ÖREBRO UNIVERSITET
Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Socionomprogrammet
Socialt arbete
Examensarbete på kandidatnivå, 15 högskolepoäng VT 2019
Att arbeta inom socialtjänstens försörjningsstöd
-en kvalitativ studie av arbetsförhållanden, stress och klientarbete
Författare: Kristina Kuyumcuoglu Handledare: Per-Åke Nylander
Att arbeta inom socialtjänstens försörjningsstöd Kristina Kuyumcuoglu
Örebro universitet
Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Socionomprogrammet
Socialt arbete
Examensarbete på kandidatnivå, 15 högskolepoäng VT 2019
Sammanfattning
Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur de organisatoriska förutsättningarna inom socialtjänstens försörjningsstöd påverkar socialsekreterarnas upplevelser av arbetsförhållanden och stress, samt i förlängningen deras klientarbete. För att besvara studiens syfte genomfördes en kvalitativ intervjuundersökning med inslag av en hermeneutisk vetenskapsteoretisk ansats. Mer precist inhämtades empirin genom semistrukturerade intervjuer med fem socialsekreterare inom försörjningsstöd, från tre olika kommuner. I syfte att få en fördjupad förståelse för socialsekreterarnas upplevelser har tre olika teoretiska analysverktyg använts: gräsrotsbyråkrat, handlingsutrymme och krav-kontroll-stöd teorin. Empirin har analyserats utifrån en tematisk analysmetod, med tolkning utifrån analysverktygen. Studiens resultat visar att en hög personalomsättning är en förekommande resursbrist i samtliga medverkande kommuner, vilket medför att socialsekreterare som förblir kvar på arbetsplatsen får en ökad ärendemängd. En stor ärendemängd leder till ett omfattande administrativt arbete och till en mindre klientkontakt. Detta medför svårigheter för socialsekreterare att utföra uppdraget inom organisationen på ett grundligt vis och i enlighet med gällande lagstiftning. På grund av en rådande arbetsbelastning hinner inte socialsekreterare arbeta motiverande med klienter som de är ålagda att göra enligt Socialtjänstlagen (2001:453). Därtill föranleder deras arbetsförhållanden en upplevelse av höga stressnivåer på grund av en obalans mellan arbetskrav och resurser.
Nyckelord: Socialtjänst, Försörjningsstöd, Socialsekreterare, Organisatoriska förutsättningar, Stress, Klientarbete
Att arbeta inom socialtjänstens försörjningsstöd Kristina Kuyumcuoglu
Örebro University
School of Law, Psychology and Social Work Social Work
Undergraduate Essay, 15 credits Spring 2019
Abstract
The aim of the present study is to examine how the organizational contingencies in Social assistance department affect case workers experiences of working conditions and stress, and in extension their client work. To answer the studys’s aim a qualitative interview inquiry with a streak of a hermeneutics scientific theory was conducted. More precisely the empirical data were obtained through semistructured interviews with a total of five case workers of the financial support department, from three different municipalities. In purpose to achieve an immerse comprehension for case workers experiences three different theoretical analysis tools has been used: street-level bureaucrat, discretion and demand-control-support theory. The empirical data were analyzed through a thematic analysis method, with interpretation through the analysis tools. The results show that a high staff turnover is a predominant lack of resource in all participated municipalities as a result, case workers who remain in the workplace receive an increased case volume. A high caseload leads to substantial paperwork and to a less frequent client contact, which cause difficulties to execute the assignment thoroughly and according to current legislation. Due to a prevalent workload, case workers cannot find time for motivational work with service users as they are bound to do according to the Social Services Act (2001:453). In addition, working conditions causes an experience of high stress levels owing to an imbalance between work demands and resources.
Keywords: Social service, Social assistance, Case worker, Organizational contingencies, Stress, Client work
Förord
Jag skriver detta avsnitt med lättnad. Den största tacken går till Per-Åke Nylander som stöttat mig under denna period, utan honom hade jag inte stått här idag med en färdig uppsats. Sedermera vill jag tacka respondenterna, det hade inte varit möjligt att färdigställa denna uppsats utan dem. Sist men inte minst vill jag främst tacka min far och min familj.
Jag vill också uppmärksamma läsaren att denna studie inledningsvis var författat av två personer. Avsnittet tidigare forskning, upprättandet av intervjuguiden, datainsamling samt i viss mån metodavsnittet är även genomförd av den tidigare medförfattaren. När jag refererat till en tidigare medförfattare under metodavsnittet åsyftar jag alltså på hen.
Kristina Kuyumcuoglu 2019-05-16
Innehållsförteckning
Inledning ... 1
Problemformulering ... Fel! Bokmärket är inte definierat. Syfte och frågeställningar ... 2
Avgränsning ... 2
Relevans för socialt arbete ... 2
Definition av centrala begrepp... 2
Försörjningsstöd ... 2
Stress ... 3
Tidigare forskning ... 3
Socialtjänstens organisering ... 3
Försörjningsstöd ... 4
Organisatoriska faktorer som bidrar till arbetsrelaterad stress samt copingstrategier ... 5
Faktorer som bidrar till samt motverkar arbetsrelaterad stress hos socialsekreterare………….5
Konsekvenser av arbetsrelaterad stress ... 6
Summering av tidigare forskning ... 7
Teoretisk tolkningsram ... 8
Gräsrotsbyråkrat och handlingsutrymme ... 8
Krav-kontroll-stöd-teorin ... 9
De teoretiska begreppens relevans för studien………9
Metod ... 9
Hermeneutik som vetenskapsteoretisk grund ... 10
Kvalitativ metod ... 11 Informationssökning ……… 11 Urval ... 12 Introduktion av respondenterna………12 Konstruktion av intervjuguide………..……13 Datainsamling ... 14 Databearbetning ... 14 Analysförfarande ... 15 Studiens tillförlighet ... 15 Trovärdighet ... 15 Överförbarhet ... 16 Pålitlighet ... 17
Möjlighet att styrka och konfirmera ... 17
Etiska överväganden ... 17
Metoddiskussion ... 18
Resultat och analys ... 18
Organisatoriska förutsättningar ... 19
Analys av organisatoriska förutsättningar ... 21
Arbetsrelaterad stress ... 23
Delaktighet i arbetet och socialt stöd ... 26
Individualiserad analys utifrån stress och stöd ... 28
Studiens slutsatser ... 31
Avslutande diskussion ... 32
Studiens resultat i förhållande till forskningsfältet ... 32
Studiens förtjänster och begränsningar ... 35
Förslag på vidare forskning ... 35
Referenslista ... 37
Bilaga 1: Informationsbrev ... 40
Kontaktuppgifter ... 40
1
Inledning
Samhällets offentliga sektor står inför en stor utmaning och det gäller inte minst socialtjänsten (Coffey, Dugdill & Tattersall, 2004). Det beror på att det föreligger en utbredd personalbrist inom hela samhällets socialtjänst. Det är svårt att rekrytera socialsekreterare och en betydande andel socialsekreterare väljer att byta arbetsgivare, till bland annat den privata sektorn. En bidragande orsak till problemen rapporteras vara de stressfulla förhållanden som socialsekreterare ofta arbetar under, vilket riskerar att leda till en försämrad fysisk och psykisk hälsa för dem (Coffey et al., 2004). Dessa sakförhållanden medför att socialtjänsten riskerar att inte kunna fullgöra sin funktion som samhällets yttersta skyddsnät. I den inledande portalparagrafen framgår socialtjänstens roll som det yttersta skyddsnätet för den enskilde. Genom 1 kap. 1 §. 1 st. Socialtjänstlagen (2001:453), [SoL], stipuleras att den svenska socialtjänsten på demokratins och solidaritetens grund skall främja människornas ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor samt aktiva deltagande i samhällslivet. Situationen inom samhällets socialtjänst är ett högaktuellt ämne som senast Dagens Samhälle (Erkers & Furuberg, 2019-04-15) debatterat om. I linje med det forskning presenterar skriver skribenterna att det råder en hög personalomsättning inom samhällets socialtjänst och att arbetsbelastningen därför ökat markant för de socialsekreterare som är kvar i arbetet. Detta får allvarliga följder för socialsekreterare, men de som ytterst blir drabbade är samhällets medborgare som är i behov av stöd (a.a).
