I följande avsnitt ämnar författaren diskutera studiens resultat mot bakgrund av
forskningsgenomgången som redovisats under avsnittet “tidigare forskning”. Därtill avser författaren att diskutera studiens förtjänster och brister avseende metod och resultat. Avslutningsvis presenteras förslag på vidare forskning.
Studiens resultat i förhållande till forskningsfältet
Samtliga respondenter upplever en hög arbetsbelastning på försörjningsstöd. Arbetsbelastningen beskrivs uppkomma på grund av en hög personalomsättning i samtliga tre
33
kommuner. I och med en hög personalomsättning ökar arbetskraven för de socialsekreterare som är kvar på enheten. Arbetskraven ökar genom att de får överta ärenden från arbetskollegor som avslutat sin tjänst, detta leder till att de får ett stort ärendeantal. Trots omständigheterna föreligger ändock krav från arbetsgivare på effektivitet för att minimera handläggningstiden. Vissa respondenter uppger att dessa förhållanden förorsakar stress på grund av att de varken kan uppfylla arbetsgivarens krav på effektivitet eller fullgöra sina lagstadgade skyldigheter, såsom att dokumentera och arbeta med klienter för att de ska uppnå självförsörjning. Detta ligger i linje med tidigare forskning som redovisar att en hög arbetsbelastning och resursbrist föranleder stress hos de yrkesverksamma aktörerna (Huxley et al., 2005). Resursbristen har i denna studie främst sammankopplats till en hög personalomsättning och därmed personalbrist. Lloyd, King och Chenoweth (2002) förklarar specifikt att dessa faktorer föranleder stress. I studien förklaras det inte varför, men utifrån empirin kan det förstås att det beror på en ökad ärendemängd och därmed hög arbetsbelastning samt för att det sociala stödet minskar på grund av kompetensförlust. Detta bidrar till att de socialsekreterare som är kvar i arbetet inte kan rådfråga erfarna arbetskollegor, vilket försvårar arbetet.
Det är ett faktum att resursbrist försvårar möjligheten att uppnå ett arbete som överensstämmer med lagens krav (Graham & Shier, 2014). Detta redogör även respondenterna för på grund av en ökad ärendemängd föreligger lite tid för klientkontakt, vilket medför att socialsekreterarna inte kan vara engagerade i varje enskilt ärende och upprätta en adekvat planering som kan möjliggöra att klienterna blir självförsörjande. Respondenternas arbetsförhållanden medför att de behöver prioritera det administrativa arbetet, vilket leder till att deras arbetsuppgifter slutligen omfattas av att betala ut bistånd. Detta leder i sin tur till att motivationsarbetet blir lidande. Det framkommer också i forskning, att de rådande arbetsförhållandena på försörjningsstöd leder till att socialsekreterare tenderar att sakna en möjlighet att arbeta motiverande med klienter. Detta då varje socialsekreterare har många ärenden, vilket leder till en begränsad tid för klientkontakt (Marttila et al., 2012). Detta leder till försvårande omständigheter, främst för klienter men även för socialsekreterarna. Det framkommer under intervjuerna att respondenterna påtalar att de inte arbetar “socialt” och att de mestadels av sin arbetstid arbetar administrativt. Några av respondenterna berättar att en upplevelse av stress framkallas på grund av att de inte kan utföra sitt uppdrag på ett fullständigt sätt. Glasby (2000) skriver att en låg möjlighet att lyckas i arbetet föranleder således en upplevelse av stress. Detta kan förstås utifrån respondenternas arbetssituation då de får en liten möjlighet att stötta klienter till självförsörjning och därmed lyckas i sitt arbete.
Huxley et al (2005) framställer att socialarbetare som arbetar med myndighetsutövning känner sig stressade i en större utsträckning än socialarbetare som har andra arbetsuppgifter inom det sociala arbetets fält. Nybom (2012) och Marttila et al (2012) beskriver komplexiteten i att Socialtjänstlagen är av ramlagskaraktär som saknar specifika bestämmelser. Då SoL är tolkningsbar, kan den medföra svårigheter för yrkesutövande socialsekreterare (Nybom, 2012). Respondenterna redogör inte specifikt för att det blir stressade på grund av att de behöver fatta beslut under lagen, utan det föreligger andra faktorer som bidrar till stress. De upplever heller inte att ramlagstiftningen begränsar dem i den mån att de blir tvetydigt vilka valmöjligheter de har. Två av respondenterna uppger snarare att ramlagstiftningen ger de en frihet i att välja hur de ska handla i olika situationer.
