Examensarbete 10 poäng Vårterminen 2004
MALMÖ HÖGSKOLA
Lärarutbildningen
Författare: Erika Wickenberg Handledare: Lilian Håkansson Examinator: Irene Andersson
Integrering av ämnet slöjd i
Marchtalplanens tematiska
undervisning
Reflection is an important,
human activity in which people recapture their experience, think about it, mull over it and evaluate it.
SAMMANFATTNING
Detta arbete är en dokumentation och utvärdering av det undervisningsförsök jag gjorde med integrering av ämnet textilslöjd i Marchtalplanens tematiska undervisning under ett läsår. Marchtalplanen är en pedagogisk undervisningsmetod med katolska förtecken som har utvecklats sedan 1968 i den Kyrkliga Akademin för lärarfortbildning i Obermarchtal som ligger i det tyska stiftet Rottenburg-Stuttgart. I Marchtalplanens tematiska undervisning ligger den didaktiska basen under No/So. Undervisningsförsöket skedde under läsåret 2002-2003 på S:t Thomas skola i Lund. I föreliggande arbete behandlas endast textilslöjdens integrering i de olika teman som låg till grund för den aktuella tiden. Syftet med att undervisa tematiskt är att förmedla en helhetssyn på världen vi lever i, och att belysa så många aspekter av ett område utifrån olika ämnen att man ser ett sammanhang. I min resultatredovisning finns aktivitetsdiagram över elevernas arbeten. Resultatet av undervisningsförsöket var att förändra samt förbättra strukturen för hur integreringen av textilslöjden i Marchtalplanen tematiska undervisning skall se ut på S:t Thomas skola.
NYCKELORD: Marchtalplanen, tematisk undervisning, slöjd, integrering.
FÖRORD
Ett hjärtligt tack till min familj som har visat mycket tålamod och tolerans. Jag vill tacka Eva Kopljar som har varit ett stort stöd för mig under detta examensarbete. Lilian Håkansson som har varit min handledare i både motgång och medvind, tack för att du på alla tänkbara sätt stöttat mig. Tålmodig, klok och uppmuntrande samt en positiv konstruktivitet - med dessa ord vill jag ge min extra handledare Irene Andersson ett stort och varmt tack. Utan er hjälp och ert stöd hade detta arbete inte blivit av.
INNEHÅLL
1 INLEDNING 5
1:1 Syfte 6
1:2 S:t Thomas skola 7
1:3 Målsättning för S:t Thomas skola 7
1.4 Arbetslaget och strukturen 8
1.5 Marchtalplanen 9
1.6 Marchtalplanens uppbyggnad 9
2 LITTERATURSTUDIER 13
2.1 Inlärningspsykologi 13
2.2 Jesuiterna, katolska kyrkan och pedagogiken 15
2:3 Tidigare forskning 17 3 METOD 19 3:1 Ett undervisningsförsök 19 3.2 Undervisningsförsökets struktur 19 3.3 Temastrukturen 21 3:4 Temaperiodernas uppdelning 23 3:5 Teaterperioden 25 4 RESULTAT 26 4.1 Arbetssättet 26 4.2 Tidsåtgång 26
4:3 Diagram över elevernas arbeten 27
4:4 Bilddokumentation 29
5 AVSLUTANDE DISKUSSION 30
5.1 Arbetsstrukturen 30
5:2 Elevarbetet 31
5:3 Förändringar inför läsåret 2003 – 2004 32
REFERENSER 33
BILAGA 1 34
1 INLEDNING
Jag arbetar på S:t Thomas skola som textillärare. När jag började min anställning höstterminen år 2001 hade skolan, som är under uppbyggnad, uppnått till årskurs 5. Detta förhållande gjorde att jag fick börja med tre årskurser i textilslöjd som jag då inte hade någon färdig form för. Jag har under de år jag arbetat på S:t Thomas skola låtit min struktur för textilslöjden växa fram med utgångspunkt från Marchtalplanen, den svenska läroplanen (Lpo 94) och S:t Thomas skolas arbetsplan för slöjd.
I slutet på våren 2002 fick jag och min träslöjdskollega av läraren för dåvarande skolår 5 frågan om vi tillsammans skulle göra ett försök under läsåret 2002-2003 med att integrera slöjden i den tematiska undervisningen som utgår från Marchtalplanen. Vår avsikt var att påbörja det som så småningom skall bli en arbetsstruktur för den tematiska undervisningen på S:t Thomas skola.
Den tematiska undervisningen på S:t Thomas skola har en fungerade struktur för skolåren 1-3 som bygger på Caspar från katolska skolan i Göteborg.1 Strukturen var inte helt färdig för skolåren 4-6 och skolåren 7-9, eftersom skolan fortfarande är under uppbyggnad. Marchtalplanen är en tysk pedagogisk metod med katolska förtecken som jag återkommer till senare.
Eftersom jag behövde få mer kunskap om Marchtalplanen var det för mig en utmaning, att tillsammans med klassläraren för årskurs 6 som redan delvis arbetade enligt Marchtalplanens tematiska pedagogiska form, få göra ett försök med att även integrera slöjden i den tematiska undervisningen. Klassläraren har tidigare skrivit ett examensarbete som tar upp Marchtalplanen. Min pedagogiska tanke med den struktur jag påbörjat för textilslöjden var att jag redan i början skulle förbereda den för att vara en del i Marchtalplanens tematiska undervisning. I slöjden ville jag också arbeta efter Maria Montessoris tankar som i Marchtalplanen ligger i FA (fritt arbete under tystnad), där eleverna självständigt skall kunna hitta den information de behöver för sitt arbete. Jag vill med detta arbete dokumentera och utvärdera det undervisningsförsök vi gjorde.
1
En svensk temastruktur som heter Caspar, skrevs för katolska skolan i Göteborg under 1970- talet. Caspar används inte längre i Göteborg då den anses vara föråldrad. S:t Thomas skola har den fortfarande men då i en omarbetad version.
1:1 Syfte
Syftet med detta arbete är att dokumentera och utvärdera det undervisningsförsök jag, läraren för årskurs 6 och hela vårt arbetslag gjorde när vi undersökte om det gick att integrera slöjden i Marchtalplanens tematiska undervisning på ett sätt som kunde smälta samman med den arbetsmetod som är aktuell för S:t Thomas skola. På vår skola gör varje lärare sina individuella val för hur han/hon skall arbeta utefter Lpo 94, kursplaner för grundskolan, arbetsplanen för S:t Thomas skola och Marchtalplanen.
Genom mina individuella val ville jag att textilslöjden skulle öppna nya vägar för vårt sätt att arbeta på skolan. Eleverna skulle få en mer övergripande syn på sitt lärande, som samtidigt skulle rikta sig till hela människan, Huvud, Hand och Hjärta. Jag återkommer till Marchtalplanens pedagogiska struktur.
