. Det finns inte utrymme för naturen att omhänderta sådana mängder avfall, men många menar att ökad tillväxt och ökad avfallsmängd går hand i hand. (Johansson, 2004)
Även om problemet med ökat avfall har uppmärksammats alltmer och tagits upp i flera sam-manhang så finns det inte, än så länge, några banbrytande lösningar på hur man skall gå till-väga. Arbetet med alternativa åtgärder för avfallshantering fortskrider för att komma tillrätta med det ökade avfallsberget på ett smidigt och effektivt sätt, som går alla berörda intressen-ters vilja till mötes. Samtidigt som de flesta är medvetna om att trenden ”slit och släng”, bör brytas är det inte många som är villiga att ändra sin livsstil. Istället ges det uttryck för att åt-gärder som skall vidtas inte ska kräva allt för mycket av den enskilda individen och eftersom nya briljanta idéer inte växer på träd väljer aktörer att handla i samma bana som tidigare. Även om de är medvetna om att deras beteende inte är hållbart så tänker och handlar indivi-den kortsiktigt vilket anses vara naturligt för människan. (Johansson, 2004)
Vilka åtgärder bör de som innehar makten vidta för att en hållbar och effektiv avfallshantering skall kunna utvecklas? Vad behöver det göras för att varje enskild individ skall motiveras att minska sin avfallsmängd? Vem är det egentligen som har makten att påverka avfallsmängden främst, är det politikerna, företagen, kommunen, konsumenterna? Eller har varje enskild indi-vid lika stor makt över att påverka över avfallsbergets uppgång eller nedgång? Det beror till stor del på vilka frågor och områden det rör sig om. När det gäller källsortering har varje in-divid lika stor makt att påverka resultatet, medan när det gäller andra frågor är det makthavar-na som har den största makten. Det är dock viktigt att påpeka att samarbete mellan berörda aktörer leder till att bästa möjliga resultat kan uppnås.
2.2 Avfallshanteringens utveckling i Sverige
Avfallshanteringen i Sverige har genomgått stora förändringar under de senaste åren. Oöns-kade produkter från människans aktiviteter, det vill säga avfall, skapar besvär. Ända fram till mitten av 1800-talet bortforslades avfallet från städerna till landsbygden, där avfallet använ-des som gödsel i jordbruket och resterande grävanvän-des ner i jorden. Det var en fråga om att få bort avfallet från städerna. Vid denna tidpunkt var det fastighetsägaren som ansvarade för renhållningen och bönderna skötte bortforsningen av avfallet från tätbebyggelsen. I och med att städerna växte och miljöproblem och sjukdomar härjade började det ske en övergång av ansvaret för renhållningen till samhället. Avfallet kom att ses som en vara som kunde återvin-nas och säljas. Tekniken inom avfallshanteringen utvecklades och avfallsfrågan diskuterades alltmer. Utvecklingen av produkter ledde till att avfallet kom att bli mer sammansatt och där-för utvecklades nya hanteringsmetoder. År 1910 tog den moderna avfallssorteringen sin bör-jan, då källsortering och återvinning infördes. Från 1930 till 1990 övergavs idéerna om
åter-vinning och källsortering. Istället kom behandlingsmetoden bränning och deponering av avfall att prägla avfallshanteringen. Sopnedkasten var det vanligaste samlingssätt vid fastigheterna, dock kom idéerna som främjar källsorteringen återvinning och minskade deponering på 1990-talet. (Formas Fokuserar, 2004)
I nuläget är avfallshanteringen integrerad med de övriga samhällssystemen. Vetskapen om en integrerad och effektiv avfallshantering är en förutsättning för att befrämja en hållbar sam-hällsutveckling. Makthavarna motiveras att vidta åtgärder som möjliggör en effektiv avfalls-hantering. Att avfallshantering är integrerad med övriga samhällssektorer kan utläsas av att ansvaret för avfallshanteringen numera ligger på tre aktörsgrupper. Först och främst på kom-munen som ensamt haft ansvaret i över 100 år och fortfarande har huvudansvaret. I och med införandet av lagen om producentansvar 1994 flyttades dock en del av ansvaret över på pro-ducenterna. Enskilda individer förväntas också dra sitt strå till stacken genom att ta ansvar för att källsortera och återlämna de produkter som producenterna ansvarar för. (Berg & Mattsson, 2001)
Av nedanstående figur 1 framgår det hur avfallssorteringen har förändrats över tid. På 1980- talet sorterades avfall i tre fraktioner, papper, avfall och grovavfall. Innan dess slängdes allt avfall i samma kärl, men i och med att idéerna om källsortering från 1910 åter väcktes till liv, skedde en utvidgning av antalet sorterade fraktioner.
Figur 1. Källsorteringens utveckling i Sverige (Gatukontoret, 1999)
2.3 Ansvarsfördelning för avfallshanteringen
Aktörer som ansvarar för hushållsavfallshanteringen är kommunen och producenterna. En effektiv avfallshantering förutsätter att det sker ett nätverkssamarbete mellan andra aktörer, det vill säga att även de som inte har det juridiska ansvaret för avfallshantering engageras att
delta vid utformandet av avfallshantering, och att de ansvariga skapar incitament för andra. Nedan beskrivs en utveckling av aktörernas ansvar.