Som tidigare redovisat under resultat- och analysavsnittet uppkommer stress på grund av rollkonflikt och rolltvetydighet (Coyle et al., 2005; Lloyd et al., 2002; Örtqvist & Wincent, 2006; Glasby, 2000). Blomberg, Kallio, Kroll och Saarinen (2015) redovisar att 44 procent av Sveriges socialarbetare upplever en rollkonflikt i sin yrkesroll, och de med begränsad arbetslivserfarenhet tenderar i större utsträckning än andra att utsättas för rollkonflikt och arbetsbelastning. Blomberg et al (2015) menar vidare att socialsekreterare med begränsad
34
arbetslivserfarenhet uppvisar högre stressnivåer än de som är mer erfarna. Samtliga respondenter har en låg arbetslivserfarenhet, Elin har arbetat längre än övriga respondenter vilket är två år inom socialt arbete. Detta kan förklara varför samtliga respondenter upplever en rollkonflikt, hög arbetsbelastning och höga stressnivåer. Det kan tänkas att de utsätts för en rollkonflikt då de både har svårigheter i att uppfylla arbetsgivarens krav på effektivitet men också då de inte utför sitt egentliga uppdrag på grund av tidsbrist. Petra uppger exempelvis att hon inte får förutsättningar till att uppfylla arbetsgivarens krav som hon upplever som motstridiga. Det kan också tänkas att Jennifer upplever en rollkonflikt då hon i och med ett ökat ärendeantal och nya tvetydiga arbetsuppgifter, möjligtvis inte kommer kunna träffa sina klienter månadsvis vilket är ett krav från arbetsgivaren.
För att hantera den höga arbetsbelastningen, rollkonflikten och därmed upplevelse av stress tenderar fyra av fem respondenter att arbeta övertid. Respondenterna förklarar att deras stressnivåer skulle öka om de skulle avsluta sitt arbetspass enligt ordinarie arbetstid, det skulle också leda till att de skulle “ta med sig stressen hem” och tänka på det de inte hunnit slutföra under arbetstid. Jennifer och Petra berättar att om deras nuvarande arbetsbelastning och upplevelse av stress inte minskar kommer det leda till att de säger upp sig från arbetsplatsen. Petra uppger även att det skulle kunna resultera i sjukskrivning om hon inte säger upp sig. Elin är den enda av respondenterna som avslutar sitt arbetspass enligt ordinarie arbetstid, detta förklarar hon beror på att hon skulle kunna bli utbränd om hon arbetar övertid. Hon vill inte göra mer än vad hon förmår, vilket hon tenderade att göra när hon var ny i tjänst. De upplevelser och strategier som respondenterna delar med sig av, är inget nytt fenomen. Astvik och Melin (2013) beskriver att följden av en obalans mellan arbetskrav och resurser leder till stress. För att hantera denna stress tenderar socialsekreterare att tillämpa diverse strategier. Övertidsarbete förklaras som en kompensatorisk copingstrategi där socialsekreterare riskerar sin egen hälsa i syfte att fullgöra sina arbetsuppgifter. En annan strategi som Astvik och Melin (2013) redovisar för är den kvalitetssänkande strategin som innebär att socialsekreteraren prioriterar sin egen hälsa över kvaliteten i arbetet. Det kan förstås som att Elin tillämpar denna strategi då hon inte gör mer än vad hon mäktar och för att hon tänker på konsekvenserna av att arbeta övertid, dock framgår det inte om kvaliteten i arbetet påverkas av detta.