Socialsekreterare som arbetar inom försörjningsstöd rapporteras uppleva högre stressnivåer än socialsekreterare som har andra arbetsuppgifter inom det sociala arbetets fält (Blomberg, Kallio, Krool & Saarinen, 2015). Upplevelse av stress uppkommer på grund av att socialsekreterare saknar förutsättningar för att fullgöra sina arbetsuppgifter (Astvik & Melin, 2013; Coffey et al 2004; Huxley, Evans, Gately, Webber, Mears, Pajak, Kendall, Medina & Katona, 2005; Maslach, Leiter & Schaufeli, 2001). Svårigheter i att fullgöra arbetsuppgifter uppstår på grund av hög arbetsbelastning. Socialsekreterares arbetssituation präglas således av hög arbetsbelastning och tidspressade arbetsförhållanden (Marttila, Johansson, Whitehead & Burström, 2012; King, Meadows & Le Bas, 2004). Utöver att socialsekreterares välmående försämras av att arbeta under sådana ansträngda förhållanden (Coffey et al., 2004), leder hög arbetsbelastning till mindre tid för klienter, lägre prioritering av det mänskliga mötet samt en minskad möjlighet att utveckla en relation till klienter (King et al., 2004; Marttila et al., 2012).
Problemformulering
Socialsekreterare som är verksamma inom försörjningsstöd har en betydande roll för klienter när det avser att öka deras möjligheter att uppnå självförsörjning, detta regleras i 4 kap. 1 §. 4 st. SoL. Därtill har socialsekreterare en lagstadgad skyldighet att bedriva ett motiverande arbete med klienter, vilket framgår av 1 kap. 1 §. 2 st. SoL. Ett arbete under hög arbetsbelastning och stress medför dock att socialsekreterare tenderar att sakna möjligheten att arbeta motiverande med klienter (Marttila et al., 2012). Socialsekreterare har därtill de senaste decennierna fått ett utökat ansvar när det avser inkludering av klienter. De sociala trygghetssystemen har således utvecklats mot ett större fokus på aktivering av klienter. Det har också skett förändringar som individualisering, decentralisering samt ett ökat marknadsinflytande. Dessa förändringar har sålunda medfört att socialsekreterare får en ökad betydelse för klienter och deras möjligheter att kunna ta del av systemen (van Berkel, van der Aa & van Gestel, 2010). I och med socialsekreterares ökade ansvar för klienter är det aktuellt att genomföra denna studie, för att undersöka om det är möjligt för socialsekreterare att fullfölja sitt ansvar med beaktande av de organisatoriska förutsättningarna inom försörjningsstöd.
I realiteten rapporteras att det föreligger en markant skillnad i hur det ska fungera enligt lagstiftning och politiska direktiv, samt hur det fungerar i det faktiska arbetet enligt forskning
2
(Marttila, et al., 2012). Dessa sakförhållanden blir därtill försvårade med anledning av att det sociala arbetet huvudsakligen styrs av SoL som är av ramlagskaraktär, och som på grund av detta inte föreskriver fasta direktiv (Eneroth, 2014; Nybom, 2012). Det är därför angeläget att ställa sig frågan om bestämmelserna i SoL är möjliga att arbeta efter om antal ärenden, arbetsbelastning samt tidspress tas i beaktande. Det görs här i form av en undersökning bland handläggande socialsekreterare inom socialtjänstens försörjningsstöd.
Syfte och frågeställningar
Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur de organisatoriska förutsättningarna inom socialtjänstens försörjningsstöd påverkar socialsekreterarnas upplevelser av arbetsförhållanden och stress, samt därtill vilka strategier som socialsekreterarna tillämpar för att hantera påfrestande arbetsförhållanden. Studien syftar även till att undersöka hur dessa faktorer påverkar klientarbetet.
1. Hur beskriver socialsekreterarna sin arbetssituation inom socialtjänstens försörjningsstöd? 2. Hur upplever socialsekreterarna att organisatoriska förutsättningar påverkar deras
arbetsförhållanden och upplevelse av stress samt hur agerar de för att på ett någorlunda sätt bemästra sin arbetssituation?
3 Hur upplever socialsekreterarna att arbetsförhållanden och stress påverkar klientarbetet?
Avgränsning
Utifrån mitt etiska ansvar som forskare och med beaktande av Vetenskapsrådets (2017) direktiv om att inte involvera utsatta grupper i forskning, har författaren valt att exkludera klienter i föreliggande studie. Detta betyder inte att klienters upplevelser inte är viktiga, deras upplevelser är högst relevanta i och med att det är de som är servicemottagare och kan redogöra för hur den faktiska klientkontakten upplevs. Men det har alltså inte varit möjligt i föreliggande studie.
Relevans för socialt arbete
Föreliggande studie kan bidra med kunskap om hur arbetsvillkoren inom socialtjänstens försörjningsstöd ser ut. Studien är högst relevant inom socialt arbete då socionomer arbetar inom dessa människobehandlande organisationer och möter utmaningar i form av bland annat begränsande juridiska bestämmelser, resursbrist och organisatoriska krav.
Definition av centrala begrepp
Försörjningsstöd
Försörjningsstöd är det ekonomiska stöd som individen ska tillförsäkras, när alla andra möjligheter är uttömda. Socialtjänsten ska således fungera som det yttersta skyddsnätet för den enskilde. Biståndet ska fungera som en tillfällig lösning, syftet är således att individen ska uppbära försörjningsstöd under en kort period, Behovet av försörjningsstöd är den vanligaste orsaken till att samhällets medborgare söker sig till socialtjänsten (Socialstyrelsen, 2013). Arbetet på försörjningsstöd utövas främst med stöd av Socialtjänstlagen (2001:453), [SoL]. I SoL regleras biståndsparagrafen genom 4 kap. 1§. 1 st. I biståndsparagrafen stipuleras rekvisiten för att ha möjlighet att uppbära bistånd, därtill framgår det av 4 kap. 1 §. 4 st. SoL att biståndet ska utformas så att den stärker den enskildes förmåga att leva ett självständigt liv. Genom denna bestämmelse föreskrivs att biståndet ska vara utformat på ett sätt som möjliggör för den enskilde att uppnå självförsörjning med stöd av socialtjänsten (Socialstyrelsen, 2013). I den inledande portalparagrafen, 1 kap. 1 §. 2 st. SoL statueras det att socialtjänsten i samverkan med den enskilde och med respekt för den enskildes eget ansvar, självbestämmanderätt samt integritet ska frigöra och utveckla den enskildes egna resurser. En
3
socialsekreterare som arbetar inom försörjningsstöd har således med stöd av SoL ett tvådelat uppdrag, dels att utreda rätten till försörjningsstöd och dels att arbeta med klienter för att de ska bli självförsörjande (Socialstyrelsen, 2013).
Stress
Begreppet stress avser den påfrestning som en individ kan utsättas för när förväntningar och krav är oförenliga med vad individen förmår (Arbetsmiljöhandbok, 2017). När förväntningar från olika aktörer därtill är motstridiga förstärks stressreaktionerna. Stressorer är faktorer som aktiverar stress. Dessa kan vara av bland annat fysiologisk, psykologisk och social art (Arbetsmiljöhandboken, 2017). I denna studie redovisas främst stressorer som är av psykologisk art.
Tidigare forskning
Ett stort antal studier har intresserat sig för organisation, arbetsförhållanden och/eller stress inom socialt arbete. De 16 studier som anses vara mest relevanta för föreliggande studie har valts ut och utvalda delar har sammanfattats utifrån rubrikerna: socialtjänstens organisering, försörjningsstöd, organisatoriska faktorer som bidrar till arbetsrelaterad stress samt
copingstrategier, faktorer som bidrar till samt motverkar arbetsrelaterad stress hos socialsekreterare och konsekvenser av arbetsrelaterad stress. Utifrån denna
forskningssammanställning, som belyser forskningens tendenser och eventuella brister, motiveras sedermera denna studie.
Socialtjänstens organisering
Varje kommun ansvarar för socialtjänsten inom sitt område i enlighet med 2 kap. 1 § Socialtjänstlagen, vilket leder till skillnader mellan verksamheter baserat på kommunala och individuella tolkningar (Marttila, Johansson, Whitehead & Burström, 2012). Det faktum att socialsekreterare är verksamma inom människobehandlande organisationer leder till att professionen blir komplex (Nybom, 2012). Detta uppkommer av att socialtjänsten är en politiskt styrd verksamhet, vilket påverkar det sociala arbetets utformning. En karaktäristika inom människobehandlande organisationer är att professionella aktörer har ett betydande handlingsutrymme vid tolkning och tillämpning av lagar samt politiska styrdokument. En av anledningarna till att handlingsutrymmet är omfattande är att SoL karakteriseras som en ramlag, varför lagen saknar specifika bestämmelser (Nybom, 2012).
