Avkastningsstrukturer och formler – Ränterelaterade Lån

Eventuell Ränta på respektive Lån bestäms på basis av villkoren nedan på det sätt som anges i Lånespecifika vill-kor. Termerna i den här bilagan har definierats utöver i den här Bilagan i avsnittet "Definitioner" i Allmänna lå-nevillkor för Programmet.

Allmänt

I ränterelaterade strukturer baserar sig Ränteavkastningen på en fast ränta eller en rörlig Referensränta, till vil-ken läggs till eller från vilvil-ken dras av den eventuella Marginalen. Den Ränteavkastning som betalas kan också bero på hur Referensräntan utvecklats under Ränteperioden. Ränteavkastningen kan betalas antingen med en enda betalning vid den tidpunkt som anges i Lånespecifika villkor eller i flera poster under Löptiden efter varje Ränteperiod.

Den Nominella räntan/Referensräntan på strukturer med rörlig ränta kan också vara avgränsad till ett bestämt intervall. Om den Nominella räntan/Referensräntan för en Ränteperiod har begränsats med ett bestämt högsta värde, talar man om Räntetak. Om den Nominella räntan/Referensräntan för en Ränteperiod har begränsats med ett bestämt lägsta värde, talar man om Räntegolv. Om den Nominella räntan/Referensräntan för en Ränte-period har avgränsats mellan ett bestämt högsta och lägsta värde, talar man om Räntekorridor.

Den Ränteavkastning som fastställs beror på Ränteperiodens längd och den Ränteberäkningsgrund som even-tuellt tillämpas. Ränteavkastningens belopp kan också påverkas av att Ränteperiodens början och/eller slut och/eller Räntebetalningen flyttas. Den Nominella ränta för Ränteperioden som tillämpas på ett enskilt lån kan vara fast för på förhand fastställda Ränteperioder och rörlig för övriga på förhand fastställda Ränteperioder.

Den Nominella ränta som ska tillämpas på en Ränteperiod kan bestämmas på Bestämningsdagen för den No-minella räntan antingen i förskott i början av Ränteperioden eller i efterskott i slutet av Ränteperioden. Den Nominella räntan för en Ränteperiod kan också baseras på den nominella räntan för föregående Ränteperiod enligt det som angetts på förhand.

Den Nominella räntan anges som en s.k. årlig räntesats (p.a. eller per annum), om inte annat angetts i Låne-specifika villkor.

Ifall den första och/eller den sista Ränteperioden i strukturer med rörlig ränta avviker från de övriga ränteperi-oderna genom att den är längre eller kortare än normalt, är den Referensränta som ska tillämpas på den avvi-kande Ränteperioden (i) den Referensränta som ska tillämpas interpolerad linjärt med maturiteten enligt note-ringarna för den referensräntekurva som ligger närmast, eller (ii) Referensräntan. Lånespecifika villkor anges vilket val som tillämpas.

Räntebetalningsdagen kan infalla den sista dagen i en Ränteperiod, en i Lånespecifika villkor angiven dag efter slutet av Ränteperioden eller på Återbetalningsdagen. I Lånespecifika villkor anges vilket val som tilläm-pas.

Ränteperiodspecifik Ränteavkastning(t):

(i) Ränteavkastning1: Ränteavkastning_t= Kalkylmässigt kapital_t× Nominell ränta_t× Ränteberäkningsgrund_t

Ränteavkastning som betalas som en enda gottgörelse:

(ii) Ränteavkastning2: Ränteavkastning = ∑^T_t=1Ränteavkastning_t

Förklaring: Ränteavkastningen beräknas som summan av Ränteperiodspecifika avkastningar

(iii) Ränteavkastning3: Ränteavkastning = ∏^T_t=1(1 + Ränteavkastning_t) − 1

Förklaring: Ränteavkastningen beräknas genom att de Ränteperiodspecifika Ränteavkastningarna kapitaliseras vid slutet av varje Ränteperiod, dvs. enligt den så kallade "ränta på ränta"-principen.

Tabell: Hur Ränteavkastningen bestäms för varje Ränteperiod: kan uppges i Lånespecifika villkor också i form av en tabell, då flera olika Nominella räntor betalas på det enskilda Lånet.

Räntepe-riod(er)

Ränteperi-odens Begyn-nelsedag

Ränteperi-odens Slut-dag

Nominell ränta

[Räntegolv] [Räntetak]

1 2 3 ...