2.3.1 Kommunen
Kommunen har både befogenheter och skyldigheter inom sitt territorium. En av de många skyldigheter som åligger kommunen är att ha en avfallsplan. I avfallsplanen skall det framgå vilka åtgärder som finns för att minska avfallsmängden och minska farligheten hos avfallet. Planen är det främsta och viktigaste dokumentet i varje kommun när det gäller frågor rörande avfall. I planen redogörs det även för kommunens visioner och idéer om hur kommunen avser att åtgärda avfallshanteringen under den kommande tiden. (VA-verket Malmö, 2006)
I och med införandet av producentansvar delar därmed kommunen och producenterna på an-svaret för hushållsavfallet. De fraktioner som kommunen ansvarar för är säck- och kärlsopor, grovavfall, trädgårdsavfall, farligt avfall och elavfall tillsammans med producenterna. Produ-centerna ansvarar för fraktioner så som tidningar/returpapper, förpackningar av papper, me-tall, plast samt glas. (Formas Fokuserar, 2004)
2.3.2 Producentansvar
1994 infördes producentansvar vilket innebär att producenten ansvarar för att olika produkter som till exempel läkemedel och batterier sorteras eller återlämnas. Producentansvaret är ett led i att styra omhändertagandet av avfall mot ett mer kretsloppsinriktat samhälle. (Flory, 2000) Dagens konsumtion och livsstilmönster leder till allt större uttag av jordens resurser, som i sin tur leder till att människorna idag står inför stora utmaningar som behöver åtgärdas för att visionen om hållbar utveckling skall kunna komma tillstånd. Producentansvar är ett sätt att tackla detta. Producentansvar råder i olika branscher som till exempel retursamlingssystem eller återvinning. Producentansvar i Sverige är lagstadgat inom fem olika områden. Dessa är bilar, elektronik och elektriska produkter, däck, returpapper och förpackningar. Syftet med producentansvaret är att kunna få producenterna att ta fram bättre produkter som är mer mil-jövänliga. Vi misshushåller med naturresurser, och producentansvaret är ett av de många styrmedel som är nödvändiga för att skapa en hållbar samhällsutveckling. Vi kan lära oss att utnyttja naturresurser bättre och effektivare genom återanvändning, materialåtervinning, och energiutvinning. (Naturvårdsverket, 1998)
Att det infördes ett producentansvar beror till stor del på att producenterna har den största kunskapen om varan och det är de som har makten att påverka varans utformning. De vet
så-ledes om varan kan återvinnas eller återanvändas i nya varor, varför producenterna skall ta ansvar för varan under hela varans livscykel. (Peterson & Lindh, 1998)
2.4 Avfallshierarkin och behandlingsformer av avfall
Vid hantering av avfall skall de aktörer som är ansvariga agera utifrån avfallshierarkin som skall fungera som riktlinje vid avfallshanteringen. Avfallshierarkin rekommenderar att upp-komsten av avfall i första hand skall förhindras. Avfallet skall därefter återanvändas eller ma-terialåtervinnas och kan förbrännas. När någon av de tidigare åtgärderna inte kan tillämpas skall avfallet deponeras. (Regeringskansliet, 2007)
Avfallshierarkin
Förhindra/förebygga uppkomsten
Återanvända
Återvinna
Förbränna med energiåtervinning
Biologisk behandling
Deponi
Figur 2. Avfallshierarkin (Johansson, 2004)
För att ändamålet med avfallshierarkin skall uppnås krävs det att olika styrmedel skapas. Styrmedel skall ge incitament till aktörerna att välja den hantering och behandling av avfallet som är i linje med avfallstrappans syfte. Styrmedel som formas för att påverka aktörerna att handla utifrån det som är miljömässigt kan vara lagar, skatter, avgifter eller subventioner. Dessa styrmedel kan antingen fungera som morot eller piska för att aktörerna skall handla utifrån ett miljömässigt sätt. En kombination av styrmedlen kan i vissa fall användas för att det skall ge ett bättre och mer kraftfullt resultat. (Ammenberg, 2004)
Det styrmedel som är aktuellt idag för att få en utökad materialåtervinning är producentan-svar, eftersom merparten av det material som återvinns är sådant som redan är belagt med producentansvar så som förpackningar och papper. (Johansson, 2004)
Avfallshanteringen i Sverige har förändrats sedan mitten av 1990-talet. Samtidigt som av-fallsmängden har ökat stadigt har alternativa behandlingssätt som tas upp i avfallshierarkin ökat i omfattning. Behandlingsmetoden deponering som tidigare var den vanligaste formen av undanröjning av avfall har kommit att minskas drastiskt. (Johansson, 2004)
2.4.1 Behandlingsformer för avfall
Avfall kan omhändertas på många olika sätt, som framgår av avfallstrappan, och det är många faktorer som måste beaktas för att uppnå ett alternativ som både är miljömässigt och ekono-miskt. Jenny Shalin (teknologie licentiat och doktorand på Chalmers inom avfallsförbränning och fjärrvärme) och Evalena Wikström (filosofie doktor forskare på sektionen för energitek-nik hos Sveriges provnings- och forskningsinstitut) skriver att alla behandlingsformer kom-mer att öka, men att metoden förbränning av avfall komkom-mer vara det sätt som antagligen kommer att öka mest i omfattning. Detta då utbyggandet av flera avfallsförbränningsanlägg-ningar är på gång och då kraven på deponering skärps allt mer. (Formas Fokuserar, 2004)
2.4.2 Återanvändning
Behandlingsmetoden återanvändning innebär att produkterna inte blir avfall, dvs. att de inte slängs utan används direkt i nya sammanhang (Johansson, 2004). Återanvändning av material är något som det sätts allt större vikt vid i dagens samhälle och med detta menas att man an-vänder föremålet på nytt. Det finns några exempel på vilka föremål som kan återanvändas, som till exempel möbler och kläder.
2.4.3 Återvinning
Avfallssortering är en viktig del inom avfallshanteringen. Återvinning är ett sätt att minska avfallet, genom att föremålen i sig kommer i nytt bruk, och därmed kan användning av råva-ror och energi minskas, vilket leder till mindre avfall. (Johansson, 2004)
För att få till stånd en hållbar samhällsutveckling är återvinning en viktig åtgärd som måste öka till att omfatta fler områden. Den sammanlagda avfallsmängden och användandet av na-turresurserna ökar successivt för varje år, därför är det ytterst viktigt att avfallet ingår i ett
kretslopp som motverkar användandet av råmaterial. Återvinning, vars syfte är att avfallet ersätter ett annat material betyder att det görs nya produkter av gamla eller också att de eldas upp och att energin som uppstår vid förbränningen tillvaratas. Återvinning av material medför även att energi sparas, eftersom återvinning av material kräver mindre energi än vid produk-tion av nytt material. (Avfall Sverige, 2007a)
2.4.4 Förbränning
När avfallet behandlas genom förbränning minskar avfallets omfång, samtidigt som energi utvinns vid förbränningen. När den energi som åstadkoms vid förbränning av avfallet utnytt-jas som el eller värme klassas förbränningen som energiåtervinning. Värme som produceras används som fjärrvärme. Avfall som förbränns bör var rent från fraktioner som kan sorteras ut. Ett välsorterat avfall kan därmed mildra de negativa miljöeffekter som kan uppstå till följd av förbränningen. (Avfall Sverige, 2007b)
2.4.5 Biologisk behandling
Med biologisk behandling menas antingen kompostering eller rötning av avfall. Det rör sig främst om omhändertagandet av avfall som är lättnedbrytbart. Vanligtvis är det matavfall och trädgårdsavfall som behandlas biologiskt. Vid dessa metoder utvinns energi och näringsäm-nen. Vid tillämpning av metoden kompostering utvinns näringsämnen som sedan kan använ-das som jordförbättringsmedel och gödningsmedel. Behandling av avfall genom rötning ger biogas och rötresterna. Den kan senare användas som ersättning eller som komplement till stall gödsel och dyl. (Avfall Sverige, 2007c)
2.4.6 Deponering
Deponering innebär att avfallet lagras i väntan på att i ett senare skedde behandlas på ett av de behandlingssätt som har nämns tidigare. Deponering fungerar på så sätt som mellanlagring för avfall. Deponering av avfall används främst som ett sätt att förvara det avfall som saknar vär-de på marknavär-den. (Johansson, 2004)