Socialtjänsten kännetecknas av att det är en frontlinjebyråkrati, vilket åsyftar att socialsekreterare i rollen som gräsrotsbyråkrat representerar samhället. Enligt Lipsky inbegriper rollen att socialsekreterare ombildar politik till praktik i interaktion med samhällsmedborgare. Yrkesgruppen är utifrån detta delvis styrd, men innehar samtidigt ett visst handlingsutrymme (Nybom, 2012). Mot bakgrund av nämnda sakförhållanden kräver socialarbetarens handlingsutrymme en förståelse för det sociala arbetet och dess ansvarsbörda (Van Berkel, Van der Aa & Van Gestel, 2010). Lipsky hänvisar även till ett annat särdrag inom en frontlinjebyråkrati, vilket är resursbrist (Nybom, 2012). De otillräckliga resurserna får som följd att socialsekreterare måste anpassa sig till rådande omständigheter. Detta medför att socialsekreterare utvecklar strategier för att kunna hantera arbetsförhållanden som präglas av vaga juridiska bestämmelser och organisatoriska påtryckningar. En följd av detta kan bli att klienter remitteras till diverse arbetsmarknadsinsatser trots att individuella behovsbedömningar inte genomförts. Tvetydiga organisatoriska mål och vaga politiska styrdokument medför således att socialsekreterare skapar administrativa förenklingar (Thorén, 2008). Socialarbetare betonar att resursbrist försvårar deras möjlighet att uppnå bestämmelser i lagen. Detta riskerar att leda till negativa självuppfattningar och ett försämrat mående. Socialarbetare förväntas
4
således att göra mycket med en begränsad mängd resurser, därtill att lösa problem på individnivå som är ett resultat av strukturell problematik. Socialarbetare uttrycker även att förväntningar som klienter förmedlar riskerar att kollidera med politik, etik och professionella överväganden vilket också påverkar deras mående negativt (Graham & Shier, 2014). Det sociala arbetet präglas även av tidsbrist, vilket påverkar socialarbetares förmåga att utföra sina arbetsuppgifter på ett grundligt vis. Detta får exempelvis som följd att socialarbetare saknar möjlighet att avsätta den tid till varje ärende som anses krävas (Coffey, Dugdill & Tattersall, 2014).
Försörjningsstöd
Socialtjänsten utgörs av ett antal organisationer, varav en av dessa är försörjningsstöd. Samtliga kommuner är skyldiga att erbjuda försörjningsstöd dock måste samhällsmedborgaren, för att erhålla försörjningsstöd, följa de motkrav som förekommer i Socialtjänstlagen samt gällande riktlinjer. Dessa kan vara att aktivt söka arbete eller delta i arbetsmarknadsinsatser (Marttila, Johansson, Whitehead & Burström, 2012). Biståndet är avsett att vara tillfälligt och syftet är att individen endast ska ha en kortvarig kontakt med socialtjänsten. Utvecklingen går dock i en annan riktning, och personer med ett långvarigt bidragsberoende har ökat (Marttila et al., 2012). Socialsekreterares arbetssituation på försörjningsstöd bidrar till att de ofta saknar möjlighet att arbeta motiverande med klienter, fokus ligger istället på att kontrollera klienter genom att begära underlag och kräva motprestationer (Van Berkel, Van der Aa & Van Gestel, 2010). Det höga klientantalet medför att socialsekreterare har begränsat med tid att träffa klienter och lära känna dem individuellt (Marttila et al., 2012). Detta riskerar föranleda att genomförandeplaner blir bristfälliga och att insatser därför inte anpassas till klienters behov och livssituation (a.a). Det höga klientantalet leder även till ett omfattande administrativt arbete, vilket begränsar klientkontakten ytterligare (King, Meadows & Le Bas, 2004). Utöver försämrad klientkontakt får arbetsbelastningen även en direkt påverkan på socialsekreterares mående genom upplevelser av höga stressnivåer (Van Berkel et al., 2010).
Organisatoriska faktorer som bidrar till arbetsrelaterad stress samt copingstrategier
Huxley, Evans, Gately, Webber, Mears, Pajak, Kendall, Medina och Katona (2005) synliggör faktorer som leder till arbetsrelaterad stress såsom hög arbetsbelastning och otydlig ledning som bidrar till en diffus arbetsroll samt om arbetsgivarens ledarstil är bristfällig. Andra faktorer som försvårar arbetet och föranleder stress är resursbrist och tvetydiga organisatoriska mål (a.a). Omorganisationer lyfts också fram som en betydande faktor som kan orsaka stress (Huxley et al., 2005; Glasby, 2000). Lloyd, King och Chenoweth (2002) menar också att stress kan uppkomma på grund av organisatoriska faktorer såsom en begränsad budget, personalbrist, hög personalomsättning, bristande samverkan mellan enheter och arbete i en byråkratisk miljö. Glasby (2000) beskriver att stress uppkommer på grund av en låg möjlighet att lyckas i arbetet, risk att mötas av aggression samt med anledning av klienters emotionella begär.
Forskning uppvisar att det finns en obalans mellan arbetskrav och resurser inom det sociala arbetet, vilket medför att socialarbetare ofta upplever svårigheter i att fullgöra sina arbetsuppgifter (Glasby, 2000; Astvik & Melin, 2013). Problem med att fullgöra arbetsuppgifter beskrivs förorsaka arbetsrelaterad stress (Astvik & Melin, 2013; Coffey et al 2004; Huxley et al., 2005; Maslach, Leiter & Schaufeli, 2001). På grund av den höga arbetsbelastningen behöver socialarbetare arbeta övertid, vilket medför risker för deras hälsa på grund av att det föreligger en korrelation mellan övertidsarbete och låg hälsa (Huxley et al., 2005). Övertidsarbete beskrivs som en kompensatorisk copingstrategi som innebär att socialarbetare riskerar sin egen hälsa för att bevara kvaliteten i arbetet. Anledningen till att strategin tillämpas uppges vara att det finns en tidsfrist i lagstiftningen för handläggning av ärenden. Trots att övertidsarbete bidrar till utmattning tillämpas den kompensatoriska copingstrategin, detta sker med grund i att om de ordinarie arbetstiderna följs uppkommer en
5
stress då det föreligger en risk att inte hinna slutföra arbetsuppgifter. Disengagemang är en annan strategi som medför att professionella aktörer distanserar sig fysiskt, kognitivt och emotionellt i arbetet. Det finns även en kvalitetssänkande strategi som innebär att socialarbetare prioriterar sitt eget välmående över kvaliteten i arbetet. Därmed sänker socialarbetare kraven vilket påverkar kvaliteten i arbetet (Astvik & Melin, 2013).
När strategierna så småningom inte var tillämpliga på grund av att upplevelsen av stress tagit över, var det enda alternativet att säga upp sig från arbetet. Denna strategi benämns som exit. Hög personalomsättning är problematiskt eftersom att det uppstår en kompetensförlust genom att kunskap och erfarenhet går förlorad. Det avser både klientkunskap och erfarenhet av arbetsmetoder (Astvik & Melin, 2013). Arbetssituationen riskerar således medföra att socialarbetare väljer att lämna sitt arbete. Orsakerna beskrivs vara en vilja att arbeta med annat än myndighetsutövning, i synnerhet är skälen till detta att få ett ökat socialt stöd, en högre kontroll över det egna arbetet samt en minskad arbetsbelastning (Huxley et al., 2005). De socialarbetare som väljer att stanna kvar på arbetsplatsen, trots arbetssituationen, uppger att det beror på en hängivenhet till klienterna samt att de upplever ett kollegialt stöd (a.a).
Faktorer som bidrar till samt motverkar arbetsrelaterad stress hos socialsekreterare
Flera studier diskuterar snarlika faktorer som kan aktivera samt motverka stress hos socialsekreterare (Huxley et al., 2005; Lloyd et al., 2002; Glasby, 2000). Huxley et al (2005) skriver vidare att män är en riskgrupp avseende höga stressnivåer medan en annan studie lyfter fram att kvinnor i större utsträckning än män upplever sig vara stressade (Coyle, Edwards, Hannigan, Fothergill & Burnard, 2005). Maslach, Leiter och Schaufeli (2001) lyfter fram att även ålder är en betydande faktor för en individs upplevelse av stress och i förlängningen utbrändhet. Detta då yngre yrkesutövare löper en större risk att drabbas av stress och utbrändhet än personer i trettio- och fyrtioårsåldern (a.a). Blomberg, Kallio, Kroll och Saarinen (2015) menar bland annat att arbetslivserfarenhet är en avgörande faktor för upplevelse av stress. Socialarbetare med begränsad arbetslivserfarenhet tenderar att uppvisa högre stressnivåer än mer erfarna socialarbetare (a.a). Huxley et al (2005) beskriver att socialsekreterare som arbetar med myndighetsutövning känner sig i större utsträckning stressade än socialarbetare som inte har som uppgift att fatta beslut under lagen. Coyle et al (2005) lyfter fram att stress även framträder när socialarbetare upplever sig vara misslyckade i sitt arbete och när de inte känner sig värderade eller bekräftade i sin yrkesroll. Arbetskollegors och allmänhetens uppfattningar kan också aktivera stress hos socialarbetare (Lloyd et al., 2002). Glasby (2000) refererar till Jones et al (1991) som genomfört en studie där 65 procent av socialarbetarna tror att allmänhetens uppfattning försvårar deras arbete.
