Syftet med studien var att tolka och förstå hur socialsekreterare går till väga och resonerar i sina bedömningar gällande ekonomiskt bistånd samt hur deras handlingsutrymme ser ut inom beslutsfattandet. Syftet har besvarats med frågeställningarna: Hur går socialsekreterare till väga och resonerar i bedömningarna av ekonomiskt bistånd? Hur framträder socialsekreterares handlingsutrymme i handläggningsprocessen av ekonomiskt bistånd?
Resultatet visar att socialsekreterares tillvägagångssätt skiljer sig åt i bedömningar inom ekonomiskt bistånd. Än mer visar resultatet på att intervjupersonernas resonemang skiljer sig åt vilket bland annat går att utläsa i situationen där samtliga intervjupersoner tycker att klienten i vinjett 2 ska söka arbeten men att antalet arbeten skiljer sig avsevärt mellan socialsekreterarna. Studiens andra frågeställning går i studiens resultat att besvara med att socialsekreterarna har ett stort handlingsutrymme, där samtliga visar på olika aspekter som påverkar mer eller mindre i handläggningen.
Resultatet i studien visar även på att socialsekreterarna upplevde att riktlinjerna är otydliga och generella samtidigt som flera uppger att kommunens riktlinjer är under revidering eftersom de just upplevts som, otydliga och svårtolkade. Det kan tolkas som ett visst handlingsutrymme eftersom socialsekreterare själva har uppmärksammat och lyft upp delar som är dysfunktionella, vilket enligt vår reflektion kan innebära att det enbart är vissa socialsekreterare som kommer till tals och andra inte, då resultatet visade att alla upplevde riktlinjerna olika. Vilket i sin tur kan innebära att delar av riktlinjerna ger mer möjligheter eller begräsningar. Det är i vår studie omöjligt att uttala sig om det Foster, Harris, Jackson och Glendinning (2008) menar om att avsaknaden av riktlinjer utgör professionella bedömningar baserade på socialsekreterares handlingsutrymme. Det går inte heller att anta det som Ellis (2011) och Byberg (2002) menar med att avsaknaden av riktlinjer kan bidra till orättssäkra beslut för att de enbart grundas på personliga värderingar.
Genom att applicera Lipsky´s (2010) teori om gräsrotsbyråkrater, kan vi i vår studie anta att de flesta intervjupersonernas beslut som tas görs med hjälp av deras privata mål och värderingar ihop med riktlinjer som tillsammans utgör ett stort handlingsutrymme.
De flesta intervjupersonerna upplever att de är fria i arbetet där de själva kan välja och styra i bedömningarna. Få tar sin grund i riktlinjer där de enbart sätter organisationens mål i fokus och bortser klientens behov. De flesta nyttjar sitt handlingsutrymme, med sociala bedömningar och undantag från riktlinjer utefter klientens behov. Nyttjandet av handlingsutrymmet är framträdande hos de flesta socialsekreterarna, där det baseras på klientens behov ihop med socialsekreterarens privata mål och prioriteringar för klientinriktade insatser. Tidigare forskning visar på att ett klientorienterat arbete utgår från hur socialsekreteraren ser på klienten, om de ser klienten med egna förutsättningar och behov kommer även insatserna och handlingsutrymmet att formas där efter (Ham 1997; Ellis 2011).
Tidigare yrkeserfarenheter har betydelse i förvaltandet av handlingsutrymmet hos socialsekreterare (Lipsky 2010; Stranz 2007; Olaison, Torres & Forssells 2018).
Resultatet visar på att socialsekreterarnas yrkeserfarenhet har en betydelse i arbetet med ekonomiskt bistånd samt en betydelse för hur de valde att använda sitt handlingsutrymme. Resultatet visade även på att samtidigt som vissa socialsekreterare kände sig fria i sitt arbete, att både kunna motivera till ett bifall eller avslag i de flesta ärenden så kände sig vissa begränsade i en hel del ärenden.
