Här kan man med fördel använda sig av checklistan för fuktkritiska byggdelar som nämndes tidigare, då i våran modifierade version. Våran tanke är att den ska användas som ett hjälpmedel för att identifiera och ange fuktkritiska moment i produktionsskedet och är därför länkad i detta avsnitt. Eventuella avvikelser i detta skede dokumenteras enligt avvikelserapport och i denna föreslår man även vilken åtgärd som ska vidtas.
Vi har även skrivit in rekommendationer för leveranskontroller och knutit ihop dem med Skanskas egna dokument för leveranskontroll. Samma gäller för mottagningskontroller där vi rekommenderar lämpligt sätt att genomföra en sådan samt att man här via länk kan se Skanska Sveriges riktlinjer för mottagningskontroll av virke. Vad gäller förvaring av material så har vi tagit med en punkt där personen som upprättar fuktplanen ska fylla i var på byggarbetsplatsen eventuell förvaring av virke ska ske samt vilka krav som gäller för klimatet där. Förutsättningarna är väldigt olika beroende på hur det ser ut på arbetsplatsen men i denna sektion har vi tagit med några rekommendationer om vad som är bra att tänka på. Dessutom tyckte vi att det var en fördel om man här kunde bli länkad till Skanska Sveriges riktlinjer för uttorkning av virke. Rekommendationerna i nästföljande punkter är till stor del hämtade från ByggaF och Boverkets byggregler. Tilläggen vi har gjort är just hänvisningar till tidigare punkter vad gäller uppfuktning av material samt att vi efter rubriken fuktrond har inkluderat en mall för hur man lämpligen gör detta. Slutprodukten har resulterat i ett elektroniskt verktyg och de bifogade checklistorna och protokollen skrivs lämpligen ut för att kunna användas direkt på plats.
13 Slutdiskussion
Byggnationen av sjukhuset i Varberg är ett väldigt stort projekt och fuktsäkringsarbetet är en väldigt viktig del för att resultatet i slutändan ska bli bra. Som tidigare nämnt så var fuktkraven vid detta projekt hårdare än normalt och uppfattningen som Skanska hade var att det behövdes en förbättring i deras rutiner. Skanska arbetar mycket med något de kallar Vårt Sätt Att Arbeta (VSAA), som är en databas med arbetsbeskrivningar och checklistor. Vid den första träffen med vår kontaktperson på Skanska kom vi fram till att det som behövdes var en typ av fuktplan som var uppbyggd på samma sätt som de övriga delarna i VSAA. Under arbetets gång ställdes frågan många gånger om vad det kan ha varit som gjorde att fuktkraven var så stränga på just det här projektet. Våra egna diskussioner handlade mycket om att det just var ett sjukhusprojekt som det handlade om. Eventuella problem med fuktskador i virket kan ju ge väldigt oönskade konsekvenser när det gäller ett sådant här bygge.
En sjukhusmiljö är en väldigt speciell miljö och det kan vara väldigt komplicerat att genomföra nödvändiga åtgärder för att hantera problem uppkomna på grund av fuktskador. Man vill inte skapa driftstörningar i det dagliga arbetet på ett sjukhus för att det leder till så många konsekvenser för personal och patienter. Givetvis orsakar fuktskador väldigt mycket arbete vid vilket projekt det än gäller men i detta fallet upplevde vi det som att beställaren ville vara på den säkra sidan, därav de extra stränga fuktkraven. I början av projektet fanns vissa oklarheter från beställarens sida eftersom beställd max fuktkvot i virket som skulle byggas in var 15%. Eftersom det alltid är en viss spridning på fuktkvoterna i ett virkesparti så skulle det i praktiken innebära att leverantörerna skulle få torka ner virket till kring 11-12% fuktkvot, just för att inte riskera att hamna över 15%. I de senare skedena av förhandlingsprocessen kom man fram till att det bästa var att satsa på att hålla en målfuktkvot på 15% för att mer säkert undvika deformationer på det inbyggda virket när det ställer in sig med omgivningen. Det var dessutom mer ekonomiskt lönsamt att göra såhär eftersom det hade blivit mycket dyrare att satsa på en max fuktkvot på 15%. Ju mer man behöver torka ner virket, desto mer kommer det att kosta och ifall det inte kommer att ge den effekt som svarar upp till det ökade priset så är det heller inte att föredra rent ekonomiskt.