Holmes (2001) beskriver att en hög grad av kontroll reducerar socialarbetares stressnivåer. Därtill beskrivs låg kontroll som en avgörande faktor som kan leda till stress hos socialarbetare. Kontrollen förklaras som låg när det saknas en möjlighet att påverka och vara delaktig i beslutsfattandet (Huxley, 2005; Holmes, 2001; Glasby, 2000). Kontrollen förklaras vidare som låg på grund av det sociala arbetet präglas av oförutsägbarhet (Glasby, 2000). Enligt Maslach et al (2001) leder låg autonomi, låg delaktighet samt låg påverkan på beslutsfattande till ökad risk för utbrändhet. Maslach et al (2001) har studerat relationen mellan arbetsrelaterad stress och utbrändhet. Sambandet rapporteras vara starkt vid lågt socialt stöd medan det är svagt när det sociala stödet är omfattande. Det sociala stödet som avses i studien innebär stöd från arbetsgivare i synnerhet, men även från arbetskollegor. Därtill skrivs det i forskning att arbetsbelastning inte har någon direkt påverkan på utbrändhet, men en påtaglig effekt när påverkan av socialt stöd beaktas. Hög arbetsbelastning leder alltså i större utsträckning till utbrändhet när det sociala stödet är lågt (Lloyd, King & Chenoweth, 2002).
6
Socialt stöd beskrivs i forskning som en skyddsfaktor för att inte bli utbränd (Lloyd et al., 2002). Handledning beskrivs också som viktigt, det vill säga att socialarbetare kan vända sig till arbetsgivare för att få stöd med ärenden (a.a). Glasby (2000) belyser ett antal faktorer som hämmar stress. Dessa är att socialarbetare får stöttning från ledningen på diverse sätt, tydliga arbetsbeskrivningar, kontroll och att det finns gemensamma mål på arbetsplatsen. En annan faktor som reducerar stress är kulturen på arbetsplatsen (Glasby, 2000). Den upplevda stressen minskar också när socialarbetare känner sig engagerade i klienter och när de uppfattar att de kan ge klienter adekvat stöd utifrån sitt uppdrag (Graham & Shier, 2014). Studien visar även att arbetstillfredsställelsen och välmåendet ökar när socialarbetare stödjer klienter och är engagerade i sina klienter (a.a). Huxley et al (2005) lyfter fram att det är viktigt att bli värderad och bekräftad i sin yrkesroll av både arbetsgivare och arbetskollegor. Detta leder till en reducerad stressnivå och en mindre sannolikhet att bli utbränd, en bättre mental hälsa, en lägre nivå av emotionell utmattning samt högre arbetstillfredsställelse. Författarna fortsätter vidare med att redogöra för att arbetssituationen för socialarbetare skulle kunna förändras med en bättre personalledning och ett adekvat stöd till socialarbetare i sin arbetsroll.
Tidigare forskning är samstämmig om att stress uppkommer på grund av rollkonflikt och rolltvetydighet (Coyle et al., 2005; Lloyd et al., 2002; Örtqvist & Wincent, 2006; Glasby, 2000). Stress beskrivs uppkomma när förväntningar är oförenliga eller otydliga (Örtqvist & Wincent, 2006). Enligt Blomberg et al (2015) upplever 44 procent av Sveriges socialarbetare en rollkonflikt i sin yrkesroll, de med begränsad arbetslivserfarenhet tenderar i större utsträckning än andra att utsättas för rollkonflikt och arbetsbelastning. Rollkonflikt uppges uppstå mot bakgrund av socialarbetares komplexa uppgift som innebär att sammanfoga klientens behov med organisationens uppdrag på ett tillfredsställande sätt. Följder av rollkonflikt rapporteras vara minskad arbetstillfredsställelse och utbrändhet (Lloyd et al., 2002). Coyle et al (2005) menar att konsekvenserna av rolltvetydighet och rollkonflikt innebär en oförmåga att arbeta effektivt samt att det eliminerar arbetstillfredsställelsen. Frånvaron av tydligt beskrivna arbetsrollsförväntningar bidrar således till en minskad arbetstillfredsställelse (Graham & Shier, 2014). Huxley et al (2005) uppger att låg arbetstillfredsställelse leder till höga stressnivåer. Därtill beskrivs det i studien att socialarbetare med låg arbetstillfredsställelse, låg arbetskontroll och lågt socialt stöd uppvisar den högsta graden av stressnivåer.
Konsekvenser av arbetsrelaterad stress
Arbetsrelaterad stress beskrivs av Holmes (2001) både bidra till problem på organisationsnivå samt på individnivå. Stress på individnivå leder till konsekvenser av fysisk, psykologisk och beteendemässig art, medan stress på organisatorisk nivå bidrar till minskad produktivitet och ökad sjukfrånvaro (a.a). Det har genomförts flera studier som diskuterar de negativa
konsekvenserna av stress inom socialt arbete (Maslach et al, 2001; Coyle, Edwards, Hannigan, Fothergill & Burnard, 2005; Örtqvist & Wincent, 2006). En konsekvens som återkommande lyfts fram är upplevelse av utbrändhet (Maslach et al., 2001; Coyle et al., 2005). Coyle et al (2005) beskriver tillståndet genom att lyfta fram att utbrändhet
kännetecknas av emotionell utmattning, vilket innebär en oförmåga att dela med sig av den egna personen psykiskt, och depersonalisering vilket avser utvecklande av kalla negativa attityder samt en oförmåga att värdera ens egna arbetsprestationer. Maslach et al (2001) diskuterar även andra konsekvenser av utbrändhet, såsom emotionell och kognitiv distans, frånvaro från arbete, sämre arbetsprestationer, minskad arbetstillfredsställelse samt ett reducerat engagemang till arbetet och organisationen.
Holmes (2001) lyfter fram att arbetsrelaterad stress riskerar att leda till flera negativa konsekvenser, även om stressen inte leder till utbrändhet. Konsekvenserna utgörs bland annat av minskat intresse i andra, högre arbetsfrånvaro samt svårighet att vara i fas med arbetet. När det avser det egna måendet riskerar stress att leda till bitterhet, humörsvängningar, minskad
7
motivation, ångest och depression (Holmes, 2001). Stress beskrivs också påverka arbetskollegor negativt genom försämrade relationer med dessa samt ökade krav på arbetskollegor, vilket reducerar deras arbetstillfredsställelse. De ökade kraven på arbetskollegor innebär att de får ta över ärenden från arbetskollegor som upplever sig vara stressade (a.a). Utöver Holmes (2001) beskriver även Maslach et al (2001) hur arbetsrelaterad stress riskerar att leda till ett försämrat klientarbete på grund av försämrade relationer med klienter, ett dåligt bemötande samt ökad cynism. Coyle et al (2005) använder i sin studie en stressmodell som delar upp stress på arbetsplatsen i tre nivåer av stressprocessen: orsaker, skyddsfaktorer samt konsekvenser. Konsekvenser av stress indelas i positiv stress, vilket leder till förbättrad psykisk hälsa och hög arbetstillfredsställelse samt negativ stress som bidrar till psykisk ohälsa, utbrändhet samt låg arbetstillfredsställelse (a.a). Arbetsrelaterad stress riskerar således att föra med sig ett flertal negativa konsekvenser, som både påverkar den som drabbas av stress, men även arbetskollegor, organisationen samt klienter i ett negativt avseende.
Summering av tidigare forskning
Under forskningsgenomgången har ett flertal primärstudier, men även litteraturöversikter funnits, med syfte att återge tidigare forskning på området (Lloyd et al., 2002; Huxley et al., 2005, Glasby, 2000; Coyle et al., 2005; Maslach et al., 2001; Holmes, 2001). Det har även genomförts en meta-analytisk översikt (Örtqvist & Wincent, 2006), samt en
enkätundersökning (Blomberg et al., 2005). Föreliggande studie har ett annat syfte än ovanstående studier och därför ett annat metodologiskt angreppssätt, i form av
semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare inom försörjningsstöd. Författaren avser således att inhämta aktuell information från yrkesverksamma socialsekreterare inom
försörjningsstöd, och på detta sätt få en fördjupad förståelse om hur det ser ut inom fältet. Därtill att även återge hur arbetsvillkoren ser ut med stöd av forskning. Detta skiljer sig från ovanstående litteraturstudier som visserligen också haft som ambition att ernå en fördjupad förståelse, men som enbart utgått från tidigare forskning inom området. Övriga ovannämnda studier differentierar sig också från föreliggande studie, genom att studierna har ett annat fokus och har följaktligen strävat efter att redovisa samt inhämta översiktlig information. Det har genomförts ett antal studier, både nationellt och internationellt, som använder intervjuer som metod för att nå förståelse. Svenska studier inbegriper Thorén (2008), Nybom (2012), Marttila et al (2012) samt Astvik & Melin (2013). Internationella studier som använt intervjuer är Coffey et al (2004), Graham & Shier (2014), King et al (2004) samt Van Berkel et al (2010). De tre förstnämnda svenska studierna har ett fokus på försörjningsstöd, men ingen av dessa undersöker stress på det sätt som denna studie ämnar göra. Det handlar snarare om ett fokus på aktivering (Nybom, 2012; Thorén, 2008) samt arbete med klienter som uppburit försörjningsstöd under en längre period (Marttila et al., 2012). Av de internationella artiklarna är det enbart Van Berkel et al (2010) som specifikt fokuserar på socialsekreterare inom försörjningsstöd, men fokus ligger inte på deras upplevelse av stress utan snarare på hur arbetet ser ut utifrån organisatoriska förändringar.
