Det Šr en ganska allmŠn uppfattning bland mŠnniskor som arbetar i buller att bull-ret Šr tršttande. Om man dŠremot letar efter vetenskapliga studier som belŠgger dessa effekter Šr resultatet pŒtagligt magert. Flera laboratoriestudier med viss relevans fšr frŒgan har visserligen rapporterats (6). Den enda systematiska fŠlt-studien av bullerexponeringens trštthetseffekter var lŠnge flygteknikerfŠlt-studien, som var den fšrsta undersškningen i fšreliggande projekt (10). Helt nyligen har dock en israelisk studie rapporterats av Melamed och Bruhis som studerade 35 textilarbetare under en arbetsvecka med och en utan hšrselskydd. Utšver subjek-tiva effekter (trštthet och irritabilitet efter arbetet) fann man att kortisolnivŒn mot slutet av arbetspasset lŒg klart hšgre under veckan dŒ de inte anvŠnde hšrselskydd (17). NŠr hšrselskydd anvŠndes erhšlls en normal fšrŠndring av kortisolnivŒn šver dagen, dÊvÊs den sjšnk frŒn morgonen till eftermiddagen. Utan hšrselskydd škade den under eftermiddagen och nŠrmade sig morgonvŠrdena. Resultatet tol-kas som ett stšd fšr att bullret fšrstŠrkte stressreaktionerna i arbetet, och att det dŠrmed gjorde att arbetet blev mer tršttande.
Om buller bidrar till tršttheten i arbetet Šr det viktigt ur Œtminstone tvŒ aspekter.
Fšr det fšrsta skulle det innebŠra att bullret fšrsŠmrar vŠlbefinnandet bŒde i och utanfšr arbetet. Fšr det andra skulle ocksŒ kunna innebŠra att man presterar sŠmre i sitt arbete. Dessa effekter innebŠr naturligtvis olŠgenheter i alla yrken men kan var sŠrskilt allvarliga dŠr sŠkerheten krŠver hšg vakenhet och reaktionssnabbhet.
Resultaten frŒn genomfšrda serien av studier ger ett visst stšd fšr att buller faktiskt har en tršttande effekt. DŠremot kan man inte utifrŒn fšrsšken sŠga nŒgot om under vilka betingelser denna risk finns. Vi vet t ex mycket lite om kritiska ljudnivŒer, frekvenser och exponeringstider.
Varfšr skulle man dŒ bli trštt av att arbeta i buller? En sŒdan effekt skulle kunna uppstŒ pŒ flera sŠtt.
Fšr det fšrsta kan det tŠnkas att lŒngvarig stark stimulering generellt Šr tršt-tande. Ett starkt ljud Šr en signal om fara som omedvetet sŠtter kroppen i bered-skap, och vi har mycket begrŠnsade mšjligheter att habituera till (lŠra oss att sluta uppmŠrksamma) sŒdana starka ljud. Vi har heller ingen fšrmŒga att blunda med šronen. Alla starka ljud, bŒde de šnskade och de ošnskade, kommer dŠrfšr att registreras. Detta skulle innebŠra att trštthetseffekter framfšr allt Šr troliga dŒ man utsŠtts fšr hšga ljudnivŒer under lŠngre tid. De fšrhšjda kortisolnivŒer som pŒvi-sades av Melamed och Brahu (17) Šr ett stšd fšr att buller pŒ detta sŠtt kan fŒ generella stresseffekter.
Fšr det andra har man i flera undersškningar kunnat visa att man kan bli sšm-nig dŒ man utsŠtts fšr monotont buller pŒ mŒttliga nivŒer, framfšr allt om ljudet Šr lŒgfrekvent (12, 14). Om detta Šr riktigt skulle vanliga hšrselskydd kunna ha en negativ effekt i det hŠr avseendet. Dessa dŠmpar generellt den hšgfrekventa delen av ljudet mer effektivt Šn den lŒgfrekventa, vilket innebŠr att lŒgfrekvent ljud blir mera dominerande under hšrselskydden Šn utanfšr. Samma effekt kan uppnŒs vid bullerisolering av lokaler eller fordon. Av dessa skŠl kommer det buller man
utsŠtts fšr i arbetet nŠstan alltid att innehŒlla en relativt stark lŒgfrekvent kompo-nent. Melamed och Brahus (17) resultat tyder dock pŒ att hšrselskydden i huvud-sak har en positiv effekt.
Fšr det tredje kan bullret gšra det svŒrare att genomfšra arbetsuppgifterna som dŠrmed blir mer tršttande Šn i en tyst miljš. Detta skulle kunna bli effekten i arbe-ten som krŠver att man uppfattar tal eller annan akustisk information, men ocksŒ tÊex i arbeten dŠr man Šr kŠnslig fšr distraktion. €ven i mindre komplexa uppgif-ter kan sŒdana effekuppgif-ter vara aktuella. Den ovan nŠmnda sšvande effekten av bul-ler kan fšrvŠntas bli sŠrskilt pŒtaglig i monotona lŒngvariga uppgifter. I mer utmanande uppgifter kan uppgiften i sig vara tillrŠckligt stimulerande fšr att uppehŒlla normal vakenhetsnivŒ.
Av de studier vi gjort tycker vi oss kunna dra nŒgra sammanfattande slutsatser.
Vi har i flera oberoende undersškningar konstaterat att reaktionstiden fšrlŠngs frŒn morgonen till eftermiddagen fšr grupper som arbetar i hšgt buller ( Leq > 90 dB(A)). FšrŠndringen Šr i motsatt riktning mot vad man kan fšrvŠnta sig under normala fšrhŒllanden; dŒ den bullerexponerade gruppens reaktionstider mŠtts i tyst miljš har det ocksŒ visat sig att reaktionstiderna var kortare pŒ eftermiddagen Šn pŒ morgonen. Resultaten frŒn de subjektiva skattningarna av trštthet Šr inte lika entydiga.
VŒr fšrsta studie indikerade att arbete i hšgt buller hade en effekt som kvarstod mellan dagar (10) och detta bekrŠftades i undersškningen av flygmekaniker. HŠr fick vi fšrutom reaktionstidsfšrlŠngningen under dagen ocksŒ en fšrlŠngning frŒn dag till dag under arbetsveckan. Avsaknaden av en kontrollgrupp gšr dessa resul-tat mindre entydiga Šn de frŒn švriga delstudier.
I bŒda dessa studier arbetade man alltsŒ i hšgt flygplansbuller med hšrselkŒpor pŒ. HšrselkŒporna pŒverkar inte bara ljudnivŒn under kŒpan utan Šven ljudets fre-kvenssammansŠttning. €ven impulsljud pŒverkas av kŒporna inte bara till nivŒ utan Šven vad gŠller peakens varaktighet som blir lŠngre under kŒporna Šn utan-fšr.
Vid studierna i lŠgre ljudnivŒer c:a 80 dB(A) Leq) dŠr personalen inte anvŠnde hšrselskydd fick vi en likadan effekt pŒ reaktionstid som i flygstudien pŒ det far-tyg dŠr bullret hade en mera lŒgfrekvent karaktŠr.
PŒ den andra fartygstypen, som modifierats fšr att Œstadkomma lŠgre ljudnivŒ, kunde vi inte konstatera nŒgon motsvarande effekt. I en mindre fšrstudie pŒ denna fartygstyp, fšre fullstŠndig bullermodifiering (15), fanns dŠremot tecken pŒ bŒde en subjektiv effekt och en fšrlŠngning av reaktionstiden.
En del talar alltsŒ fšr att trštthetseffekter av buller kan uppstŒ vid medelexpo-neringar omkring 80 dB(A) under arbetsdagen. Fšrmodligen bidrar lŒgfrekvent buller mer Šn hšgfrekvent till trštthetseffekten. Effekten fšrefaller fšrstŠrkas vid upprepad daglig exponering. Reaktionstidseffekten Šr i absoluta tal mycket liten, men av ungefŠr samma storleksordning som man funnit i studier av organiska lšsningsmedel vid exponeringar omkring det hygieniska grŠnsvŠrdet (8).
Den sammanfattande analysen av reaktionstidsdata frŒn alla fyra studierna indi-kerade att man blev tršttare av arbetsdagen i starkt buller. Analysen visar dock
ocksŒ att de skillnader som fšrelŒg mellan resultaten i delstudierna inte kan betraktas som ett utslag av slumpmŠssiga samplingfel.