På grund av en upplevelse av stress tenderar även socialsekreterare att tillämpa en annan strategi som benämns som disengagemang. Denna strategi handlar om att socialsekreterare distanserar sig fysiskt, kognitivt och emotionellt från klienter (Astvik & Melin, 2013). Sådana tendenser har framkommit i empirin, detta genom att vissa respondenter redogjort för att de inte kognitivt varit närvarande under klientmöten och att de intagit ett distanserat förhållningssätt samt uppvisat ett otrevligt bemötande. Astvik och Melin (2013) skriver att när de tre ovanstående strategier inte är tillämpliga på grund av att upplevelsen av stress ackumulerat, finns ingen annan utväg än att tillämpa den fjärde strategin exit. Denna strategi innebär att socialsekreteraren slutligen lämnar sitt arbete (a.a). I resultatet framgår att det råder en hög personalomsättning och utifrån Astvik och Melins (2013) strategier kan det förstås hur denna process går till, att det slutligen inte finns andra alternativ än att säga upp sig. Jennifer och Petra beskriver att de kommer säga upp sig om arbetsbelastningen inte minskar, det kan förstås som att de snart uppnått en stressnivå som inte längre är möjlig att hantera. I analysen framkommer det att Jennifer och Petra uppvisar högre stressnivåer än övriga respondenter, detta då de saknar ett socialt stöd. Det sociala stödet rapporteras vara oumbärligt, då tillgång till socialt stöd reducerar stressnivån i viss utsträckning (Lloyd, King & Chenoweth, 2002). Därtill är även arbetskontrollen låg för Petra, då hon inte själv inte får fatta de beslut som hon uppfattar vara mest adekvata. I forskning framkommer att låg kontroll leder till höga stressnivåer (Huxley, 2005; Holmes, 2001; Glasby, 2000). Dessa faktorer kan förklara varför Jennifer och Petra överväger att säga upp sig.
35 Studiens förtjänster och begränsningar
Tidigare forskning och föreliggande studies resultat redovisar snarlika faktorer om
organisatoriska förutsättningar och vad som framkallar upplevelse av stress samt hur detta påverkar klientarbetet. I och med att jag enbart identifierat fyra artiklar som behandlar frågor om försörjningsstöd, men som dock inte undersöker arbetsrelaterad stress kan det tänkas att pålitligheten sänks då ämnet inte är tillräckligt utforskat. Dock med beaktande av denna studie som fokuserar på försörjningsstöd och arbetsrelaterad stress, samt med utgångspunkt i tidigare forskning som diskuterar stressorer i allmänhet inom socialt arbete stärks studiens pålitlighet. I enlighet med Bryman (2011) har författaren konstruerat intervjuguiden med ett inledande segment som benämns ”generell bakgrundsinformation”. Detta inbegriper respondenternas namn, ålder, kön samt hur lång arbetslivserfarenhet respondenterna har inom den särskilda organisationen. Detta val fattades i och med att författaren ville få en kontextuell förståelse i linje med den hermeneutiska ansatsen och kvalitativ metod. Ambitionen med att konstruera intervjuguiden på detta sätt var att det skulle underlätta eventuella jämförelser mellan respondenter i olika åldrar och med olika kön samt lång arbetslivserfarenhet. Författarens avsikt var således att genom den grundläggande informationen, uppnå en möjlighet att förstå svaren mot bakgrund av respondenternas kön, ålder och arbetslivserfarenhet. Denna idé uppkom i och med att det i forskning påvisades att upplevelsen av stress tenderade att differentiera beroende på kön, ålder och arbetslivserfarenhet. Tidigare forskning har påvisat att yngre yrkesutövare löper en större risk att utsättas för stress än äldre personer (Maslach, Leiter & Schaufeli, 2001). Därtill har forskning redovisat att socialarbetare som är oerfarna inom yrket uppvisar högre stressnivåer än erfarna socialarbetare (Blomberg, Kallio, Kroll & Saarinen, 2015). Huxley et al (2005) skriver vidare att män är en riskgrupp avseende höga stressnivåer, medan en annan studie lyfter fram att kvinnor i större utsträckning än män upplever sig vara stressade (Coyle, Edwards, Hannigan, Fothergill & Burnard, 2005).