Under läsåret 2002-2003 hade till största delen jag, läraren för årskurs 6, och det arbetslag jag arbetar tillsammans med på S: t Thomas skola börjat omsätta den tematiska undervisningsprincipen i Marchtalplanen, för att den skall passa det arbetssätt som vi på vår skola arbetar efter. Vi har gjort ett försök att till en början integrera ämnena slöjd, musik, och hemkunskap utifrån det som jag och det arbetslag jag arbetar med tolkar är Marchtalplanens pedagogiska tanke med tematiskt arbete och som vi anser kan passa för vår svenska skola. I Tyskland har Marchtalplanen utformats efter varje enskild skolas behov och vi anser att det även måste vara så för den svenska modellen av Marchtalplanen.2 Jag kommer här endast att fördjupa mig i textilslöjdens integrering.
2
1:2 S:t Thomas skola
S:t Thomas skola i Lund är en friskola på katolsk-kristen grund. Förskolan grundades 1993 och 1997 började de första eleverna i grundskolans årskurs 1. Skolan som är under uppbyggnad har för närvarande förskola, förskoleklass och grundskola upp till klass 7. Skolverksamheten växer med en årskurs om året, för att vara fullt utbyggd läsåret 2005-2006 och omfatta hela grundskolan, förskoleklass och förskola. Varje klass är maximerad till tjugo elever. S:t Thomas skola har tre gemensamma profiler som genomsyrar hela skolan, kristen skola- på katolsk grund, internationell inriktning och musik. Skolans arbetsplan bygger på Lpo 94, grundskoleförordningen men också på den tyska Marchtalplanen som är en katolsk pedagogisk undervisningsmetod.
1:3 Målsättning för S:t Thomas skola
Mål och medel
S:t Thomas skolas mål är att följa de riktlinjer och anvisningar som finns i de nationella styrdokumenten samt i S:t Thomas skolas skolplan. Varje elev skall ha möjlighet att uppnå de kunskaper och färdigheter som nämns i S:t Thomas skolas skolplan som utgår från svenska läroplanen (Lpo 94). Målet riktar sig till hela människan, Huvud, Hand och Hjärta.3 Jag har här tagit fasta på de delar av skolplanen som jag menar har med vårt försök att integrera slöjden i den tematiska undervisningen att göra.
Huvud
• Skolan ska entusiasmera och väcka lusten att lära sig mer. • Skolan skall skapa situationer för elevernas lärande.
• Skolan skall stödja och inspirera eleverna.
• Skolan skall förmedla hopp, optimism och framtidstro. • Skolan skall anpassas till elevernas behov och mognad. • Skolan skall värna om elevens kultur, tradition och ursprung. • Skolan skall arbeta med svensk och internationellt kulturarv.
3
Hand
• Skolans vuxna och elever skall visa respekt och kärlek för varandra. • Skolan skall skapa förutsättning för kreativitet.
• Skolan skall stå för miljömedvetenhet och väcka eleverna till ansvar. • Skolan skall lära eleverna att hålla snyggt omkring sig.
Hjärta
• Skolan skall präglas av struktur och stabilitet.
• Skolan skall skapa goda rutiner, både individuella och kollektiva. • Skolan skall följa Marchtalplanen.
• Skolan skall låta varje elev få känna sig betydelsefull.
• Skolan skall låta eleverna arbeta med grupparbete, tvärgrupper, temadagar och samarbetsövningar för att stimulera ansvarstagande. • Skolan skall stärka varje elevs egen identitet och självkänsla.
1:4 Arbetslaget och strukturen
Det arbetslag jag hör till består av årskurslärare som har undervisning i No/So, Sv, Eng, Ma, Gy, musiklärare, textilslöjdslärare, träslöjdslärare, bildlärare och hemkunskapslärare. Vi försöker arbeta enligt Marchtalplanens övergripande sätt vilket gör att arbetsuppgifterna på ett naturligt sätt knyter an till hela den tematiska undervisningen. Den didaktiska basen (kunskapsinnehållet) för tematisk undervisning ligger alltid i So/No. I den tematiska basen som består av en antropologisk del och en ämnesdel integreras textil- och träslöjd, musik, bild och hemkunskap, eller de ämnen som är aktuella för temat. Se schematisk bild under 1:6 Marchtalplanens uppbyggnad.
1:5 Marchtalplanen
Der Marchtaler Plan eller Marchtalplanen som den heter på svenska är en rent pedagogisk metod. Metoden har utprovats och utvecklats sedan 1968 i den Kyrkliga Akademin för lärarfortbildning i Obermarchtal som ligger i det Tyska stiftet Rottenburg-Stuttgart. Marchtalplanen är uppbyggd med katolskt kristna förtecken där man har tagit hänsyn till utvecklingspsykologiska fakta och pedagoger som Montessori, Pestalozzi, Dewey, Fröbel, Séguin och innefattar all utbildning i grundskolan från förskoleklass till nionde klass.
1:6 Marchtalplanens uppbyggnad
Rent metodiskt bygger Marchtalplanen på fyra byggstenar.
• Morgonsamling eller Ringen
Morgonsamlingen är ett forum där eleverna för samtal eller diskussion med utgångspunkt i aktuella händelser. Innehållet i morgonsamlingen är betraktan och eftertanke, att lära sig se och höra, att kunna ta emot intryck och att kunna vara stilla.
• Ämnesundervisning
Ämnesundervisningen består av matematik, engelska, idrott och språkval sker vid de tillfällen då de inte kan användas i den tematiska undervisningen.
• Fritt arbete under tystnad (FA)
Fritt arbete under tystnad är en form för skolarbete som sätter barnets individualitet i centrum för det pedagogiska arbetet och som tar hänsyn till deras känslomässiga nivå. Läraren leder barnet fram till kunskapsinnehållet, där eleven relativt fritt kan välja arbetstema och arbetstid. Det fria valet stimulerar barnens behov av att söka kunskap. Att arbeta tillsammans med andra innebär övning i sociala relationer och att
själv söka svaren utvecklar elevens personlighet. FA är inspirerat av Maria Montessori och hennes tankar kring att ta hänsyn till barnets individualitet och sätta det i centrum för skolarbetet samt tar hänsyn till barnets ”sensitiva faser” eller känslomässiga nivåer.
• Tematisk undervisning
Den tematiska strukturen består av ett pedagogiskt fundament. Det pedagogiska fundamentet har två delar, ett ämnesfundament och ett antropologiskt4 fundament. Den antropologiska delen omfattar den teologiska, etiska, sociala och personliga dimensionen. Det pedagogiska fundamentet omfattar dels det aktuella temats ämnesaspekter, dels de attityder, uppfattningar och värderingar som är oumbärliga för elevernas orienteringsförmåga och personliga utveckling. Det antropologiska fundamentets innehåll skall uppfattas ur ett inre sammanhang. Det utgör grunden för all undervisning i en katolsk skola och eftersträvas genom lärarnas personliga föredömen.
Bilden är en teoretisk- schematisk bild av hur tematiken kan/bör vara uppbyggd enligt Marchtalplanen. Det antropologiska fundamentet och ämnesfundamentet blir till en pedagogisk helhet.
4
Bilden visar hur det ser ut när man separerar de två fundamenten.
