Avslutande diskussion

Resultatet av studien visar att tidsbrist ute i verksamheterna gör att dokumentationen ofta blir pedagogstyrd. Pedagogerna påpekar själva att det finns tillfällen där barnen kan få mer inflytande om de haft mer resurser. Resurser som saknas är fler pedagoger. Den pedagogiska dokumentationen ska innehålla reflektioner från barn och vuxna. Det handlar om tillbakablick, en nutidsreflektion och en idé om vidare utveckling (Taguchi, 2014). Den första observationen jag gjorde på förskola A var intressant eftersom jag fick se det samarbetet med barnen de nämner i intervjuerna. Jag fick se det samarbete som krävs för en gemensam reflektion och göra dokumentationen pedagogisk. Pedagogerna påpekar i studien att en tätare personalstyrka skulle utöka möjligheterna för reflektion tillsammans med barnen. På förskola A finns det ett stort intresse kring pedagogisk dokumentation och kraven på dokumentation är höga. Det var synligt under mitt besök att dokumentation är en stor del av förskolans vardag. Även på Förskola B var dokumentationen en mittpunkt. Du kunde se den i hallen och inne på avdelningarna. På förskola B är dokumentationen alltid närvarande hos både barn och pedagoger.

Det skulle vara intressant att utöka studien till fler förskolor och också intervjua förskolechefer. Pedagogerna i studien påpekar organisationsbrister som en av anledningarna till tidsbristen. Det skulle därför vara intressant att se hur cheferna tänker kring hur barnen ska och kan få inflytande i förskolans dokumentation. Hur de prioriterar reflektion och när det ska ske. Hur mycket tid ges det pedagogerna att reflektera som arbetslag och vilka möjligheter till reflektion ser de i barngruppen? Studien jag nu har gjort skulle kunna visas för förskolechefer som är villiga att delta i en fortsättningsstudie som underlag och förklaring till nya frågeställningar. Pedagogisk dokumentation är ett måste för utvärdering och utveckling av förskolornas verksamhet och det framkommer i utvärderingar från skolverket och läroplanen, i sig, vikten av att dokumentera. Det är lag

på att kontinuerligt arbeta med kvalitetsanalys i förskolan och där är den pedagogiska dokumentationen nödvändig. Därför borde det även ligga i förskolechefers intresse att det genomförs en mer övergripande studie kring hur det praktiskt kan arbetas med pedagogisk dokumentation i förskolan.

För mig har studien visat vikten av medvetenhet kring allt du gör i förskolan. Att det behövs ett tydligt syfte för varje dokumentation och att det är viktigt att tänka på etiken kring dokumentation. I min yrkesroll kommer jag fokusera mycket på dokumentation och fundera över barnens roll i den. Jag kommer diskutera detta med framtida kollegor eftersom jag både finner ämnet intressant men också för att jag känner att det behövs diskuteras mer kring barnens roller och etiken i dokumentationen. Jag kommer att vara fortsatt nyfiken på området och därför känner jag att det skulle vara intressant om en studie med fokus på etik i förskolan gjordes. Vilken syn på etik och vad innebär etik på förskolan? Hur arbetar man för barns rättigheter och hur förhåller man sig till exempelvis barnkonventionen?

7.1.1 Slutsats

I Reggio Emilia – pedagogiken prioriteras tid till reflektion som är en del av pedagogisk dokumentation. Detta visas inte av studien som istället påvisar tidsbrist enligt de tillfrågade pedagogerna. Pedagogerna i studien menar att det är organisationernas utformande som förhindrar dem i att få tillräckligt med tid för reflektion. Både reflektion mellan pedagogerna i arbetslaget och reflektion tillsammans med barnen får backa när tiden inte räcker till. De yngsta barnens bristande ordförråd gör att det krävs extra tid att försöka förstå deras tankar och idéer och detta görs främst genom observation enligt tillfrågade pedagoger.

Det finns intresse, vilja och kunskap om hur de yngsta kan få mer inflytande i dokumentationen hos pedagogerna. De känner sig hindrade av rutiner, tidsbrist och personalbrist. Läroplanen visar att ansvaret för barns inflytande ligger hos arbetslaget, men pedagogerna menar att det måste finnas ett gott samarbete med förskolechefen. Detta eftersom chefen sköter organisationsutformningen.

