Det fria vattnet i virket håller så smått på att försvinna och nu handlar det om att bli av med det vatten som är bundet i fibrerna, övergången sker gradvis eftersom att ytan ju torkar ut fortare än själva kärnan och kommer på så vis in i den här fasen tidigare. När hela virket har torkat till fibermättnadsgränsen, dvs. den gräns då träet innehåller endast bundet vatten samt att ytan inte är helt torr så kan man öka psykrometerskillnaden och temperaturen. På så vis får man en snabbare torkningshastighet /19/.
I denna fasen är det inte lika viktigt att torkschemat följs lika noga utan här kan man tillåta lite variationer. Mängden vatten som transporteras är mycket lägre i denna fasen och på så vis kan man hålla en lägre lufthastighet o spara energi, bara man ser till att hålla ett jämnt luftflöde genom torken.
8.4 Utjämning
Nu kan man börja mäta medelfuktkvoten i virket. Medelfuktkvot innebär att precis som det låter ett medelvärde på virkespaketet. Det vanligaste är att ytan har en betydligt lägre fuktkvot än vad kärnan har /16/. För att få ordning på detta så brukar man göra så att man låter ytan torka till något under den önskade fuktkvoten och sedan stänger man av värmetillförseln. Vad som händer då är att kärnan har möjlighet att torka ut långsamt till den önskade fuktkvoten samtidigt som ytan fuktas upp till önskad kvot som en reaktion på detta /19/.
8.5 Konditionering
Vad som händer här är att det sker en utjämning av spänningar som har uppkommit under torkningen. Konditioneringen tar 2–3 dygn och det handlar om att man vill öka trycket på ytan på virket. Det gör man genom att öka fukthalten så att jämviktsfuktkvoten i träet hamnar ett par procent över den önskade slutkvoten. När man återfuktar ytan på det här viset så sväller den och bildar spänningar som motverkar de som har bildats tidigare i virket./20/ Under denna fas är det viktigt att virket klarar av de deformationer som kan
8.6 Avsvalning
Nu är vi inne i den sista fasen i processen och det är viktigt att se till att man har en kontrollerad avsvalning med bra kontroll på fuktigheten. Man ställer in fuktigheten i torken till samma eller strax under den slutliga jämviktsfuktkvoten och det är viktigt att det konditionerade virket får vara kvar i torken så att det torkar ut som det ska. Okonditionerat virke eller virke med låg slutfuktkvot är inte lika känsligt för sprickor och kan då istället förvaras utanför torken. /19/
Torkning är en tidskrävande process och därför torkar man bara virket så att det uppfyller kraven för det som det ska användas till. I många länder finns det regler som säger att virket ska torkas till strax under fibermättnadspunkten för att hindra uppkomst av mögel när det transporteras och lagras. Detta kallas för skeppningstorrt och ligger på en fuktkvot kring 25%. I Sverige är det egentligen 20% som gäller men det finns en praxis som säger att det bör torkas till kring 18% just för att minimera riskerna att virket överstiger gränsen.
9 Defekter som kan uppstå vid torkning
Precis som vid förvaringen så kan själva torkningen av virket ge upphov till defekter. Trä är ett levande material och för att minimera riskerna så krävs god kunskap och bra metoder som bör följas hos de som arbetar med torkning av virke. Redan innan virket har torkats så kan det finnas sprickor i det. Detta kan bero på klimatet som det har växt i men också hur det har avverkats och sågats upp.
Som tidigare nämnt är det viktigt att psykrometerskillnaden hålls liten i början av torkningen. Detta för att virkets yta inte ska torka så snabbt att den inre fukten inte tillåts vandra ut. Om ytan torkas för snabbt så krymper den och bildar ett inneslutande skal. När sen den inre fukten vill ta sig ut så kan det bildas sprickor.