Den tematiska undervisningen är ämnesövergripande och den didaktiska basen (lärobas) ligger alltid i So (geografi, historia, samhällskunskap, religion) och No (kemi, fysik, biologi). Eva Kopljar skriver:
”Här berörs de olika ämnena sakligt samt i ljuset av teologisk, etisk, social och personlig betydelse. I undervisningen möter eleven fakta som den kommer i ett personligt förhållande till.”5
De ämnen som kan passa att integreras i tematisk undervisning är orienteringsämnena, svenska, bild, musik, teknik, slöjd och hemkunskap. Den tematiska undervisningen vänder sig alltid till hela människan. Huvud, hand och hjärta. Så här kan det uttryckas:
”Barn uppfattar verkligheten som helhet. De olika ämnena skall vävas ihop som ett nät, undervisningen blir sammanflätad, sammanvävd. Förutom att man tolkar verkligheten som en helhet måste även barnet tas som en helhet.
5
Målet med den tematiska undervisningen är att förmedla innehållet i kunskapsområden.”6
Ingenting i den svenska läroplanen är uteslutet. När något inte finns med i Marchtalplanens tema betyder det inte att det saknas, utan att det är tematiserat i något annat sammanhang. Avgörandet är helheten, inte avskildheten. Målet är att eleverna, genom sina studier, skall nå insikt om att kunskap alltid medför ett moraliskt ansvar, att varje människa handlar utifrån den kunskap man har. Men samtidigt är det också viktigt att man som elev strävar efter att utvecklas genom att öka sin kunskap och förståelse både i det teoretiska och praktiska så att kunskapen blir en helhet.
Det finns idag fyra friskolor på katolsk grund i Sverige som arbetar efter eller delvis arbetar efter Marchtalplanen.
Katolska skolan av Notre Dame i Göteborg. Hemsida: www.katolska.com
S:t Eriks katolska skola i Enskede. E- post: katolska.enskede@telia.com
S:ta Cecilias skola Stockholms katolska musikklasser i Stockholm. E-post: am.th@chello.se
S:t Thomas skola i Lund. Hemsida: www.sanktthomasskola.se
6
2 LITTERATURSTUDIER
2:1 Inlärningspsykologi
En person som har haft stort inflytande på inlärningspsykologin är John Dewey. Det är särskilt hans tankar om learning by doing eller lära genom att göra som har varit viktiga. Henry Egidius skriver:
”För Dewey är det frågan om en dialektik – ett motsatsernas spel. Utan praktik blir teorin obegriplig, utan teori förstår man inte det praktiska.”7
Dewey kallade sin teori för instrumentalism eller experimentalism. Han menar att kunskap uppstår när vi prövar oss fram i arbete och handling, säger Egidius:
”Barnets befintliga vetande och färdigheter är den ena änden av en linje i vars andra ände finns ämnena. Linjen mellan dessa ytterpunkter är studierna, lärandet och undervisningen[...] Barnet ska på sikt lära sig bemästra ämneskunskaperna.”8
När det gäller läroplanen anser Dewey att det centrala är utformningen av den pedagogiska situationen, eftersom man tillägnar sig genuin kunskap genom att handla i situationer, eller utför aktivitet som kan härledas till sitt ursprung. Pedagogen Stensmo säger:
”I lärandet skall praktiska och teoretiska verksamheter vävas ihop: det manuella arbetet är lika viktigt som det intellektuella.”9
Dewey menar att det är den lärande eleven som skall vara den aktiva i undervisningen och att läraren endast skall vara handledare. Eleverna motiveras till detta genom fyra olika behov:
7
Henry Egidius. (2002). Pedagogik för 2000-talet. Sid. 65.
8
Henry Egidius. (2002). Pedagogik för 2000-talet. Sid. 63.
9
1. ett socialt behov av gemenskap 2. en nyfikenhet att utforska
3. en lust att skapa och tillverka och 4. ett estetiskt intresse
Deweys sätt att tänka har påverkat oss pedagoger och fortsätter att påverka oss pedagoger. I proposition 1978/79:180 om Läroplan 80 citeras Dewey nästan ordagrant av dåvarande ministern Britt Mogård.
En pedagog som Dewey har påverkat är Maria Montessori när hon utarbetade sin pedagogiska metod för inlärning. Denna metod kom att ligga under det vi kallar sensualism eftersom sinnesintrycken betonades (sensus = sinne).
Maria Montessori blandade flera olika pedagogiska tankar och skapade ett nytt sätt för inlärning, där alla sinnesintryck som en enhet var viktiga. En annan pedagog förutom Dewey, som Maria Montessori tog sina tankar från var Séguin, han i sin tur var inspirerad av Fröbel, vars hypotes var att muskelrörelser och sinnesintryck är en del av hela personligheten, som i sin tur är en del av tillvaron som helhet, Egidius skriver:
”Människan känner (med hjärtat), vill (med sina händer) och förstår (med sitt huvud). Barnens yttre och inre värld hänger ihop och måste hjälpas till samordning genom aktiviteter. Muskelaktiviteten bör tränas i lika hög grad som känsel, förstånd, och känsla.”10
Dessa tankar går att känna igen i Marchtalplanen som är en katolsk pedagogisk metod.
10
2:2 Jesuiterna, katolska kyrkan och pedagogiken
Jesuitorden är en katolsk organisation och munkorden som grundades av Ignatius av Loyola år 1540. Jesuiterna utvecklade ett skolsystem som spreds över hela Europa och som fortfarande existerar i modern form. Jesuiterna skrev skriften Ratio studiorum som fick sin slutliga version 1599. I den presenteras en hel serie av regler för hur skolan skulle organiseras och ledas, hur lärarutbildning skulle gå till, vilken kursplan som skulle användas samt även en beskrivning av själva undervisningsmetoderna. Jesuiterna har bidragit till en seglivad undervisningstradition på två sätt, genom att de gav skoldagen en fast och schematisk tidsindelning samt att de ansågs besitta en intuitiv psykologisk insikt. Dessa skolor hade ett gott anseende och i och med detta kom deras pedagogiska idéer att lägga grunden för det offentliga skolsystem som växte fram i Europa. Lennart Cervall skriver i Signum:
”I ett arbete från 1940 pekar jesuiten François de Dainville på att Ratio inte är någon lärobok utan snarare ett slags kod som skall vägleda dem som går in i undervisarens roll. På något sätt sätts eleven i centrum. I jesuitskolan skulle man trivas. Man skulle inte överanstränga eleven så att han började hata sin skola[...]de Dainville definierar lärarrollen hos jesuitpedagogerna som den som finns tillhands för att förklara, korrigera, uppmuntra och lägga till rätta.”11
Ratio blir med tiden förändrad och blir mer anpassad till kulturen och de behov som finns vid respektive undervisningsenhet. Gravissimum
Educationis är det skoldokument som katolska kyrkan tog fram under
Andra vatikankonciliet 1965. Av Cervall får vi veta följande:
”Kyrkans inflytande på utbildningsområdet sker på ett speciellt sätt i de katolska skolorna som ägnas en särskild paragraf i deklarationen. […..]Men de katolska skolorna fyller en särskild funktion genom att skapa en alldeles speciell atmosfär av frihet, kärlek och öppenhet. De har också till uppgift att låta unga utvecklas i den tro de en gång döpts till.”12
I dokumentet Den katolska skolan som den kyrkliga Kongegrationen för utbildning 1977 gav ut heter det bl.a. att det är katolska skolans uppgift är
11
Lennart Cervall. (1998). Finns det en katolsk pedagogik?Signum9·10/98.