Uppfattningarna hos socialsekreterarna är att, trots samma position och samma delegation är handlingsutrymmet olika, vilket kan förstås med hjälp av Lipsky´s (2010) resonemang om att gräsrotsbyråkraten fattar individuella beslut utifrån klientens behov baserade på privata värderingar och mål vilket även utgör handlingsutrymmet i arbetet. Därav kan vi dra slutsatsen att det är beroende på socialsekreterarens individuella faktorer som vissa av dem känner sig fria i arbetet och andra mindre fria. Några intervjupersoner i studien upplevde att de åsidosatte sina privata mål och känslor i bedömningarna och bara tog beslut som var objektiva och baserade på organisationens riktlinjer och aktuell lagstiftning. Studiens resultat visar dock på att utifrån hur de resonerar kring olika aspekter, så spelade deras privata mål och värderingar in. Vi ser det genom resonemangen i de fiktiva vinjetterna som inte tar sin grund i riktlinjer, då de även vid vissa tillfällen nämner
att de ofta kan bortse från riktlinjerna. Det går inte i linje med det Wolvén (2000) skriver om att en byråkratisk organisation bara ska fokusera på organisationens målsättning framför sina privata. Vi kan dock med grund i resultatet anta att intervjupersonernas handlingsutrymme inte är för stort vilket gör att det inte går att applicera det Liljegren och Parding (2010) menar med att ett för stort handlingsutrymme utgör en problematik för organisationens budget. Antagandet grundas på att ingen av intervjupersonerna hänvisade på begränsningar gällande organisationens budget.
Tidigare forskning visar även på att kontroll av organisationen och resultatuppföljning är viktigt för att undvika problem kring ojämlika och orättvisa bedömningar inom en myndighet men också för att myndigheten ska kunna följa upp och förbättra insatser (Liljegren & Parding 2010). Resultatet i denna studie synliggör dock en problematik kring granskning och kontroll. Två intervjupersoner i studien upplever att arbetet och handläggningen inom ekonomiskt bistånd saknar regelbunden granskning och kontroll och upplever att de över lag är fria och kan hantera sina ärenden hur de vill. Vi som forskare ser det problematiskt att det fria och stora handlingsutrymmet som resultatet visar att varje socialsekreterare inom verksamheten har, inte omfattas av någon form av systematisk kontroll. Alla klienter rätt till en social bedömning utifrån de olika förutsättningar och livssituationer. Om socialsekreterarna i stället hade haft ett minskat handlingsutrymme med systematisk kontroll av insatserna hade det utgjort en problematik gentemot klienten. Klientens behov hade åsidosatts och en social bedömning hade inte kunnat göras. Därmed blir den mänskliga faktorn och socialsekreterarens förvaltning av handlingsutrymmet av högsta betydelse i människobehandlade organisationer med komplexa livssituationer och behov.
Med utrymme för ytterligare diskussion går det att reflektera över att ingen av intervjupersonerna i vår studie hänvisar till den delen av SoL (2001:453) som säger
”... har godtagbara skäl för att inte stå till arbetsmarknadens förfogande”. Trots att flera intervjupersoner lyfter aspekten av att det inte går att kräva av en klient med missbruksproblematik att stå till arbetsmarknadens förfogade, kvarstår det faktum att ingen hänvisar till lagen.
Slutsatsen för studien blir att socialsekreterarna visade på olika tillvägagångssätt och resonemang i sina bedömningar av vinjetterna. Utifrån resonemangen de förde för respektive vinjett, kan vi utläsa ett framträdande stort handlingsutrymme som var baserat på individuella faktorer. De mest framträdande aspekterna som resultatet visar på inom de individuella förutsättningarna var dels att yrkeserfarenheten format socialsekreterarna i sina nuvarande yrkesroller. Dels att deras privata normer och värderingar kring hur de såg på klienterna och vad för individuella mål och prioriteringar socialsekreteraren var avgörande. Vilka tillsammans gjorde att vi uppmärksammade att deras tolkning av riktlinjer skildes åt. Trots att alla intervjupersoner visade på individuella påverkansfaktorer, blev de hypotetiska besluten likvärdiga utifrån de förutsättningar som gavs inom ramen för studien.