2.5 Stadsdelen Augustenborg
De individer som bor och verkar i Ekostaden Augustenborg befinner sig i ett område där mil-jöarbetet är mer utvecklat än i någon annan stadsdel i Malmö. Miljötänkandet präglar hela områdets utformning, och kretsloppstänkandet genomsyrar överallt i området. Åtgärder som har vidtagits är bland annat inrättandet av öppen dagvattenhantering, gröna tak, miljöhus och samverkan bland aktörerna i stadsdelen. (MKB, 2006)
Kvarteret som vi genomförde enkätundersökningen och som omges av Lantmannagatan, Sär-lagatan och Augustenborgsgatan ligger i stadsdelen Augustenborg. Augustenborg byggdes under 1950-talet. (MKB, 2006)
Utbyggnaden av Augustenborg påbörjades 1948 av det då nystartade fastighetsbolaget Malmö kommunala bostadsbolag, MKB, som bildades 1946. Det projekt som startades den 18 mars 1998 i samarbete mellan Malmö stad och MKB kom att kallas för ”Ekostaden Augustenborg”. Ekostaden Augustenborg är samlingsnamnet för de delprojekt som ska göra området Augus-tenborg till ett mer socialt, ekonomiskt, ekologiskt hållbart samt attraktivt bostadsområde. För denna ekologiska omställning hade Augustenborg fått bidrag från det lokala investeringspro-grammet. De flesta av delprojekten var färdigställda i början av 2002. Ett av de viktigaste huvudsyftena med projektet är att det boende i Augustenborg skall motiveras att vara med och påverka projekten, när det gäller allt ifrån initieringsfasen till genomförandet av besluten. De boende skall alltså uppmuntras till att delta i vissa delar av policyprocessen vid utformandet av projekten på området. (MKB, 2006)
Utemiljöerna i området har genomgått stora förändringar. Parker och trafikleder har byggts om, en förnyelse av bostadsgårdar och fasader har skett samt att det även skett en utökning av bostäder iform av nybyggen. För att öka den biologiska mångfalden i området har det skett en utökning av den gröna ytan i området samtidigt som många gröna tak har anlagts. Efter att projektet ekostaden Augustenborg tog form har omflyttningen minskat med nästan 20 procent ( Malmö stad 2002 - 2005). Projektet ”ekostaden Augustenborg” tog slut vid årsskiftet 2005/2006. (Malmö stad, 2006)
Fastigheterna i vår fältstudie ägs av MKB, som är den största kommunala fastighetsägaren i Malmö. Med sina 21 300 lägenheter är MKB därmed Malmös största hyresvärde. MKB:s lä-genheter är fördelade på 54 bostadsområden. Totalt är det 29 procent av det totala antalet hy-resrätter i Malmö. (MKB, 2007)
Augustenborg är den stadsdel i Malmö som är både nationellt och internationellt känd som ”Ekostad”. Stadsdelen innehar 1800 lägenheter och har ett invånarantal på ca 3000 personer. Efter att området haft dåligt rykte i några år började idéer om hur stadsdelen åter skulle bli attraktiv att väckas i slutet av 1980-talet. Det var först 1998 som idén om hur stadsdelen
skul-le bli attraktiv bskul-lev ett faktum i och med omställningen av stadsdeskul-len till en ekostad. (Ekosta-den Augustenborg, 2007)
Vi har som tidigare nämnt valt att fördjupa oss i källsorteringen i området. Därför kommer vi inte att vidare utveckla de andra åtgärder som vidtagits.
2.6 Avfallshanteringen i Augustenborg
Som det framgår av tidigare nämnd fakta ligger ansvaret för hantering av hushållsavfallet på kommunen, men som i sin tur låter en stor del av det praktiska arbetet utföras av entreprenö-rer. I Malmö kommun är det Vatten och Avlopps Verket, VA- verket, som ansvarar för in-samlingen av hushållsavfall. Avfallet hämtas av upphämtarna från antingen sopkärl, sophus eller gemensamma uppsamlingsplatser beroende på vilken av dessa som fastigheten använder sig av. Lagstiftningen som reglerar den kommunala avfallshanteringen och omhändertagandet av hushållsavfall är främst miljöbalken och balkens tillhörande förordningar. (VA-verket Malmö, 2006)
2.7 Tidigare forskning
Syftet med vårt examensarbete är att se över hur källsorteringen av hushållsavfallet i kvarteret mellan Lantmannagatan, Augustenborgsgatan och Särlagatan i Augustenborg fortsätter. Ut-ifrån litteraturgenomläsning, enkätstudier och intervjuer är vårt mål att identifiera möjligheter och hinder för en ökad källsortering i kvarteret i Augustenborg.
De frågor som vårt arbete bygger på är följande. Vad är det som styr hushållens källsortering i Augustenborg? Vilka förutsättningar och hinder finns inom området källsortering? Hur för-håller sig hushållen i Augustenborg till källsorteringen? Hur ser ansvarsfördelningen ut för hushållens avfallshantering? Vilken betydelse har informationsflödet för hushållens motiva-tion till att källsortera? Vilken roll har tillgängligheten av uppsamlingssystem för hushållens avfallshantering?
Cecilia Mattsson Petersen, teknologie doktor i miljövetenskap, anser att tillgängligheten till insamlingssystem är viktig. (Formas Fokuserar, 2004) Enligt henne innebär tillgängligheten för hushållen att systemet är lätt förståeligt. Det skall framgå varför och hur individen skall sortera, vad som händer med det sorterade avfallet och annat som är väsentligt för individen att veta. Vidare tar hon upp att det inte skall ställas för höga krav på individen som försvårar
att leva upp till kraven, exempelvis skall det inte vara allt för långt till uppsamlingsplatsen, sophus eller soprum vid fastigheten. (Formas Fokuserar, 2004)
Ewa Larsson miljöpartist skrev i sin motion, 1994/95: Jo667, till riksdagen 1995 att förutsätt-ningarna för ökad återanvändning och återvinning förutsätter en effektiv och utökad källsor-tering. Hon poängterade att en välfungerade avfallshantering krävs för att ett kretsloppssam-hälle och en hållbar utveckling skall vara möjlig. (Larsson, 1995)
Konsumentverket skrev i ett pressmeddelande, 1999-09-06, att konsumenterna gör sin del av källsorteringen, men att konsumenterna säger att de saknar information om vad som händer med det sorterade avfallet. Ändå förväntas det att varje enskild individ tar sitt medborgaran-svar och källsorterar. Enligt Konsumentverket behövs motivation om allmänheten skall fort-sätta att källsortera. Motivationen kan vara att konsumenterna får fakta om vad som händer med avfallet som har källsorterats. I detta pressmeddelande från Konsumentverket poängte-rades även att tillgängligheten till uppsamlingssystem för de fraktioner som hushållet avser att sortera inte är tillräckligt bra, och att detta antagligen påverkar motivationen för att källsortera på ett negativt sätt. (Konsumentverket, 1999)
Nu när det nästan har gått 7 år från att Konsumentverket skrev pressmeddelandet, kan man undra om det är så att information om vad som händer med avfallet är en av de faktorer som hushållen fortfarande efterfrågar, eller om behovet är tillgodosett. Men även om det har bör-jat ske en utbyggnad av insamlingsstationer i fastigheter är problemet allt ifrån löst. Hur ser situationen ut idag? Är det samma hinder som finns för att allt fler skall vilja källsortera?
2.7.1 Utvecklingen av behandlingsformer för avfallshantering
Från att deponering har varit den mest använda behandlingsform vid omhändertagandet av avfall, har denna form kommit att drastiskt minska. Den mest bidragande faktorn bakom minskningen av deponering är troligtvis den lag som trädde i kraft första januari 2000. Lagen innebar att det infördes skatt på avfall som deponerades. Lagstiftningen om deponering har skärpts på senare tid vilket försvårar deponering av avfall. En annan bidragande faktor bakom den stora minskningen av deponering är naturligtvis också den handling som varje individ frivilligt åtagit sig att utföra i och med att de källsorterar (RVF, 2001). Nästan 50 procent av hushållsavfallet i landet behandlas genom förbränning (Avfall Sverige 2007d).
Figur 3 nedan visar att materialåtervinningen ökade efter det att producentansvaret infördes 1994, och kom att ytterligare öka i omfattning då förbud mot brännbart avfall till deponering infördes, samt att fler väljer att sortera. Av figuren kan man se att det finns ett tydligt samband mellan hur olika behandlingsformerna påverkar varandra.