12
att ge en harmonisk samsyn mellan å ena sidan tro och kultur och andra sidan liv och kultur och särskilt tonvikt läggs på det sociala ansvaret. Vidare i Cervalls artikel står det:
”Den katolska skolan förmedlar inte det kulturella bildningsstoffet som ett medel att nå makt och herravälde, utan som ett led i en strävan efter en rättvis samhällsordning. Att förverkliga detta i skolans vardagsarbete, under frihet och kärlek, är en uppgift för all skolverksamhet. På så sätt kan den katolska skolan medverka till att befria människorna och göra dem till det som är deras bestämmelse. Det är angeläget för kyrkan att söka genomföra sin utbildningsinsats bland fattiga och flyktingar.”13
År 1993 gjorde 40- talet utbildningsexperter från 26 nationer och sex världsdelar om Ratio till ett nytt dokument för att kunna tillämpas i olika skolsystem och kursplaner i vilket land som helst. Detta dokument kallas
The Ignatian paradigm. I dokumentet står bl.a. att barnet skall sättas i
centrum. Barnet och den unge skall ha möjlighet till utveckling som skall kunna kombineras med en erfarenhetsgrundad inlärningsmodell. Dokumentet skall kunna användas av människor som undervisar över hela världen i ett klimat som kännetecknas av hastiga förändringar och kulturell mångfald. Unga människor måste ha frihet att växa och utvecklas till självständiga och ansvarstagande individer. I enlighet med den svenska läroplanen Lpo 94 som ligger till grund för hela den svenska skolverksamheten skulle de katolska skolorna i Sverige bli de som kanske bäst förverkligar de övergripande målen i skolan. I värdegrunden står det människolivets okränkbarhet, individens frihet, jämställdhet, solidaritet med de svaga och förståelse för kulturarvet. Man skall bemöta främlingsfientlighet och intolerans med kunskap. Skolans uppgifter är bl.a. det historiska, miljömässiga, internationella och det etiska perspektivet. Allt detta genomsyrar samtliga katolska skolor i Sverige genom att de olika skolorna återkopplar skolplanen och läroplanen (Lpo 94) på varje enskilt skoldokument.
13
2:3 Tidigare forskning
Jag har i ett examensarbete funnit en dokumentering om ämnesintegrering och i två examensarbeten har jag funnit textstycken rörande Marchtalplanen och Marchtalplanens tematiska arbete. Det finns flera olika publikationer om tematiskt arbete men ingen som tar upp eller belyser frågeställningar rörande Marchtalplanens tematiska arbete med slöjd eller integrering av ämnet slöjd i Marchtalplanen. Jag kommenterar endast de tre dokumentationerna som berör ämnesintegrering och Marchtalplanen.
Examensarbete 1:
Ämnesintegrering. Arbetssätt som bidrar till en undervisning i helhet14
I detta arbete ställs frågor till tre textillärare som arbetar med ämnesintegrering med slöjd. Författaren beskriver två olika pedagogiska teorier, John Dewey och Célestin Freinet, samt två olika arbetssätt ett från Danmark och ett från Italien. Hon har även besökt de olika skolorna och hon har intervjuat lärare för att få en djupare insyn i arbetssättet med att integrera slöjd i ämnesundervisningen. Författaren konstaterar att det går att integrera slöjd i ämnesundervisningen och att det inte strider med Lpo 94 på något sätt utan tvärt om, det är till fördel för eleverna om man använder sig av denna metod. Det är författarens slutsatts att lärarna inte har tillräckligt med ork och vilja för att arbeta med att integrera slöjden i orienteringsämnena.
Examensarbete 2:
Lärandestrukturer. En jämförande studie av styrdokumenten för det offentliga skolväsendet och de Katolska friskolorna i Sverige.15
Detta arbete handlar om de olika styrdokument vi har i Sverige och hur vi använder oss av dessa. Författaren gör en jämförelse mellan den offentliga skolan och de Katolska friskolorna som fanns i Sverige 2001. I detta arbete finns en välgjord dokumentation om Marchtalplanen och dess pedagogiska struktur. I arbetet kommer författaren fram till att de olika skolformerna kompletterar varandra i samhället och att man inte, hur mycket man än
14
Lena Gawell. (1998). Examensarbete 10p.
15
individualiserar undervisningen vid de offentliga skolorna, kan ge eller får ge undervisning med konfessionellt perspektiv.
Examensarbete 3:
Katolska skolor i Sverige. Hur fungerar och upplevs de ?16
Författaren till detta arbete vill utröna hur de Katolska skolorna fungerar och upplevs i dagens Sverige. Arbetet bygger på enkätsvar och intervjuer med elever och lärare. I detta arbete finns ett helt stycke som tar upp Marchtalplanen Marchtalplanen - en katolsk pedagogik som till stor del är direktöversatt från den tyska ursprungstexten. Författaren refererar även till Eva Kopljars arbete. Intervjusvaren visade att katolska skolor fungerar bra och upplevs positivt. I arbetet framgår även att den katolska skolan lyckats bra med att leva upp till målsättningarna i Lpo 94 och övriga skoldokument. Författaren beskriver den katolska skolan som en konkret förebild av hur elever från olika länder och kulturer kan leva fredligt i ett mångkulturellt samhälle.
Detta visar att examensarbetena generellt är positiva till arbetet vid de katolska friskolorna. När det gäller integrering av slöjden i orienteringsämnena var det främst lärarnas ovilja och ork som inte räckte till.
16
3 METOD
3:1 Ett undervisningsförsök
Jag valde att göra ett undervisningsförsök. I Bo Johanssons och Per Olov Svedners bok står följande om undervisningsförsök:
”Undervisningsförsök innebär att man genomför ett projekt, t.ex. en förändring eller ett ingrepp av något slag, och sedan utvärderar resultatet.”17
3:2 Undervisningsförsökets struktur
Marchtalplanens tematiska tanke handlar om att hela människan, Huvud, Hand och Hjärta skall vara delaktigt vid den tematiska undervisningen. Hela människans alla sinnen skall kunna ta del av kunskapen.
Hur skulle jag få slöjden att inte tappa några delar av den struktur som jag redan hade byggt upp och som var utformad efter slöjdens arbetsplan, ekonomi, storlek på klassrum, verktyg, maskiner och antal elever? Varje tema skulle ha sin egen arbetsstruktur, men ändå följa både den svenska läroplanen Lpo 94 som säger följande:
”Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olika former såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet – som förutsätter och samspelar med varandra. Skolans arbete måste inriktas på att ge utrymme för olika kunskapsformer och att skapa ett lärande där dessa former balanseras och blir till en helhet. Skolan skall främja elevernas harmoniska utveckling. Detta skall åstadkommas genom en varierad och balanserad sammansättning av innehåll och arbetsformer.”18
Den skulle också ta hänsyn till den arbetsplan för slöjd som redan finns på S:t Thomas skola. Där står det:
”Slöjd har som uppgift att öva upp sambandet mellan manuell och
intellektuell förmåga. Genom att förena dessa förmågor utvecklas
17
Bo Johansson/Per Olov Svedner. (2001). Examensarbetet i lärarutbildningen. Sid.47.