Avslutningsvis vill vi lyfta det som Stranz, Karlsson och Wiklund (2017) menar med kunskapsluckor kring ekonomiskt bistånd och myndighetsutövning och att forskningen för området är begränsat. Resultatet av vår studie visar på att de
individuella faktorerna, så som värderingar, normer, egna privata mål och känslor har betydelse inom handläggning och i det tillämpade handlingsutrymmet hos en socialsekreterare. Inom ett område där vart fjärde hushåll i Sverige berörs behövs det både mer forskning och kunskap. I strävan efter ett modernare och mer jämställt samhälle är utveckling inom området nödvändigt, dels för allas lika värde, dels för likhet inför lagen. Inledningsvis nämns det att det är varje kommuns ansvar att ansvara för en socialtjänst och den tolkning som det innebär. Tidigare forskning visar på att handläggningen skiljer sig åt mellan kommuner och presenterar motsägelsefulla resultat vad det gäller handlingsutrymmet. Det är högst rimligt att reflektera kring handlingsutrymme som begrepp och om betydelsen kan uppfattas och tolkas olika av forskarna. Likaväl som vi i studiens resultat ser att handlingsutrymme framträder olika, borde vi även reflektera över det, att handlingsutrymme som begrepp även kan tolkas olika och skilja sig i uppfattningen mellan olika individer, studier och dess sammanhang. Trots reflektion kring begrepp så kvarstår de framträdande olikheterna inom ekonomiskt bistånd. Kan skillnaderna då bero på den enskilda kommunens självstyre och budget? Eller är det riktlinjerna och lagen som är otydliga så att socialsekreterarna måste utforma arbetet själva utifrån sina individuella förutsättningar? Vad det än beror på så måste vidare forskning inom ämnet ske, då det handlar om individers jämlikhet och rättigheter.
Därav känns det relevant att forska vidare inom samma område men då med utgångspunkt på strukturell nivå.
8 Referenslista
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB.
Byberg, I. (2002). Kontroll eller handlingsfrihet - en studie av organisationens betydelse i socialbidragsarbetet. Diss. Stockholm: Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet. https://pubs.sub.su.se/5620.pdf ISBN 91-7265-402-3 Dunér, A. & Nordström, M. (2006). The discretion and power of street-level bureaucrats: an example from Swedish municipal eldercare. European Journal of Social Work, 9 (4), ss.425-444. doi: 10.1080/13691450600958486
Ellis, K. (2011). ”Street-level bureaucracy” revisited: the changing face of frontline discretion in adult social care in England. Social policy administration. 45(3). ss.
221-244. doi: 10.1111/j.1467-9515.2011.00766.x
Eriksson- Zetterquist, U. & Ahrne, G. (2015). Intervjuer. I Ahrne,S. & Svensson, P.(red.) Handbok i kvalitativa metoder. 2.uppl., Stockholm: Liber, ss.34-54.
Evans, T. (2011). Professionals, Managers and Discretion: Critiquing Street-Level Bureaucracy. British Journal of Social Work 41, 368–386.
doi:10.1093/bjsw/bcq074
Evans, T. & Harris, J. (2004). Street Level Bureaucracy, Social Work and the (Exaggerated) Death of Discretion. British journal of social work, 34/6. ss. 871-895.
Fahlberg, G. & Larsson, M. (2016). Socialtjänstlagarna. 14., rev. uppl. Stockholm:
Liber.
Foster, M., Harris, J., Jackson, K., Glendinning, C. (2008). Practitioners’
Documentation of Assessment and Care Planning in Social Care: The Opportunities for Organizational Learning. British Journal of Social Work 38.ss. 546–560.
doi:10.1093/bjsw/bcl366
Fridström Montoya, T. (2018). Introduktion till socialtjänstlagstiftningen.I Fridström Montoya, T. (red.) Juridik för socialt arbete. Malmö: Gleerups AB, ss.53–90.
Gilje, N. & Grimen, H. (2007). Samhällsvetenskapernas förutsättningar. Göteborg:
Daidalos. Upplaga 3.
Ham, C. (1997). Priority setting in health care: learning from international experience. Health Policy vol.42 (1), 49–66. DOI: 10.1016/S0168-8510(97)00054-7 Hydén, L-C. (1996). Att besluta om socialbidrag: Förändringar av beslut och attityder till socialbidrag 1990-1994. Socialvetenskaplig tidskrift, 3(3), 180-194.
Jergeby, U (1999) Att bedöma en social situation – Tillämpning av vinjettmetoden.
CUS-skrift. 1999:3. Stockholm: Norstedts.
Johansson, R. (2007). Vid byråkratins gränser: Om handlingsfrihetens organisatoriska begränsningar i klientrelaterat arbete. Diss. 3. uppl., Lund: Arkiv.
