• No results found

Avgränsningar

In document Kristin Löfgren Sekreterare (Page 148-0)

Utredningen har fokuserat på anläggningar vars huvudsakliga funktion är att vara samlingslokaler. Dessa kan vara kommun- eller föreningsägda. Enligt gällande re-gelverk kan föreningarna erhålla någon fo1m av bidrag från endera nämnden för

Fri-8

tid, Kultur & Tmism eller ha beviljats kommunala lån. I vissa fall har bidrag även lämnats av Kommunstyrelsen.

Bidragen till lokalema har granskats med avseende på storlek, lånebild, avtal, an-svarsfördelning 111111.

9

3 l<artläggning

3.1 Samlingslokal - vad är det?

Vad är en samlingslokal och vilka luav ställer vi på den?

Det finns i kommunen ingen fastställd definition på vad som avses med en samlings-Jokal och vilken verksamhet som kan bedrivas där.

Följande lokaltyper har kunnat urskiljas:

Samlingslokaler Föreningslokaler Klubblokaler

Det är skillnad mellan en föreningsverksamhet som bed1ivs i samlingslokaler och lokaler för övrig förenings/klubbverksamhet. Samlingslokalerna skall kunna nyttjas av alla invånare i kommunen som förenings1okal, för möten, födelsedagar, högtider mm. En ideell förening ansvarar för att driva verksamheten i samlingslokalen och har också till uppgift att hyra ut lokalen till andra. Hyresintäkterna tillsammans med eventuellt driftbidrag utgör den ekonomiska stommen för filreningen.

Andra föreningar använder huvudsakligen sin lokal för egen verksamhet. En klubb/idrottslokal är för det mesta endast öppen för medlemmarna och den är oftast belägen inom en verksamhetsfastighet.

Boverket beskriver en allmän samlingslokal på följande sätt:

"En samlingslokal måste uppfylla vissa lcrav för att anses som allmän. Med allmän samlingslokal menas en lokal som på en ort ägs eller disponeras av ideella organisa-tioner och är öppen och tillgänglig för föreningslivets möten, studieverksamhet, kul-turell verksan1het, förströelse, fritidssysselsättning eller någon annan liknande verk-samhet.

Aktiebolag, stiftelser eller föreningar som arbetar utan vinstsyfte kan få bidrag. Den sökande skall vara fristående från kommunen eller från kommunala företag. Den sökande skall dessutom äga sin lokal eller ha ett långsiktigt nyttjanderättsavtal.

För att lokalen skall kunna få bidrag måste det finnas ett varaktigt behov av den på orten. Den ska vara öppen för organisationer och grupper i rimlig omfattning och på skäliga villkor. Lokalen skall vara av god standard och ha, eller förväntas få, en allsi-dig användning. Det skall även finnas god ekonomiska förutsättningar att driva och förvalta lokalen."

Boverket kan lämna bidrag till nybyggnad, ombyggnad, standardhöjande reparatio-ner, köp eller handikappanpassning. Bidraget är ett investeringsstöd och ges i mån av tillgång på medel. Det kan därför vara lämpligt att koppla kommunens definition till Boverkets.

10

3.2 Nuvarande ägandeform, lån och bidrag

Kartläggningen visar att det föms 58 förenings-, klubb- och samlingslokaler i kom-munen. Av dessa är 16 kommunägda och 42 förenings- eller privatägda. Av de icke kommunägda står 16 på mark där kommunen är lagfaren ägare.

20 föreningar har erhållit kommunala anläggningslån på totalt 4 731 498 kr. Av des-sa är 6 lokaler förenings- eller privatägda. 14 föreningar har dessutom kommunal borgen på 8 578 683 kronor.

17 föreningar erhåller driftbidrag, 13 från nämnden för Kultur&Turism och 4 från nämnden för Fritid. Av dessa 17 lokaler är 5 kommunägda och 12 förenings- eller privatägda (3 av dessa står på kommunal mark).

Företeckning över lokaler, lån, bidrag redovisas i bilaga

3.3

Lokalisering

De kartlagda lokalerna är spridda över kommunen enligt kaiian riedan.

Anläggningar markerade med svru.i och numrerade 1-14 avser samlingslokaler.