18
kreativitet, nyfikenhet, ansvarstagande samt självständighet vid problemlösning. Syftet med slöjd är också att göra eleven medveten om estetiska värden och att förstå materialval, bearbetning och konstruktion samt hållbarhet och funktion. Slöjden skall ge en grundkännedom om slöjdtraditioner, vardagshistoria och olika kulturers hantverkstraditioner. Slöjden bidrar till begreppsbildning och begreppsuppfattning när eleven omformar instruktioner till arbeten”.19
Som försöksklass valde vi årskurs 6 eftersom klassläraren tillsammans med klassen redan delvis arbetat med Marchtalplanen och tematiskt arbete under ett år. Min tanke var att konkret låta eleverna i årskurs 6 göra arbetsuppgifter som anknöt till de olika temana utifrån skilda infallsvinklar med flera svårighetsgrader och låta temaarbetet sträcka sig över hela läsåret 2002-2003. Vi delade också upp årskurs 6 i två grupper. Dessa två grupper skulle växelvis varva trä- och textilslöjd med de olika temaperioder vi hade.
Hela arbetsenheten klasslärare, textilslöjdslärare, träslöjdslärare, bildlärare, musiklärare och hemkunskapslärare planerade och strukturerade upp de kommande teman som skulle infalla under terminen, så att de på ett naturligt sätt skulle sammanvävas till en enhet i lärande där hela människan fick vara delaktig- Huvud, Hand och Hjärta.
De olika ämnen som integrerades i tematiskt arbete var So historia, So -geografi, trä- och textilslöjd, bild och hemkunskap. Vilka ämnen som skulle integreras berodde på vilken sorts tema det gällde och var den didaktiska basen låg. Under terminen hade arbetsenheten tillsammans ytterligare en genomgång inför varje ny temaperiod, för att stämma av med det som var planerat innan, och eventuellt göra vissa ändringar inför det kommande.
Varje lärare i arbetslaget arbetade efter sin egen arbetsplan som var anpassad för att passa in i det tematiska arbetssättet som den läraren använde. Strukturen för de olika teman som skulle ligga under hösten 2002 och våren 2003 skulle delas upp i veckointervaller jämt fördelade över perioden.
19
3:3 Temastruktur
Det finns enligt mitt sätt att se två olika metoder för att strukturera upp tema. Det ena metod (1) är ett tema som sträcker sig över en hel termin och i detta tema integrera alla ämnen med didaktiska basen i No/So, eller metod (2) att dela upp den didaktiska basen No/So i olika temastoff som läggs periodvis över hela läsåret. Vi valde metod (2) där vi lät den didaktiska basen för våra teman ligga i So med geografi, historia, religion och samhällskunskap.
Åk 1
Didaktisk bas enligt Caspar
Åk 2
Didaktisk bas enligt Caspar Åk 3
Didaktisk bas enligt Caspar
Åk 4 Basen i So Geografi: Sverige Historia: Vikingatid Åk 5 Basen i So/No Geografi : Europa Religion : Kristendomshistoria Historia : Medeltiden Samhällskunskap : Vi bor Åk 6 Basen i So/No
Geografi: Världen,(Asien, Afrika, Australien, Amerika,) Religion: Världsreligionerna Historia: Gustav Vasa – Gustav III Samhällskunskap: Familj, pengar,
Åk 7 Basen i No/So Fysik: Ljud, ljus
Biologi: Våra sinnen, människokroppen Kemi: Biokemi, ämneskemi,
periodiskasystemet Historia : Industrialismen,
Samhällskunskap: Invandrare och flykting
Åk 8 Basen i No/So
Åk 9 Basen i NO/SO
Vi valde att i So låta Asien, Amerika, Afrika, ligga som didaktisk bas för elevernas arbeten under höstterminen 2002, och under vårterminen 2003 lät vi i So Australien, Gustav Vasa- Gustav III och teater ligga som didaktisk bas för textilslöjdens arbeten. Till varje tema finns det teoretiskt material där eleverna på ett självständigt sätt kan tillskansa sig kunskap. Det
teoretiska materialet består av olika tekniska beskrivningar som förklarar hur man syr en struthätta, information om metoder eller information om när, var, hur, och varför en struthätta användes under medeltiden och det som jag kallar spännande kunskap t.ex. – Visste du att det första strykjärnet var ihåligt för att man skulle kunna fylla det med glödande kol? Dessa olika teoretiska kunskaper var gjorda som Montessorimaterial för att eleverna själva skulle kunna ta fram dem. Materialet satt i pärmar med tydliga etiketter i ett materialskåp.
Vid två lektionstillfällen hade jag ren teoretisk undervisning. Den var upplagd som föreläsning med overheadbilder där jag hade en genomgång av spinnrockens och vävstolens historia.
Tankekartan speglar alla delar av den schematiska bilden enligt 1:6 Marchtalplanens uppbyggnad under tema. Här syns tydligt hur slöjden integreras och det blir till en pedagogisk helhet.
3:4 Temaperiodernas uppdelning
Min uppdelning såg ut enligt följande.
Årskurs 6 Tema slöjd 1½ timma / vecka.
Eleverna arbetar i 3 eller 4:a veckors pass varvat trä- och textilslöjd efter tema.
Under temaveckorna för valet, ämnesundervisning No samt samhällskunskap gjorde eleverna fritt arbete. Vid de resterande temaveckorna integrerades slöjden i den tematiska undervisningen.
Temaperiod Vecka Klass/år
1 Valet 34,35,36,37 6/ höst 2002 2 Ämnesundervisning No 38,39,40 6/ höst 2002 3,4,5,6, Världsreligionerna 41,42,43,45,46,47,48,49,50,51 6/ höst 2002 3 Asien 41,42,43 6/ höst 2002 4 Amerika 45,46,47 6/ höst 2002 5 Afrika 48,49,50 6/ höst 2002 6 Australien 2,3,4 6/ vår 2003 Redovisning världen 5,6 6/ vår 2003
7 Historia G. Vasa→G. III 7,9,10,11,12,13,14,15 6/ vår 2003 8 Teater 12,13,14,15,17,18,19,20 6/ vår 2003 9 Samhällskunskap 19,20,21,22,23,24 6/ vår 2003
Temaperiod (1)+(2) Fritt arbete och teori 3 veckor + 3 veckor. Materiallära + prov
Fritt arbete/ grafitti/ T- shirt transfer/ decopage Eleverna kan själva välja i fritt arbete.
Temaperiod (3) Asien + religion 3 veckor Grupp 1: svårt → sy en kimono
Grupp 2: medel → brodera Grupp 3: lätt → makramé
Eleverna kan själva välja svårighetsgrad.
Temaperiod (4) Amerika + religion 3 veckor Grupp 1: svårt → lappteknik
Grupp 2: medel →pärlväv eller broderi Grupp 3: lätt →vänskapsband
Eleverna kan själva välja svårighetsgrad.
Temaperiod (5) Afrika + religion 3 veckor Grupp 1: svårt → sy kjol
Grupp 2: medel → afrikansk väv Grupp 3: lätt → textiltryck
Eleverna kan själva välja svårighetsgrad.
