AVRÄTTNINGEN AV LOUIS XVI (SEKVENS 10, MINNE 2)

Det är den 21:a januari 1793 och Arno står högt uppe på ett hustak och tittar ut över det jättelika torget Place de la Révolution. När spelaren får kontrollen informeras en om att ens databas uppdaterats med ett nytt inlägg, vars Reading innehåller inform-ation om rättegången mot Louis XVI. Inlägget går bland annat igenom ninform-ationalkon- nationalkon-ventionens omröstning, i vilken alla röstande ansåg kungen skyldig till landsförrä-deri. Vidare berättas det om hur den påföljande omröstningen gällande ett eventuellt dödsstraff visade att tanken på kungens död kanske inte var en självklarhet bland nationalkonventionens alla medlemmar. 361 röstade för dödsstraff och 360 emot. I en kommentar från en okänd hacker menas det att omröstningens resultat, i vilket en majoritet uppnåddes exakt på rösten, var väldigt suspekt - som om utkomsten av omröstningen var planerad från början.

Den historiska representationen av Place de la Révolution och avrättningen är dramatiskt arrangerad med giljotinen stående upphöjd på ett podium centrerad vid torgets mitt, halvt omringad av ett antal läktare som är iklädda revolutionens sym-boliska färger, rött, blått och vitt. Läktarna är en plats där en kan anta att ledarskiktet för revolutionen eller andra viktiga personer har sina sittplatser. Området runt om podiet är avspärrat och vakter beväpnade med flintlåsmusköter och sablar står ut-placerade för att hålla ordning. Torget är fullt av människor som har samlats för att se kungens huvud rulla. Spelets grafikmotor lyckas här pressa in flera tusen realtids-renderade och mycket detaljrikt utsmyckade NPC: er på skärmen samtidigt. Utifrån en snabb analys av människornas klädsel verkar till synes alla samhällsklasser finnas representerade i folkmassan. Många i folkhavet viftar med trikoloren och skriker ut sin vrede, medan andra går runt visar upp avhuggna huvuden uppsatta på spett. Spe-laren klättrar ned från taket och ger sig in i den upphetsade folkmassan.

Uppe på podiet, framför giljotinen, står en okänd, välklädd man som i aggressiv ton proklamerar för massorna att rättvisa nu skall skipas, och det med värdighet. Kungen har varit en sann tyrann och en person som vanhelgat mänsklighetens bro-derskap. Som Frankrikes ”falske vän”, har han agerat både ondskefullt och svekfullt. Nu skall han få betala för allt detta genom sin egen död. Vidare upplyser den okände talaren att samma straff väntar ALLA medborgare, kvinna som man, greve som

82 skalet78. (2020). Avrättningen av Louis XVI. [video]. Youtube.

dräng, som på något sätt bryter mot revolutionens principer i handling eller i tanke. Den som på något sätt konspirerar mot den nyvunna friheten eller drar revolutionen i smutsen kommer snart att få möta samma öde som Louis XVI. Mannen på podiet menar att akten som nu skall ske kommer vara avgörande för kommande generat-ioners framtid och att den 21:a januari 1793 skall ses som en frihetens födelsedag. Därefter kallar han den dödsdömde kung Louis att stiga fram, medan han själv läm-nar podiet.

Anledningen till att spelaren befinner sig på torget är inte att se kungen avrättas, utan att begå ett lönnmord på den konspiratör som ligger bakom mordet på Élise far, François de la Serre. Ett brott som Arno kommit att bli oskyldigt anklagad för. Nå-gonstans där ute i folkhavet befinner sig nämligen tempelriddarnas nuvarande (och fiktive) stormästare Germain och genom Arnos ”eagle-vision” verkar det som att han finns uppe på en av läktarna som har satts upp runt podiet där giljotinen står. Platsen är, som redan påpekats, rejält bevakad av vakter, men spelaren behöver här även se upp för grupper av aggressiva sanskulotter som står utspridda i folkhavet. I anslutning till läktarna har det även rests enkla vakttorn, från vilka muskötbeväp-nade vakter har full uppsyn över vad som händer i folkhavet. Sekvensen som här beskrivs utspelar sig många timmar in i spelet och att lyckas ta sig fram till läktarna osedd, kommer ställa enorma krav på spelarens finmotoriska kompetens och upp-märksamhetsförmåga. Med andra ord, på spelarens doing. Spelaren har nu fritt spel-rum att lösa den tillsynes omöjliga uppgiften. När Arno väl, efter mycket om och men, lyckats ta sig fram till stormästare Germain, har det blivit dags för revolution-ärerna att skrida till verket och avrätta Louis XVI.