En begränsning med urvalsramen är att författaren inte kan uttala sig om stressen kan härledas till ålder, kön eller arbetslivserfarenhet. Detta med grund i att samtliga respondenter var unga kvinnor med kort arbetslivserfarenhet. Författaren kan således inte jämföra mellan män och kvinnor, mellan yngre och äldre personer samt mellan de som har en kort respektive lång arbetslivserfarenhet. En styrka med urvalet är dock att fyra av fem respondenter uttryckte att stressnivån var högre i början av anställningen, och att de generellt redogjorde för en gemensam bild av hur arbetet på försörjningsstöd bedrivs. Det är emellertid viktigt att beakta att fler respondenter med olika bakgrund hade kunnat förmedla ett annat synsätt i hur arbetet på försörjningsstöd bedrivs, och därtill hur deras arbetsförhållandena ser ut. Det kan sålunda vara problematiskt att betrakta respondenternas upplevelser som en representation för många socialsekreterare. Däremot är studiens resultat baserat på data från representanter som är yrkesverksamma i tre olika kommuner, varför resultatet kan förmedla hur det ser ut i andra snarlika kontextuella sammanhang.
Förslag på vidare forskning
Blomberg, Kallio, Kroll och Saarinen (2015) har i sin studie studerat stress bland
socialsekreterare i Norden. De redovisade att det är generellt är stressfyllt inom socialtjänsten dock fann de även att socialsekreterare som är verksamma inom försörjningsstöd, upplevde högre stressnivåer jämfört med andra professionella aktörer inom socialt arbete. Utöver denna studie, har som tidigare redovisats, enbart fyra studier identifierats som behandlar frågor gällande försörjningsstöd (Thorén, 2008; Van Berkel, Van der Aa & Van Gestel, 2010; Marttila, Johansson, Whitehead & Burström, 2012; Nybom, 2012). Ingen av dessa studier har haft klienter som urvalsgrupp, ej heller har denna studie klienter som målgrupp.
36
I denna studie har det framkommit att de organisatoriska förutsättningarna inom försörjningsstöd såsom resursbrist i form av en hög personalomsättning, ett omfattande administrativt arbete samt en hög arbetsbelastning begränsar socialsekreterarna i att fullgöra sina arbetsuppgifter. Genom denna studie har det även påvisats att de organisatoriska förutsättningarna får en direkt följd för klienter. Det medför bland annat att klienter inte får det stöd som de är berättigade till i enlighet med lagstiftning, nämligen ett stödjande och motiverande arbete. Det har även framkommit att socialsekreterarna upplever sig vara stressade på grund av begränsade organisatoriska förutsättningar, vilket också påverkat klientarbetet. Med utgångspunkt i vad denna studie visat samt med beaktande av vad Blomberg et al (2015) framhåller, vore det relevant att forska vidare inom fältet för att få klienters perspektiv. Detta för att nå en förståelse för hur de upplever att det är att vara servicemottagare inom de pressade förhållanden som råder inom socialtjänstens försörjningsstöd.
37
Referenslista
Ahrne, G. & Svensson, P. (2015). Handbok i kvalitativa metoder. (2., [utök. och aktualiserade] uppl.) Stockholm: Liber.
Andersson, S. (2014). Om positivism och hermeneutik: en introduktion i vetenskapsteori. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Arbetsmiljöhandbok. (2017). Hämtad 2019-05-19 från https://www.bya.se/pdf/am2.pdf Astvik, W., Melin, M. (2013). Överlevnadsstrategier i socialt arbete: Hur påverkar
copingstrategier kvalitet och hälsa? Arbetsmarknad och arbetsliv, 19 (4). Sida 61-73. ISSN: 1400-9692.
Baka, L. (2018) Types of job demands make a difference. Testing the job demand-control- support model among Polish police officers, The International Journal of Human Resource Management, DOI: 10.1080/09585192.2018.1443962.
Blomberg, H., Kallio, J., Kroll, C., Saarinen, A. (2015). Job Stress among Social Workers: Determinants and Attitude Effects in the Nordic Countries. British Journal of Social Work, 45, 2089-2105. Doi:10.1093/bjsw/bcu038.
Booth, A., Sutton, A. & Papaioannou, D. (2016). Systematic approaches to a successful literature review. (Second edition.) Los Angeles: Sage.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber. Coffey, M., Dugdill, L., Tattersall, A. (2004). Stress in social services: Mental wellbeing, constraints and job satisfaction. British journal of social work, 34, 735-746.
Doi:10.1093/bjsw/bch088.