11

4 Förslag till nya regler för anläggningsstöd till samlingslokal

4.1 Definition

En samlingslokal skall uppfylla följande hav för att anses som allmän och dänned vara berättigad till anläggningsstöd:

Lokalen skall

Vara lokaliserad i Kungsbacka kommun

Ägas eller disponeras, genom ett långsiktigt nyttjanderättsavtal, av ideell organi-sation, stiftelse eller förening.

Vara öppen för organisationer eller grupper i rimlig om fattnil'lg och på skäliga villkor.

Vara öppen och tillgänglig för kommuninvånare, föreningslivets möten, studie-verksamhet, kulturell studie-verksamhet, förströelse, fritidssysselsättning, födelsedagar, högtider eller liknande.

Fylla ett varaktigt behov på orten

Vara av god standard och ha, eller förväntas få, en allsidig användning

Vara fristående, dvs. inte inbyggd i eller vara en del av en förenings- eller klubb-lokal.

Ha minst 50 sittplatser.

Vidare skall det finnas goda ekonomiska förutsättningar att driva och förvalta loka-len. Organisation som söker bidrag ska arbeta utan vinstsyfte samt vara fristående från kommunen eller från kommunala företag.

Enligt ovanstående definition finns det för närvarande 14 lokaler som kan sägas vara allmänna samlingslokaler och därför vara berättigade till det nya anläggningsstödet.

Lokalerna finns markerade med svart på kartan på sidan 11 och är numrerade från 1-14.

Förenings- och klubblokaler som oftast enbart kan disponeras av medlemmar och som är lokaliserade inom eller är en del av en verksamhetsfastighet uppfyller inte ovanstående villkor och omfattas således inte av det föreslagna stödet.

4.2 Allmänna regler

Syftet med anläggningsstödet är att skapa och stödja lokala mötesplatser för kom-muninvånama. Anläggningsstöd kan ges till samlingslokal som uppfyller villkoren ovan under punkt 4.1.

12

Kommunstyrelsen föreslås få ett samlat ansvar för beviljande av anläggningsstöd.

Ansökningarna skall beredas av förvaltningen för Service.

De kommunala bidragen avse att täcka en del av den totala kostnaden. Övliga kost-nader skall finansieras av organisationerna genom egen finansiering och hyresintäk-ter.

Bidraget skall beviljas till inom kommunen verksam lokal organisation, inte ti11 sek-tion eller distriktsorganisasek-tion.

Ansökan skall vara undertecknad av ordförande, vice ordförande eller kassör och revisor.

Bidraget utbetalas till av organisationen registrerat plus- eller bankgiro.

Bidragsmottagande organisation skall årligen utan påminnelse skicka in följande handlingar till förvaltningen för Service för granslming:

Verksamhets berättelse Ekonomisk redovisning Revisionsberättelse

Uppgifter till föreningsregistret Protokoll från senaste årsmöte

Protokoll med beslut om vem som är finnateclmare Redovisning av antal medlemmar, uthymingsfrekvens mm

Ovanstående skall vara förvaltningen för Service tillhanda senast 2 månader efter årsmötet, dock senast 30 oktober året före det år ansökan avser. Anvisade blanketter skall användas, vilka kan hämtas via kommunens hemsida eller rekvireras från för-valtningen för Service. Uteblivna handlingar medför att ansökan ej kan behandlas.

Lämnandet av oriktiga uppgifter medför att föreningen avstängs från bidrag.

Undantag från reglerna kan i särskilda fall beslutas av Kommunstyrelsen.

4.3

Olika former av anläggningsstöd Anläggningsstöd kan ges i följande former:

Bidrag till diift av anläggning eller samlingslokal Bidrag till underhållsåtgärd

Lån för ny-, om- och tillbyggnad

Investeringsbidrag tillsammans med Boverket Engångsbidrag

13

4.3.1 Bidrag till drift av anläggning

Bidrag till drift och skötsel av samlingslokal föreslås from 2009 utgå med maximalt 122 la per kvm. Anpassning till de nya reglerna föreslås ske under en övergångsperi-od på tre år; år 1 med 50 % av förändringen, år 2 med 80 % och år 3 med 100 % . Särskild överenskommelse skall upprättas mellan Kungsbacka kommun och respek-tive förening för erhållande av ovanstående bidrag. Stor tillgänglighet för allmänhe-ten kan ge högre bidrag liallmänhe-ten tillgänglighet kan ge lägre.