I en cut-scene som nu spelas upp berättar Germain om sin snillrika plan att med revolutionen hjälp, återställa tempelriddarnas storhet och krossa lönnmördargillet. Mordet på François de la Serre bara var starten på Germains plan, vars genomfö-rande nu lett fram till ett kulminegenomfö-rande i just den situation de båda står mitt upp i. Germains plan hade sin grund i revolutionärernas framryckning, vilken successivt ledde fram till avsättandet av kungen, rättegången mot honom och slutligen till le Grande Finale – den nu pågående avrättningen.

Det klipps nu till ett bakom axeln-perspektiv. En vakt leder fram kungen mot giljotinen och knuffar honom bryskt fram på podiet för att möta det franska folket en sista gång. Kameran zoomar in på kungens ansikte medan han uppgivet ropar till

folkmassan att ”jag kommer dö oskyldig, jag är oskyldig till alla de anklagelser jag tillskrivits. Min sista önskan är att mitt blod kommer befästa det franska folkets väl-befinnande”. Kungens sista önskan överröstas snart av smattrandet från virveltrum-mor.

Germain ger sin syn på saken. Han ser ämbetet kung som en symbol, vilken kan formas efter egen önskan till ett verktyg. Exempelvis för att skapa rädsla bland fol-ket. Rädsla är dock något som är övergående, vilket ju revolutionen är ett bra bevis på. Germain ser tempelriddarna som den nya eliten i ett större maktsystem där kung-ligheter, adel och kyrka tidigare har fungerat som ”solljusets reflektion av guld” – likt en illusion av det verkliga värdet vilket egentligen finns i det solida guldet. Tiden för kungar av guds nåde är förbi, adelns privilegier har snart avskaffats helt och även kyrkans makt har till stor del förlorats i revolutionen. L'ancien régime är över och den som kontrollerar ”guldet” är den som bestämmer hur framtiden skall bli. Med andra ord, makten (guldet) har alltid funnits hos folket, men har genom fruktade symboler av makt (solljuset) kunnat kontrolleras. I alla fall så länge rädslan funnits bland folket och hindrat dem från att se sin egen kollektiva potential till makt. Med andra ord, fram till revolutionens start – vilken hela tiden tycks ha varit en del av Germains plan att radera den gamla regimens system och i dess frånfälle själv ta över kontrollen. Bilan faller med ett brak och kungens huvud visas i triumf upp för den jublande folkmassan. Germain hinner fly innan spelaren lyckats ta död på ho-nom. Efter att ha kallat till sig vakter hoppar Germain in i en hästdroska och spelaren måste nu rusa genom Paris, i jakt på den nu flyende Germain. Samtidigt skall spela-ren försöka undvika öppen strid med patrullerande sanskulotter, så gott det går, för att inte tappa siktet på Germains droska. Jakten misslyckas oundvikligen och spela-ren får, när minnet nu tar slut, ett meddelande om ytterligare en ny uppdatering i databasen. Den här gången handlar inlägget om avrättningen av Louis XVI.

Inlägget i databasen berättar om att dagen för avrättningen var kylig, mörk och dyster. Vintern 1792–1793 blev ansedd som sällsynt trist. Den dödsdömde kungen hade ägnat morgonen åt att be till gud att frälsa hans själ. Vidare beskrivs hur han bands innan han stegade upp på podiet och hur han försökte hålla ett tal till folket om sin oskuld (som inte alls är särskilt likt det tal som hålls i spelet), vilket stördes ut av en virveltrumma. Enligt inlägget sa kungen följande i sitt tal:

"I die innocent of all the crimes laid to my charge. I pardon those who have occasioned my death, and I pray to God that the blood you are going to shed may never fall on France."

Inlägget fortsätter. Klockan 10.24 lades kungens huvud på stupstocken och några sekunder senare var han död. Huvudet visades upp för publiken ,vilken skanderade revolutionära slagord som ”Vive la Nation!” och ”Vive la République!". Enligt in-lägget stämde publiken sedan gemensamt upp i sången "Ça ira" (översatt ungefär ”det kommer bli bra”). Inlägget kommenteras av en okänd person som tycker att innebörden av uttrycket "Ça ira" (det kommer bli bra) i kontexten att nacka kungen, kanske inte uttrycker det mest upphetsande eller självsäkra budskapet. Personen skriver också att, om hen varit med då, så hade hen letat upp en sång som uttryckt en större visshet kring situationen.