Coyle, D., Edwards, D., Hannigan, B., Fothergill, A., & Burnard, P. (2005). A systematic review of stress among mental health social workers. International Social Work, 48(2), 201- 211.
Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Eneroth, E. (red.) (2014). Juridik för socialt arbete. Johanneshov: MTM.
Erkers, H., Furuberg, M. (2019-04-15). Kommunen blöder kompetent personal. Svensk nyhetstidning. Hämtad 2019-05-15 från https://www.dagenssamhalle.se/debatt/kommunerna- bloder-kompetent-personal-27027
Fejes, A. & Thornberg, R. (red.) (2015). Handbok i kvalitativ analys. (2., utök. uppl.) Stockholm: Liber.
Gilje, N. & Grimen, H. (2007). Samhällsvetenskapernas förutsättningar. (3. uppl.) Göteborg: Daidalos.
38
Glasby, J. (2000). Taking the stress out of social work: A multidimensional model of occupational stress. Practice, 12(1), 29-44.
Graham, J. R., & Shier, M. L. (2014). Profession and workplace expectations of social workers: Implications for social worker subjective well-being. Journal of Social Work Practice, 28(1), 95-110.
Hjerm, M., Lindgren, S. & Nilsson, M. (2014). Introduktion till samhällsvetenskaplig analys. (2., [utök. och uppdaterade] uppl.) Malmö: Gleerup.
Holmes, S. (2001). Work-related stress: a brief review. The journal of the Royal Society for the Promotion of Health, 121(4), 230-235.
Huxley P, Evans S, Gately C, Webber M, Mears A, Pajak S, Kendall T, Medina J & Katona C (2005): Stress and pressures in social work: The worker speaks. British Journal of Social Work, 35(7)1063–1079.
Karasek, R. (1979). Job demands, job decision latitude, and mental strain: Implications for job redesign. Administrative science quarterly, 24(2), 285-308.
Karasek, R., Theorell, T. (1990). Healthy work. Stress, productivity, and the reconstruction of working life. Basic Books, New York.
King, R., Meadows, G., Le Bas, J. (2004). Compiling a Caseload Index for Mental Health Case Management. Australian and New Zealand Journal of Psychiatry, 38, 455-462. https://doi.org/10.1080/j.1440-1614.2004.01388.x.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Lipsky, M. (2010). Street-level bureaucracy: dilemmas of the individual in public services. (30th anniversary expanded ed.) New York: Russell Sage Foundation.
Lloyd, C., King, R., & Chenoweth, L. (2002). Social work, stress and burnout: A review. Journal of mental health, 11(3), 255-265.
Marttila, A., Johansson, E., Whitehead, M., & Burström, B. (2012). Dilemmas in providing resilience-enhancing social services to long-term social assistance clients. A qualitative study of Swedish social workers. BMC public health, 12(1), 517.
Maslach, C., Schaufeli, W. B., & Leiter, M. P. (2001). Job burnout. Annual review of psychology, 52(1), 397-422.
Nybom, J. (2012). Aktivering av socialbidragstagare - om stöd och kontroll i socialtjänsten. (Doktorsavhandling, Stockholms universitet, ISSN 0281-6288 ; 141).
Socialstyrelsen (2013). Ekonomiskt bistånd- handbok för socialtjänsten. Hämtad 2019-05-13 från: https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19306/2013-12-31.pdf Socialtjänstlag (SFS 2001:453). Hämtad 2019-04-11 från Riksdagens webbplats
http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/socialtjanstlag-2001453_sfs-2001-45
39
Svensson, K., Johnsson, E. & Laanemets, L. (2008). Handlingsutrymme: utmaningar i socialt arbete. (1. utg.) Stockholm: Natur & kultur.
Thorén, K. (2008). “Activation Policy in Action” A Street-Level Study of Social Assistance in the Swedish Welfare State. (Doktorsavhandling, Växsjö Universitet, ISSN: 1404-4307 ISBN: 978-91-7636-641-7 Tryck: Intellecta Docusys, Göteborg 2008.
Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Van Berkel, R., Van der Aa, P., Van Gestel, N. (2010). Professionals without a profession? Redesigning case management in Dutch local welfare agencies. European Journal of Social Work,13:4, 447-463. DOI: 10.1080/13691451003603455.