Temaperiod (6) Australien + religion 3 veckor Grupp 1: svårt → sticka/virka
Grupp 2: medel → filtarbete Grupp 3: lätt → tova
Eleverna kan själva välja svårighetsgrad.
Temaperiod (7) + (8) + historia/ teater 4 veckor + 4 veckor Konstruktion av kulisser
Sömnad av teaterkostymer
Eleverna kan själva välja att arbeta individuellt eller i grupp med kostym/kostymer eller dekor.
Temaperiod (9) samhällskunskap /Fritt arbete 4 veckor
Eleverna väljer själva arbetsuppgifter eller färdigställer redan påbörjade arbeten.
3:5 Teaterperioden
Sagan om Sverige var den teaterpjäs som det skulle göras kläder och kulisser till under teaterperioden. Teaterperioden var den period som tog mest tid i anspråk och där eleverna kunde arbeta mer självständigt. Det var också den del som var lättast att genomföra vad det gäller slöjdens integrering i den tematiska undervisningen. Eleverna arbetade både som team och individuellt. Det gällde att på ett så enkelt men ändå tidsenligt sätt framställa de dräkter vi behövde för att kunna genomföra teaterpjäsen.
Vi gjorde först en inventering av alla de olika rollfigurernas dräkter. Vi hade ca 20 olika kostymer att ta fram och dessa var uppdelade i olika tidsperioder. När detta var gjort kunde vi börja vårt arbete med att tillverka de olika dräkterna. Det skulle visa sig ta mycket längre tid än vi trott att bara göra en inventering.
Vi skulle inte hinna göra alla dräkter under teaterperioden så jag och eleverna fick göra listor på vilka kläder eleverna skulle kunna hitta hemma och vilka vi skulle kunna sy på skolan. Bland de dräkter som skulle sys på skolan fanns 6 stycken Karolinerdräkter. Det teoretiska material vi hade tillgång till var manus på teaterpjäsen, mönster, historieböcker och uppslagsverk. Vi hade många olika dräkter av flera olika slag att tillverka.
4 RESULTATET
4:1 Arbetssättet
Det gick att integrera textilslöjden i Marchtalplanens tematiska undervisning om än lite haltande. Jag anser att den struktur som jag påbörjat fick lite mera substans och att det gick och kommer gå att utveckla det arbetssättet vi påbörjade under läsåret 2002- 2003. Min bedömning är att beroende på vilka lärare det är i arbetslaget och även vilka ämnen i No/So som skall ligga som didaktisk bas har betydelse för hur resultatet blir. När det är fler lärare i olika ämnen som är delaktiga i den tematiska undervisningen går det att göra mer av kunskapsstoffet som gör att eleverna kan sätta teori och praktik i ett sammanhang. Helheten blir mer tydlig och kunskapen får en djupare substans. Arbetslagets samarbete har inverkan på resultaten genom att vid ett nära samarbete kan man vid vissa temaperioder vara lite flexibel och strukturera om schemat för att mer passa undervisningen.
4:2 Tidsåtgång
Det som inte fungerade som det var tänkt, var att träslöjdens arbetsuppgifter tog av textilslöjdens tid. Detta gjordes på grund av att arbetsuppgifterna var svåra och tidskrävande. Träslöjdens temauppgifter hade inte anpassats för att ligga under en 3 veckors period som de var tänkta att göra.
Att planera och strukturera upp ett projekt där man måste ta hänsyn till flera aspekter var tidskrävande. Tiden för arbetet med struktur och planering var betydligt mer än den tid som rent schematekniskt räknades som planeringstid.
Att lägga varje temadel som ett block uppdelat på i princip 3 veckor där vi varvade textil- och träslöjd vartannat tema var inte bra därför att det blev för lite tid för eleverna att göra klart sina arbeten. Eleverna upplevde det stressande att byta mellan textil- och träslöjd. Eleverna ville att det skulle vara enbart textilslöjd eller träslöjd under hela terminen som en helhet.
Den tid som var tänkt till uppföljning av varje deltema var ofta bortplockad p.g.a. andra saker som rent schematekniskt var tvunget att gå före. Hela arbetsenheten fick inte tillräckligt med tid att förankra alla delmoment i temaintegreringen.
4:3 Diagram över Elevernas arbeten
Diagrammet visar resultatet av årskurs 6 arbeten läsåret 2002-2003 vid de olika temaperioderna. Eleverna är indelade i två grupper om vardera 10 elever per grupp. Grupperna hade vartannat tema varvat mellan trä- och textilslöjd. Ena gruppen hade i textilslöjd tematan 1, 3, 5,7 och temat 9 var valbart mellan trä- och textilslöjd. Den andra gruppen hade textilslöjd under tematan 2, 4, 6, 8, och valbart mellan trä- och textilslöjd under tema 9. Veckouppdelningen för de olika tematan finns under rubriken 3:4
Temaperiodernas uppdelning. 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Antal elever
tema1 tema2 tema3 tema4 tema5 tema6 tema7 tema8 tema9
Elevarbeten
Slutförda arbeten.
Under temaperioderna 7 + 8 slutförde alla elever sina arbeten i textilslöjd. Under temaperioderna 1 + 2 slutförde 9 elever sina arbeten i textilslöjd. Under temaperioderna 3 + 9 slutförde 7 elever sina arbeten i textilslöjd. Under temaperiod 5 slutförde 6 elever sina arbeten i textilslöjd.
Under temaperiod 6 slutförde 5 elever sina arbeten i textilslöjd. Under temaperiod 4 slutförde 4 elever sina arbeten i textilslöjd.
Påbörjade men inte slutförda arbeten.
Under temaperioderna 7 + 8 hade ingen några påbörjade arbeten.
Under temaperioderna 1 + 2 hade 1 elev påbörjat men inte slutfört arbete i textilslöjd.
Under temaperioderna 5 + 9 hade 3 elever påbörjat men inte slutfört arbeten i textilslöjd.
Under temaperioderna 4 + 6 hade 4 elever påbörjat men inte slutfört arbeten i textilslöjd.
Under temaperiod 3 hade 2 elever påbörjat men inte slutfört arbeten i textilslöjd.
Inte ens påbörjade arbeten.
Under temaperioderna 1+ 2 + 7 + 8 + 9 hade alla elever påbörjat arbete i textilslöjd.
Under temaperiod 5 + 6 hade 1 elev inte påbörjat något arbete i textilslöjd. Under temaperiod 4 hade 2 elever inte påbörja något arbete i textilslöjd. Under temaperiod 3 hade 3 elever inte påbörjat något arbete i textilslöjd.
Diagrammet visar att det vid de temaperioder då det var gott om disponibel arbetstid kunde i de flesta fall eleverna slutföra sina slöjdarbeten. Vid de temaperioder där det var ont om arbetstid påbörjades det slöjdarbeten men som av tidsbrist inte kunde slutföras. Några elever kunde inte komma igång med något arbete över huvud taget vid de temaperioder det var ont om arbetstid. De elever som inte slutförde sina arbeten under temaperiod 9 valde alla att ha träslöjd istället för textilslöjd.