Ungefär hälften av de undersökta studierna saknar teoretiska ramverk, vilket skiljer sig från denna studie som använder handlingsutrymme, gräsrotsbyråkrat samt krav-kontroll-stöd-teorin som analytiska verktyg. Studier som inbegriper teorier är Astvik och Melin (2013) som använder sig av allostatisk stressteori och Hirschmans teori, Coyle et al (2004) som använder en stressmodell utvecklad av Carson och Kuipers samt Glasby (2000) som använder Thomsons diskrimineringsmodell och en transaktionell stressmodell. Det finns också ett fåtal studier som använder minst ett teoretiskt redskap som även studiens författare använder, vilka är Nybom (2012), Van Berkel et al (2010) samt Thorén (2008). Thorén (2008) utgår till viss del ifrån Lipskys teori om gräsrotsbyråkrat, medan Nybom (2012) och Van Berkel et al (2010) använder sig av både gräsrotsbyråkrat och handlingsutrymme. Denna studie skiljer sig dock från
8
ovanstående studier genom att författaren även använder krav-kontroll-stöd-teorin, samt genom att datainsamlingen genomfördes genom semistrukturerade intervjuer baserade på socialsekreterares upplevelser. Detta skiljer sig från Nybom (2012) som använder strukturerade intervjuer, Thorén (2008) som utfört observationer och analyserat dokument, samt Van Berkel et al (2010) som använder flera källor såsom semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare, gruppledare och enhetschefer samt lagar och policydokument som underlag för analys.
Teoretisk tolkningsram
I följande avsnitt presenteras studiens teoretiska begrepp som kommer att ligga till grund för resultat och- analysavsnittet. Med utgångspunkt i nedanstående begrepp ska det empiriska materialet tolkas och förstås. De teoretiska verktygen valdes på basis av föreliggande studies syfte och frågeställningar. Därefter har dessa teorier ständigt följt med under forskningsprocessen, vilket gör att denna studie i viss mån präglas av en deduktiv ansats (Fejes & Thornberg, 2015).
Gräsrotsbyråkrat och handlingsutrymme
Begreppet gräsrotsbyråkrat lanserades av Lipsky för omkring 40 år sedan som en beteckning för vissa offentligt anställda som har en position där de ska hantera samhällets medborgare. Lipsky beskriver gräsrotsbyråkraten som en grindvakt till myndigheter, alltså någon som ger samhällsmedborgare möjlighet att få tillträde till samhälleliga resurser (Lipsky, 2010). Detta innebär att en gräsrotsbyråkrat agerar som en representant för sin organisation (Lipsky, 2010; Svensson, Johnsson & Laanemets, 2008). Rollen som gräsrotsbyråkrat inbegriper således en direktkontakt med samhällsmedborgare. Denna roll formas i interaktion med vissa
samhällsmedborgare som inom organisationens kontext definieras som exempelvis klient (Svensson et al 2008; Lipsky, 2010). Gräsrotsbyråkraten har i uppgift att ombilda politik till praktik i samspelet, gräsrotsbyråkratens åtagande blir således att förena klientens behov med organisationens uppdrag. I och med att gräsrotsbyråkratens komplexa uppgift handlar om att sammanfoga klientens behov med organisationens uppdrag medföljer ett visst
handlingsutrymme för gräsrotsbyråkraten (Svensson et al., 2008; Lipsky, 2010).
Handlingsutrymmet avser den ram som gräsrotsbyråkraten har att agera inom och utgå ifrån med hänsyn till organisationens uppsatta ramar (Svensson, Johnsson & Laanemets, 2008). Handlingsutrymmet påverkas och formas av olika faktorer, exempelvis av socialpolitik, budget, lagar, riktlinjer, rutiner, organisationskultur, tid samt professionell expertis (Svensson et al., 2008). Handlingsutrymmet förklaras inte som något positivt eller negativt, det beror snarare på hur det tillämpas i det faktiska arbetet med beaktande av den organisation som gräsrotsbyråkraten företräder. En faktor som kan påverka handlingsutrymmet avsevärt är gräsrotsbyråkratens kompetens i att förstå och bedöma rimligheten i olika val samt vilka konsekvenser dessa medför. Handlingsutrymmet ger således gräsrotsbyråkraten en viss möjlighet att välja hur denne ska agera utifrån organisationens ramar (Svensson, et al., 2008). Gräsrotsbyråkratens arbete kännetecknas av att denne företräder en organisation vars mål är tvetydiga och motstridiga (Lipsky, 2010). Ett annat särdrag för gräsrotsbyråkratens arbete är ständig resursbrist. Resurserna är således otillräckliga i relation till gräsrotsbyråkratens arbetsuppgifter. En gräsrotsbyråkrat tenderar att ha ett högt ärendeantal och därmed arbeta under tidspress. Detta föranleder en försämrad kvalité i arbetet då gräsrotsbyråkraten inte kan fullgöra sitt ansvar (Lipsky, 2010). Enligt Lipsky (2010) spenderar en gräsrotsbyråkrat mer än hälften av sin arbetstid med administrativt arbete, vilket beskrivs vara en orsak till att relationen till klienter försämras. Det föreligger en intressekonflikt i att arbeta klientcentrerat och fullgöra organisationens mål, att arbeta med klienter som individuella personer begränsas således på
9
grund av organisationens behov av att arbeta effektivt. Gräsrotsbyråkraten ska arbeta utifrån sina klienters behov och stötta sina klienter. I det faktiska arbetet försvåras dock detta i och med att gräsrotsbyråkraten har för många klienter (Lipsky, 2010). En oförmåga att möta arbetskrav leder till stress hos gräsrotsbyråkrater. Det är därför vanligt att gräsrotsbyråkrater säger upp sig eller blir utbrända tidigt i karriären. De som väljer att stanna kvar i arbetet utvecklar istället diverse strategier för att möta organisationens krav och samhällsmedborgarens förväntningar (Lipsky, 2010).
Krav-kontroll-stöd-teorin
Robert Karasek utvecklade år 1979 krav-kontroll-teorin, som visar betydelsen av kontroll på arbetsplatser för att undvika hälsorelaterad problematik (Baka, 2018). Teorin utgår från arbetskrav samt arbetskontroll för att förklara psykologiska arbetsförhållanden (a.a.). Arbetskrav innefattar arbetsbelastning, vilket avser den nivå av arbete som krävs från de anställda samt inom vilken tidsram arbetet ska utföras (Karasek, 1979). Arbetskontroll definieras som de anställdas möjlighet att kontrollera, det vill säga att själva besluta kring sina arbetsuppgifter. Utifrån krav-kontroll-teorin leder höga arbetskrav och låg arbetskontroll till stress medan låga arbetskrav och hög arbetskontroll bidrar till färre hälsorelaterade problem (Karasek, 1979). Krav-kontroll-teorin utvidgades till krav-kontroll-stöd-teorin år 1990 (Karasek & Theorell, 1990). Utifrån den reviderade modellen, utarbetad av Robert Karasek och Töres Theorell, innebär ett lågt socialt stöd försämrat mående utifrån en viss nivå av arbetskrav och arbetskontroll medan ett omfattande socialt stöd leder till ett förbättrat mående.