Översikt över behandlingsformer av avfallets utveckling
0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% Förbränning 42% 38,50% 50,20% Deponering 39% 22,80% 4,80% Återvinning 16% 28,70% 33,90% Kompostering/Rötning 3% 9,50% 10,50% Farligt avfall 0% 0,50% 0,60% 1994 2000 2005 Totalt avfallsmängd 1994: 3 154 000 ton 2000: 3 796 100 ton 2005: 4 347 130 ton
Figur 3. Översikt över behandlingsformer av avfallets utveckling. (Naturvårdsverket, 1998, Svenska renhållningsverksföreningen, RVF, 2001 och RVF, 2006)
Enligt Naturvårdsverket rapport, strategi för hållbar avfallshantering - Sveriges avfallsplan 2005, återvanns omkring 90 procent av hushållsavfallet i någon form under 2004 vilket indi-kerar en väsentlig ökning från tidigare år. Deponering av hushållsavfallet uppgick endast till 10 procent. (Naturvårdsverket, 2005a)
Under de senaste årtiondena har materialåtervinningen ökat kraftigt vilket har inneburit att källsorteringen har stigit markant. Dock har klagomål kommit till kännedom om att hushållen anser att producenterna inte har tagit sitt ansvar, genom att de inte har hållit den servicestan-dard som behövs för att hushållen skall vilja källsortera. Ett av de drivande incitamenten för att hushållen skall källsortera i större omfattning är att hushållen på ett enkelt och lätt sätt skall kunna sortera och lämna sitt avfall oavsett vem som ansvarar för system för insamling av avfall. Det är även viktigt att hushållen får ta del av resultatet vad källsorteringen bidrar med så att motivationen förstärks och leder till fortsatt källsortering bland hushållen. (Naturvårds-verket, 2005a)
3 Teoretiska utgångspunkter
I nuläget antas det att de flesta är medvetna om att ett välmående miljötillstånd är ett av de värdefullaste ting som varje individ bör eftersträva, om inte för miljöns skull så åtminstone för den egna och den kommande generationens existens.
Miljön har fått mer och mer uppmärksamhet under de senaste åren i och med att klimatföränd-ringar som uppståtta till följd av människors levnadssätt ökat. Det är inte längre möjligt att blunda för att miljöproblemens existens är kopplad till mänskliga aktiviteter när dessa miljö-relaterade problem kommer allt närmare oss och berör individerna på ett personligt plan.
Har människorna tillräckligt med kunskap om miljöns värde eller är den allmänna föreställ-ningen att miljön är som vilken resurs som helst som människor äger fritt tillträde till? Birgitta Johansson, vetenskapsjournalist, säger att svenskar har goda kunskaper om miljön och att känslorna för naturen är starka. (Johansson, 2004) Johansson tar upp att även om individens attityd innehåller handlingsberedskap behöver det inte betyda att den nödvändigtvis leder till handling. Det är därför viktigt att poängtera att det förekommer skillnader mellan det männi-skor säger sig vilja göra och det som de faktiskt gör. Detta varierar beroende på vilka erfaren-heter människor har sedan tidigare. Vidare tar Johansson (2004) upp att många människor uppger att bristen på tid och närheten till uppsamlingssystemen är några av de faktorer som sätter käppar i hjulet för deras miljöengagemang. Men vad kan i så fall göras och görs för att undanröja de hinder som Johansson tar upp?
3.1 Människans påverkan på ekosystemet
På senare tid har det gjorts försök till att befrämja en utveckling som går i linje med naturens bärgningskraft. Detta har lett till att olika försök har gjorts för att skapa en anpassning av det sociala till ekosystemet i och med att människan har kommit till insikt om att en anpassning av mänsklig aktivitet är nödvändig för att även i fortsättningen åtnjuta de tjänster som naturen erbjuder. Att människan vidtar sådana åtgärder som innebär en avlastning på naturen är för att människan ska kunna leva i symbios med naturen. (Marten, 2001)
Figur 4. Samspelet mellan sociala systemet och ekosystemet (Marten, 2001)
Handlingar som utförs av individen för att tillgodose sina dagliga behov i det moderna sam-hället skapar en miljöbelastning som i längden kan rubba ekosystemen om naturen. Därför är det viktigt att vidta och använda olika strategier och verktyg för att skydda naturen för att samspelet mellan naturen och människan inte ska kollapsa. Människor utnyttjar naturresurser och lämnar dem tillbaka i form av avfall. (Marten, 2001)
Människan sätter spår i naturen på olika sätt och därför blir också påverkningsgraden av mänsklig aktivitet på ekosystemet olika beroende på vilken aktivitet som bedrivs. Aktiviteter som bedrivs av människan och som påverkar naturens kretslopp är exempelvis när människan åtnjuter ekosystemets gratistjänster, som vattenanvändning, fiske, ved, jordbruksmarker med mera. Tidigare var problemen med det avfall som återfördes till naturen inte så omfattande som idag eftersom ekosystemet då kunde bryta ner avfallet. Innan den moderna samhällsut-vecklingen tog fart bestod avfallet till största del av material som inte var främmande för natu-ren, det vill säga nedbrytbart material. Den största miljöpåverkan som uppkommer till följd av mänsklig aktivitet är när människan försöker att forma om naturen så att den bättre kan tillgo-dose människans önskemål, som till exempel vid dumpning av avfall som innehåller ämnen som direkt eller indirekt förstör eller bidrar till att ekosystemen i naturen kommer ur balans. (Marten, 2001)
3.2 Hinder och förutsättningar för ett miljöanpassat livsstil
Individens attityder, värderingar samt olika trender påverkar vilka handlingar personen väljer att utföra. Men även andra faktorer som exempelvis samhällssystemet kan ha större påverk-ningsgrad än individens attityder och värderingar då individen står mellan två valsalternativ.
Avfall,
-mänskliga aktiviteter
Resurser -eko tjänster
Utformningen av samhällskonstruktionen kan i sin tur begränsa individens handlingsutrym-me. När det gäller källsortering kan det handla om exempelvis att systemen för sortering är utformad på ett visst sätt som känns obekvämt för vissa individer, som i sin tur leder till att individen låter bli att källsortera. För att komma tillrätta med samhällskonstruktioner som begränsar individen från att vidta miljöhandlingar behöver det ske ett utökat samarbete mellan alla involverade aktörer. Frågan är, vilka möjligheter har individen att påverka ett system som inte tillgodoser deras önskemål? Naturligtvis har individen makten att påverka. Individer kan gå samman och bilda rörelser och ansluta sig till organisationer för att få makt att påverka den befintliga samhällskonstruktionen så att det kan ske en förändring av samhällssystemet som bättre tillgodoser deras önskemål. (Lidskog, 997)
Figur 5. Ramar som styr individens handlingsutrymme. Bilden är skapade av författarna men baserad på Johansson, 2004, Lindén, 1994, Marten, 2001.