Ansökan bereds av förvaltningen för Service och i enlighet med fastställda regler.

Bidrag i form av subventionerad hyra utgår inte. I undantagsfall kan Kommunstyrel-sen fatta beslut om avsteg från reglerna.

4.3.2 Bidrag till underhållsåtgärd

Bidrag till underhållsåtgärd kan lämnas med 50 % av kostnaden upp till maximalt 200 000 kr. Alternativt kan bidraget uppgå till 100 % av kostnaden om det årliga bidraget kan reduceras med minst 50 %. Förutsättningen för bidrag är att förvaltning-en för Service bedömer åtgärderna som nödvändiga eller lämpliga ur fastighetstek-nisk synvinkel.

Utbetalningen sker i efterhand efter godkänd prestation.

4.3.3 Lån för ny-, om- och tillbyggnad

Föreningen kan beviljas lån av kommunen för ny-, om- och tillbyggnad, standardhö-jande åtgärder samt handikappanpassning av samlingslokal.

Föreningen äger inte rätt att utan godkännande av kommunen uppta andra lån till förbättringar av samlingslokalen.

Fömtsättningen för lånet är att förvaltningen

ror

Service bedömer åtgärderna som nödvändiga eller lämpliga ur fastighetstek.nisk synvinkel.

Föreningen skall lämna in ansökan i god tid (minst 3 månader) före planerad projekt-start. Ansökan bereds av förvaltningen för Service i enlighet med fastställda lånereg-ler.

Lånet kan vara ränte- och amorteringsfritt för föreningen under maximalt de fem första åren, därefter skall ränta och amortering utgå. Ändamålet med lånet avgör av-skrivningstiden. För varje lån skall upprättas en lånerevers och en återbetalningsför-bindelse. Ränta för lånet skall motsvara kommunens intemränta.

Kommunfullmäktige avsätter, i samband med budgetarbetet, en total låneram per år för anläggningsstöd. För 2009 föreslås ett belopp på 3 000 000 kr.

14

4.3.4 lnvesteringsbidrag tillsammans med Boverket

Staten ger genom Boverket bidrag för ny-, om- och tillbyggnation, standardhöjande åtgärder samt handikappanpassning. Staten står för 50 % av kostnaden, kommunen för 30 % och föreningen för de återstående 20 %. Kommunen kan alltså bidra med maximalt 30 % under förutsättning att bidrag erhålls av Boverket och att förvaltning-en för Service bedömer åtgärderna som nödvändiga eller lämpliga ur fastighetstek-nisk synvinkel.

4.3.5 Engångsbidrag

Vi föreslår att nuvarande ej tidsbegränsade ränte- och amorteringsfria lån avskaffas.

Istället kan förening erhålla ett engångsbidrag, om maximalt 500 000 kr per år och föreningarna totalt.

Föreningen skall själv finansiera minst 20 % av kostnaden.

Bidraget kan ges för ny-, om- och tiilbyggnad, standardhöjande ~tgärder samt handi-kappanpassning. Förutsättningen för bidraget är att rorvaltningen för Service bedö-mer åtgärderna som nödvändiga eller lämpliga ur fastighetsteknisk synvinkel.

Utbetalning sker i efterhand efter godkänd prestation.

15

5 Bilagor

5.1

Bilaga 1

Regler för beräkning av bidrag till drift av samlingslokal.

I föreningsägda anläggningar eller av föreningen skötta anläggningar kan det kom-munala bidraget till drift och skötsel 2009 utgå med maximalt 122 h per kvm.

Lokalerna skall uppfylla kommunens definition avseende anläggningsstöd till sam-lingslokal.

Bidrag kan erhållas för täckande av underskott i driften av lokalen. Bidraget grundar sig på resultat för nännast föregående års verksamhet. Nonnalt lämnas inte stÖITe bidrag än vad föreningen själv fått in som inkomster, det kommunala bidraget ej medrälmat. Undantag kan rorekomma.