Justesen, L. & Mik-Meyer, N. (2010). Kvalitativa metoder. Från vetenskapsteori till praktik. Lund: Studentlitteratur.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. 3. uppl., Lund: Studentlitteratur
Lind, A-S & Fridström Montoya, T. (2018). Socialt arbete i det allmännas tjänst.I Fridström Montoya, T. (red.) Juridik för socialt arbete. Malmö: Gleerups AB, ss.
13–23.
Lipsky, M. (2010). Street-level bureaucracy: Dilemmas of the individual in public services. (30th anniversary expanded ed.) New York: Russel Sage Foundation, (237 s).
Lundquist, L (1998). Demokratins väktare: ämbetsmännen och vårt offentliga etos.
Lund: Studentlitteratur
Molander, A. (2011). Efter eget skön: om beslutsfattande i professionellt arbete.
Socialvetenskaplig tidskrift, 18 (4), ss. 320–335, (15 s).
Nationalencyklopedin. (2021).
https://www-ne-se.proxy.lnu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/hermeneutik?fbclid=IwAR3GtXtLA a4JiVsEesel0dwX3aBPg8yew6a4MGfx9kDfrdJ_tRewPB5rW1c [1/2-21]
Olaison, A., Torres, S. & Forssell, E. (2018). Professional discretion and length of work experience: what findings from focus groups with care managers in elder care suggest. Journal of Social Work Practice, 32(2), s. 153–167
Panican, A. & Ulmestig, R. (2016). Social rights in the shadow of poor relief - social assistance in the universal Swedish welfare state, Citizenship studies, 20(3-4), s. 475– 489
SCB (2021) https://www.scb.se/globalassets/vara-tjanster/infoblad.pdf [28/5-21]
SFS (2001:453) Socialtjänstlag. Stockholm: Socialdepartementet
SFS (2003):460) Lag om etikprövning av forskning som avser människor.
Stockholm: Utbildningsdepartementet
Socialstyrelsen. (2020a). Statistik om ekonomiskt bistånd 2019. Sveriges officiella statistik.
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/statistik/2020-6-6808.pdf[1/3-21]
Socialstyrelsen. (2020b). Ekonomiskt bistånd.
https://www.socialstyrelsen.se/stod-i-arbetet/ekonomiskt-bistand/ [20/3-21]
Socialstyrelsen. (2013). Ekonomiskt bistånd. Handbok för
socialtjänstenhttps://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/handbocker/2013-12-31.pdf [1/4-21]
Stranz, H. (2007). Utrymme för variation – om prövning av socialbidrag. Diss.
Stockholm: Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet.
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:196941/FULLTEXT01.pdf , (275 s).
Stranz, H., Karlsson, P. & Wiklund, S. (2017). The wide-meshed safety net.
Decision-making on social assistance eligibility in Sweden. European Journal of Social Work, 20(5), ss. 711–723
Svensson, K., Johnsson E., & Laanemets, L. (2008). Handlingsutrymme:
utmaningar i socialt arbete. Stockholm: Natur och kultur.
Sveriges Kommuner och Regioner. (2019). Lagar och regler kring ekonomiskt bistånd.
https://skr.se/integrationsocialomsorg/ekonomisktbistandforsorjning/lagarregler.147
1.html?fbclid=IwAR2HRhnbgmI5GPQCDwXsC-BbfCbQFq7mzndTZxYy0Us9lwfjhMciTRsO5Yw [9/2-21]
Thomassen, M. (2017). Vetenskap, kunskap och praxis. Introduktion i vetenskapsfilosofi. Malmö: Gleerups Utbildningar.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning.https://www.vr.se/download/18.68c009f71769c7698a41df/161010312039 0/Forskningsetiska_principer_VR_2002.pdf
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God -forskningssed_VR_2017.pdf [15/3-21]
Wolvén, L-E. (2000). Att utveckla mänskliga resurser i organisationer. Lund:
Studentlitteratur AB
Wörlén, M. & Bergmark, Å. (2012). Priorities and determinants of priorities of Swedish social workers. European Journal of Social Work, 15:5, 645-663.DOI:
10.1080/13691457.2011.577561
Bilagor
Bilaga 1 - Informationsbrev 1
Till dig som är enhetschef eller har en likvärdig position inom den myndighet där ekonomiskt bistånd bedrivs.