En individs beteende bestäms inte bara av personliga faktorer, utan hur en människa beter sig beror till stor del också på omgivningen och situationen. Insamlingssystem och tillgänglighet leder till att de individer som vill källsortera kan göra det utan att känna sig hindrade på grund av att det är långt till insamlingsplatserna. För att individer skall känna motivation att utföra miljöanpassade handlingar är det viktigt att handlingen som förväntas ske inte är obekväm att utföra och att det inte kräver allt för mycket av den enskilda individen. Många handlingar som utförs dagligen av individer är vanehandlingar. Även om individen skulle vilja utföra en
mil-Sociala systemet Ekosystemet Sociala positioner (yrke, utbildning) Producentansvar Trender Attityder Värde-ringar Miljöbalken, MB, Fysiskplanering –stadens utformning Insamlingssystemen
–dess placering och utformning Möjligheter och hinder Landskaps utformning Klimat
Avfallsbolag Marknadskrafter
jöhandling är det således inte säkert att hon kommer att göra det. För att vanehandlingar skall kunna ersättas med nya handlingar är det ytterst viktigt att individen känner stark motivation att byta inrotade vanor. (Lindén, 1994)
Det finns dock olika tillvägagångssätt för att enskilda individer och makthavare skall kunna samverka. Styrningssättet Governance är ett sätt att göra det på.
3.3 Governance perspektivet
Governance avser styrning där även andra aktörer förutom staten ges tillträde till att delta i att utforma styrningen i en viss riktning. Governance kan enklast definieras som nätverkstyrning. I denna typ av styrning betraktas staten som en aktör, bland flera aktörer. Ansvarsfördelning-en är utspridd mellan deltagande aktörer. GAnsvarsfördelning-enom governancestyrning sker delegering av an-svar för att avlasta institutioner. Styrningssättet leder även till att det skapas effektivitetsbe-främjande överensstämmelse som undanröjer konflikter som annars skulle kunna uppstå, samt att styrningsidéer hämtas utifrån för att komma bort från ålderdomliga. (Hall & Löfgren, 2006)
Utifrån governancestyrning antar vi att källsorteringen har genomförts för att de som ansvarar för avfallet inte har möjlighet att se över alla leden i avfallshanteringen. Delegering av ansvar är ett sätt för att avfallet bättre skall tillvaratas. För att det inte skall uppstå konflikter mellan de aktörer som ansvarar för omhändertagandet av avfallet sker ett nätverkssamarbete mellan aktörer som har ansvar och som kan påverka avfallshanteringens riktning.
3.4 Attitydteori
Miljöengagemanget hos människan kan uppstå av olika skäl. Det kan handla om allt ifrån att vilja rädda något till att lätta på sin skuldkänsla. De aspekter som ligger till grund för indivi-dens handlande kan vara materiella eller värdemässiga. Enskilda individers förutsättningar att vidta åtgärder som befrämjar att miljöanpassade handlingar kan uppstå styrs till vis del av den position individen har i samhället, då positionen påverkar de värderingar och handlingsmöns-ter personen kommer att följa. (Lindén, 1994)
Anna-Lisa Linden, docent och forskare i sociologi i Lund, har en teori om att värden och atti-tyder har stor betydelse för individens handlingsmönster. Enligt hennes attitydteori bygger attityder på tre kognitiva komponenter som är kunskap, känsla och handlingsberedskap. Dessa
tre komponenter är grundläggande för de attityder och värderingar som individer utvecklar mot företeelser som individen kommer i kontakt med i sin dagliga livsföring. Komponenterna, kunskap och känsla är direkta förutsättningar för handlingsberedskap. För att det skall ske en förändring i individens beteende måste oenighet mellan attitydteorins komponenter råda. Enligt Linden leder oenighet mellan attitydteorins komponenter till att individen söker efter information för att på så sätt återfå överensstämmelse mellan elementen i attitydteorin, då alla individer antas vilja ha harmoni mellan attitydskomponenterna. På så sätt kan individens atti-tyd gentemot en händelse eller viss situation förändras. (Lindén, 1994)
Känsla
Kunskap Handlings-
Beredskap
Figur 6. Attitydteorins grundelement (Lindén, 1994)
Enligt Lindén (1994) skall oenighet mellan komponenterna i figur 6 föreligga för att individen skall vilja och känna motivation för att förändra sin attityd gentemot en situation eller förete-else.
Individens personliga uppfattning om sina handlingsutrymmen och möjligheter till att påverka de hinder och förutsättningar som finns för att kunna leva på ett miljöanpassat sätt har stor betydelse för deras agerande i frågor som rör miljön. Bristen på kunskap om miljöpåverkan och hur förbättringar kan åstadkommas, samt svårigheten för individen att ändra levnadsvanor kan utgöra hinder för att ett miljöanpassat handlingsmönster ska komma tillstånd bland all-mänheten i stort. (Lindén, 1994)
3.5 Theory of social learning
En annan teori som är användbar när individens attityder, vanor, beteende och samhällsstruk-turen skall undersökas är teorin Theory of social learning. Teorin bygger på att individer lär sig ett handlingssätt genom att iaktta hur andra agerar i liknande situationer. Detta kallas för modellinlärning där människor tar intryck av vad andra gör i samma sits. Andra människor har en betydande roll i denna aspekt. Modellinlärningsteori handlar om att individens
beteen-de påverkas av andra. Det vill säga att indivibeteen-der observerar hur andra indivibeteen-der agerar i vissa situationer och att betraktarna i ett senare skedde i en liknande situation agerar utifrån de in-tryck de tagit till sig vid tidigare observationer. Dessa modeller kan utgöras av våra barn eller kändisar som kan finnas i vårt vardagliga liv. (Hallin, 2001)
4 Metod, material och genomförande
Arbetet är byggt på en enkätundersökning och intervjuer med syfte att utvärdera sophanter-ingen. Syftet med enkätundersökningen och intervjuerna är att ta reda på hushållens avfalls-sortering och källavfalls-sorterings vanor. Det är även vårt syfte att utifrån enkätstudier och intervju-er identifiintervju-era möjlighetintervju-er och hindintervju-er för en ökad källsortintervju-ering i kombination med olika in-samlingssystem. Frågorna i enkäten syftar till att fånga in material som efter en analys besva-rar våra frågor. Resultatet av analysen visas schematisk i tabeller och diagram.
4.1 Metodval
En kombination av kvantitativ och kvalitativ metod utgör grunden för undersökningen. En blandning av de båda metoderna var önskvärt för att uppfylla syftet med vårt arbete. Vissa frågor som var intressanta att få besvarade men som krävde eftertanke av respondenterna kunde bättre utvecklas och besvaras vid en intervju. Därför ansåg vi en kombination av kvali-tativ och kvantikvali-tativ metod vara den relevanta för det syfte vårt arbete bygger på. I de kom-mande sidorna presenteras i närmare detalj de olika delarna av metoderna och genomförandet.
4.2 Tillvägagångssätt
Arbetet inledes med en litteraturgenomsökning för att få en vidare inblick i ämnesområdet, avfall, som vi hade som utgångspunkt för vårt arbete. Efter genomsökningen valde vi att fo-kusera oss på hantering av hushållsavfall. Inläsning av den litteratur som gjordes innan vi val-de val-det specifika områval-det, Augustenborg, var främst rapporter framtagna av Avfall Sverige (tidigare kallad för Svenska Renhållningsverksföreningen, RVF), Naturvårdsverket och kurs-litteratur som vi haft under den tid vi gått programmet, MMS, samt annat intressant material som berörde vårt ämnesområde.