Socialt stöd i modellen avser tillgänglig social stöttning på arbetsplatsen från arbetskollegor samt handledare (Karasek & Theorell, 1990). Författarna anser framförallt att stöttningen leder till positiva effekter på grund av det leder till att den egna identiteten uppvärderas utifrån en bekräftelse av den egna personens värde. Socialt stöd på arbetsplatsen kan avse socioemotionellt stöd, vilket innebär social och emotionell integration samt förtroende bland kollegor och överordnande (a.a). Det kan även innebära instrumentellt stöd, vilket avser stöd från överordnade och medarbetare när det kommer till arbetsuppgifter. Allt socialt stöd på arbetsplatsen är dock inte positivt för den enskildes mående, utan riskerar i vissa fall att istället frambringa stress (Karasek & Theorell, 1990). Detta kan exempelvis vara när det krävs ett samarbete för utförande av arbetsuppgifter, vilket leder till att självständigheten blir lidande. Den uppdaterade modellen implicerar sammanfattningsvis att hög arbetskontroll samt ett omfattande socialt stöd, trots höga arbetskrav, har en positiv påverkan på anställdas hälsa (Karasek & Theorell, 1990). Om arbetsförhållanden innefattar höga arbetskrav, låg kontroll och lågt socialt stöd upplever de anställda högst grad av arbetsrelaterade besvär (Baka, 2018). Det har genomförts ett flertal studier som undersökt krav-kontroll-stöd teorins validitet, varpå vissa studier har verifierat teorins effekter när det avser konsekvenser i form av depression (Baka, 2018). Studierna har dock uppvisat olika resultat, och det är framförallt när det kommer till det sociala stödets dämpande effekt som teorins grundantaganden inte bekräftas. Detta kan dock bero på problem med studiernas undersökningsdesign, operationalisering samt metodologiskt tillvägagångssätt och det behöver därför inte innebära att krav-kontroll-stöd-teorin saknar relevans (a.a).
De teoretiska begreppens relevans för studien
För att förstå vilken roll socialsekreterare har inom en organisation och vilken komplexitet rollen medför, är begreppet gräsrotsbyråkrat ett nödvändigt begrepp i föreliggande studie. Det teoretiska begreppet gräsrotsbyråkrat motiverar även valet av begreppet handlingsutrymme, med grund i att handlingsutrymme är en karaktäristika för en gräsrotsbyråkrat. Dessa teoretiska utgångspunkter är sammanflätade och kan således inte särskiljas från varandra detta då diverse
10
organisatoriska förutsättningar som en gräsrotsbyråkrat arbetar under, är olika faktorer som antingen kan möjliggöra eller begränsa handlingsutrymmet. Krav-kontroll-stöd teorin är också ett adekvat teoretiskt ramverk för föreliggande studie, i och med att studien åsyftar till att ernå en förståelse för den stress som uppkommer på grund av de organisatoriska förutsättningarna inom försörjningsstöd. Denna teoretiska utgångspunkt är vidare gynnsam för denna studie i och med att den inrymmer olika delkomponenter. Detta ger en fördjupad förståelse för hur och varför stress uppkommer eller ackumuleras, och i vissa fall reduceras.
Som presenterat under teoriavsnittet är det kännetecknande för en gräsrotsbyråkrat att arbeta inom en organisation som har begränsat med resurser. Gräsrotsbyråkrater tenderar att arbeta under höga arbetskrav på grund av en rådande resursbrist och på detta sätt inneha låg kontroll över sin arbetssituation, bland annat på grund av svårigheter att möta uppställda krav från olika aktörer. Detta bidrar till höga stressnivåer, varför det är väsentligt att förstå gräsrotsbyråkratens arbetssituation utifrån krav-kontroll-stöd teorin. De teoretiska analysverktygen kan tillsammans bidra till en mer allsidig förståelse genom att exempelvis resursbrist inte enbart förstås utifrån gräsrotsbyråkrat och handlingsutrymme, utan att det också undersöks vad resursbristen leder till i arbetet utifrån krav-kontroll-stöd teorin. När det teoretiska begreppet gräsrotsbyråkrat och krav-kontroll-stöd teorin således förstås i relation till varandra kan det bidra till en mer omfattande förståelse för socialsekreterares komplexa roll inom en organisation.
Metod
Föreliggande avsnitt innefattar en redogörelse för studiens metodologiska tillvägagångssätt. Författaren har arbetat utifrån en kvalitativ metod och datainsamlingen har genomförts genom semistrukturerade intervjuer. Avsnittet innehåller bland annat följande: vetenskapsteoretisk ansats, metodval, urval, databearbetning, analysförfarande, tillförlitlighet samt etiska överväganden. Utöver en beskrivning av tillvägagångssätt sker ett konsekvent problematiserande av de val som genomförts.
Hermeneutik som vetenskapsteoretisk grund
Föreliggande studie är inspirerad av en hermeneutisk ansats. Hermeneutiker har en subjektiv verklighetsuppfattning, så att verkligheten uppfattas genom tolkning, förståelse och
förförståelse (Gilje & Grimen, 2007; Ödman, 2017). Kunskap om denna verklighet nås således via interpretivism, genom tolkning uppnår forskaren en förståelse för sina
medmänniskor och dess omgärdande livsvärld (Ödman, 2017). Förståelsen är dock påverkad av forskarens förförståelse (a.a). Data är socialt konstruerade inom denna tradition, för att nå en förståelse om ett visst fenomen är forskaren beroende av människors utsagor och
berättelser (Andersson, 2014). Hermeneutik som vetenskapsteoretisk riktning tenderar att tillämpas i studier där fokus är individers upplevelser och erfarenheter. En hermeneutisk inriktning betraktas vidare vara det mest adekvata tillvägagångssättet när forskaren ämnar erhålla omfattande information (Westerlund, 2015).
Denna studie är genomförd linje med den hermeneutiska ansatsen på grund av att den fokuserar på socialsekreterares subjektiva upplevelser av arbetsförhållanden och stress inom försörjningsstöd. Kunskapen som producerats är således hämtad från socialsekreterares egna berättelser. Författarens ambition var i linje med den hermeneutiska ansatsen, att nå en fördjupad förståelse för socialsekreterares verklighet genom att tolka deras upplevelser av arbetsförhållanden. Förförståelsens inverkan måste dock tas i beaktande i och med att studien inspireras av hermeneutisk ansats. Förförståelsen innebär både författarens egna förförståelse, men även den som ges av de teoretiska analysverktygen. Detta kommer vidare att diskuteras under avsnittet “metoddiskussion”. Valet av vetenskapsteoretisk ansats har påverkat det metodologiska angreppssättet. Fejes & Thornberg (2015) menar att den vetenskapsteoretiska grunden fastställer hur forskaren angriper ett särskilt fenomen, detta gällande i hur frågor
11
formuleras och hur datainsamling genomförs samt hur det analytiska förfaringssättet utförs. Den vetenskapsteoretiska ansatsen motiverar således valet av kvalitativ metod. Detta diskuteras vidare under nästföljande avsnitt.
Kvalitativ metod
Med grundval i föreliggande studies syfte och frågeställningar har en kvalitativ datainsamlingsmetod tillämpats. Enligt Nilsson (2014) ska syfte och frågeställningar styra valet av datainsamlingsmetod. I studien har syfte och frågeställningar därav väglett författaren vid insamlandet av empiri. Detta i och med att studiens syfte och frågeställningar fokuserar på respondenternas upplevelser, varför intervjuer som insamlingsmetod valts. Detta i enlighet med Denscombe (2009), Nilsson (2014) och Fejes och Thornberg (2015) som formulerar att kvalitativa intervjuer är den mest adekvata metoden avseende att nå fördjupad kunskap om individers åsikter, upplevelser, uppfattningar, känslor och erfarenheter.
Utifrån studiens syfte ansågs det lämpligt med en nära kontakt till respondenterna för att de skulle ha möjlighet att samtala fritt kring sin arbetssituation. Detta i linje med Bryman (2011) som återger att den kvalitativa forskningen präglas av en närhet för att kunna inhämta djup information och därmed nå förståelse för respondenternas situation. Enkätundersökning som datainsamlingsmetod var således inte adekvat i förhållande till studiens syfte. Detta då forskarens förhållningssätt är distanserat i förhållande till sitt studieobjekt, enkäter innehåller vidare färdigkonstruerade svarsalternativ vilket medför att forskaren inte får en fördjupad förståelse för vad respondenterna åsyftar med sina svar. I motsats till kvantitativ metod bestod mitt urval av få enheter och intresset var att inhämta djup information, snarare än ytlig. Detta i linje med Kvale och Brinkmann (2014) som skriver att kvalitativ metod är gynnsamt när forskaren har ett litet urval, då denna forskning baseras på djup information som sedermera leder till ingående tolkningar för att uppnå en förståelse.