T

(iv) Ränteavkastning4: Ränteavkastning = Kalkylmässigt kapital x Nominell ränta x Räntekoefficient Räntekoefficienten som används för att bestämma Ränteavkastning4 bestäms enligt följande:

Om Avkastning är mindre än [eller lika stor som] Barrier1:1 − (Avkastning − Avkastningsgräns)[×

Koefficient1], dock minst lika stor som Minimiräntekoefficienten.

Minimiräntekoefficienten är ett fast värde som Emittenten uppgett.

Om Avkastning är mindre än [eller lika stor som] Barrier2:1 − (Avkastning − Avkastningsgräns)[×

Koefficient2], dock högst lika stor som Maximiräntekoefficienten.

Maximiräntekoefficienten är ett fast värde som Emittenten uppgett.

Om Avkastning är mindre än [eller lika stor som] Barrier1 och större än [eller lika stor som] Barrier2, är Räntekoefficienten 1.

Vid bestämningen av Räntekoefficienten ska följande Formler tillämpas på beräkningen av Avkastningen:

Formel 1 ^Slutvärde

Startvärde− 1

Förklaring: Avkastningen bestäms på basis av den relativa värdeförändringen i den Underliggande tillgången genom att Slutvärdet jämförs med Startvärdet.

Formel 2 ∑ Vikt_i× (^Slutvärdei

Startvärde_i− 1)

Ni=1

Förklaring: Avkastningen bestäms som en viktad summa av de relativa korgkomponentspecifika värdeföränd-ringarna. För den relativa värdeförändringen jämförs Korgkomponentens Slutvärde med Startvärdet.

Formel 3 Min_i=1,N[_Startvärde^Slutvärdei

i− 1]

Förklaring: Avkastningen bestäms på basis av den lägsta relativa värdeförändringen i korgkomponenten. För den relativa värdeförändringen jämförs Korgkomponentens Slutvärde med Startvärdet.

Formel 4 ^Startvärde

Slutvärde − 1

Förklaring: Avkastningen bestäms på basis av den relativa värdeförändringen i den Underliggande tillgången genom att Startvärdet jämförs med Slutvärdet.

Formel 5 ∑ Vikt_i× (^Startvärde_Slutvärdeⁱ

i − 1)

Ni=1

Förklaring: Avkastningen bestäms som en viktad summa av de relativa korgkomponentspecifika värdeföränd-ringarna. För den relativa värdeförändringen jämförs Korgkomponentens Startvärde med Slutvärdet.

Formel 6 Max_i=1,N[^Startvärdei

Slutvärde_i − 1]

Förklaring: Avkastningen bestäms på basis av den lägsta relativa värdeförändringen i korgkomponenten. För den relativa värdeförändringen jämförs Korgkomponentens Startvärde med Slutvärdet.

Vid bestämningen av Räntekoefficienten ska följande alternativ tillämpas på beräkningen av Slutvärdet och Startvärdet:

Startvärde

(i) Startvärde1: Ett värde som Emittenten fastställt

(ii) Startvärde2: Officiellt slutvärde för Bestämningsdag för Startvärde (iii) Startvärde3: Officiella slutvärden för Bestämningsdagar för Startvärde

(iv) Startvärde4: Det aritmetiska medelvärdet för de officiella slutvärdena för Bestämningsdagar för Startvärde (v) Startvärde5: Det lägsta värdet för de officiella slutvärdena för Bestämningsdagar för Startvärde

(vi) Startvärde6: Det högsta värdet för de officiella slutvärdena för Bestämningsdagar för Startvärde Slutvärde

(i) Slutvärde1: Ett värde som Emittenten fastställt

(ii) Slutvärde2: Officiellt slutvärde för Bestämningsdag för Slutvärde (iii) Slutvärde3: Officiella slutvärden för bestämningsdagar för Slutvärde

(iv) Slutvärde4: Det aritmetiska medelvärdet för de officiella slutvärdena för Bestämningsdagar för Slutvärde (v) Slutvärde5: Det lägsta värdet för de officiella slutvärdena för Bestämningsdagar för Slutvärde

(vi) Slutvärde6: Det högsta värdet för de officiella slutvärdena för Bestämningsdagar för Slutvärde

Formler och principer som använts för beräkningen av den Nominella ränta som ska tillämpas under Rän-teperioden

Fast: