De genomfšrda studierna av buller och trštthet med reaktionstid och skattningar som indikatorer pŒ tršttheten har inte givit helt samstŠmmiga resultat. Till en del beror dessa skillnader sŠkerligen pŒ interaktionseffekter, d v s pŒ att effekternas storlek pŒverkas av de speciella fšrhŒllanden som rŒtt i den enskilda undersšk-ningen. Men det Šr ocksŒ troligt att skillnaderna till stor del bara avspeglar de slumpmŠssiga skillnader som man kan fšrvŠnta sig mellan studier i en serie smŒ grupper. Fšr att fŒ en sammanfattande bedšmning av huvudfrŒgestŠllningarna i fšrsšksserien genomfšrdes dŠrfšr en metaanalys baserad pŒ data frŒn alla delfšr-sšk dŠr reaktionstidsmŠtningar genomfšrdes under hšg och lŒg bullerexponering.
De samlade data anvŠndes Šven fšr att analysera sambanden mellan de subjek-tiva trštthetsskattningarna och reaktionstiderna.
Deltagare
Analysen av exponeringseffekterna pŒ reaktionstider och subjektiv trštthet base-rades pŒ data frŒn de 49 personer som ingick i de delstudier dŠr mŠtningar av reaktionstider och skattningar genomfšrdes fšr samtliga personer bŒde fšre och efter en dag med hšg och en dag med lŒg bullerexponering. 20 personer var flyg-tekniker frŒn den tidigare rapporterade studien (10) , 8 kom frŒn Tirfing, 8 frŒn Spejaren och 13 frŒn Smyge. Flygmekanikerstudien kunde inte anvŠndas eftersom mŠtningar endast gjordes under bullerexponering, och inte heller industristudien eftersom endast skattningsdata insamlades i detta fall. Fšr att fŒ samma design i alla delstudier anvŠndes endast morgon- och eftermiddagsmŠtningarna frŒn far-tygsstudierna. Fšr varje person ingick alltsŒ vŠrden frŒn fyra mŠtpunkter i analy-sen, dÊvÊs sammanlagt 196 vŠrden.
I analyserna av sambanden mellan skattningar och reaktionstider ingick alla dŠr mŠtningar gjorts vid mer Šn ett tillfŠlle av bŒde skattningar och reaktionstider.
Detta innebar att Šven data frŒn de sex flygmekanikerna ingick, trots att alla mŠt-ningar dŠr gjordes endast under exponering; mŠtmŠt-ningarna som gjordes mitt pŒ dagen i fartygsstudierna togs ocksŒ med i dessa analyser. Vidare inkluderades den serie om Œtta mŠtningar som gjordes i en icke rapporterad pilotstudie som omfat-tade Œtta personer under tre arbetsdygn pŒ en patrullbŒt (Kaparen). Denna analys kom dŠrigenom att baseras pŒ 73 personer vid sammanlagt 576 mŠttillfŠllen.
Statistisk analys
Data analyserades med hierarkiska regressionsanalyser anpassade fšr upprepade mŠtning (18). De variabler som ingick i regressionsmodellen var bullerexpone-ring, tid pŒ dagen, studie, veckodag samt dessa variablers interaktioner, vilka representerades av multiplikativa variabler. Dessutom lades variabler som repre-senterade fšrsškspersoner in. Analyserna gjordes med SPSSÕ regressionsprogram, men frihetsgraderna och F-vŠrdena korrigerades med hŠnsyn taget till att varje person ingick med fyra vŠrden i analyserna. Undersškning lades in som fšrsta steg i analysen medan veckodagar och dess interaktioner (multiplikativa variabler) lŒg som sista steg.
TvŒ frŒgor var centrala i analysen:
Ger resultaten stšd fšr att bullerexponeringen gjorde att personerna blev tršttare av en arbetsdag, dÊvÊs i statistiska termer, fšrelŒg det en signifikant interaktion mellan exponering och tid pŒ dagen?
Skiljer sig denna effekt mellan undersškningarna, dÊvÊs fšrelŒg det en trefaktor-interaktion mellan undersškning, exponering och tid pŒ dagen?
Separata analyser gjordes av reaktionstider, vakenhets-, energi- och stresskatt-ningarna.
Den andra analysen gŠllde sambanden mellan reaktionstider och skattningsvari-abler. Dessa korrelationer berŠknades fšr varje individ och medelvŠrdena av dessa rapporteras (medelvŠrdena berŠknade via transformationer av korrektionerna till Fishers z).
Resultat Reaktionstid
Analysen av reaktionstiderna visade att interaktionen mellan exponering och tid pŒ dagen var signifikant (F1,91=4,71, p<.05). Interaktionen innebar att reaktions-tiden fšrlŠngdes nŒgot frŒn morgon till eftermiddag under den exponerade dagen, medan den fšrkortades under kontrolldagen (figur 11) . Denna interaktion skilde sig dock signifikant mellan undersškningarna (F3,96=3,77, p<.05). Interaktionen som illustreras i figur 11 fšrelŒg endast i studierna av flygtekniker och av perso-nalen pŒ Smyge.
Skattningar
Analysen av energiskattningarna visade att man bedšmde sig som mindre ener-gisk bŒde fšre och efter den exponerade arbetsdagen Šn under kontrolldagen
(figur 12). Denna skillnad var tydlig bland flygtekniker och SmygebesŠttningen medan den var betydligt mindre i de tvŒ andra grupperna (F3,31=6,51, p<.05, fšr interaktionen mellan undersškning och exponering). Energiskattningarna gav allt-sŒ inget stšd fšr att bullerexponeringen under dagen pŒverkade trštthetsutveck-lingen.
Motsvarande effekter fšrelŒg ocksŒ i vakenhetsskattningarna. I det fallet fanns dock ocksŒ en tendens till en interaktion mellan exponering och tid pŒ dagen (figur 13), som innebar en tendens att kŠnna sig piggare efter Šn fšre arbetet var starkare under kontrollbetingelsen Šn under bullerbetingelsen (F1,91=2,76, p<.10).
Denna interaktion skilde sig inte mellan undersškningarna (F3,31=0,14, p>.10).
fm em
Tid pΠdagen
200 220 240 260 280 300
Reaktionstid, ms
Bullerexp.
Kontroll
Figur 11. Reaktionstid fšre och efter en arbetsdag med hšg och lŒg bullerexponering.
Data sammanslagna frŒn flygtekniker- och marinstudierna (n=49).
fm em
Tid pΠdagen Energisk
0 1 2 3 4 5
Figur 12. Energiskattningar fšre och efter en arbetsdag med hšg och lŒg bullerexpone-ring. Data sammanslagna frŒn flygtekniker- och marinstudierna (n=49).
Kontroll
Bullerexpon.
0 1 2 3 4 5
Vaken
fm em
Tid pΠdagen
Figur 13. Vakenhetsskattningar fšre och efter en arbetsdag med hšg och lŒg bullerexpo-nering. Data sammanslagna frŒn flygtekniker- och marinstudierna (n=49).
fm em
Tid pΠdagen Stressad
0 1 2 3 4 5
Kontroll Bullerexpon.
Figur 14. Stresskattningar fšre och efter en arbetsdag med hšg och lŒg bullerexponering.
Data sammanslagna frŒn flygtekniker- och marinstudierna (n=49).
€ven stresskattningarna fšrŠndrades pŒ olika sŠtt šver arbetsdagen under den exponerade dagen och kontrolldagen (Figur 14). Stressen škade under den expo-nerade dagen men tenderade att minska under kontrolldagen (F1,91=9,51, p<.05, fšr interaktionen mellan tid och exponering). En signifikant trefaktorinteraktion avspeglar att denna effekt dock endast fšrelŒg bland flygtekniker och
SmygebesŠttningen (F2,96=3,92, p<.05).
Korrelationer mellan reaktionstider och skattningar
BŒde energi- och vakenhetsskattningarna visade en svag men signifikant negativ korrelation med reaktionstiderna (-0,17 resp. -0,18). Ju tršttare man kŠnde sig desto lŒngsammare var man alltsŒ. Korrelationen mellan stress och reaktionstider var mycket svagt positiv (0,05) och inte signifikant.