Korrelationerna mellan reaktionstider och skattningar varierade starkt mellan delstudierna, men den sammanfattande analysen visade att det fšrelŒg ett svagt men signifikant samband. MŒtten tycks alltsŒ till en liten del spegla samma under-liggande process, men tycks till stšrre delen pŒverkas av olika fšrhŒllanden. Det Šr ocksŒ vŠrt att pŒpeka att det var vakenhets- och energiskattningarna som visade nŒgot samband med reaktionstiderna. Stresskattningarna visade ett mycket svagt och icke signifikant samband i motsatt riktning; ju hšgre den skattade stressen var, desto kortare var reaktionstiderna. Det Šr dŠrfšr osannolikt att den hšgre stressnivŒn efter den exponerade dagen skulle kunna fšrklara den fšrlŠngda reak-tionstiden.
Fšr att mer entydigt fastslŒ bullrets roll i trštthetsutvecklingen vore det viktigt studera trštthetsreaktionerna i laboratorieexperiment, dŠr fšrsškspersonerna utsŠtts fšr lŒngvarig bullerexponering. Detta skulle ocksŒ ge mšjlighet till analys av hur exponeringstiden och bullrets nivŒ och frekvens pŒverkar eventuella trštt-hetseffekter.
Sammanfattning
Kjellberg A,Muhr P, Skšldstršm B. Trštthet efter arbete i buller - en register-studie och tre fŠltregister-studier. Arbete och HŠlsa 1997; 7.
Bullerexponeringens bidrag till uppkomsten av trštthet i arbetet studerades i en registerstudie och tre fŠltstudier. Studie 1 baserades pŒ svaren pŒ exponerings- och besvŠrsfrŒgor i Previas (StatshŠlsans) databas samt exponeringsbedšmningar gjorda utifrŒn personernas yrkestillhšrighet. Trštthet och huvudvŠrk var vanligare bland bullerexponerade Šven efter kontroll fšr effekten av andra kritiska variabler.
Studie 2 visade en gradvis fšrlŠngning av reaktionstider under en vecka med bullerexponering i en grupp flygtekniker. Studie 3 jŠmfšrde reaktionstider och skattad trštthet i fartygsbesŠttningar under en dag med hšg och en med lŒg buller-exponering. I den ena av de tvŒ undersškta bŒttyperna fšrstŠrktes trštthetsutveck-lingen under arbetsdagen med hšg exponering. En motsvarande studie vid en industri (Studie 4) kunde inte pŒvisa nŒgon sŒdan effekt.
Summary
Kjellberg A,Muhr P, Skšldstršm B. Fatigue after work in noise - one register study and three field studies. Arbete och HŠlsa 1997; 7.
The contribution of noise exposure to fatigue at work was studied in a survey study and three field studies. The survey study was based on a questionnaire covering symptoms and work place exposure answered by 50 000 state
employees. Noise exposure was also estimated from their type of job. Fatigue and headache were found to be more common among the noise exposed groups also after control for the effects of other critical variables. Study 2 showed a gradual increase of reaction times during a week of noise exposure in a group of aeroplane technicians. Study 3 compared reaction times and subjective fatigue among naval crews on a day with low and a day with high noise exposure. In one of the studied boat types the development of fatigue during the work day was accentuated on the day with high exposure. A corresponding study in an industry found no such effect.
Referenser
1. Andersson K. Utveckling och pršvning av ett frŒgeformulŠrsystem ršrande arbetsmiljš och hŠlsotillstŒnd. Yrkesmedicinska kliniken, Regionsjukhuset i …rebro, 1986 (Rapport 2:1986).
2. Bornberger S, Westerberg H. Validering av exponeringsfrŒgor i frŒgeformulŠr FHV 002 D.
Yrkesmedicinska kliniken, Regionsjukhuset i …rebro, 1987.
3. Cohen S. Aftereffects of stress on human performance and social behavior: A review of research and theory. Psychol Bull 1980;88:82-108.
4. Gamberale F, Iregren A, Kjellberg A. SPES: The computerized Swedish Performance Evaluation System. Background, critical issues, empirical data, and a usersÕ manual.
Arbetsmiljšinstitutet, 1989 (Arbete och HŠlsa 1989:6).
5. Gamberale F, Iregren A, Kjellberg A. SPES: Assessing the effects of the work environment on man with computerized performance testing. In: Karwowsky W, Genaidy AM, Asfour SS, ed. Computer aided ergonomics. London: Taylor & Francis, 1990: 381-396.