Som teoretiska ramverk har vi främst använt oss av Lindéns attitydteori, Hallins modellinlär-ningsteori samt ett governance perspektivet som Hall och Löfgren bland flera andra statsveta-re pstatsveta-resenterar.
En preliminär enkät sammanställdes utifrån arbetets syfte och med hjälp av det teoretiska ramverket. Enkäterna testades på ett antal respondenter, studenter, för att upptäcka brister med frågeformuläret. Syftet med detta var även att ge utrymme till respondenterna att komma med egna idéer och andra aspekter som de ansåg var viktiga men som vi hade missat. De
prelimi-nära enkäterna gjordes även för att få förståelse om hur frågorna kunde tolkas av responden-terna, och för att se om frågorna behövdes revideras så att frågorna skulle uppfylla det syfte som var avsett med enkätundersökningen. Att enkätfrågorna bearbetades efter att synpunkter erhållits vid en pilotundersökning man får tillfälle att hitta eventuella fel och kan åtgärda bris-terna innan den egentliga undersökningen skall genomföras detta rekommenderas av Berg-ström & Boréus (2005). Vetskapen om att frågor kan tolkas olika är allmänt känd och just av den anledningen är det därför ytterst viktigt att frågorna formuleras så att de blir så entydiga som möjligt (Denscombe, 2000).
Enkäten består av ett antal områden som täcker individens faktakunskap och åsikt angående individens ställningstagande gentemot miljön. Vissa frågor var avsedda för att få en klarare bild av vad som styr individens handlingsmönster. Dessa frågor ställdes i syfte att fånga re-spondenternas känslor och värderingar kring avfallssortering.
4.3 Kvantitativ undersökning
I en studie som använder en kvantitativ metod som till exempel genom en enkätundersökning har man på förhand bestämt sig för vilka tänkbara slutsatser studien kan leda till (Denscombe, 2000). På grund av detta har vi börjat med att definiera vilka problem vi är intresserade av att studera och formulerade frågorna utifrån detta. Genom en kvantitativ undersökning kan man enkelt undersöka olika frågor som till exempel frågor kring källsortering. Enkäten består av 38 frågor, där vi har använt oss av både slutna och öppna frågor. Slutna frågor är de frågor som har fasta svarsalternativ där respondenten besvarar frågan genom att kryssa i ett svarsal-ternativ. Svarsalternativ på de fasta frågorna ger ett objektiv intryck och är lätta att besvara och bearbeta. Vi har även använt oss av öppna frågor för att få mer utförliga svar.
När det väl var dags att genomföra enkätundersökningen visste vi redan tidigare vilket område som enkäterna skulle utdelas i. Utdelningen av enkäterna skedde i form av dörrknackning där vi personligen kryssade i enkäter, utifrån det svarsalternativ respondenterna valde. Den valda formen av genomförandet berodde på att vi inte ansåg oss finna ett bättre alternativ. Vi är medvetna om att vår närvaro vid ifyllandet av enkäten kan ha påverkat de svarsalternativ som respondenterna valde, men eftersom insamlingen av enkäterna annars skulle vara krånglig var det ändå säkrast att göra på det sätt vi valde. Samtidigt bidrog vår närvaro till att responden-terna kunde få snabbt svar på de oklarheter som de upplevde med enkäten och på så sätt un-danröjdes de oklarheter som respondenterna kunde stå inför om vi inte var närvarande.
Problem som vi stött på i samband med enkätundersökningen var att vissa inte var villiga att besvara dessa och kände obehag när vi som främmande besökare ville att de skulle besvara frågorna. Att vissa individer av förståeliga skäl inte vill bli störda är inte något nytt och att obehag kan uppstå när man utlämnar sig själv med risk att ens identitet kan komma till allmän kännedom. Antalet hushåll vi försökte nå var 217, där vi lyckades fråga 50 hushåll om de ville fylla i enkäten utav dess var endast fick 38 som valde att fylla i enkätformuläret. Ibland var det så att vi själva läste upp enkätfrågorna för respondenterna och fyllde i det svarsalternativ de valde. Det har även förekommit att respondenterna fick enkätformuläret och de fyllde i den medan vi väntade vid ytterdörren.
4.4 Val av undersökningsområde
Stadsdelen Augustenborg valdes med hänsyn till områdets omfattande arbete vad gäller att göra om stadsdelen till en ekostad. Många olika projekt har utvecklats med syfte att göra om-rådet mer miljöanpassat. Ett av de projekt som har utvecklats är källsortering och detta är det projekt vi har valt för vår studie. (MKB, 2006)
4.5 Tidsaspekten av undersökningen
Beroende på den tid på dygnet som undersökningen genomfördes på kan detta sägas ha bidra-git till att bortfallet inte blev så stort som om undersökningen skulle ha skett en annan tid på dygnet då de flesta inte var hemma. För att kunna få ett mer objektivt mått på sannolikheten att de slutsatser man kommit fram till är korrekta har vi valt att utföra undersökningen under olika tider och olika dagar. De dagarna vi utförde fältstudien och enkätundersökningen på var tisdag den 17 april kl. 13:00 till 20:00, onsdag den 18 april kl.17:00 till 21:00 och torsdag den 19 april kl. 10:00 till 17:00. Intervjuerna med två av de boende på området ägde rum den 23 april och intervjun med miljöansvarig på MKB för Augustenborg skedde den 30 april.
4.6 Kvalitativ undersökning
Syftet med de intervjuer som ägde rum med boende på området var att finna svar på frågor med övergripande karaktär exempelvis: vilka åtgärder kan vidtas för att för att få tillstånd ett förändrat handlingsmönster hos människorna. Diskussion fördes även kring vad som kan tän-kas och behöver göras för de individer som saknar både möjlighet till färdmedel och närhet till sopstationer, men som ändå säger sig vilja avfallssortera. Eftersom de som ställde upp på intervjuer medverkade frivilligt, faller det naturligt att anta att deltagarna är miljöengagerade, vilket klart kan påverka utfallet av intervjuerna.
4.7 Bearbetning av data
Innan vi började med att mata in insamlade data har vi först gått igenom enkäterna och sett till att de är rätt ifyllda. En del svar behövdes förkodas och detta har vi också gjort. För att kunna analysera data som vi har samlat in genom enkäterna har vi använt SPSS. Excel har använts vid framtagning av vissa diagram och tabeller. Även om inmatning av data var en lång och arbetsam process har vi ändå valt att analysera alla frågorna i enkäten. Vi har tagit upp de frågor som är relevanta för arbetet och därefter valt ut några data som vi arbetade vi-dare med.
4.8 Analysmetoden
Vi har tolkat utredningsresultatet på det sättet att det avspeglar hela arbetet genom en beskri-vande eller deskriptiva statistiska metod. I datainsamlings- och analysfasen har vi använt korstabeller och korsdiagram som visar vad vi har kommit fram till. Vi har sammanställt un-dersökningsresultatet och levererade på det sättet att man kan se helheten av arbetet, vilket har möjliggjort tydligare slutsatser.
5 Resultat och Analys
I detta kapitel kommer vi att presentera enkäten analyser, observations och intervju resultat. Svaren till varje fråga kommer att presenteras och svaren till vissa frågor kommer sedan att analyseras. Därefter gör vi tolkningar och kopplingar av resultaten till de teorier vi använt oss av. För vissa frågor kommer vi att endast presentera svaren på utan att göra några tolkningar inom detta resultat avsnitt.