4:4 Bilddokumentation
Scen med Karoliner ur Sagan om Sverige
Scen med Gustav III ur Sagan om Sverige
De bilder som finns från teaterföreställningarna är endast komplement till den videofilm och musik på cd som finns inspelat. Både bilder, videofilm och musik kan rekvireras från skolan. www.sanktthomasskola.se
5 AVSLUTANDE DISKUSSION
5:1 Arbetsstrukturen
Att kunna arbeta i ett arbetslag där man i det tematiska arbetet till största delen går in och samarbetar ämnesövergripande är både tidskrävande och stimulerande. Min personliga uppfattning är att på det sätt vi på S:t Thomas skola fick arbeta under läsåret 2002-2003 med det tematiska undervisningssättet, leder till mycket mer kunskap som sätts i ett konkret sammanhang. Att få tillgång till kunskap som är hämtat ur alla de kunskapskällor som finns på en skola anser jag är helt fantastiskt. Målet är att eleverna genom sina studier skall få insikt om att man som människa handlar utifrån den kunskap man har. Jag anser att det är viktigt att man skall sträva efter att utvecklas och att öka sin kunskap, förståelse och att söka det som bygger upp den unga människan. Det är viktigt att lärare inte blir statiska utan ser alla möjligheter i alla situationer. Lärare måste ständigt utvecklas både enskilt och i arbetslaget som en helhet. Det är lika viktigt att pedagogernas arbete förändras och förbättras som att den pedagogik som pedagogerna använder sig av förändras och omstruktureras efter de behov som finns och som samhället ställer som krav för en fungerande undervisning. Marchtalplanen är en pedagogisk metod som ständigt är i förändring och förbättring. Jag tror och hoppas att utöver Montessori, Dewey och Pestalozzi som alla påverkat Marchtalplanens struktur, kommer det andra pedagoger med nya pedagogiska tankar och som i sin tur kommer påverka Marchtalplanen tillsammans med de pedagoger som förverkligar den.
Jag ville dokumentera vad vi gjorde för att kunna utveckla och förbättra vårt arbetssätt på S:t Thomas skola med tematisk undervisning enligt Marchtalplanen. Det är även min förhoppning att med detta undervisningsförsök som utgångspunkt kunna göra ytterligare arbeten där man belyser och prövar frågeställningar rörande Marchtalplanen och integrering av orienteringsämnen i tematiskt arbete. Det vore också roligt att göra en jämförelse mellan de tre friskolorna som arbetar efter Marchtalplanens pedagogiska modell och se hur dessa har löst slöjdens integrering i det tematiska undervisningsinnehållet.
5:2 Elevarbetet
Min pedagogiska strävan är att alla mina elever på det ena eller andra sättet vid ämnesintegrering skall kunna tillgodogöra sig kunskap som de skall ha användning för resten av sitt liv. Att integrera textilslöjden i Marchtalplanens tematiska undervisning anser jag förenklar elevernas kunskapsinhämtning. Rent pedagogiskt anser jag att Marchtalplanens tematiska struktur stimulerar eleverna till att bli mer kunskapssökande och att de inte hindras i sina uttryckssätt. Detta visar Marchtalplanen tydligt med sina två delar ett antropologiskt fundament = individ = elevens förutsättningar och ett ämnesfundament = kunskapsinnehållet = den didaktiska basen som tillsammans blir till en helhet, genom att dessa två delar sätts tillsammans får man en pedagogisk undervisningsmetod som ser till hela människan huvud, hand och hjärta. När det gäller slöjdens integrering i Marchtalplanens tematiska undervisning har den bara goda förutsättningar att fullt ut lyckas integreras i framtiden eftersom den redan är en del av helheten genom att finnas i ämnesfundamentet. Unga människor måste ha frihet att växa och utvecklas till självständiga och ansvarstagande individer. I enlighet med den svenska läroplanen Lpo 94 som ligger till grund för hela den svenska skolverksamheten skulle de katolska skolorna i Sverige bli de som kanske bäst förverkligar de övergripande målen i skolan. I värdegrunden står det människolivets okränkbarhet, individens frihet, jämställdhet, solidaritet med de svaga och förståelse för kulturarvet. Man skall bemöta främlingsfientlighet och intolerans med kunskap. Skolans uppgifter är bl.a. det historiska, miljömässiga, internationella och det etiska perspektivet. Allt detta genomsyrar samtliga katolska skolor i Sverige genom att de olika skolorna återkopplar skolplanen och läroplanen (Lpo 94) på varje enskilt skoldokument.
Diagrammet på elevernas arbeten visar tydligt att de slöjuppgifts alternativ som fanns borde ha varit mer anpassade för att vara avslutade under en tre veckors period. Då det vid vissa temaperioder var endast tre veckor hade vissa elever mycket svårt att påbörja ett arbete när dom visste att arbetstiden var så knapp. Jag tror att eleverna kunde ha haft större möjlighet att tillgodogöra sig kunskap om dom fått mer arbetstid.
5:3 Förändringar inför läsåret 2003-2004
Jag och det arbetslag jag samarbetat med kommer att fortsätta det arbetet vi påbörjat gällande integrering av orienteringsämnen i Marchtalplanens
tematiska pedagogik. Inför detta läsår 2003-2004 har strukturen för slöjdens integrering förändrats för att bli mer anpassad efter elevernas önskemål. De korta temaperioderna är borttagna och istället arbetar eleverna hela perioden med alla de teman som ligger under terminen. På detta sätt kan varje elev fritt välja vilket av alla de arbetsförslag som finns, och i lugn och ro få arbetstid att göra sina arbeten färdiga. Arbetsenheten har även avsatt mer tid för strukturering och uppföljning av de teman som ligger placerade under terminen.
REFERENSER
Arbetsplaner för S:t Thomas skola (2002). Lund.
Brusling Christer/Strömqvist Göran (1996). Reflektion och praktik i
läraryrket. Lund: Studentlitteratur.
Cervall Lennart. (1998). Finns det en katolsk pedagogik? Uppsala: Signum.
Egidius Henrik. (2002). Pedagogik för 2000- talet STHLM: Natur och kultur.
Gawell Lena. (1998). Ämnesintegrering, arbetssätt som bidrar till en
undervisning med helhet Lindköping. Lindköpings universitet.
Gelotte Gert. Översättning av Marchtaler Plan, band 1.Lerum.
Imsen Gunn. (1999). Lärarens värld, introduktion till allmän didaktik. Lund: Studentlitteratur.
Johansson Bo/Svedner Per Olov. (2001). Examensarbetet i
lärarutbildningen. Uppsala: Kunskapsföretaget i Uppsala AB.
Kopljar Eva. Lärandestrukturer. (2001). Malmö: Malmö Högskola.
Lärarens handbok. Lpo 94. Skolverket. (2001). Solna: Tryckindustri Information.
Stensmo Christer. Pedagogisk filosofi. (1994).Lund: Studentlitteratur.
Onoszko Maciej. Katolska skolor i Sverige. (2001). Gävle: Högskolan i Gävle.