Till driftkostnader räknas följande:

Bränsle, elström, vatten och telefon Sophämtning, sotning och snöröjning

Löpande underhåll av fastigheten upp ti11 20 000 h Underhåll och inköp av inventarier upp till I 0 000 kr Ränte- och försäkringskostnader

Amo1ieiing av lån avseende fastigheten

Åtgärder vidtagna med anledning av myndighetsluav Till driftsintäkter rälmas följande:

H yresintäkter Ränteintäkter

Kommunala driftsbidrag och andra bidrag till fastigheten

Bedriver föreningen verksamhet som inte hör till lokaldriften måste utgifter och in-komster i bokföringen delas upp på respektive verksamhet.

Förvaltningen för Service skall för vatje ansökan bedöma ansöknings- och redovis~

ningshandlingar utifrån skälighetssynpunkt.

16

5.2 Bilaga 2

Regler för lån till ny-, om- och tillbyggnad av samlingslokal

Lånet avser ny-, om eller tillbyggnad, standardhöjande åtgärder samt handi-kappanpassning av samlingslokal.

2 Ansökan skall vara fönraltningen för Service tillhanda senast 3 månader före be-räknad projektstart.

3 Till ansökan skall följande handlingar finnas:

- ritningar över anläggningen som skall byggas eller renoveras.

- kostnadskalkyl.

- finansieringsplan - tid- och arbetsplan

4 Förvaltningen för Service bedömer åtgärderna ur investerings- och driftssyn-punkt.

5 Låneansökan bereds av förvaltningen för Service och beslutas av Kommunstyrel-sen. Den totala summan som finns att disponera fastställs årligen i samband med kommunens budgetarbete. Kommunens finansförvaltning biträder vid upprättan-de av lånehandlingar samt administration av upprättan-dessa.

6 Ändamålet med lånet avgör avskrivningstiden. Det avskrivs efter följande princi-per:

10 år: underhåll, reparationer, inventaiier mm 20 år: vatten-, värme- och sanitetsinstallationer mm 3 0 år: nybyggnation

7 För vruje lån upprättas en lånerevers och en återbetalningsförbindelse.

8 Kommunstyrelsen beslutar om hur utbetalningen av lånet skall ske.

9 Tid- och arbetsplaner skall redovisas till förvaltningen för Service under projek-tets genomförande

10 När projektet är genomfö1i skall ekonomisk redovisning lämnas in till förvalt-ningen för Service. Redovisas en lägre kostnad vid slutredovisförvalt-ningen eller om projektet inte har genomfö1is enligt inlämnade planer kan föreningen bli återbe-talningsskyldig för viss del av lånet. Hur stor del som skall återbetalas fastställs i förhandling mellan Kungsbacka kommun och föreningen.

· 11 Anläggningen som berörs av lånet skall ha fullgott försälcringsskydd.

17

12 Om föreningen läggs ner eller om anläggningen säljs eller förstörs och inte åter-uppförs skall en skälig del av lånebeloppet återbetalas. Vad som är skälig del fastställs i förhandling mellan Kungsbacka kommun och föreningen

13 Vid ombildande av föreningen skall nya lånereverser och återbetalningsförbin-delser upprättas. Den ursprungliga avskrivningstiden skall bibehållas.

14 Föreningen svarar för kostnader för förändringsåtgärder som åläggs av inspekte-rande myndigheter.

15 Kommunen är inte ansvarig för personskada eller skadegörelse som kan upp-komma i samband med föreningens aktiviteter.

16 Förtydligande eller tollmingar av anvisningar för lån till samlingslokal görs av förvaltningen för Service i samråd med kommunens finansförvaltning.

18

5.3 Bilaga 3

Samlingslokalen i Allarängen Samlingslokalen i Hellevik Samlingslokalen i Lerbäck

BRA-ytor Driftsbidrag Bokfört vär-(m2) 2007 (h) de

BRA-ytor D1iftsbidrag Kommunala (m2) 2007 (kr) lån

5.4 Bilaga 4

Förslag till ny fördelning av bidrag

Förslag 1 till ny fördelning av bidrag med nuvarande bidragsnivå

Lokal Agare Nuvarande Yta kvm Möjligt bidrag Skillnad kr

Hanhalsgården

ANM: Särögården har dessutom en subventionerad hyra på 300 tkr för de 898 kvm som ej ingår i samlingslokaldelen

Förslag 2 till ny fördelning av bidrag Alternativ med bidrag förstärkt med 180 tkr

14 440 som ej ingår i samlingslokaldelen

20

In document Kristin Löfgren Sekreterare (Page 148-0)

Related documents