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Westerlund, I. (2015). Hermeneutik. I A. Fejes, A & R. Thornberg (red.), Handbok i kvalitativ analys (s. 71-88). (2., utök. uppl.) Stockholm: Liber.
Ödman, P. (2016[2017]). Tolkning, förståelse, vetande: hermeneutik i teori och praktik. (3., oförändr. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Örtqvist, D., & Wincent, J. (2006). Prominent consequences of role stress: A meta-analytic review. International Journal of Stress Management, 13(4), 399.
40
Bilaga 1: Informationsbrev
Information om deltagande i examensarbete
Som en del i vår socionomexamen ingår att genomföra ett självständigt examensarbete. Syftet med vårt arbete är att undersöka hur de organisatoriska förutsättningarna inom socialtjänstens försörjningsstöd påverkar socialsekreterarnas upplevelser av arbetsförhållanden och stress, samt i förlängningen deras klientarbete.
I examensarbetet genomförs intervjuer med socialsekreterare om deras upplevelser av deras arbetsförhållanden. Intervjuerna spelas in audio med utrustning som tillhandahålls av Örebro universitet och transkriberas. Inspelningarna och transkriptionerna bevaras till dess att det självständiga studentarbetet har bedömts som godkänt av examinator, varefter de raderas. Det är frivilligt att delta i studien och deltagandet påverkar inte ditt arbete på försörjningsstöd. Dina personuppgifter kommer behandlas med ditt samtycke i enlighet med europeiska
dataskyddsförordningen (GDPR). Det rör uppgifter om namn, e-post, telefonnummer samt de ljudinspelningar som genomförs under intervjuerna.
Examensarbetet redovisas i form av en uppsats som presenteras skriftligt och muntligt vid ett examenstillfälle på Örebro universitet. Efter uppsatsens godkännande kan den komma att göras tillgänglig för allmänheten genom att publiceras i databasen DIVA. Fram till dess att arbetet har examinerats och godkänts och publicerats på DIVA har du rätt att dra tillbaka ditt samtycke och uppgifterna får då inte bevaras eller behandlas vidare utan annan laglig grund. Alla personuppgifter som samlas in kommer att hanteras med konfidentialitet. Namn på personer, platser och verksamheter kommer att ersättas med pseudonymer.
Du har rätt att ta del av det som registrerats om dig och ha synpunkter på behandlingen av de uppgifter som samlats in. För information om studentarbetets utformning ber vi dig kontakta vår handledare. Frågor om hur Örebro universitet behandlar personuppgifter kan ställas till lärosätets dataskyddsombud på dataskyddsombud@oru.se. Klagomål som inte kan lösas av Örebro universitet lämnas till Datainspektionen.
Kontaktuppgifter
Kristina Kuyumcuoglu, student. E-post: xxxxxxxx.xxxxxxxxxxx@gmail.com
Telefonnummer: XXXX- XXX XXX Per-Åke Nylander, handledare.
E-post: Xxx-Xxx.Xxxxxxxx@oru.se Telefonnummer: XXX-XXX XXX
41
Samtycke till deltagande i examensarbete
Jag har fått information om vad det innebär och samtycker till, att delta i examensarbetet i socialt arbete vid Örebro universitet som genomförs av Kristina Kuyumcuoglu
_______________________________ ________________________________
42
Bilaga 2: Intervjuguide
Bakgrundsinformation
1. Namn, ålder och kön
2. Hur länge har du arbetat på försörjningsstöd?
3. Har du andra arbetslivserfarenheter förutom försörjningsstöd?
Arbetet på försörjningsstöd och dess organisering
4. Vilka möjligheter och begränsningar upplever du i ditt arbete?
5. På vilket sätt upplever du att lagar och riktlinjer påverkar dina arbetsförhållanden? 6. Hur påverkar det dig i arbetet att SoL är av ramlagskaraktär som saknar specifika bestämmelser?
7. Hur påverkar det dig i ditt arbete att socialförvaltningen har begränsat med resurser?
Klientarbetet
8. Hur arbetar du med klienter för att de ska nå självförsörjning? 9. Hur engagerad är du i varje enskilt ärende?