Mögelangrepp är alltid en risk. Därför bör man inte lagra nysågat virke för länge innan man tar in det i torken. Detta gäller speciellt under sommaren då risken för mögel är större. Man bör värma upp torken så snabbt som möjligt när man har tagit in virket där. Man vill hålla både den torra och våta temperaturen hög, både för att hindra mögelsvampar från att dyka upp, men också för att döda redan uppkommen mögelsvamp. Man kan döda dem genom att höja temperaturen till mellan 50 och 65°C. En hög luftfuktighet och en lång torktid minskar sprickbildningen. /19/ För hög luftfuktighet ökar däremot risken för mögel. För att hamna rätt bör man som tidigare nämnt följa ett torkningsschema. Det finns risk för missfärgningar i virket om det utsätts för höga temperaturer. Det uppkommer framförallt ifall den våta temperaturen är för hög. Det finns regler som säger att virket måste vara lika ljust som vid brädgårdstorkning. Missfärgning är inget större problem egentligen eftersom det oftast ligger i ytskiktet och försvinner när man hyvlar träet. Kådflytning är också ett problem som oftast drabbar furuvirke men en låg torkningstemperatur minskar detta problemet. /18/ Deformationer är också ett problem, men precis som de övriga problemen så kan det avhjälpas genom kunnighet och att man är noggrann genom hela torkprocessen.
10 Torkanläggningar
Det finns två olika typer av virkestorkar, kammartork (figur 11) och kanaltork/vandringstork (figur 12). Principerna för kammartorkar och kanaltorkar är densamma, värme och fukt transporteras med luft som cirkuleras med hjälp av fläktar förbi virket. I en kammartork är virket stillastående genom hela torkprocessen. Torkklimatet ändras med tiden vartefter virket blir torrare. Kammartorken är anpassad för att vara flexibel i val av torkningsprocesser och man kan enkelt variera vilken målfuktkvot man vill ha mellan de olika torksatserna. En nackdel är att den kräver ett driftstopp för att byta ut ett färdigtorkat virkesparti mot ett rått parti. Kammartorkar är även utrustade med ett vattenbasningssystem för att kunna tillföra extra vattenånga.
Figur 11. En kammartork består av en sluten kammare som laddas med virkespaket och töms efter avslutad torkning /22/.
En vandringstork består av en kanal med skilda in och utgångar. Virket transporteras genom torken via ett rälsburet vagnssystem och kommer automatiskt ut på andra sidan efter avslutad torkning. Klimatet varierar i kanalens längdriktning för varje paket under transport genom torken. En fördel är att en kanaltork kan ta stora volymer virke och är kontinuerlig utan driftstopp. Luftfuktigheten reglerar man via ett ventilationssystem. Flödet av vattenånga är stort och mera konstant genom hela processen och det är oftast tillräckligt att reglera luftfuktigheten via ventilationssystem. Det är möjligt att ladda torken på ordinarie arbetstid och sen byter torken automatiskt paket när det är dags. Det blir ett jämnt och bra torkresultat och en annan fördel är en låg energiförbrukning /23/.
Figur 12. Kanaltork/Vandringstork. Virket torkas och transporteras automatiskt /20/ Man brukar tala om att kammartorken passar bäst till grövre plank och kanaltorken är att föredra till bräder. Det har blivit en sanning med modifikation vartefter utvecklingen har gått framåt. Den nya generationen kanaltorkar kombinerar hög kapacitet och god ekonomi med en torkkvalitet som går att jämföra med kammartorkens. /24/
11 Metoder för fuktmätning
Det finns flera olika metoder för att mäta fuktkvoten i trä. Referensmetoden utförs med den så kallade torrviktsmetoden. Den här metoden är också en referensmetod som används för att kontrollera tillförlitligheten hos andra fuktkvotsmätare och mätningen går till på följande vis:
1. Kapa ut ett cirka 2 centimeter långt träprov från ett stycke, cirka 30 centimeter från virkesänden. Det får inte vara för kådrikt område och provbiten måste väga minst 100 gram. Det betyder alltså att längden på provbiten varierar med tjockleken.
2. Väg provet på en våg med en noggrannhet på minst 0,1 gram
3. Nu är det dags för torkningen. Man torkar provbiten i en ugn som håller en temperatur på cirka 103 grader. Torkningen avbryts när viktminskningen är 0,1% per 2 tim. I normala fall torkar man i 10 – 15 timmar.
4. Nu väger man sitt prov igen och anger värdet med en decimal. Träets viktminskning dividerat med träets torrvikt är ett mått på träets fuktkvot i procent./5/
Mätning med torrviktsmetoden är noggrann men inte särskilt praktisk vid vanlig kontroll av byggnadsvirke. Det är då bättre att använda sig av en fuktkvotsmätare.