Föreliggande studie är inspirerad av en iterativ design. Kvale och Brinkmann (2014) formulerar att en iterativ design möjliggör ett genomgående flexibelt förhållningssätt under forskningsprocessen. Detta innebär att forskaren inte slaviskt behöver följa en bestämd plan, utan kan anpassa sig till förändrade omständigheter under forskningsprocessen. Detta avser exempelvis frågor, hypoteser och idéer (a.a). Inledningsvis var det tänkt att författaren enbart skulle intervjua socialsekreterare från en närliggande kommun. I samband med att kontakt skulle tas för att genomföra intervjun avböjde dock kommunen. Detta varför författaren slutligen kontaktade tre andra kommuner vars socialsekreterare deltog i föreliggande studie. Därtill möjliggjorde tillämpandet av en iterativ design att författaren kunde förkasta Foucaults teori om makt då teorin ansågs vara överflödig för denna studie. För mer ingående information om varför denna teori exkluderades hänvisas läsaren till avsnittet “konstruktion av intervjuguide”.
Informationssökning
En systematisk litteratursökning har genomförts den 31 mars till 1 april 2019 för att kartlägga och ringa in forskningsfältet. Booth, Sutton och Papaioannou (2016) redogör för att en systematisk litteratursökning leder till att forskningsfältet för ett fenomen undersöks och täcks. En systematisk litteratursökning kräver att strategier används för att öka möjligheterna att vetenskapliga artiklar och avhandlingar uppfyller relevanta trovärdighetskrav. Dessa strategier benämns som inklusions- och exklusionskriterier (a.a.). I denna studie användes följande inklusionskriterier: vetenskapliga artiklar, avhandlingar, studier på engelska och svenska samt publikation från år 2000 och framåt. Med hjälp av inklusionskriterierna identifierades de relevanta delarna av forskningsfältet vilket förbättrade möjligheten att navigera inom fältet.
12
Mot bakgrund av studiens syfte inkluderades begreppen socialt arbete (social work, social worker), försörjningsstöd (social assistance), lagstadgat arbete (statutory work) och stress (experience of stress, stress consequences). Sökningar genomfördes i fyra söktjänster: Google Scholar, Örebro universitetsbiblioteks samsökningsmotor Primo samt databaserna PsycINFO och Social Services Abstract. Nedan följer de kombinationer av sökord som användes vid den systematiska litteratursökningen:
• “social assistance*” AND workload*
• “social work*” AND assessment* AND workload* • “statutory work*” AND stress*
• “social worker*” AND experience* stress* • “social work*” AND stress*
• “social work*” AND stress* consequence* • “social assistance*” AND stress*
• “socialt arbete” AND stress*
På grund av det omfattande antalet sökträffar som framkom genomfördes därefter preciserade sökningar som gav färre träffar. Till följd av sökningen läste författaren titlar och sedan sammanfattningar för att identifiera relevanta artiklar och avhandlingar, vartefter författaren valde ut ett antal att läsa mer ingående. Detta upplägg utformades mot bakgrund av Booth et al (2016) som framhåller att en inledande undersökning av studiernas titlar och sammanfattningar effektiviserar arbetet och leder till att de studier som anses vara irrelevanta sorteras bort. De studier som ansågs vara relevanta efter den första genomgången lästes sedan i fulltext.
Urval
Ahrne (2015) framhåller att det är forskningsfrågan som ska vara utgångspunkt för vilket urval som genomförs. Mot bakgrund av detta har författaren använt ett målinriktat urval för att eftersöka socialsekreterare på försörjningsstöd. Målinriktat urval framhålls även av Bryman (2011) som det mest rekommenderade urvalet när det gäller kvalitativ forskning. Jag valde således att kontakta socialsekreterare eftersom jag ämnar undersöka deras upplevelser av den organisation som de verkar inom. Utöver socialsekreterare vore det även intressant att få insyn i andra aktörers upplevelser men på grund av studiens omfattning och att studien ämnat att presentera en djupare förståelse för intervjupersonerna, har enbart socialsekreterare inom försörjningsstöd kontaktas. Inledningsvis kontaktades en närliggande kommun, i syfte att enbart intervjua respondenter från denna kommun, som dock avböjde deltagande. Därefter kontaktades en kommun som författaren arbetat inom. Från denna kommun deltog tre respondenter, varav en intervju exkluderades i samband med transkribering på grund av att respondenten enbart arbetat under ett antal veckor varför han inte ansågs bidra till studiens syfte. Sedermera deltog två andra kommuner, där en av kommunerna bidrog med en respondent medan den andra bidrog med två. Kontakt med dessa kommuner togs via e-post med enhetscheferna som erbjöd deltagare till studien. I den verksamhet där författaren arbetat upprättades en telefonkontakt med en socialsekreterare. Denna socialsekreterare hänvisade även till andra socialsekreterare från samma verksamhet. Snöbollsurval är ett angreppssätt inom målinriktat urval, vilket innebär att en respondent kan anvisa forskaren andra intervjupersoner att använda i studien (Bryman, 2011). Med ambitionen att nå det målinriktade urvalet har således detta kompletterats med ett snöbollsurval. Sammantaget har fem personer från tre olika kommuner agerat intervjupersoner i föreliggande studie.
Introduktion av respondenterna
Respondent 1: Jennifer, 23 år. Timanställd november 2017-juli 2018. Tillsvidareanställd sedan juli 2018. Storkommun.
Respondent 2: Petra, 32 år. Tillsvidareanställd sedan december 2018. Storkommun. Respondent 3: Elin, 24 år. Tillsvidareanställd sedan mars 2017. Lillkommun 1.
13
Respondent 4: Stephanie, 23 år. Tillsvidareanställd sedan mars 2018. Lillkommun 2.
Respondent 5: Eva, 23 år. Arbetat på somrarna under studietiden. Provanställd i ett år sedan januari 2019. Lillkommun 2.
Konstruktion av intervjuguide
Bryman (2011) rekommenderar att en intervjuguide ska inledas med generell
bakgrundsinformation. Detta inbegriper respondentens namn, ålder, kön samt hur lång arbetslivserfarenhet intervjupersonen har inom den särskilda organisationen. Detta är nödvändigt för att forskaren ska kunna förstå respondentens svar i ett sammanhang (a.a). Kvalitativa forskare strävar efter att nå en kontextuell förståelse, ett särskilt fenomen behöver således förstås i det sammanhang som det framträder (Bryman, 2011). I enlighet med Bryman (2011) har författaren till denna studie efterfrågat generell bakgrundsinformation för att kunna sätta respondenternas svar i ett sammanhang. Tidigare forskning har bland annat påvisat att yngre yrkesutövare löper en större risk att utsättas för stress än äldre personer (Maslach, Leiter & Schaufeli, 2001). Därtill har forskning redovisat att socialsekreterare som är oerfarna inom yrket uppvisar högre stressnivåer än erfarna socialsekreterare (Blomberg, Kallio, Kroll & Saarinen, 2015). I och med detta hade författaren som avsikt att samla in grundläggande information från respondenterna för att kunna förstå deras svar mot bakgrund av bland annat ålder och arbetslivserfarenhet.
Författaren orienterade sig inledningsvis i forskningsfältet och i sökandet av teoretiska verktyg med stöd av studiens syfte och frågeställningar. Sedermera fastställdes teman i intervjuguiden på basis av studiens forskningsgenomgång och dess teoretiska ram. Studiens intervjuguide utgår från fyra övergripande teman vilka betecknas som: arbetet på försörjningsstöd och dess organisering, klientarbetet, upplevelser av egna arbetsförhållanden samt förändring. Dessa teman återknöt även till studiens frågeställningar, vilket säkerställde att det som avsågs undersökas faktiskt undersöktes. Utmärkande för en intervjuguide är att forskaren kan ställa följdfrågor och fördjupa sig i respondentens tidigare uttalanden, det medför således att forskaren kan vara flexibel i sitt sätt att inhämta empiri (Nilsson, 2014; Bryman, 2011). I och med det flexibla förhållningssättet får respondenten en betydande roll i en intervjusituation genom att denne har en frihet i att utforma sina svar trots intervjuguiden (a.a). Enligt Hjerm och Lindgren (2014) är det väsentligt att respondenten får denna frihet i att utforma sina svar, detta för att forskaren ska nå en fördjupad förståelse för respondentens livsvärld. Därför ska intervjuguiden inte tillämpas för strikt då det förhindrar forskaren att få en uppfattning om respondenternas livsvärld (a.a). Författaren hade utformat färdigställda frågor i intervjuguiden vilket dock inte hindrade att följdfrågor ställdes eller att frågorna ställdes i en annan ordning, för att det skulle ske en anpassning till respondenternas utsago och samtidigt inkludera det som var föreskrivet i intervjuguiden.