Landstinget var beställare i detta fall och till en början var våran uppfattning att de ökade fuktkraven som gällde vid detta projekt, skulle komma att öka mer och mer i framtiden. Det gällde alltså att vara förberedd på detta och se till att man har så bra rutiner som möjligt. Det bästa sättet att gå tillväga var att, förutom att ta fram det efterfrågade fuktprogrammet, även sammanställa en litteraturstudie som ger en tydligare helhetsbild av varför fuktprogrammet ser ut som det gör. Vi satte oss in i vad vi ansåg vara de viktigaste fragmenten i fuktsäkringsprocessen och hade hela tiden en tanke om att vi ville hålla det på en nivå som kändes lättillgänglig för läsaren.
Diskussionerna oss emellan handlade mycket om vilka delar vi skulle ha med och varför vi ansåg de vara de viktigaste delarna. I samråd med vår kontaktperson på Skanska tog vi fram mycket av det material som de hade tillgängligt och det visade sig att det fanns mycket material som var användbart och skulle ligga till grund för vår studie. Problemet var därför inte att det inte fanns litteratur på ämnet utan det handlade om att vi skulle sammanställa det på ett bra sätt. Det var upp till oss att göra en layout som praktiskt skulle kunna användas på ett bra sätt, hela tiden kopplat till Skanskas egna rutiner. Just det här med de extra hårda fuktkraven på sjukhusprojektet var något vi var väldigt intresserade av. Vi ansåg att om man ska använda sig av den här typen av virke så måste man ju se till att man bygger in det på så sätt att man drar full nytta av det. Detta var en viktig bit att få svar på och vi stämde möte med ledningen för att diskutera inbyggnaden av virket. Vid detta möte kom det fram att virket hade byggts in på sådana ställen så att det hade väldigt stor risk att bli uppfuktat av utomhusluften och därmed skulle den extra torkningen inte vara till någon nytta på dessa ställen. Detta ledde till vissa funderingar hos oss, vad kan det då ha varit som har föranlett de extra fuktkraven, hur mycket dyrare är det att köpa in denna typ av virke och hur ser utvecklingen egentligen ut framöver?. Ett möte bokades med virkesleverantören till sjukhusprojektet för att diskutera hur de såg på utvecklingen framöver. Vad som framkom av detta möte var att de inte hade upplevt någon större efterfrågan på extra uttorkat virke, kraven var specifika för sjukhusprojektet och var resultatet av en satsning från landstingets sida. I detta skede tyckte vi att det var intressant att ta reda på hur pass mycket mer man får betala för virke nedtorkat till en målfuktkvot på 15%. Vad vi kom fram till var att man som köpare får betala cirka 15% mer per meter för den typen av virke och detta ansåg vi vara pengar som man kunde använt till något bättre ifall man ändå inte ser till att bygga in det på ställen där nyttan framkommer.
En naturlig följd av detta var att kontakta konsultfirman som hade hand om fuktfrågorna på projektet för att få svar på våra frågor om varför kraven var så stränga.
CA konsult var de som låg bakom kraven. De hade använt sig av Statens
Provningsanstalts (SP):s arbete om fuktsäkerhet som utgångspunkt och hade väldigt mycket kontakt med dem när de ställde kraven till projektet. Sjukhusprojektet var vad man kan kalla ett testprojekt vad det gäller att implementera nya krav på fuktsäkerhet och det var mycket diskussioner om vad som kunde gälla som rimliga fuktkrav. CA konsult genomförde en analys om vilka risker som fanns med ett sådant här projekt och vad de kom fram till stämde mycket överens med våra egna tankar om varför kraven var så höga. Det var ett sjukhusbygge det handlade om och skulle man i ett senare skede behöva gå in och rätta till eventuella skador uppkomna på grund av fukt så skulle det få väldigt
oönskade konsekvenser. Man ansåg därför att det bästa var att ställa så höga krav som möjligt. Detta ledde till mycket diskussioner mellan beställare och entreprenör. Som tidigare nämnt så var den ursprungliga tanken att man skulle hålla en maxfuktkvot på 15% men detta hade inte fungerat i praktiken. Man hade i så fall som entreprenör behövt beställa mer eller mindre möbeltorrt virke med medelfuktkvoter på kring 12%. Vad man
inblandade. Det handlade mycket om att säkerställa att det inte fuktas upp och ha en god marginal. Konsultfirman var väl medvetna om att det inte skulle gå att hålla fuktkvoterna på såpass låga nivåer i bruksskedet på många ställen i byggnaden, men just det här med säkerhetsmarginalen var mycket viktigt. Byggandet genomfördes med väderskydd och det var en förutsättning för det hade varit omöjligt att genomföra annars. Vad gällde den framtida utvecklingen så framkom det att det är i stort sett inga privata beställare till sådant här virke, det är en process under utveckling och det har bara varit statliga
beställare än så länge. Detta kan ju komma att utvecklas i framtiden när byggföretag mer och mer skapar rutiner för det och på så vis kommer det att bli billigare också. En annan väldigt intressant sak att ta fasta på är mervärdet som skapas av ett noggrant fuktarbete. En entreprenör som klarar av att hålla de hårda fuktkraven har en såpass hög kvalitet även i andra delar i byggprocessen att slutresultatet kommer att bli bra. Detta var något som man som beställare värderade väldigt högt.