6. Glass DC, Singer JE. Urban stress: experiments on noise and social stressors. New York:
Academic Press, 1972.
7. Howell DC. Statistical methods for psychology. Belmont, CA: Duxbury Press, 1997.
8. Iregren A, Gamberale F. Human behavioral toxicology: CNS effects of low-dose exposure to neurotoxic substances in the work environment. Scand J Work Environ Health 1990;16 (Suppl. 1):17-25.
9. Kjellberg A, Iwanowski S. Stress/Energi-formulŠret: Utveckling av en metod fšr skattning av sinnesstŠmning i arbetet. Arbetsmiljšinstitutet, 1989 (Undersškningsrapport 1989:26).
10. Kjellberg A, Skšldstršm B, Andersson P, Lindberg L. Fatigue effects of noise among airplane mechanics. Work Stress 1996;10:62Ð71.
11. Knave B, Anshelm Olson B, Elofsson S, et al. Long term exposure to jet fuel. A cross-sectional epidemiologic investigation on occupationally exposed industrial workers with special reference to the nervous system. Scand J Work Environ Health 1978;4:19-45.
12. Landstršm U, Bystršm M, Nordstršm B. Changes in wakefulness during exposure to noise at 42 Hz, 1000 Hz and individual EEG frequencies. J Low Freq Noise Vib 1985;4:27-33.
13. Landstršm U, Lundstršm R. Changes in wakefulness during exposure to whole body vibration. EEG Clin Neurophysiol 1985;61:411-415.
14. Landstršm U, Lšfstedt P. Noise, vibration and changes in wakefulness during helicopter flight. Aviat Space Environ Med 1987;58:109-118.
15. Markusson L. Trštthet hos patrullbŒtbesŠttningar efter bullerexponering.
Arbetsmiljšinstitutet, 1993 (Projektarbete vid fšretagslŠkarutbildningen 1992/93).
16. McDonald M, Ronayne T. Jobs and their environment: the psychological impact of work in noise. Irish J Psychol 1989;10:39-55.
17. Melamed S, Bruhis S. The effects of chronic noise exposure on urinary cortisol, fatigue, and irritability. J Occup Environ Med 1996;38:252Ð256.
18. Pedhazur EJ. Multiple regression in behavioral research. Fort Worth: Harcourt Brace Jovanovic, 1982.
19. Philips C, Hunter M. Pain behaviour in headache sufferers. Beh Anal Modific 1981;4:257-266.
20. Stansfeld SA. Noise, noise sensitivity and psychiatric disorder - epidemiological and psychophysiological studies. Psychol Med 1992;Supplement 22:.
21. Statistiska centralbyrŒn. Yrkesklassificeringar i FoB 85 enligt Nordisk yrkesklassificering och Socioekonomisk indelning (SEI): alfabetisk version. SCB, 1989 (Meddelanden i
samordningsfrŒgor 1989:5).
22. Sšderman E, Kjellberg A, Anshelm-Olson B, Iregren A. Standardisering av ett enkelt reaktionstidstest fšr anvŠndning i beteendetoxikologiska undersškningar.
Arbetarskyddsstyrelsen, 1982 (Undersškningsrapport 1982:27).
23. …hrstršm E, Bjšrkman M, Rylander R. Subjective evaluation of work environment with special reference to noise. J Sound Vib 1979;65:241-249.
Bilaga Antal personer i yrkesgrupperna och den procentuella andel som sjŠlv bedšmde sig vara bullerexponerad uppdelade pŒ de tre exponeringsklasserna
Leq <60 dB(A) %
postkontor, švr. 84 8,3
postiljon 7349 30,6
posten, švr. 215 21.9
expeditionsvakt 1087 26,8
tidningsbud 64 12,5
driftingenjšr 1646 72,8
polisman krim. 1353 21,2
poliskommissarie 234 5,1
60<Leq<80 dB(A) n %
sjšbefŠl 101 58,4
buss och lastbil 220 66,8
bussfšrare 95 53,7
lastbilsfšrare 104 68,3
telefonist 280 8,2
telexoperatšr 61 26,2
fŠrjkarl hamnvakt 64 40,6 expeditšr-telefon 1608 30,3
kšk/restaurang, švr. 172 61,0
yrkesmilitŠr 94 34,0
kompaniofficer 425 52,0
Totalt 4021 66,7
Procent 7,0