Inom kvalitativ forskning erfordras det att frågorna är öppna och inte ledande, då ledande frågor försämrar studiens validitet (Bryman, 2011; Nilsson, 2014). Det betonas vidare att frågorna inte ska innehålla ett fackspråk, då det kan medföra skevheter i resultatet på grund av att respondenterna uppfattat frågan på ett felaktigt sätt (Bryman, 2011; Nilsson, 2014; Kvale och Brinkmann, 2014). Frågorna var i enlighet med det metodlitteraturen rekommenderar, formulerade på ett tydligt och enkelt språk för att minska risken för felaktiga resultat. Då metodlitteraturen betonar att semistrukturerade intervjuer ska genomföras utifrån ett respondentperspektiv är det inte förenligt att ställa ledande frågor inom kvalitativ forskning. För att resultaten skulle vara så trovärdiga som möjligt formulerade författaren öppna frågor, där respondenterna självmant kunde avgöra vad som var väsentligt att lyfta fram. Exempel på sådana öppna frågor som formulerades var vilka möjligheter och begränsningar socialsekreterarna upplevde i sitt arbete samt hur påverkar det dig i ditt arbete att socialförvaltningen har begränsat med resurser? I synnerhet genom dessa frågor fick författaren
14
olika svar beroende på hur begreppet resurs tolkades och vad de uppfattade som möjliggörande respektive begränsande.
Utöver metodlitteraturens rekommendationer om hur en intervjuguide bör konstrueras och tillämpas, har författaren även tagit hjälp av en socialsekreterare som tidigare arbetat inom försörjningsstöd. Detta genom att genomföra en pilotintervju, med ambitionen att förbättra intervjuguiden ytterligare avseende innehåll och struktur. Bryman (2011) lyfter fram att en pilotintervju innan de faktiska intervjuerna genomförs är fördelaktigt då det förbättrar frågornas utformning avseende längd, tydlighet samt förståelighet. Socialsekreteraren gav kontinuerlig återkoppling under intervjun och lyfte fram aspekter som ansågs relevanta för att förbättra intervjuguidens utformning. Sedermera reviderades intervjuguiden vilket medförde att den blev tydligare med en högre relevans för studiens syfte. Därefter kontaktades handledaren för granskning av guiden.
Föreliggande studie har delvis en deduktiv hållning. Fejes och Thornberg (2015) beskriver att detta förhållningssätt innebär att forskaren utgår från teorier för att förstå ett empiriskt fält. Det finns även risker med ett sådant förfaringssätt, vilket är att teorier behöver förkastas om dessa inte kan tillämpas för att få en förståelse för det empiriska materialet (a.a.). Ett deduktivt förhållningssätt har tillämpats genom att studiens teoretiska verktyg har operationaliserats i intervjuguiden. Därtill har studiens teoretiska ramverk varit vägledande vid valet av forskning. Vidare har författaren tillämpat studiens teoretiska utgångspunkter i samband med analysförfarandet. Som tidigare redogjort för har dock ett teoretiskt perspektiv förkastats i och med att det inte tillförde någon vidare förståelse. Författaren hade inledningsvis ambitionen att utgå från Foucaults perspektiv av makt och använda det som ett teoretiskt analysverktyg. I samband med forskningsgenomgången och konstruerandet av intervjuguiden kom dock denna teori att exkluderas. Detta i och med att författaren ansåg att de teoretiska begreppen som studien utgår ifrån var tillräckliga för att studera studiens undersökningsområde. Maktperspektivet frångås dock inte fullständigt då begreppen gräsrotsbyråkrat och handlingsutrymme inrymmer maktaspekter.
Datainsamling
Genomförandet av de faktiska intervjuerna genomfördes på respondenternas arbetsplatser i mindre rum som respondenterna ansåg passande, vilket gav respondenterna möjlighet att välja en plats utifrån de egna önskemålen. Detta gjordes mot bakgrund av Trost (2010) som framhåller att intervjuer med fördel bör utgå från intervjupersonens egna önskemål och att denne känner sig trygg samt inte blir avbruten. Även Denscombe (2009) lyfter fram vikten av att intervjun genomförs på en plats där intervjun inte avbryts och där det inte förekommer oväsen. Det är centralt för en bra intervju med ett inledande segment där respondenterna får studiens syfte och intervjumaterialets hantering förklarat för sig (Kvale & Brinkmann, 2014). Det är även viktigt att ge respondenterna möjlighet att ställa eventuella frågor innan den faktiska intervjun inleds (a.a). Intervjuerna påbörjades med att respondenterna läste igenom det utformade informationsbrevet, gavs en muntlig förklaring av studiens syfte samt erbjöds möjlighet att få eventuella frågor besvarade. Intervjuerna spelades in med hjälp av en inspelningsutrustning tillhandahållen av Örebro universitet.
Databearbetning
Det inspelade materialet överfördes efter genomförandet av intervjuerna till författarens dator, varefter transkribering sedan genomfördes. Att själv transkribera materialet tar viss tid i beaktande men är centralt för en korrekt och transparent studie, det är vidare fördelaktigt då det kan vara enklare att höra mer otydliga delar då personen själv genomfört intervjun (Ahrne, 2015). Ahrne (2015) redogör även för att det är väsentligt att framställa respondenten på ett rättvist sätt vid transkriberingar och framhåller att transkriberingen ska genomföras i
15
skriftspråk, men att det samtidigt är viktigt att det ligger nära det verbala språket. Kvale och Brinkmann (2014) framhåller att exempelvis intonation, skratt samt småord kan exkluderas vid transkribering om detta inte anses relevant i sammanhanget.
I föreliggande studie har författaren transkriberat ordagrant med undantag från mindre ord såsom ”liksom” och ”typ”, samt exempelvis skratt och suckar. Detta för att respondenterna skulle återges på ett rättvist sätt i enlighet med Ahrne (2015). Utifrån det Ahrne (2015) redovisar har författaren även varit noggrann med att citera respondenterna på ett korrekt språk, men där ändock citatet är förenligt med deras utsagor för att inte oumbärlig information ska gå förlorad. Transkriberingarna utfördes av studiens författare och en tidigare medförfattare, med en tydlig struktur kring förfarandet. Detta i enlighet med Kvale och Brinkmann (2014) som lyfter fram att om flera forskare genomför transkriberingen krävs att det görs på samma sätt för att förenkla den senare jämförelsen mellan intervjuerna. Det transkriberade materialet har i nästkommande skede använts för analys och tolkning.
Analysförfarande
I föreliggande studie har en tematisk analysmetod tillämpats. Denna analysmetod innebär att forskaren efter en noggrann genomläsning av empirin försöker identifiera kopplingar och mönster i empirin för att sedan dela in den i olika teman (Ahrne, 2015; Bryman, 2011). För att finna olika teman i intervjumaterialet har en så kallad “ad hoc-metod” tillämpats. Detta innebär att forskaren tillämpar en kombination av olika metoder för att kunna analysera intervjumaterialet (Kvale & Brinkmann, 2014). De tekniker som använts benämns i metodlitteraturen som meningskategorisering, meningskoncentrering och meningstolkning. Den förstnämnda tekniken handlar om att utveckla kategorier med utgångspunkt i de uttalanden som framkommer i intervjumaterialet (a.a). Genom tillämpandet av meningskategorisering har det möjliggjort att skillnader och likheter kunnat identifierats i respondenternas svar, vilket har varit gynnsamt för att få en fördjupad förståelse för det studerade fenomenet. Studiens intervjuguide är konstruerad utifrån diverse teman, varför den i enlighet med Kvale och Brinkmann (2014) betecknas som en tematisk intervjuguide. I sökandet av kategorier har dock intervjuguidens tematiska utformning frångåtts, istället har författaren orienterat sig i intervjumaterialet och konstruerat andra kategorier utifrån respondenternas uttalanden samt studiens teoretiska utgångspunkter. Meningskoncentrering genomfördes genom att respondenternas yttranden konkretiserades till mer korta och koncisa formuleringar, men där den centrala betydelsen ändock bevarades. Detta genom att samtliga respondenters yttranden sammanfattades specifikt eller i de fall då de redogjorde för snarlika upplevelser i arbetet, sammanfogades och konkretiserades deras beskrivningar. Dock har även vissa citat återgetts i sin helhet. Utifrån intervjupersonernas utsago ansåg författaren att organisatoriska förutsättningar, arbetsrelaterad stress, delaktighet i arbetet och socialt stöd var det som mest betonades under intervjutillfällena, varför dessa slutligen valdes som teman i resultat- och analysavsnittet. Avslutningsvis har meningstolkning använts, i detta skede tolkades intervjumaterialet med stöd av studiens teoretiska tolkningsram samt tidigare forskning.
Studiens tillförlighet
Inom kvalitativ forskning omfattas begreppet tillförlitlighet av fyra olika delbegrepp. Dessa benämns som trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet samt möjlighet att styrka och
konfirmera. Inom kvantitativ forskning betecknas trovärdighet som intern validitet medan överförbarhet motsvarar extern validitet. Därtill är pålitlighet jämförbart med reliabilitet (Bryman, 2011). Med grund i ovanstående begrepp ska studiens kvalitet problematiseras.
Trovärdighet