De yngsta barnens möjligheter till inflytande i förskolans dokumentation finns men kan utökas och det finns flera områden som kan underlätta arbetet med detta enligt studien. Forskningen påpekar etiken som inte är synlig i studien och därför kan etiken i förskolan

REFERENSER



Arnér, Elisabeth 2011 Barns inflytande i förskolan – en fråga om demokrati upplaga 1:3 studentlitteratur. ISBN 978-91-44-05332-5



Elfström, Ingela 2013 Uppföljning och utvärdering i förskolan – pedagogisk dokumentation som grund för kontinuerlig verksamhetsutveckling och systematisk kvalitetsarbete i förskolan Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen ISBN 978-91-7447-799-3



Fejes, Andreas & Thornberg, Robert 2009 Handbok i kvalitativ analys upplaga: 3 ISBN 978-91-47-08476-0



Grieshaber, Susan & Hatch J. Amos 2003 Pedagogical Documentation as an effect of globalization Artikel.



Johannesen, Nina & Sandvik, Ninni 2013 Små barns delaktighet och inflytande – några perspektiv” ISBN 978-91-47-09412-7



Lenz Taguchi, Hillevi Varför pedagogisk dokumentation? 2:2 ISBN 978-91-40- 67860-7



Lindgren, Anne-Li, Sparrman Anna 2003 Om att bli dokumenterad – Etiska aspekter på förskolans arbete med dokumentation. Pedagogisk forskning i Sverige, årg. 8 nr 1-2 s.58-69 ISSN 1401-6788



Lindgren, Therese 2015 Bland sokumentationer, reflektioner och teoretiska visioner – idéer och diskurser om hur barn skapar mening i förskolan Malmö studies educational sciences ISBN 978-91-7104-564-5 (pdf)



Svenning, Bente 2011 Vad berättas om mig – Barns rättigheter och möjligheter till inflytande i förskolans dokumentation upplaga 1:2 studentlitteratur. ISBN 978-91- 44-06648-6



Skolverket 2012 Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan – pedagogisk dokumentation. ISBN 978-91-87115-35-6



Vallberg Roth, Ann-Christine 2011 De yngre barnens läroplanshistoria upplaga 2:3 studentlitteratur. ISBN 978-91-44-05554-1

Bilagor

Här finns min litteraturplan som också visar informationen deltagande pedagoger fått om studien.

Intervjuplan

Syftet med denna intervju är att se hur ni arbetar med barns inflytande och dokumentation på er förskola och hur dokumentationen används. Med inflytande menar jag möjligheter för barnen att reflektera och påverka kring dokumentation och hur dokumentationen används. Jag kommer utifrån svaren sammanställa hur det kan se ut i praktiken, och jämföra med hur forskning och litteratur önskar hur det såg ut i praktiken när det kommer till barns inflytande över dokumentation i förskolan. Intervjun görs anonymt.

Du får när du vill avbryta intervjun när du vill eller ställa frågor om det är något du inte förstår eller undrar över.

Innan intervjun startar frågar jag om det är okej att intervjun spelas in så att jag får en backup till mina anteckningar.

Frågor:

1. Använder ni någon plattform för att samla eller delge dokumentation till exempelvis föräldrarna? (Med plattform tänker jag på exempelvis Fronter, Pluttra, Vklass med flera.

2. Hur är det tänkt att plattformen ska användas?

fånga upp i dokumentationen?

4. Hur brukar ni dokumentera? Med filmer/bilder/anteckningar och vad använder ni dokumenterat material till?

5. Hur försöker ni involvera barnen i era dokumentationer?

6. Hur gör ni för att fånga barnens reflektioner?

7. Vilka diskussioner kring barns inflytande och dokumentation har ni haft här på förskolan? Har det diskuterats?

8. Vilka direktiv har ni fått gällande dokumentation och barns inflytande? Är det något chefen brukar prata om på exempelvis APT möten?

In document Barns möjligheter till inflytande över dokumentering i förskolan (Page 31-37)