Figur 7. Bild över undersökningsområdet (MKB, 2006)
Hushållen som ingick i vår fältstudie omfattades av 38 hushåll (11 ensamstående, 5 ensamstå-ende med barn, 10 par och 12 par med barn). Hur dessa hushåll bedömer sina kunskaper om källsortering varierar men de flesta bedömer sina kunskaper om källsortering som ganska goda. Av de 38 hushåll som har deltagit i enkätundersökningen bedömer 28 av hushållen sin kunskap om källsortering som ganska goda, vilket utgör 74 procent av hushållen. 21 procent av hushållen bedömer sin kunskap som mycket goda och 5 procent anger att de har dålig kun-skap.
5.1 Olika faktorer som styr källsortering
I detta kapitel kommer vi att ta upp de faktorer som påverkar källsorteringen. Vi tror att sam-hällskonstruktionen, kön, ålder, inkomst, utbildning, information, regler och lagar är olika faktorer som påverkar källsorteringens effektivitet. Enligt Formas (Formas Fokuserar, 2004) har avfallshantering har blivit alltmer komplex, avfallsfraktionerna blir fler liksom avfallets möjliga behandlingsmetoder
5.1.1 Olika aktörer som kan påverka avfallsmängden
Respondenterna fick betygsätta olika aktörer på en skala från 0 till 5 (där 0 står för ingen på-verkan och 5 står för högsta påpå-verkan) om vem som egentligen kan göra någonting för att påverka avfallsmängden. Diagram 1 ger en översikt om hur individerna bedömde dessa aktö-rers påverkningsgrad. Som det framgår i diagrammet tycker de tillfrågade att det är företagen som har störst möjlighet att påverka avfallsmängden, där medelvärdet för svarsalternativ före-tag ligger på skalan 4,3. Det lägsta medelvärdet som är 3,4 sätter respondenterna på sig själva som det framgår av diagram1.
4,3 3,6 3,6 3,5 3,4 0 1 2 3 4 5
Företag Konsumenter Kommunen Politiker Jag själv
B et yg sk al a
Diagram 1. Vem kan egentligen göra någonting för att påverka avfallsmängden? N=38
Individens handlingsutrymme påverkas av många faktorer. Samspelet av olika faktorer i det sociala systemet och ekosystemet skapar både möjligheter och hinder för individens olika val. Vi kan konstatera att individen tycker att de som sitter vid makten har större makt att påverka. Enskilda individer tycket att aktörer som företag, kommunen, konsumenten och politiker har större möjlighet att påverka utformningen av nya regler och initieringen av nya trender och
värderingar i samhället. Ett nätverksamarbete mellan de nämnda aktörerna i diagram 1 är nödvändigt för en långsiktig och hållbar avfallshantering såsom governance perspektiv före-språker. Genom vårt besök i området vid utförandet av vår fältstudie kunde vi se att det fanns ett nätverkssamarbete mellan boende, fastighetsägaren, skolan och de ansvariga för avfalls-hanteringen. Nätverksarbete mellan aktörerna leder till att alla involverade känner att de kan påverka sin situation. Känslan av att kunna påverka leder till att motivationen för ett fortsatt deltagande ökar. Det är allmänt känt att känslan av egenkontroll leder till ökad motivation. Detta resonemang stöds även av Lindén (1994).
5.1.2 Borde källsorteringen vara lagstadgad?
Tycker du att en lag som innehåller åtgärder för att ytterligare öka hushållens vilja och enga-gemang för källsortering borde antas? I vår undersökning ställde vi frågan om källsorteringen borde vara lagstadgad. I tabell 1 kan man avläsa att det finns en stor skillnad mellan vad kvin-nor respektive män tycker.
Tabell.1 Anser du att källsortering borde vara lagstadgad
Kön
Kvinna Män Total
Anser du att källsortering
borde vara lagstadgad Ja 15 9 24
75,0% 52,9% 64,9%
Nej 5 8 13
25,0% 47,1% 35,1%
Total 20 17 37
100,0% 100,0% 100,0%
Tabell 1 visar att 75 procent av kvinnorna respektive 53 procent av männen tycker att källsor-teringen borde vara lagstadgad. Vi kan säga att i detta fall finns det en stor skillnad om vad de olika könen tycker. Samhällsgrupper kan ta initiativet att väcka uppmärksamhet för frågor som de anser utgör en viktig funktion i samhällsutvecklingen. De boende i Augustenborg kan till exempel driva på en förändring som resulterar i att nya regler tillkommer om källsortering. Denna typ av samverkan mellan olika samhällsaktörer kan man koppla till governance per-spektivet som avser styrningssätt genom nätverkssamarbete.
5.1.3 Hur förhåller sig kvinnor respektive män till källsorteringen?
För att naturens ändliga och övriga resurser skall bevaras och inte ta skada är det viktigt att sortera ut allt som går att återvinna. Det finns även en stor ekonomisk förtjänst i detta då det går mindre energi åt att återanvända redan behandlat material än att använda råmaterial. När vi ställde frågan, känner du ansvar för att sortera ditt hushållsavfall? Uppger 100 procent av kvinnorna och 77 procent av männen att de känner ansvar för att källsortera sitt hushållsavfall. Resultatet (se tabell 2) visar att kvinnor känner ett större ansvar för sortering av sitt hushålls-avfall vilket överensstämmer med Lindén (1994) som skriver att kvinnor hyser starkare käns-lor för miljöproblem.
Tabell 2. Känner du ansvar för att sortera ditt hushållsavfall
Kön
Kvinna Män Total
Känner du ansvar för att
sortera ditt hushållsavfall Ja 21 13 34
100,0% 76,5% 89,5%
Nej 0 4 4
,0% 23,5% 10,5%
Total 21 17 38
100,0% 100,0% 100,0%
5.1.4 Förhållande mellan känsla och handling inom olika ålderskategorier.
För att få en bild av hur olika åldersgrupper bedömer sin ansvarskänsla ställde vi frågan; kän-ner du ansvar för att källsortera ditt hushållsavfall? Åldersgruppen 0-30 känkän-ner ansvar för att sortera sitt hushållsavfall. Fråga är, men vad betyder det egentligen och hur ofta sorterar de sitt hushållsavfall i verkligheten? I åldrarna 31-100 uppger 87 procent att de känner ansvar och de återstående 13 procenten svarar att de inte känner ansvar för att sortera sitt hushållsav-fall. Lindén tar upp att de yngre är överlag oroligare än de äldre. Men vad betyder det egentli-gen? Är det så att de yngre i så fall sorterar mer än övriga åldersgrupper? (Se diagram 3) Det-ta kan vi förvissa oss om att det stämmer, även om skillnaden inte är så markant.
100% 87% 88% 13,00% 12,50% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 0-30 31-65 66-100 Ålder JA Nej
Diagram 2. Känner du ansvar för att sortera ditt hushållsavfall. N=38
Överlag kan vi dra slutsatsen att de flesta hushållen i Augustenborg känner ansvar för att sor-tera sitt hushållsavfall. Detta kan bero på att tillgängligheten och utdelningen av information om källsorteringen har skapat en känsla av ansvar hos de boende i området. Enligt Johansson (2004) ska kunskap och tillgänglighet i sin tur leda till att handlingsberedskap hos individen uppstår. Samverkan mellan faktorerna kunskap, känsla och handlingsberedskap skall leda till handling, dock behöver det inte leda till att en handling äger rum även om det råder konsensus mellan attitydskomponenten. (Lindén, 1994) I Augustenborgs fall är det nästintill självklart att individen källsorterar eftersom tillgänglighet inte utgör något hinder då uppsamlingssy-stemen är på gården, i vissa fall några meter från fastigheten.