14 Resultat
Detta arbete har resulterat i ett fuktprogram och en litteraturstudie. Litteraturstudien har vi tagit fram för att ge läsaren en djupare förståelse för de olika faserna som ingår i kvalitetssäkring för arbete med fukt i virke. Fuktprogrammet har vi tagit fram i samarbete med Skanska. För att ta fram fuktprogrammet så har vi använt oss av mycket av Skanskas eget material. Tanken har hela tiden varit att koppla vårt framtagna fuktprogram till Skanskas rutiner. Det kan till exempel handla om rutiner för inköp av virke, mottagningskontroller och deras rutiner för kontinuerliga fuktmätningar. Fuktprogrammet vi har tagit fram är en sammanställning som fungerar som en guide igenom de olika rutiner som Skanska har för arbete med fukt i virke. Dessa rutiner har vi inte gått in och ändrat något i men med hjälp av vårt framtagna fuktprogram så ska man inte längre behöva söka igenom all den mängd material som finns tillgängligt på ämnet. Man hänvisas direkt till berörd rutin via vårat fuktprogram. Dessa rutiner kommer inte att bifogas i detta arbete på grund utav sekretesskäl.
15 Referenser
Litteratur
/1/ Per-Gunnar Burström, Byggnadsmaterial – Uppbyggnad, tillverkning och egenskaper, Studentlitteratur, 978-91-44-02738-8, 2006
/2/ Lars Erik Nevander, Bengt Elmarsson. Fukthandboken, AB Svensk Byggtjänst, 91-7333-156-2, 1994
/3/ Lars-Olof Nilsson, Fuktpåverkan på material, Formas, 91-540-5951-8, 2006
/4/ Kristina Norling Mjörnell, ByggaF Metod för fuktsäker byggprocess, FoU-Väst, 1402-7410, 2007
/5/ Björn Esping, Jarl-Gunnar Salin, SP Trätek, Peter Brander, Skanska Teknik AB, Fukt i trä för byggindustrin, 2005
/6/ Bengt-Åke Petersson, Tillämpad byggnadsfysik, Studentlitteratur, 91-44-03706-6, 2004
Tidsskrift
/7/ Daniel Forsberg, Lotta Woxblom, Undvik skevt virke, Fakta Skog, Nr 6, 2000
Internet /8/ Att välja trä http://www.skogsindustrierna.org/LitiumDokument20/GetDocument.asp?archive=3&dire ctory=748&document=3321, 2009-02-12 /9/ Fakta om fukt http://www-v2.sp.se/energy/ffi/fukt.asp, 2009-02-12
/10/ Träguiden: Stammens uppbyggnad
http://www.traguiden.se/TGtemplates/popup1spalt.aspx?id=1059&contextPage=1055 2009-05-09
/11/ Träguiden: Formändringar
http://www.traguiden.se/TGtemplates/popup1spalt.aspx?id=1129&contextPage=4962 2009-05-09
/13/ AMA-nytt mögel etc
http://ama.byggtjanst.se/Default.aspx?articleId=154&Typ=AmaNytt, 2009-03-04
/14/ Varbergs timber
/15/ AMA-nytt Virkeskvalitet enligt standard och AMA
http://ama.byggtjanst.se/Default.aspx?articleId=82&Typ=AmaNytt, 2009-03-04
/16/ AMA-nytt Vad är en lämplig fuktkvot?
