AVSLUTANDE DISKUSSION

5:1 Arbetsstrukturen

Att kunna arbeta i ett arbetslag där man i det tematiska arbetet till största delen går in och samarbetar ämnesövergripande är både tidskrävande och stimulerande. Min personliga uppfattning är att på det sätt vi på S:t Thomas skola fick arbeta under läsåret 2002-2003 med det tematiska undervisningssättet, leder till mycket mer kunskap som sätts i ett konkret sammanhang. Att få tillgång till kunskap som är hämtat ur alla de kunskapskällor som finns på en skola anser jag är helt fantastiskt. Målet är att eleverna genom sina studier skall få insikt om att man som människa handlar utifrån den kunskap man har. Jag anser att det är viktigt att man skall sträva efter att utvecklas och att öka sin kunskap, förståelse och att söka det som bygger upp den unga människan. Det är viktigt att lärare inte blir statiska utan ser alla möjligheter i alla situationer. Lärare måste ständigt utvecklas både enskilt och i arbetslaget som en helhet. Det är lika viktigt att pedagogernas arbete förändras och förbättras som att den pedagogik som pedagogerna använder sig av förändras och omstruktureras efter de behov som finns och som samhället ställer som krav för en fungerande undervisning. Marchtalplanen är en pedagogisk metod som ständigt är i förändring och förbättring. Jag tror och hoppas att utöver Montessori, Dewey och Pestalozzi som alla påverkat Marchtalplanens struktur, kommer det andra pedagoger med nya pedagogiska tankar och som i sin tur kommer påverka Marchtalplanen tillsammans med de pedagoger som förverkligar den.

Jag ville dokumentera vad vi gjorde för att kunna utveckla och förbättra vårt arbetssätt på S:t Thomas skola med tematisk undervisning enligt Marchtalplanen. Det är även min förhoppning att med detta undervisningsförsök som utgångspunkt kunna göra ytterligare arbeten där man belyser och prövar frågeställningar rörande Marchtalplanen och integrering av orienteringsämnen i tematiskt arbete. Det vore också roligt att göra en jämförelse mellan de tre friskolorna som arbetar efter Marchtalplanens pedagogiska modell och se hur dessa har löst slöjdens integrering i det tematiska undervisningsinnehållet.

5:2 Elevarbetet

Min pedagogiska strävan är att alla mina elever på det ena eller andra sättet vid ämnesintegrering skall kunna tillgodogöra sig kunskap som de skall ha användning för resten av sitt liv. Att integrera textilslöjden i Marchtalplanens tematiska undervisning anser jag förenklar elevernas kunskapsinhämtning. Rent pedagogiskt anser jag att Marchtalplanens tematiska struktur stimulerar eleverna till att bli mer kunskapssökande och att de inte hindras i sina uttryckssätt. Detta visar Marchtalplanen tydligt med sina två delar ett antropologiskt fundament = individ = elevens förutsättningar och ett ämnesfundament = kunskapsinnehållet = den didaktiska basen som tillsammans blir till en helhet, genom att dessa två delar sätts tillsammans får man en pedagogisk undervisningsmetod som ser till hela människan huvud, hand och hjärta. När det gäller slöjdens integrering i Marchtalplanens tematiska undervisning har den bara goda förutsättningar att fullt ut lyckas integreras i framtiden eftersom den redan är en del av helheten genom att finnas i ämnesfundamentet. Unga människor måste ha frihet att växa och utvecklas till självständiga och ansvarstagande individer. I enlighet med den svenska läroplanen Lpo 94 som ligger till grund för hela den svenska skolverksamheten skulle de katolska skolorna i Sverige bli de som kanske bäst förverkligar de övergripande målen i skolan. I värdegrunden står det människolivets okränkbarhet, individens frihet, jämställdhet, solidaritet med de svaga och förståelse för kulturarvet. Man skall bemöta främlingsfientlighet och intolerans med kunskap. Skolans uppgifter är bl.a. det historiska, miljömässiga, internationella och det etiska perspektivet. Allt detta genomsyrar samtliga katolska skolor i Sverige genom att de olika skolorna återkopplar skolplanen och läroplanen (Lpo 94) på varje enskilt skoldokument.

Diagrammet på elevernas arbeten visar tydligt att de slöjuppgifts alternativ som fanns borde ha varit mer anpassade för att vara avslutade under en tre veckors period. Då det vid vissa temaperioder var endast tre veckor hade vissa elever mycket svårt att påbörja ett arbete när dom visste att arbetstiden var så knapp. Jag tror att eleverna kunde ha haft större möjlighet att tillgodogöra sig kunskap om dom fått mer arbetstid.

5:3 Förändringar inför läsåret 2003-2004

Jag och det arbetslag jag samarbetat med kommer att fortsätta det arbetet vi påbörjat gällande integrering av orienteringsämnen i Marchtalplanens

tematiska pedagogik. Inför detta läsår 2003-2004 har strukturen för slöjdens integrering förändrats för att bli mer anpassad efter elevernas önskemål. De korta temaperioderna är borttagna och istället arbetar eleverna hela perioden med alla de teman som ligger under terminen. På detta sätt kan varje elev fritt välja vilket av alla de arbetsförslag som finns, och i lugn och ro få arbetstid att göra sina arbeten färdiga. Arbetsenheten har även avsatt mer tid för strukturering och uppföljning av de teman som ligger placerade under terminen.

REFERENSER

Arbetsplaner för S:t Thomas skola (2002). Lund.

Brusling Christer/Strömqvist Göran (1996). Reflektion och praktik i

läraryrket. Lund: Studentlitteratur.

Cervall Lennart. (1998). Finns det en katolsk pedagogik? Uppsala: Signum.

Egidius Henrik. (2002). Pedagogik för 2000- talet STHLM: Natur och kultur.

Gawell Lena. (1998). Ämnesintegrering, arbetssätt som bidrar till en

undervisning med helhet Lindköping. Lindköpings universitet.

Gelotte Gert. Översättning av Marchtaler Plan, band 1.Lerum.

Imsen Gunn. (1999). Lärarens värld, introduktion till allmän didaktik. Lund: Studentlitteratur.

Johansson Bo/Svedner Per Olov. (2001). Examensarbetet i

lärarutbildningen. Uppsala: Kunskapsföretaget i Uppsala AB.

Kopljar Eva. Lärandestrukturer. (2001). Malmö: Malmö Högskola.

Lärarens handbok. Lpo 94. Skolverket. (2001). Solna: Tryckindustri Information.

Stensmo Christer. Pedagogisk filosofi. (1994).Lund: Studentlitteratur.

Onoszko Maciej. Katolska skolor i Sverige. (2001). Gävle: Högskolan i Gävle.

BILAGA 1