5.1.5 Individens handlingsberedskap
Fältstudien visar att de unga (0-30 år) sorterar minst. Bland de unga finns 43 procent som bara sorterar ibland och 57 procent som sorterar ofta. De i åldern mellan 31 till 65 år sorterar mest i det området vi undersökte. Hela 96 procent av dessa sorterar ofta och endast 4 procent sorte-rar ibland. Bland de äldre var det 13 procent som inte sorterade alls, 13 procent sortesorte-rar ibland och 75 procent som sorterar ofta. Vi kan därför konstatera att medelåldersgruppen är den grupp som är flitigast inom sortering av hushållsavfall (se diagram 3).
12,50% 43% 4% 57% 96% 75% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 0-30 31-65 66-100 Aldrig Ibland Ofta sorterar du ditt hushållsavfall?
Diagram 3. Sorterar du ditt hushållsavfall? N=38
Vi kan således dra slutsatsen att de unga, enligt diagram 11, har kunskapen om hushållsav-fallshantering, och enligt Lindén (1994) är yngre individer mer oroliga för miljön än de äldre. I vår studie uppger 100 procent av de yngre att de känner ett större ansvar för att sortera sitt hushållsavfall (se diagram 2). Ändå är det endast 43 procent som sorterar och detta kan ha att göra med att de yngre har ett annat levnadssätt som påverkar deras handlingsberedskap och att dagliga vanor inte är inrotade hos yngre i samma utsträckning som hos övriga. Lindén förkla-rar att den ideala livsstilen kan vara svår att förverkliga även om det råder enighet mellan atti-tydskomponenterna, eftersom det är många andra faktorer som vägs in när en handling skall utföras.
5.1.6 Hur olika inkomstklasser förhåller sig till källsortering?
När enskildas värderingar, attityder och normerna i samhället inte stödjer en utveckling som makthavarna vill, finns det olika styrinstrument som de kan använda sig av för få till stånd en förändring i samhället. De styrinstrumenten som makthavarna använder sig av i syfte att få den förändring som de vill ha kan bero på vilken utveckling de vill. De kan använda sig av antingen styrmedel som fungera som piskor eller morötter. Lösningen för att komma tillrätta med en oönskad situation i samhället är ibland att kombinera styrmedel som både fungerar som piskor och morötter. (Ammenberg, 2004)
När det gäller källsortering av hushållsavfall skulle det kunna vara så att de individer som sorterar skulle få sänkt hyreskostnad. Denna lösning förutsätter att det finns fastighetsnära
insamling, annars är det är inte rimligt att komma med sådana lösningar eller krav, om vissa förutsättningar som tillgängligheten till uppsamlingssystem inte är uppfyllda.
Tabell 3. Anser du att källsortering borde vara lagstadgad?
Inkomst
0-15000 >15000 Total
Anser du att källsortering
borde vara lagstadgad Ja 7 7 14
63,6% 58,3% 60,9%
Nej 4 5 9
36,4% 41,7% 39,1%
Total 11 12 23
100,0% 100,0% 100,0%
När vi ställde frågan om individer tycker att källsortering borde vara lagstadgad svarade 64 procent ja och 36 procent nej i gruppen med en inkomst på 0-15000kr. I gruppen med en in-komst >15000 tycker 58 procent att källsorteringen borde lagstadgad medan 42 procent inte tycker det.
5.1.7 Hur påverkar hygienen i sophus källsorteringen?
När vi ställde frågan om ordning och hygien i sophuset kan påverka motivationen till att käll-sortera visade vår analys att de flesta är eniga om att renligheten och ordningen har stor bety-delse för motivationen till fortsatt sortering. Även i naturvårdsverkets rapport om strategi för hållbar avfallshantering - Sveriges avfallsplan 2005, nämns det att en av de drivande incita-menten för att hushållen skall källsortera i större omfattning är att hushållen på ett enkelt och lätt sätt skall kunna sortera och lämna sitt avfall oavsett vem som ansvarar för avfallinsam-lingen. (Naturvårdsverket, 2005a)
Tror du att ordningen och hygien i sophus och
återvinningsstationer påverkar motivationen hos de boende till att källsortera? 90% 71% 10% 30% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Kvinnor Män Ja Nej
Diagram 4. Tror du att ordningen och hygien i sophus och återvinningsstationer påverkar mo-tivationen hos de boende till att källsortera? N=38
Som det framkom under de intervjuer vi hade med de boende är det lätt hänt att individen tappar viljan att sortera om uppsamlingsplatsen är stökig och avfallspåsar ligger på golvet vid kärlen. Detta kan i sin tur även sätta spår hos dem som källsorterar. Med tiden minskar moti-vationen hos dem som källsorterar om problemet inte åtgärdas inom kort tid. I värsta fall kan det bli så att även de som har viljan låter bli att källsortera då de känner hopplöshet inför situ-ationen. I detta sammanhang är modellinlärningen ett bra exempel, då teorin syftar till att in-divider lär sig ett beteende genom att observera hur andra inin-divider beter sig i en viss situa-tion. I vår fältstudie tycker betydligt fler kvinnor än män att ordning och hygien i sophuset är en viktig faktor som ökar motivationen för källsortering, men överlag tycker de flesta att för-hållandena i sophusen är en viktig faktor som ökar motivationen för källsortering. De som svarade nej på frågan om detta ökar motivationen, är förmodligen de individer som inte låter sig bli lättpåverkade av andra, och där källsortering inte har blivit en vana för dem. De boende i det undersökta området på Augustenborg var nöjda med hygienen i miljöhusen. Intervjuper-sonerna poängterade att den person som hade ansvaret för renhållningen i miljöhusen är väl-digt duktig och städar upp kontinuerligt i sophusen. Här kan man se ett klart samarbete mellan aktörerna som governance perspektivet förespråkar. Vi diskuterade vidare med intervjuperso-nerna om de tyckte att det skulle vara rimligt med kamerabevakning i miljöhusen för att man på så sätt skulle kunna komma tillrätta med de individer som lämnade sitt avfall på golvet och andra föremål som egentligen inte bör hemma i sophusen. Intervjupersonerna ansåg att kame-raövervakning var en alltför kränkande metod för att komma tillrätta med nedskräpning av sophusen.
Kvinnorna i vår undersökning sade att de skulle vilja ha en vask i sophusen så att de kunde tvätta av sig efter att ha lämnat ifrån sig avfallet, eftersom de flesta lämnar sitt avfall när de skall utföra ett annat ärende vilket innebär att individen inte går hem direkt efter att ha lämnat avfallet. Detta är ett argument för att kvinnor i större omfattning än män tycker att hygienen i sophusen utgör en viktig faktor. Kvinnornas önskemål tog vi upp med den miljöansvariga personen på MKB. Personen sade att frågan har kommit upp i samband med möte med de boende och att de mer än gärna hade velat inrätta vask i miljöhusen men att ett inrättande av en vask kostar alltför mycket.