Syftet med studien är att undersöka hur socialsekreterare går till väga och resonerar i bedömningarna inom ekonomiskt bistånd. Vi vill därför genomföra en intervjustudie med tillhörande vinjetter med förhoppningen att resultatet i studien kan leda till större förståelse kring vad socialsekreterarens egen roll har för betydelse i handläggningen av ekonomiskt bistånd.
Vi önskar att genomföra intervjuer med sex socialsekreterare som har en socionomutbildning och arbetar med handläggning inom ekonomiskt bistånd och utifrån samma organisatoriska förutsättningar. Intervjuerna kommer att ske digitalt med tanke på rådande pandemi och beräknas ta 30–60 minuter.
Det är frivilligt att delta i studien och kan när som helst avbrytas. Ytterligare information kommer att skickas ut till de berörda socialsekreterarna inom den enhet som önskar medverka.
Det är helt frivilligt att medverka i studien och kan avbrytas när som helst utan motivering. Materialet kommer att avpersonifieras och det kommer därmed inte gå att utläsa vem som har svarat på frågorna eller vilken kommun som deltagit.
Materialet kommer även att behandlas och hanteras konfidentiellt vilket innebär att det kommer att förvaras så att obehöriga inte kan ta del av det. Det kommer enbart användas i vår studie och kommer efter publicerad uppsats att förstöras.
Vi heter Malin Andersson och Matilda Petkovic och studerar socionomutbildningen på Linnéuniversitetet i Kalmar. I utbildningen ingår att göra en kandidatuppsats, vilket är anledningen till att denna studie görs. Har du några frågor hör gärna av dig.
Önskar ni medverka i studien, svara på detta mejl så fort som möjligt så återkommer vi.
Studerande: Handledare:
Matilda Petkovic Universitetsadjunkt
079-3xxxxxx Olof Pavalder
mp223gn@student.lnu.se
olof.pavalder@lnu.se Malin Andersson
073-5 xxxxxx
ma224tt@student.lnu.se
Bilaga 2 - Informationsbrev 2
Hej! Till dig som är socialsekreterare inom ekonomiskt bistånd. Tack för att du vill medverka i studien.
Syftet med undersökningen
Syftet med vår studie är att undersöka hur socialsekreterare går till väga och resonerar i bedömningarna inom ekonomiskt bistånd.
Vi kommer att genomföra intervjuerna med socialsekreterare som har en socionomutbildning och arbetar med ekonomiskt bistånd, vilket är kriterierna för att medverka i studien.
Tillvägagångssätt
I vår kvalitativa undersökning kommer vi tillsammans med dig genomföra intervjun med en fiktiv vinjett. Vi har bifogat tillhörande vinjett och ser gärna att du läser igenom och funderar på hur du skulle resonerat i de olika fallen. OBS! Eftersom vinjetten skickas ut till samtliga intervjupersoner är det av högsta vikt att vinjetten inte diskuteras i gruppen eftersom det skulle påverka vårt resultat negativt.
Med tanke på rådande pandemi kommer intervjun genomföras digitalt. Intervjun kommer att spelas in för att sedan transkriberas. Intervjun beräknas ta mellan 30–60 minuter och muntligt samtycke kommer inhämtas innan intervjun börjar.
Etiska aspekter
Det är helt frivilligt att medverka i studien och du kan välja att avbryta när som helst utan motivering. Materialet kommer att avpersonifieras och det kommer därmed inte gå att utläsa vem som har svarat på frågorna, inte heller vilken kommun som deltagit. Materialet kommer även att behandlas och hanteras konfidentiellt vilket innebär att det kommer att förvaras så att obehöriga inte kan ta del av det. Det kommer enbart användas i vår studie och kommer efter publicerad uppsats att förstöras.
Vi heter Matilda Petkovic och Malin Andersson och studerar socionomprogrammet via Linnéuniversitetet i Kalmar. Vi skriver just nu vår kandidatuppsats, vilken är anledningen till kontakten med dig.
Återkoppla senast den 14/4 när du har möjlighet för genomförandet av intervjun.
Vi ses!
Studerande: Handledare:
Matilda Petkovic Universitetsadjunkt
079-3 xxxxxx Olof Pavalder
mp223gn@student.lnu.se olof.pavalder@lnu.se
Malin Andersson 073-5 xxxxxx
ma224tt@student.lnu.se