BILAGA 1
SLÖJD I TRÄ OCH TEXTIL
Syfte
Slöjd har som uppgift att öva upp sambandet mellan manuell och intellektuell förmåga. Genom att förena dessa förmågor utvecklas kreativitet, nyfikenhet, ansvarstagande samt självständighet vid
problemlösning. Syftet med slöjd är också att göra eleven medveten om estetiska världen och att förstå materialval, bearbetning och
konstruktion samt hållbarhet och funktion. Slöjden skall ge en grundkännedom om slöjdtraditioner, vardagshistoria och olika
kulturers hantverkstraditioner. Slöjden bidrar till begreppsbildning och begreppsuppfattning när eleven omformar instruktioner till arbeten .
Mål
Vi vill att eleverna ska
• kunna genomföra och slutföra sin grunduppgift.
• genom självkänsla ha tilltro till den egna förmågan att skapa. • ge egna förslag till arbeten muntligen eller med skiss.
• känna till om olika arbetsmetoder, material, verktyg och redskap.
• utveckla sitt skapande och sin känsla för estetiska och kulturella världen.
• kunna föreslår egna idéer, välja arbetssätt och själv kunna genomföra och avsluta arbetet.
• med handledning välja färg, form och material och motiverar sitt val. • kunna hantera de verktyg och material som krävs i respektive slöjdämne. • ta ansvar och kunna följa enkla instruktioner för arbete och säkerhet. • i ord och bild presentera och planera sin idé.
• välja material, färg form och ta hänsyn till ekonomiska, miljömässiga och funktionella aspekter.
• med hjälp av olika instruktioner kan välja rätt arbetsmetod samt veta hur man hanterar redskap och verktyg på ett funktionellt sätt vid genomförandet av arbetet. • beskriva slöjdprocessen och kunna motivera sina val och sin egen arbetsinsats.
Medel
Detta uppnår vi genom att
• ge inspiration och handledning till elevens egna idéer och modeller. • lära eleven hur man använder de olika redskap och verktyg som finns.
• med handledning lära eleven rätt proportioner, kvantitet och materialåtgång. • eleven med handledning genomför och avslutar sitt arbete.
• anpassa undervisning och arbetsuppgift efter varje elev. • integrera slöjden i andra ämnen.
BILAGA 2
Målsättning för S:t Thomas skola
Mål och medel
Skolans mål är att ge alla elever möjlighet att uppnå de kunskaper och färdigheter som nämns i de nationella styrdokument, samt att ge fördjupade kunskaper om den kristna tron och livssynen i allmänhet och en förtrogenhet med den katolska i synnerhet. Verksamheten skall bedrivas i nära samarbete med hemmet. Målet riktar sig till hela människan, Huvud, Hand och Hjärta.
Huvud
Skolan ska entusiasmera och väcka lusten att lära sig mer om den värld där tro och vetande förstärker varandra, samt förmedla hopp, optimism och framtidstro. Vi möter eleverna i deras verklighet och från det egna kunnandet. Vi hjälper eleverna att lära sig. Vi stöder och inspirera dem.
Skolan ska fostra och utbilda alla elever till goda medborgare i ett demokratiskt samhälle. Eleverna tränas i demokratiskt tänkande genom verktygen ringen, klassråd, elevråd, och skolkonferens. Tillsammans utarbetar vi regler för klassrum och skola.
All verksamhet ska anpassas till elevernas behov och mognad. Individanpassning, social och emotionell träning är viktigt i allt arbete.
Skolan ska låta olika kulturella traditioner komma till uttryck för att stärka varje elevs identitet och öka förståelsen för andra. En av skolans profiler är den internationella inriktningen, som utgörs av att vi har barn från många olika kulturer. Vi låter barnen dela med sig av sitt kulturella ursprung. Modersmålslärarna har en viktig del i undervisningen. Föräldramedverkan är önskvärd.
Skolan ska låta eleverna bli förtrogna med det svenska kulturarvet så att de får en god förankring i det svenska samhället. Vi anknyter till det svenska kulturarvet i undervisningen. Samtidigt uppmärksammar vi de nationella högtiderna.
Undervisningen ska präglas av en öppenhet gentemot det internationella samhället genom att förmedla kunskaper om de olika ländernas kultur, historia, religion etc. Skolan ska eftersträva ett utbyte med andra skolor i Europa och världen. Genom personliga kontakter utvidgar vi vårt kontaktnät med andra skolor i världen.
Hand
Skolan ska värna om leken och skapa en miljö som stimulerar till kreativ lek, där elevernas utveckling, motoriskt, socialt, emotionellt och intellektuellt befrämjas. Vi har samlad skoldag. I F-3 går fritidspedagoger in för att bidra till detta. I dessa klasser varvas undervisningen med lekar – ibland med ämnesanknytning. Alla klasser erbjuds bad och idrott samt tillgång till S:t Lars parken.
Vuxna och elever ska visa respekt och kärlek gentemot varandra och sig själva genom att dagligen leva evangeliet i handling. De vuxna är föredömen i detta, liksom de äldre eleverna bör vara förebilder för de yngre. Vid samlingar med eleverna är hänsyn, respekt och medkänsla ett återkommande inslag.
Skolan ska verka för miljö där det ges tillfälle att fira kyrkans fester, högtider och gudstjänster tillsammans. Vid måndagsandakterna samt återkommande skolgudstjänster tillgodoses detta. Högtiderna behandlas tematiskt i olika årskurser.
Skolan ska lära eleverna miljövetenhet och väcka ansvar för kärlek till Guds skapade natur. Vi vill lära eleverna att hålla snyggt omkring sig. En trivsam inne miljö främjar inlärningen.
Hjärta
Verksamheten ska präglas av en sådan struktur och stabilitet att eleverna upplever trygghet i sin dagliga tillvaro. Vi arbetar för att skapa goda rutiner, både individuella och kollektiva genom att vi följer Marchtal och planerar tillsammans.
Skolan ska ge varje elev god och kärleksfull omvårdnad. Alla ska känna sig trygga med alla vuxna. Varje elev måste få känna sig betydelsefull.
Skolan ska sträva efter att lära eleverna att ta ansvar för varandra och stimulera dem till att känna medkänsla och förståelse för varandra. Genom grupparbete, tvärgrupper, temadagar, samarbetövningar och lekar stimulerar vi eleverna till ansvarstagande för varandra. I Ringen lär vi oss lyssna på och förstå varandra.
Skolan kompletterar hemmet, för att vi tillsammans ska stärka elevens egen identitet och självkänsla. Föräldrarna har den viktigaste rollen i barnens uppfostran. Ett gott samarbete mellan hem och skola är en förutsättning för elevens utveckling.
Skolan ska ge eleven möjlighet att se sin roll i familjen, skolan, samhället och skapelsen. Genom olika kontakter utanför skolan, studiebesök etc.
Skolan ska hjälpa eleverna att själva finna sin livsväg dels genom att skapa tid och rum för livets inre frågor, dels genom att förmedla den katolska tron och dess värderingar. I vardaglig bön, måndagssamlingarna i skolans kapell samt skolgudstjänsterna förmedlar vi den katolska tron till eleverna. Föräldrarna ska alltid känna sig välkomna att komma med egna förslag eller diskutera problem. Föräldrabesök i klassen välkomnas. Inom STSV (S:t Thomas skolas vänner) har föräldrarna möjlighet att aktivera sig och ta ansvar för olika områden. Skolkonferens varje månad där representanter från elevråd, föräldrar, personal från skola, fritids, förskola och rektor träffas.