http://ama.byggtjanst.se/Default.aspx?articleId=150&Typ=AmaNytt, 2009-03-04
/17/ AMA-nytt Provtagningsplan
http://ama.byggtjanst.se/Default.aspx?articleId=153&Typ=AmaNytt, 2009-03-04
/18/ Skogsaktuellt – Torka trä
http://www.skogsaktuellt.se/?p=26964&pt=108&m=1422, 2009-05-05
/19/ Processpåverkan vid effektstyrning – Trätorkning, Martin Andersson & Magnus Ottosson, 2005
http://www.iea.lth.se/publications/MS-Theses/Full%20document/5193_full_document .pdf
/20/ Träguiden: Träguiden Torkning
http://www.traguiden.se/TGtemplates/popup1spalt.aspx?id=1145, 2009-04-13
/21/ Hantering av konstruktionsvirke, Jan-Peter Lycke & Bengt Spolander, 2005 http://documents.vsect.chalmers.se/CPL/exjobb%202005/ex%202005-062.Pdf /22/ Träcentrum Torkmetoder http://www.tracentrum.se/page.asp?lngID=121, 2009-05-05 /23/ Fiskarheden Torkning http://www.fiskarheden.se/default.asp?PageID=516, 2009-05-05 /24/ Valutec Kanaltorkar http://www.valutec.se/assets/documents/kanaltorkar/Kanaltorkar_sv_low.pdf, 2009-04-02 /25/ Allt om bostad http://www.alltombostad.se/upload/ByggaBoDialogen/34_Uttorkning_av_material.pdf, 2009-04-02
Bilaga 1
Fuktplanen är avsedd som ett elektroniskt hjälpmedel och skall ligga i en databas där de understrukna länkarna är kopplade till respektive dokument. Vilka vi inte kan visa här på grund av sekretesskäl.
Fuktplan
Mall och handledning för upprättande
Projekt: [Klicka här, skriv projektets namn] Projektnummer: [Klicka här, skriv projektnummer] Kund: [Klicka här, skriv Kundens namn]
Ort och datum: [Klicka här, skriv ort och datum] Fuktplanen upprättad av: [Klicka här, skriv vem]
Senast reviderad: [Klicka här, skriv när]
Fuktplan
Innehållsförteckning
Skanska Sverige Innehållsförteckning 1 Projektinformation ... 1 1.1 Projektorganisation...2 1.2 Bakgrund ...31.3 Lagar och förordningar...3
2 Byggherrens krav ... 3
2.1 Åtgärder vid brister i fuktmätning, åtgärder eller dokumentation ...3
2.2 Uppföljning ...3
2.3 Incitament...3
3 Genomgång av fuktaspekter vid projektets start... 4
3.1 Projektets förutsättningar ...4
3.2 Fuktkritiska moment och konstruktioner...4
3.3 Mätmetod ...4
4 Inköp ... 4
5 Fuktsäkring under produktion... 5
5.1 Fuktkritiska moment och konstruktioner...5
5.2 Avvikelserapport ...5
5.3 Leveranskontroll...5
5.4 Mottagningskontroll ...5
5.5 Förvaring av material ...6
5.6 Montage och skydd av inbyggt material...6
5.7 Uppfuktning och utbyte av fuktskadat material ...7
Fuktplan
1 (7)Skanska Sverige
Blå text raderas. Markera med ”—” för att visa att punkten beaktats men
inga kommentarer finns. Radera inga rubriker i planen. Hänvisningar är
länkade till tillhörande dokument.
1 Projektinformation
Eventuell hänvisning till projektplan. Om sådan hänvisning görs, behövs inte informationen nedan om den finns i projektplanen, utan kan raderas.
Projektbeskrivning: [Klicka här, skriv ]
Fastighetsbeteckning: [Klicka här, skriv ] Fastighetsadress: [Klicka här, skriv ] Byggnadsarea, kvm: [Klicka här, skriv ] Byggnadsår: [Klicka här, skriv ] Typ av byggnad: [Klicka här, skriv ] Antal våningar: [Klicka här, skriv ] Grundläggning: [Klicka här, skriv ]
Stomme: [Klicka här, skriv ]
Värmesystem: [Klicka här, skriv ] Fasadbeklädnader (mat.): [Klicka här, skriv ] Vatten/avlopp: [Klicka här, skriv ] Takbeläggning: [Klicka här, skriv ] Ventilationssystem: [Klicka här, skriv ]
Fuktplan
2 (7)Skanska Sverige